Dissertations / Theses on the topic 'Ungdomskultur'

Denna uppsats är en narrativ studie om hiphopkulturen som ungdomskultur. Målet med undersökningen har varit att förstå hur hiphoparna blir en del av den egna kulturen och hur de ser sig själva som medlemmar av hiphopkulturen. Som insamlingsmetod har jag använt mig av tre fokusgrupper samt en enskild intervju. Informanterna har varit 20-26 år och kommer från två mellanstora städer i Sverige.

Det resultat som framkommit är att hiphoparen gör en slags karriär inom kulturen. För att kunna göra denna karriär är hiphoparen beroende av mer erfarna personer. Det finns även ett beroende av det övriga samhället för att kunna lyckas. Tankarna kring den egna kulturen kan sammanfattas i fyra olika huvudteman: Genus, Attribut, Äkthet och Battle.

This is a narrative study of the hiphop culture as a youth culture. The aim has been to understand how and why young people in middle-sized Swedish towns become hiphopers and also how they look at themselves as members of the hiphop culture.

The research methods applied are three focus group interviews and one single person interview. The participants are between 20 and 26 years. The hiphoper makes a kind of a career in the culture. To be able to make the career, the hiphoper is dependent of other people with better skills as well as of the society. The thoughts of the hiphopers in question can be summarized in four main themes: gender, attribute, genuine and battle.

Studiens syfte var att föra en diskussion utifrån en enkätundersökning av två niondeklasser och en åttondeklass rörande deras musikvanor. Jag utgick från Ove Sernhedes diskussion om kulturell friställning och undersökte om den är applicerbar på ungdomar i dag år 2007.

Till grund för uppsatsen ligger dels en empirisk studie i form av en enkätundersökning utförd i två olika skolor på elever i åldrarna 14-15 år gamla och dels en litteraturgranskning av tidigare skriven litteratur inom problemområdet.

Jag har kommit fram till att Ove Sernhedes teori om kulturell friställning delvis i sin ursprungliga version ej längre är applicerbar på ungdomar i dag år 2007. Dagens unga, tillika The MeWe Genaration, är inte kulturellt friställda till så vida att de som sina generationsföregångare är vilsegångna i det virrvarr av stilar, tecken och symboler som samhällets upplösta normer och traditioner bidragit till. Ungdomens rotlöshet har nu i stället förvandlats till ungdomens flyttbara rötter, ett bejakande av livets möjligheter och val i stället för en flykt från dess krav och stress. Slutligen har jag även kommit fram till att ovannämnda förändringar har tagit sig konkreta uttryck i hur de förhåller sig till populärmusik.

The purpose of the study was, with initial position from two particular youth homes, to survey the staff’s experiences regarding different youth cultures that might occur at the institutions and how they react to them. The question formulations were as follows: What kind of youth cultures might occur at the institution and how are they being expressed, according to some of the staff members? How do the same staff members, individually, see their role and prospect to influence the type of youth culture that is developing on the institution? Earlier research in the field were used as theoretical starting positions as well as the concepts of “looking-glass self“, “the generalized other” and ”the overtaking of roles” in the symbolic-interactionism. Qualitative research interviews were carried through with three of the employees at the two youth homes and the results of the study evinced that both positive and negative youth cul-tures develops at both of the institutions, concluding the fact that youths affect each other both ways. The results of the positive culture is that the youths identifies themselves with other youths, support each other and by comprehending more might change their attitude toward different matters. The negative culture might be expressed with youths who bring their trou-bles to the institution, youths who discuss divergent subjects within the group, exposure to bad influence which leads to negative behaviour. Henceforth, the personnel considered that they have a propitious potential to influence the youths and the conditions between them. It was deemed crucial that the personnel group acted alike and kept a jointly approach toward the youths.

Syftet med detta arbete är att belysa hur ett antal unga män som betraktar sig själva som "hårdrockare" uttalar sig om stil, musik, drömmar om framtiden, beteende, värderingar och skolan.

