Dissertations / Theses: 'Ungdomsspråk'

1

Elaies, Sara. ""Det är ingen struktur - det är förortssvenska" : Användningen av multietniskt ungdomsspråk i och utanför undervisningen ur ett högstadielärarperspektiv." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för nordiska språk, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-444299.

Full text

Abstract:

Studiens syfte är att undersöka SVA-lärares erfarenheter av och attityder till multietniskt ungdomsspråk (förortssvenska och förortsslang), i och utanför undervisningen. För att besvara studiens frågeställningar användes en kvalitativ metod och fyra lärare intervjuades. I intervjuerna fick lärarna besvara frågor om multietniskt ungdomsspråk och deras erfarenheter av språkbruket i SV A-undervisningen. Resultatet visar att SV A-lärarna beskriver förortssvenska och förortsslang som ett ”utländskt” ungdomsspråk. Vidare visar resultatet att lärarna delar uppfattningen om att varieteterna har växt fram i flerspråkiga förorter. Lärarna anser att betydelsen av benämningarna förortssvenska och förortsslang inte skiljer sig åt. Däremot uttrycker två av lärarna indirekt att det förekommer en skillnad mellan benämningarna när de refererar till förortssvenska som en dialekt och brytning, medan förortsslang associeras med negativa karaktärsdrag som självsäker och tuff. Lärarna har både positiva och negativa attityder gentemot användningen av förortssvenska och förortsslang. Positivt var att lärarna ansåg att individerna kunde använda varieteterna för att stärka sin identitet och uttrycka sina känslor. Negativt var att språket inte ansågs godtagbart i alla sammanhang. De didaktiska implikationer som omnämns är att de språkliga varieteterna är en form av identitetsmarkör, och lärarna vill helst inte begränsa elevernas uttrycksmöjligheter. Samtidigt menar lärarna att deras uppgift är att lära eleverna standardsvenska.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

2

Mattsson, André, and Ambjörn Lindfors. "Ungdomsspråk." Thesis, Halmstad University, School of Teacher Education (LUT), 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-1152.

Full text

Abstract:

Ungdomars sätt att hantera språket har i alla tider väckt uppmärksamhet, då ofta av den äldre generationen. Forskning visar bland annat att språket är genusrelaterat och att ungdomar ofta är medvetna om hur de använder och ska använda sitt språk. Uppsatsen behandlar mot bakgrund av detta hur ungdomarna använder och anpassar sitt språk i olika talsituationer. Den vill även belysa de bakomliggande orsakerna till ungdomsspråket och ta reda på ungdomarnas och lärarnas attityder till detta. Uppsatsen ger också en historisk såväl som nutida beskrivning av ungdomsspråket och belyser även detta sett ur ett genusperspektiv.

Resultatet visar att ungdomar är väl medvetna om sitt språkbruk och hur de använder det. Undersökningen visar även att språket är genusrelaterat då vi ofta fostras in i våra roller. Attityderna till språket är att det i skolan upplevs som fult med mycket svordomar, vilket eleverna dock är medvetna om.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

3

Lindberg, Max. "Fult språk i skolan : En undersökning om elevers och vuxnas attityder till fenomenet." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-26521.

Full text

Abstract:

Syftet med detta arbete är att, utifrån ett språksociologiskt perspektiv, undersöka elevers och vuxnas attityder till det fula språket i skolan. Informanterna är elever och vuxna som är verksamma inom årskurserna fyra, fem och sex. Undersökningen har genomförts med enkäter som metod, där 131informanter har deltagit (122 elever och 9 vuxna). Arbetet syftar även till att undersöka eventuella skillnader i attityder mellan könen och årskurserna samt elever jämfört med vuxna. Resultatet visar att elevernas attityder till det fula språket varierar beroende på just kön och vilken årskurs de tillhör. Det förekommer dock ingen markant skillnad mellan elevernas och de vuxnas attityder. Gällande fula ord och uttryck visar majoriteten av informanterna att nedvärderande personbenämningar är den kategorin av fult språk som de ogillar starkast.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

4

Zetterström, Stefan. "Ungdomsspråk i fiktion och verklighet. Om ungdomars attityder till skrivet och talat ungdomsspråk." Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-29898.

Full text

Abstract:

I detta arbete undersöks en grupp ungdomars attityder till skrivet och talat ungdomsspråk utifrån dialoger i två textutdrag ur ungdomsboken Sandor slash Ida (Kadefors 2009). Syftet har dels varit att undersöka huruvida det fiktiva ungdomsspråket i ungdomslitteraturen är verklighetsförankrat eller inte, dels att försök spåra ungdomarnas upplevda och faktiska normer kring sitt eget talspråk. För att kunna mäta/jämföra det fiktiva ungdomsspråket i textutdragen mot informanternas språk har kategorin fiktiv norm tillförts. Undersökningen har gjorts utifrån kvalitativ etnografisk metod och har bedrivits i form av ett mellanting mellan aktionsforskning och deltagande observation som ett led i informanternas ordinarie svenskundervisning. Informanterna har i tre olika grupper diskuterat språket i textutdragen. Datainsamlingen består av inspelat och transkriberat material från diskussionerna samt informanternas markeringar i textutdragen. Analysen har gjorts utifrån tendenser som har kunnat spåras i det empiriska materialet med utgångspunkt i informanternas attityder till talat och skrivet ungdomsspråk. Analysen skedde i fyra steg: gruppanalys, jämförande analys, analys utifrån informanternas upplevda och faktiska norm samt slutligen en analys av den fiktiva normen i Kadefors två texter.Analysen visar att informanternas attityder till Kadefors texter generellt sett är negativa såtillvida att det fiktiva ungdomsspråket inte upplevs som verklighetsförankrat. Vidare belyser analysen vissa skillnader i flickors och pojkars språk och sätt att tala. Exempelvis ses detta i samtalsstil, användning av språkliga markörer och dramatiserande inslag. I detta arbete undersöks en grupp ungdomars attityder till skrivet och talat ungdomsspråk utifrån dialoger i två textutdrag ur ungdomsboken Sandor slash Ida (Kadefors 2001; 2009). Syftet har dels varit att undersöka huruvida det fiktiva ungdomsspråket i ungdomslitteraturen är verklighetsförankrat eller inte, dels att försök spåra ungdomarnas upplevda och faktiska normer kring sitt eget talspråk. För att kunna mäta/jämföra det fiktiva ungdomsspråket i textutdragen mot informanternas språk har kategorin fiktiv norm tillförts. Undersökningen har gjorts utifrån kvalitativ etnografisk metod och har bedrivits i form av ett mellanting mellan aktionsforskning och deltagande observation som ett led i informanternas ordinarie svenskundervisning. Informanterna har i tre olika grupper diskuterat språket i textutdragen. Datainsamlingen består av inspelat och transkriberat material från diskussionerna samt informanternas markeringar i textutdragen. Analysen har gjorts utifrån tendenser som har kunnat spåras i det empiriska materialet med utgångspunkt i informanternas attityder till talat och skrivet ungdomsspråk. Analysen har utformats i tre huvudsakliga steg: enskild gruppanalys, jämförande analys, samt analys kring normer där informanternas upplevda och faktiska norm först diskuteras och därefter den fiktiva normen i Kadefors två texter.Analysen visar att informanternas attityder till språket i Kadefors texter generellt sett är negativa, såtillvida att det fiktiva ungdomsspråket inte upplevs som verklighetsförankrat. Vidare belyser analysen vissa skillnader i flickors och pojkars språk och sätt att tala. Detta märks exempelvis i samtalsstil, användning av språkliga markörer och dramatiserande inslag. Tre slutsatser kan dras av undersökningen. För det första att informanterna har en relativt god uppfattning om sitt eget språk, dvs. deras upplevda norm motsvarar i hög grad deras faktiska norm utifrån empirin. För det andra att det fiktiva ungdomsspråket i Kadefors två texter enligt analysen bedöms vara inaktuellt och stereotypt samt sakna verklighetsförankring i dagsaktuellt ungdomsspråk, troligen även då boken publicerades. För det tredje bedöms det som sannolikt, trots att undersökningens generaliserbarhet är låg, att det finns osynliga normer som styr författares språkval i ungdomslitteraturens dialoger och att repliker och dialoger därför har en relativt hög grad av skriftspråklighet. Textutdragen ur Sandor slash Ida är exempel på det.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

5

Stålbalk, Daniel. "Ungdomsspråk både här och där : Ungdomars upplevelser av andras bruk och förståelse av ungdomsspråk." Thesis, Karlstads universitet, Institutionen för språk, litteratur och interkultur (from 2013), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-82672.

Full text

Abstract:

A common assumption about youth languages is that they are an expression of youth culture, and even if youth culture as a concept is difficult to define, it is often regarded that youths actively distance themselves from both childhood and adulthood. Language can thereby be discerned as a tool to accomplish this. But if youth languages is a tool for youths to distance themselves from adults, is it not then contraproductive for adults to write handbooks and dictionaries to help the understanding of these youth languages? It is in that paradoxal thought this study finds its’ premise. The handbooks and dictionaries can be viewed in two different ways. They can, on one hand, act for an increased understanding of youth languages, and on the other hand they can help adults learn how to actually speak them. The purpose of this study is to try and clarify in what context youths experience others use and understanding of youth languages as acceptable or problematic. Do youths experience that different groups of individuals have different rights to use or understand youth language? Do youths experience the use of youth languages in different contexts as more or less acceptable? The results show that the further away from youth, and the higher up in the social hierarchy the individuals are, the less acceptable it is for them, according to the youths, to use youth languages. Although the understanding of youth languages is generally accepted, except for children. These results are also reflected in the contexts youths accept and don’t accept the use of youth languages. Youth languages does, according to the youths, not belong in environments characterized by professionalism or politics, nor does it belong in media directed towards children.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

6

Walker, Lidén Helena, and Jonas Nemeth. "Ungdomsspråk - ett eget språk i klassrummet?" Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-36081.