Arbetet innehåller en litteraturgenomgång som bland annat tar upp och belyser ungdomskultur, smak, stil, identitet samt en redogörelse för urval av tidigare forskning som berört hårdrockare och hårdrockares relation till olika samhällsinstutioner, där framför allt skolan stått i fokus.

Vidare innehåller detta arbete en redovisning av de intervjuer med sex hårdrockare i åldrarna 15 till 28 år som genomförts. Samtliga sex av de intervjuade hårdrockarna är själva musiker. Redovisningen av intervjusvaren är uppdelade på olika teman efter vad detta arbete har till syfte att belysa.

I arbetets diskussionsdel analyseras det som informanterna uttalat sig om i arbetets resultatdel. Där framkommer bland annat hur informanterna uppfattar sig själva i förhållande till andra stilar och hur de uppfattar att andra uppfattar bärare av hårdrockstilen. Informanternas uttalanden om musiken som de själva karaktäriserar med ord som kraft, energi, tyngd och snabbhet jämförs med hur två forskare karaktäriserat hårdrockmusik. Vidare framkommer att hårdrockmusik endast har en positiv effekt på informanternas humör. Informanternas beundran för duktiga hårdrockmusiker jämförs med hantverksskicklighet som värdesätts högt och som informanterna vill efterlikna i sitt egna spelande för att själva kunna uppfylla drömmen om att bli en framgångsrik hårdrockmusiker. Vidare diskuteras inslag av ironi, dygden av ansvarslöshet och att revoltera, vilket informanterna uttryckt vara en del av ett beteende som hårdrockare.

Medlemskapet i ett rockband och i en mansdominerad ungdomskultur hänvisas till gemenskapen i en manlig frizon.

Skolan upplevs av informanterna som både positiv och negativ. Det negativa rör främst den organisation som skolan fungerar efter och det positiva rör den sociala gemenskap informanterna finner i skolan. Ryktet om att hårdrockare skulle vara negativt inställda till skolan ges en förklaring till i det att "genuina" hårdrockare i dag i stor utsträckning själva spelar musik och prioriterar spelandet före skolan.

Avslutningsvis påtalas att det som informanterna uttalat sig om i denna studie är en del av en livsstil och identitet.

Urban Exploration går ut på att utforska övergivna platser. Uppsatsens syfte är att beskriva fenomenet och att diskutera det utifrån ett kulturarvs- och ungdomskulturperspektiv. För att kunna göra detta argumenterar jag, med utgångspunkt i litteraturstudier, för att Urban Exploration bör ses som ett uttryck för senmodernitet, med de särskilda förutsättningar för identitetsskapande och världsuppfattning som det innebär för individen. Som källmaterial har det Urban Exploration-utövarna själva skriver om sin verksamhet på olika Internetsidor använts. Min slutsats är att individen genom att fylla platsen med subjektiv mening skapar dels ett kulturarv, dels sig själv som ett politiskt och historiskt subjekt.

Studien har fenomenografi som analysmetod och undersöker fyra lärares uppfattningar och attityder av barn och elevers inflytande i förskolan och grundskolan, hur lärarna uppfattar demokrati samt vilka attityder de har av de texter som finns i styrdokumenten. Syftet är att väcka tankar kring det egna förhållningssättet, ge större insikt för samhällets betydelse i dessa frågor samt visa på hur viktigt barn och elevers inflytande är både i och utanför skolan. Genom litteratur har vi gjort kopplingar utifrån intervjuerna till vad modern samhällsteori säger om barn- och ungdomskultur. Studien har skrivits utifrån vad två lärare i förskolan och två lärare i grundskolans yngre åldrar har för uppfattningar och attityder och därför kan ingen generalisering av resultatet genomföras. Vi kom fram till att lärarna arbetar aktivt med att ge barn och elever inflytande som de anser skapar individer med bra självkänsla men att lärarna samtidigt känner sig styrda av uppnåendemål.