Full text

Abstract:

Detta examensarbete tar upp frågan vilken betydelse olika typer av talat språk har för lärosituationen. Med hjälp av bland andra Ulla-Britt Kotsinas, Lars-Gunnar Andersson, Arne Maltén och deras idéer kring språkbruk har arbetets frågeställningar formulerats.Undersökningen genomfördes med en både kvalitativ och kvantitativ metod där två relativt olika skolor involverats. Den ena av dessa skolor är en relativt liten, privat skola i en storstad och den andra är en betydligt större kommunal skola, i ett mindre samhälle. Ett antal lärare har intervjuats och elever har svarat på enkäter som sedan har sammanförts i en analysdel. Resultatet av undersökningen tyder på en språklig medvetenhet hos lärarna på båda skolorna. Eleverna har däremot olika åsikter om vilken betydelse språkbruket har i lärosituationen. Ett exempel på detta är att eleverna från de två olika skolorna visade på två vitt skilda synsätt gällande lärarens anpassning till elevernas språk. Eleverna på den större, kommunala skolan såg ett sådant beteende från läraren som närapå förolämpande samtidigt som eleverna från den andra skolan tyckte att det signalerade ett respektfullt förhållande mellan lärare och elev.
This term paper project poses the question to what degree different types of spoken language has significance for the learning situation in the classroom. The research questions are based on Ulla-Britt Kotsinas’, Lars-Gunnar Andersson’s and Arne Maltén’s ideas on language use.The research was undertaken using as well a qualitative as a quantitative method involving two relatively different schools. The schools differed in the way that one is a small private school in a relatively big city and the other is a bigger county school located in a small community. A number of teachers have been interviewed and pupils have participated in a survey. The findings have been compared and analysed. The result of the research seems to show a language related awareness among the teachers at both schools. The pupils, however, show different opinions and attitudes regarding what significance the language use has for the learning situation. This is shown in the views about the teachers’ adaptation to the pupils own language in the classroom. The pupils belonging to the bigger county school nearly took offence while the pupils belonging to the smaller, private school thought that it showed respect between the teacher and pupil.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

7

Abrahamsson, Even. "Ungdomsspråk : Elevers och lärares attityder till samt användning av ungdomsspråk i och utanför skolans verksamhet med fokus på muntlig språkproduktion i svenskämnet." Thesis, Karlstads universitet, Institutionen för språk, litteratur och interkultur, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-66014.

Full text

Abstract:

Syftet med den här uppsatsen är att, utifrån olika exempel på ungdomsspråk, undersöka gymnasieelevers och svensklärares attityder till samt användning av ungdomsspråk i och utanför gymnasieskolans verksamhet med ett fokus på muntlig språkproduktion i svenskämnet. Vidare utreder uppsatsen om det finns likheter och skillnader mellan gymnasieelevers och svensklärares användning av ungdomsspråk samt vad för attityder de har till det. Uppsatsen visar också på om och hur gymnasieelevers prestationer i svenskämnet påverkas av deras användning av ungdomsspråk. Dessutom undersöks gymnasieelevers och svensklärares uppfattning om det ovanstående och om motpartens användning av ungdomsspråk. Två underliggande faktorer, det vill säga kön och ålder, undersöks också i koppling till de ovannämnda målgrupperna. Två enkäter distribuerades till gymnasielever och svensklärare vid en gymnasieskola där de fick besvara kvalitativa och kvantitativa frågor angående attityder till och användning av ungdomsspråk. Resultatet visade att gymnasieelever använder ungdomsspråk mer än svensklärare, både i och utanför gymnasieskolans verksamhet, exempelvis genom slang, svordomar och diskurspartiklar. Båda målgrupperna har olika attityder till ungdomsspråk där svensklärare kan se det som begränsande medan gymnasielever anser att det skapar gemenskap. Svensklärare och gymnasieelever har också varierande åsikter om huruvida elevers användning av ungdomsspråk påverkar deras prestationer i svenskämnet. Dock anser majoriteten av dem att det har en negativ inverkan. Likaså finns det både likheter och skillnader hos båda målgruppernas uppfattning av motpartens användning av ungdomsspråk. Det visas till exempel genom att svensklärarna anser att ungdomsspråk kan vara innovativt medan gymnasielever uttrycker att det är pinsamt om deras lärare försöker använda ungdomsspråk i klassrummet.
The purpose with this essay is to, based on different examples of youth language, examine upper secondary students’ and Swedish teachers’ attitudes to and usage of youth language in and outside upper secondary school with a focus on oral language production in the school subject of Swedish. This essay will also focus on if and how upper secondary students’ accomplishments in the school subject of Swedish are affected by their usage of youth language as well as what kind of view that upper secondary students and Swedish teachers have about this and about the opposite group’s usage of youth language. Two underlying factors, as in gender and age, will also be examined in relation to the previously mentioned target groups. Two surveys were handed out to upper secondary students and Swedish teachers. They got to answer qualitative and quantitative questions about attitudes to and usage of youth language. The result showed that upper secondary students use youth language more than Swedish teachers, both in and outside upper secondary school, for example through slang, curse words and discourse markers. Both of the target groups have different attitudes to youth language where Swedish teachers consider that it is limited while upper secondary students believe that it creates solidarity. Swedish teachers and upper secondary students also have different opinions about the fact that students’ usage of youth language might affect their accomplishments in the school subject of Swedish. However, the majority of both target groups believe that it has a negative influence. There are also similarities and differences between both target groups’ views on the counterpart’s usage of youth language. For example, the Swedish teachers believe that youth language can be innovative while upper secondary students express that it is embarrassing if their teachers try to use youth language in the classroom.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

8

Ekdahl, Åsa, and Emma Sandler. "Torftigt eller kreativt? - sex lärares syn på talat ungdomsspråk." Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-34917.

Full text

Abstract:

Syftet med vår undersökning var att belysa några lärares syn på talat ungdomsspråk. Vuxengenerationen har alltid haft åsikter om ungdomsspråk och menat att det är torftigt och ovårdat, samtidigt som forskning visar att det är kreativt och nyskapande och viktigt för ungdomarna själva. Detta motsatsförhållande fann vi intressant. I egenskap av blivande lärare ville vi därför ta reda på om lärare, som ju dagligen kommer i kontakt med ungdomar och deras språk, också har en negativ syn på talat ungdomsspråk. Vi har använt oss av kvalitativ undersökningsmetod och gjort djupintervjuer med sex lärare och observerat fem av dem under minst en dag för att söka klarhet i hur de förhöll sig till talat ungdomsspråk. Vi fann att våra informanter tycktes ha en god uppfattning om vad ungdomsspråk är liksom kunskap om dess viktiga funktion för ungdomarna. Däremot fann vi att våra informanters personliga syn på talat ungdomsspråk inte var lika homogen. Med vårt underlag kunde vi därför inte se några klara tendenser hur lärare rent generellt förhåller sig till talat ungdomsspråk. Våra sex informanter täckte in hela attitydskalan från skepsis till entusiasm.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

9

Fjellström, Fredrik. "Ungdomars skriftspråk : En studie av talspråkliga inslag och ungdomsspråk i elevproducerade texter." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för pedagogik, psykologi och idrottsvetenskap, PPI, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-17135.

Full text

Abstract:

Denna studie fokuserar på ungdomars skriftspråk. En stor del av det ungdomar skriver idag sker genom nätbaserad kommunikation, exempelvis via chatt och sms. Denna typ av skriftspråk innehåller många inslag av ungdomsspråk och andra talspråkliga drag. Syftet med studien är att dels undersöka i vilken utsträckning och på vilka sätt detta speciella skriftspråk framträder i elevproducerad text i skolan, men också att undersöka hur svensklärare ser på de ungdoms- och talspråkliga inslagen. Studien är genomförd med de kvalitativa metoderna textanalys samt kvalitativ livsvärldsintervju. Det empiriska materialet består av 29 elevtexter från 2010 års nationella prov i svenska för åk 9, samt av intervjuer med fyra svensklärare. Resultatet av studien visar på att elevtexterna, med ett undantag, innehåller få inslag av ungdoms- och talspråk. Det visar även på att svensklärarna står för en restriktiv hållning till sådana inslag och menar att det är mycket viktigt att eleverna förstår skillnaden mellan tal- och skriftspråk.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

10

Ahmed, Zin, and Victoria Moura. "Ey len, vi gittar till klassrummet! : Multietniskt ungdomsspråk i skolan utifrånett lärarperspektiv." Thesis, Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-11157.

Full text

Abstract:

Det multietniska ungdomsspråket är ett fenomen som växer och ständigt utvecklas i olikadelar (georafiska områden) av Sverige. Denna uppsats undersöker ämnesläraresförhållningssätt gentemot det multietniska ungdomsspråket. Vidare undersöks det omämneslärare väljer att inkludera eller exkludera det multietniska ungdomsspråket i sinundervisning. Även lärarnas förhållningssätt om positiva respektive negativa effekter på långoch kort sikt förekommer. Uppsatsens metoddel har fokus på en grupp av fem ämneslärare,det vill säga en fokusgruppsintervju.Resultatdelen är bearbetad utifrån det diskursteoretiska perspektivet. Metoderna som har valtsför att undersöka lärarnas förhållningssätt grundar sig i diskursanalytisk metod. Valet avdiskursanalys har valts för att framhäva lärarnas förhållningsätt inom det multietniskaungdomsspråket. I diskursanalysen kan läsaren erfara vilka subjektpositioner som framträderoch vad som utesluts i diskussionen samt vilka sanningsanspråk som förekommer iresultatsdelen.I resultatet redovisas lärarnas förhållningssätt gentemot det multietniska ungdomsspråket samthur språkvariationen lyfts fram i undervisningssammanhang. Lärarna anser att de arbetar medolika språkvariationer i klassrummet, dock försummar lärarna att behandla multietnisktungdomsspråk som en språkvariation. I resultatet framkommer även lärarnas uppfattning omfördelar och nackdelar med dess identitetskapande funktion och markering avgrupptillhörighet när elever använder sig av multietniskt ungdomsspråk. Utifrån dessa resultatoch med bakgrund i skolans styrdokument, tolkar vi det som att lärarna bör lyfta vikten av atteleverna ska kunna anpassa sitt språk efter syfte, mottagare och sammanhang.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