In the following study I probe the social world of hard-rock music. By conducting interviews with four young male enthusiasts of this music I try to develop a general picture of this social world, as well as of the basic elements on which this particular subculture is constructed. The identity of a hard-rocker is based upon a number of factors beyond just a preference for that music. Throughout the interviews I encountered many implicit norms that one must followed in order to be able to see oneself as a true hard-rocker. I also found that from the respondents’ perspective, the mainstream culture has, throughout the history of metal music, used various ways to counter the spreading of this genre. Such measures include both the launching of moral panics as well as attempts to incorporate elements of heavy metal into the so-called mainstream genres. Finally, I also noted an interesting relationship between the identitiy of being a hard-rocker and related cultural practices. There is a circuit between these practices and the identitiy, in which the practices fuel and deepen the identity, and the idenity in turn promotes the particular practices.

Abstract

This essay consists of an analytical study of three present-day Swedish films depiction of teenage life. From these films we like to see how youths are described, what attributes they are given, in shape of attire and different symbolic items, such as language and body expressions. The essay emphasizes which values that dominates among the illustrated teenage groups and compares it to the values and expectations that we can derive from an adult society. Here we let the school’s main determining base documents, Lpo 94 and Lpf 94, represent the dominating values of the society.

Our hypothesis is that media, and also these films, creates images that affects the societies comprehension of teenagers and also how teens see themselves. Overall, which images and stereotypes that young and adults wrestle with. We want to show illustrated values and standards that teens meet in the schools and vice versa and also what kind of image the main determining base documents give of what the youths shall become.

The comprehensive method used is based on analysis of what norms and values that are supplied through the three chosen films and the school main determining base documents, Lpo 94 and Lpf 94, and to compare the results. The comparison is based upon theoretical competence within the social psychology and culture analytical perspective.

The analysis concluded that the school main determining base documents to some extent meet the youth characters thoughts. However, the documents also emphasize some controversial human characteristics, which not completely comply with the youth’s views and opinions.

Sammanfattning

Den här uppsatsen består av en analytisk studie av tre nutida svenska ungdomsfilmers skildring av ungdomars liv. I filmerna utläses vilka attribut som tillges de unga karaktärerna, i form av klädsel och olika symboliska föremål, språk och kroppen som uttrycksmedel. Uppsatsen framhäver vilka värden som dominerar bland ungdomsgrupper och sätter det i förhållande till de värden och förväntningar som vi kan utläsa ur ett illustrerat vuxensamhälle. Denna bild av vuxensamhället låter vi skolornas politiska styrdokument, Lpo 94 och Lpf 94, representera.

Tanken är att dessa filmer skapar bilder som påverkar hur samhället runtomkring ser på ungdomar och även hur unga ser på sig själva. Helt enkelt vilka bilder och stereotyper som unga och vuxensamhället brottas med. Vi vill visa på illustrerade värderingar som ungdomar stöter på i skolan respektive skolan stöter på med ungdomar och titta på vad läroplanerna ger för bild av hur unga skall vara och bli.

Den övergripande metodologin ligger i att analysera vilka normer och värden som förmedlas i de tre filmerna vi valt, samt göra detsamma med skolornas styrdokument, Lpo 94 och Lpf 94, och att jämföra resultaten däremellan. Detta görs utifrån vår teoretiska förtrogenhet som ligger i det socialpsykologiska och det kulturanalytiska perspektivet.

Analysen ledde till en slutsats av att läroplanerna till viss del tillmötesgår ungdomskaraktärernas tankar. Men läroplanerna understryker också några särskilda mänskliga kvalitéer, som inte helt går hand i hand med de meningar som ungdomsgrupperna förmedlar.

Syftet med studien är att studera hiphopkulturen i en mellanstor svensk stad, närmare bestämt åtta svenska hiphoppares syn på hiphopkulturen, dess kommersialisering, dess positiva syn på droger och våld samt den negativa kvinnosynen i hiphopkulturen. Studien är kvalitativt inriktad och baseras på intervjuer och litteratur. Ungdomskulturperspektiv är central för studien.

Undersökningen visar att de intervjuade, varken har en negativ kvinnosyn eller är positiva till våld mot poliser, något man kan få intryck av när man studerar hiphopmusikens texter. Undersökningen visar att de intervjuade har en liberal narkotikasyn och en negativ bild av kommersialisering.