11

Alfsson, Diana. "Tappar ungdomarna standardspråket om chatt/ungdomsspråket används inom skolan? : En studie av chatt/ungdomsspråkets inverkan på skriftspråket." Thesis, Karlstads universitet, Estetisk-filosofiska fakulteten, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-13902.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

12

Önder, Kristina. "”Blattesvenska är ett ungdomsspråk, inte en dialekt” : En studie av högstadieelevers attityder till tre svenska varieteter." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för språk och litteratur, SOL, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-23838.

Full text

Abstract:

Syftet med studien är att undersöka attityder hos högstadieelever till varieteterna skånska, norrländska och svenska på mångspråkig grund. Ett annat syfte är att ta reda på om dessa ungdomar anser svenska på mångspråkig grund vara en dialekt, och om svaren varierar utifrån kön och första- och andraspråkstalare. Ett annat perspektiv som jag även kommer att presentera är den didaktiska aspekten på språklig varietet och vilka pedagogiska faktorer som kan påverka elevernas attityd till dialekt.En enkätundersökning utfördes på två könshomogena grupper, där eleverna fick lyssna på inspelningar av de tre olika språkliga varieteterna. Resultaten av informanternas definitioner av dialekt är följande: geografiskt, tids- och platsbundet och språkligt släktskap. Ungdomarnas definition av dialekt stämmer överens med forskarnas, det vill säga tal som är typiskt för ett geografiskt område, även om ungdomarna använder andra ord. Enligt undersökningen varierade ungdomarnas attityd till språkliga varieteter mellan kön och till en viss del mellan första- och andraspråkstalare. Flickorna valde fler positiva uttryck än pojkarna till varje dialekt, förutom till svenska på mångspråkig grund som talades av mannen, det som pojkarna var mest positiva till. Andraspråkstalarna var något mer positiva till svenska på mångspråkig grund än förstaspråkstalarna.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

13

Bäckström, Nellie. "HEMMAPLAN ÄR HÄR : En studie om fritidsledares syn på anledningar till ungdomars användning av multietniskt ungdomsspråk." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för språkstudier, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-188335.

Full text

Abstract:

A qualitative study conducted by semi-structured interviews with youth recreation leaders in a city in Västerbotten’s county in Sweden. The aim is to establish a greater knowledge regarding the youth recreation leader’s experiences of Swedish teenagers’ (17-25) reasons of use of multi-ethnical language among the teenagers, specifically with focus on certain categories as calques, slang words, non-inversion and broad generalization of prepositions. Previous studies from earlier years of the 2000’s have been set in the Southern parts of Sweden as cities as Göteborg, Malmö and Borås – which makes this survey relevant as a way of broadening the knowledge regarding multi-ethnical language among youths in Sweden. The survey was conducted at two youth recreation centres with four youth recreation leaders. The result supports that there are similarities with the slang words and calques used by young people in Southern parts of Sweden as in the Northern – just as some words seem to differ. The common understanding among the participating youth recreation leaders of why the youth recreation centres’ teenagers choose to speak multi-ethnical language is to mark group identity, as a camouflaging pseudo-language to exclude others as adults – or to show more affiliations in relations with closer friends.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

14

Senter, Karin. ""Det är som att vi rappar" : om tjejers inställning till och användning av förortsslang." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för nordiska språk, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-275143.

Full text

Abstract:

Syftet med föreliggande uppsats är tredelat. Den första delen behandlar hur deltagarna, som alla är tjejer med förortsbakgrund, använder och uppfattar företeelserna förortsslang och förortssvenska. Den andra delen syftar till att ge en bild av hur hemförorten uppfattas och vilka faktorer som kan påverka användningen av förortsslang. Den tredje delen belyser sambandet mellan språk och identitetsskapande. Materialet består av fyra fokusgruppsamtal med sammanlagt 15 deltagare från en gymnasieskola i en Stockholmsförort. Undersökningen visar att deltagarna upplever att förortsslangen bidrar till en gemenskap. Den framstår som en språklig kompetens och en språklig resurs inom förorten. Utanför förorten blir förortsslangen däremot stigmatiserande, vilket bidrar till språklig medvetenhet och anpassning. Deltagarna berättar om vilka olika förväntningar det finns inom den talgemenskap som finns i förorten avseende tjejers respektive killars användning av slang. De upplever att de exkluderas från majoritetssamhället på grund av skillnader i språk och bakgrund (etnisk/kulturell/religiös). Genom att utmana en rådande genusordning och majoritetssamhällets negativa förväntningar utövar deltagarna egenmakt.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

15

Chabo, Maria. "”Typ hon ba fattaru liksom?” : En kvantitativ studie om gymnasielärares attityder till ungdomsspråk i elevernas självproducerade texter." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-54696.

Full text

Abstract:

Syftet med studien är att dels undersöka attityderna hos gymnasielärare på tre gymnasieskolor i Stockholm beträffande förekomsten av ungdomsspråk i elevernas självproducerade texter inom svenskämnet, med fokus på diskurspartiklar och slang, dels att undersöka lärarnas syn på vikten av att skriva formellt i skolans texter. Denna studie är huvudsakligen kvantitativ och genomfördes genom ett digitalt frågeformulär för att nå fler respondenter på distans. De skolor som användes i denna studie valdes utifrån bekvämlighet. Studiens resultat avslöjade att majoriteten av de tillfrågade lärarna påpekar att det är mycket viktigt att eleverna skriver formellt i skolans texter. Resultatet visade även att lärarna hade mestadels negativa attityder gentemot ungdomsspråk som förekommer i elevers skrivna texter, samt att majoriteten av lärarna nämner att förekomsten av ungdomsspråk i elevers skrivna texter kan påverka bedömning av textens kvalitet, eftersom ungdomsspråket i texten bland annat bidrar till att texten tappar sitt syfte. Slutsatsen som kan dras utifrån denna studie är att de tillfrågade lärarna föredrar språkriktighet i elevers självproducerade texter, oavsett vilken typ av text de skriver.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

16

Sahlström, Therese. "Attityder till rosengårdssvenska : en kvalitativ studie om skånska rektorers, lärarstuderandes och Malmöbors attityder till rosengårdssvenska." Thesis, Mälardalen University, School of Education, Culture and Communication, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-1109.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

17

Mellström, Sarah. "Det är cill, typ : En studie om elevers uppfattning om fenomenet ungdomsspråk och andra språkliga varieteter i skolan och på fritiden." Thesis, Stockholm University, Stockholm University, Stockholm University, Stockholm University, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-40575.

Full text

Abstract:

Det huvudsakliga syftet med min studie var att undersöka elevers uppfattning om fenomenet ungdomsspråk och andra språkliga varieteter i skolan och på fritiden. Språket har en betydande roll ur ett didaktiskt perspektiv och för att planera och genomföra en lektion krävs att läraren är medveten om elevernas språkbruk. Min främsta inspirationskälla är den svenska språkforskaren Ulla-Britt Kotsinas som särskilt intresserat sig för slang och ungdomsspråk. Andra inspirationskällor har varit Fanny Ambjörnsson och Rickard Jonsson som studerat språkliga varieteter hos ungdomar utifrån ett genusperspektiv. Metoden som jag använt för att besvara mina frågeställningar är kvalitativa gruppintervjuer. Femton elever från två olika skolor i Skåne deltog i intervjuerna. Intervjuerna genomfördes vid olika tillfällen och varje intervju varade i cirka tio minuter. Studiens teoretiska perspektiv är Bourdieus kunskapssociologi. De data som framkommit genom intervjuerna har jag tolkat utifrån ett hermeneutiskt forskningsperspektiv. Främsta analytiska redskap har varit de mest centrala begreppen i Bourdieus utbildningssociologiska teori - habitus, kapital och fält. Resultatet visar på att eleverna har en god uppfattning om existensen av genrer och språkliga varieteter.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

18

Olson, Stephanie, and Jenni Ringborn. ""Hallå får jag bara säga en sak de är så här att jag är med i typ ett experiment ..." - Ungdomsspråk, identitet och genus." Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2006. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-32919.

Full text

Abstract:

Syftet med vår undersökning har varit att få en inblick ungdomars vardagliga och ocensurerade språk. Vi har också velat se vilken roll språket har i identitetsprocessen samt hur ungdomar kodväxlar och kontextanpassar språket. Vår metod, som är relativt oprövad, har varit att låta fyra ungdomar spela in sig själva under en dag. Därefter har vi bearbetat materialet med hjälp av identitetsteorier och genusteorier för att se om några mönster och specifika strukturer framträder. Resultatet visade att ungdomars språk i allra högsta grad har en viktig funktion i identitetsskapandet, samt att ungdomar medvetet och strategiskt kontextanpassar språket. Vi har även sett olika tendenser i pojkar och flickors språk, så som att de använder sig av olika språkliga medel i en konversation. Slutsatser som går att dra är att vi som pedagoger måste bli bättre på att ta in och synliggöra deras språk i skolan.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

19

Hansson, Klara. "SMS-språk – va e d? : En undersökning av några gymnasieelevers och lärares SMS-språk." Thesis, Växjö University, School of Humanities, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:vxu:diva-5708.