I den här studien försöker jag lämna en redogörelse på hur lärare kan arbeta didaktiskt och metodiskt med spelfilm i undervisningen, i kursen kultur och idéhistoria på gymnasiet. Via en kvalitativ intervju-undersökning med elva elever som läser kultur och idéhistoria på klippans gymnasium, och kopplingar till didaktisk forskning i ämnet har jag lyft fram olika förhållningsätt att använda spelfilm. För att lärare ska förhålla sig didaktiskt och metodiskt med spelfilm i undervisningen krävs det att lärare är insatta i Lpf 94, kursmålen och följer upphovsrätten. Det krävs även att lärare har didaktisk kunskap om hur en spelfilm i undervisningen bör förbehandlas och efterbehandlas med eleverna. Det är även betydande att lärare är medvetna om mediareception, att elever kan läsa av spelfilmer olika beroende hur lärare väljer att visa spelfilmer.

There are several possibilities for those with an eating disorder, who wishes to get treatment and recover to get help and support. But for those who are not ready to recover, there are not any help to receive. Pro-ana is a youth culture where individuals who want to achieve the anorectic ideal help and support each other. The purpose of this study was to describe and analyse the content and the need for the Pro-ana community on Internet, among young people with eating disorders. More specifically the aim was to find out how young Swedish people uses the Pro-ana communities on Internet. The study was an ethnography based on concealed observations of 6 different Pro-ana websites on Internet. During the observations five themes has been used: anonymity, thinspiration, life choice or disease, help or no help and identity. The analysis was based on Goffmans (2004) The presentation of self in everyday life, and the authors thesis about how humans represents them self in the accompany of others. Pro-ana websites consists of diary notes about weight, food, exercise and how to cope with an eating disorder. The Pro-ana culture online has become kind of a support group to which young people turn when society has no knowledge and no resources to meet them and social work are very limited on these sites. When not dare to tell friends and family about their situation, they turn to Pro-ana, which has been described as a sanctuary away from society’s judgements.

Onlinespelet World of Warcraft (WoW) erbjuder ungdomar en annorlunda social arena, en värld som bara existerar online. Datorspel har blivit en växande underhållning och fler ungdomar spenderar en stor del av sin fritid framför datorn. Syftet med denna studie var att undersöka hur ungdomarna spelar WoW och om de utnyttjar den sociala spelarenan som erbjuds. Genom att belysa spelet WoW, hoppas vi ge blivande pedagoger en ökad förståelse för onlinespel som är ett exempel på en växande populär fritidsyssla för barn och ungdomar idag. Vi har använt oss av kvalitativa intervjuer och observationer med sex pojkar i åldrarna 14-19 år. Pojkarna är alla aktiva spelare av WoW. Resultaten visar att sociala mötesplatser inom informationsteknikens arenor innebär att de traditionella förväntningarna och de vedertagna identiteterna kan överskridas och utmanas. Detta innebär att individen får ett allt bredare fält av erfarenheter och därav blir identitetens möjligheter fler. Intervjuerna visade att ungdomarnas främsta syfte inte var att skaffa sig kompisar bland de andra spelarna, utan att de andra spelarna mest fanns till för deras spelkaraktärer. Målet var att bli bäst!

Beskrivning: The massive multiplayer online role playing game, World of Warcraft (WoW) offers young players another social arena, a world only offered to them online. Computer games is becoming a growing entertainment for youth today, spending large amount of time in front of the computer. The intention of our essay was to investigate how youths play WoW and if they use the social arena offered to them. Looking into the game WoW, gives us as future educationalists an increased understanding of online games as an example of a growing popular leisure pursuit for children and youth today. We have used qualitative interviews including observations with six boys aged 14-19. The boys are all active players of WoW. Social meeting grounds in the areas of information technology exceed and challenge the traditional expectations and accepted identities. This means the individual receives a broader field of experiences making the possibilities of the identity expand. The interviews concluded that the main purpose for the boys was not to make more friends among other players. The other players were used only to enhance their own in game characters. The goal was to become best!