Full text

Abstract:

SMS är väldigt populärt och SMS-språket ofta talspråkligt. Det finns förkortningar som är speciella för SMS, chatt och mejl vilka används sparsamt i andra sammanhang. Gymnasieelever och lärare har besvarat en enkät med 30 utvalda SMS-förkortningar och därefter har elever intervjuats om SMS-språk. Både eleverna och de flesta av lärarna skriver SMS regelbundet. De känner till drygt hälften av förkortningarna och använder ungefär samma förkortningar, men eleverna gör det i betydligt högre grad. Flickorna kan fler förkortningar och SMS:ar oftare än pojkarna. Elevernas SMS till föräldrar blir kortare än till vänner och skrivs mer enligt skriftspråksnormerna och eleverna tänker på om mottagaren förstår vad de skriver. Även om eleverna i skrift verkar anpassa sig efter sin mottagare bör svensklärare ändå diskutera användningen av SMS-förkortningar med sina elever samt studera SMS-språk som en av flera språkstilar.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

20

Elofsson, Veronica, and Josefine Utterberg. "Verkligen väldigt mycket förstärkningsord : En studie i ungdomars användning av förstärkningsord." Thesis, Jönköping University, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-12455.

Full text

Abstract:

Our exam paper is about young adults’ use of intensifiers in school papers. The theoretical background includes previous research about intensifiers in the Swedish language and above all young adults’ use of intensifiers. We have chosen to focus on all intensifying expressions which young adults’ use, because we did not want to limit our research material. We made a comparing study of 25 student papers from year 1999 and 25 student papers from year 2009 to find similarities and differences. Our result answers our four main questions: “How has the frequency of intensifiers changed from year 1999 to year 2009?”, “Which new intensifiers have been added?”, “In which contexts are intensifiers used?” and “Are there any differences in the use of intensifiers between boys and girls?”. The result shows that the number of intensifiers has increased during the 10 year period but that the selection of used intensifiers has decreased. Furthermore is a change in which intensifiers that are used and in which contexts they are used illustrated. The result also shows that boys in year 1999 use intensifiers more frequently than the girls, but in year 2009 the result was opposite.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

21

Mellström, Sarah. "Det är chill, typ : En studie om elevers uppfattning om fenomenet ungdomsspråk och andra språkliga varieteter i skolan och på fritiden." Thesis, Stockholms universitet, Institutionen för didaktik och pedagogiskt arbete, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-40575.

Full text

Abstract:

Det huvudsakliga syftet med min studie var att undersöka elevers uppfattning om fenomenet ungdomsspråk och andra språkliga varieteter i skolan och på fritiden. Språket har en betydande roll ur ett didaktiskt perspektiv och för att planera och genomföra en lektion krävs att läraren är medveten om elevernas språkbruk. Min främsta inspirationskälla är den svenska språkforskaren Ulla-Britt Kotsinas som särskilt intresserat sig för slang och ungdomsspråk. Andra inspirationskällor har varit Fanny Ambjörnsson och Rickard Jonsson som studerat språkliga varieteter hos ungdomar utifrån ett genusperspektiv. Metoden som jag använt för att besvara mina frågeställningar är kvalitativa gruppintervjuer. Femton elever från två olika skolor i Skåne deltog i intervjuerna. Intervjuerna genomfördes vid olika tillfällen och varje intervju varade i cirka tio minuter. Studiens teoretiska perspektiv är Bourdieus kunskapssociologi. De data som framkommit genom intervjuerna har jag tolkat utifrån ett hermeneutiskt forskningsperspektiv. Främsta analytiska redskap har varit de mest centrala begreppen i Bourdieus utbildningssociologiska teori - habitus, kapital och fält. Resultatet visar på att eleverna har en god uppfattning om existensen av genrer och språkliga varieteter.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

22

Sahlin, Anna, and Sofia Sjöström. "”Talspråk är talspråk, skriftspråk är skriftspråk” : En studie om talspråkliga drag i gymnasieelevers skriftspråk." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för språkstudier, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-178935.

Full text

Abstract:

The study aims to investigate oral-language features in writing by students at a highschool level. It also aims to examine the use of speech-language between the universitypreparatory and vocational programs. Methods such as questionnaires and text analysiswere used to answer the research questions. The results show that all the study'scategorized speech-language features occur in students' writing, and of the selectedfeatures within the categorizations, the occurrence varies. When speech-languageappeared, it occurred frequently. The prevalence of speech-language features is higherwithin vocational preparation than in university preparation programs. According toteachers, spoken language occurs in students' writing, it can vary between occurrence,speech-language features, and program orientation. In summary, spoken language is afrequent occurrence in students' writing and it occurs more often in vocational preparationprograms than in university preparation.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

23

Pelli, Hilma. "Bara ba : En undersökning av diskurspartikeln bas funktioner i skrift i bloggar år 2014." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för språkstudier, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-115935.

Full text

Abstract:

Sammandrag Denna uppsats utgår från Elsie Andersson-Wijks (1997) frågeställning huruvida den ungdomsspråkliga diskurspartiklen ba idag även används av vuxna samt om den trängt i skriftspråket. Studien bygger på korpusar i form av bloggtexter från Språkbankens resurs Bloggmix från år 2014 och ämnar undersöka hur diskurspartikeln ba används i skriftspråk i bloggar samt om dessa bloggar kan avslöja något om vilken åldersgrupp som idag använder ordet ba i skrift. Totalt avser studien 240 stycken belägg av ba (230 ba och 10 Ba) fördelat på de fem informanter som använt ordet ba mest frekvent under aktuellt år. Till hjälp för att undersöka bas funktioner i skrift används Ulla-Britt Kotsinas (2004) termer fokuserare och avgränsare och viss jämförelse görs av tidigare forskning av talspråkiga ba. Det framgår i resultatet att ba till stor del används med liknade funktion i skrift som tal. Den fokuserande funktionen används främst för att framhäva handling i verbfraser, ibland förringande och har förlorat merparten av sin adverbiella betydelse. Den avgränsande funktionen är, med rollen som anförande vid direkt anföring, ledande och överlägsen den fokuserande. De yttranden ba anför är ej ordagrant citerade utan snarare refererade samt modifierade av olika grad. Det förekommer även att ba anför onomatopoetiska uttryck. Utöver nämnda två funktioner förekommer också belägg för ba i olika uttryck som ba’satt’nivet samt vid satsgräns (så ba) och turgräns (finalt ba). Angående vilken åldersgrupp som använder ba i korpusarna visar det sig att de fem bloggare med flest förekomst av ba under år 2014 åldersmässigt kan räknas som vuxna. Hur detta kan vara möjligt diskuteras utifrån Kotsinas (2004) hypotetiska modell för språkförändring som består av sex steg. Enligt denna modell genomgår en språklig innovation som ba olika steg för att slutligen accepteras som standardspråk och därmed finna en väg in i skriftspråket. Ba som länge betraktats som ungdomsspråk kan sägas ha uppnått steg 4 med samma namn i modellen. Korpusarna från Bloggmix visar dock att ba förekommer i skriftspråk om än en i informell del av det vilket betyder att ba kan ha lämnat steg 4; ungdomsspråk och nu befinner sig högre upp på Kotsinas (2004) hypotetiska modell för språkförändring, det vill säga närmre vad vi benämner som vuxen- samt standardspråk.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

24

Wiklund, Ami. ""Ja men liksom, jag är så jävla chill!" : En kvalitativ och kvantitativ undersökning om personalchefers och ungdomars attityd till ungdomsspråk vid formella situationer." Thesis, Karlstads universitet, Institutionen för språk, litteratur och interkultur (from 2013), 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-65980.

Full text

Abstract:

We are becoming more globalized and borrowing words from other languages, which, among other things, are implemented in youth languages. However, it is not only loan terms that are common in the youth language, but also snake words, swear words and discourse articles occur. Research has shown that older generations have a negative attitude towards the expressions of youth in the youth language. It has also been found that it is beneficial if we adapt our language based on the situation we face, for example, by using a more formal language in situations that are perceived to be formal. The purpose of the present study was therefore to find out what staff managers have for the attitude that a job seeker speaks youth in a work interview or that an employee usually has a youth language at work. In order to get a youth perspective, it was also chosen to study, through a survey, what young people think about using youth languages in different situations, and what they consider to be formal situations. It was also chosen to have a certain gender perspective to see if the attitude to youth languages varied depending on the gender they "classified as". Six staff managers were interviewed; a chief executive officer, finance manager, real estate company president, preschool manager, HR manager and trotting coach. The current surveys were submitted to a total of 115 young people in grades 1 and 3 from the Social Science Program and the Care and Care Program. The results showed that most of the staff managers sometimes used youth-language features, but no-one was positive about using this during a work interview or at work. However, some of them thought that there was something more acceptable if it was a youth who spoke youth in a work interview than an elder. As for the youth's response, it turned out that the majority of young people thought that youth languages were okay to use mostly with friends and at home, while it was not okay at school or work interviews, and in part not in conversation with teachers. There was no significant difference between women and men's attitude. Personnel managers' results could in part be due to different attitudes to the words and expressions of others, depending on our own language usage. The results of the youth could be due to the fact that they have participated in a teaching that shows how we should adapt our language based on the situation.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

25

Karlsson, Sofia. "Chattspråkets inverkan på ungdomars skriftspråk." Thesis, Mälardalen University, School of Education, Culture and Communication, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-784.

Full text

Abstract:

Syftet med den här uppsatsen är att ta reda på hur och i hur stor utsträckning chattspråket påverkar ungdomars skriftspråk. Då chattspråket ofta är svårt att särskilja från ungdomsspråket behandlas även ungdomsspråkets inverkan på skriftspråket. En följdfråga är om ungdomar har förmågan att inse när det är viktigt att använda korrekt standardspråk och när det passar att använda ett mer avslappnat språk.

Skrivandet undersöks både i skolan och på chattspråkets rätta forum, Internet. Enkäter lämnades ut till svensklärare som besvarade frågor om förekomsten av chattspråk och ungdomsspråk, och ett av Sveriges mest välbesökta Internetcommunity för ungdomar besöktes. Dessutom gjordes elevtextundersökningar. Alla undersökningar har gjorts både 2004 och 2008 vilket tillåter en jämförelse mellan chatt/ungdomsspråkstendenser med fyra års mellanrum.

Undersökningen visar att chatt/ungdomsspråket har inflytande över ungdomars skriftspråk men även att många elever har förmågan att kodväxla.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

26

Nordling, Susanne. ""Lite konstig ordföljd ibland men det funkar i stilnivå" : En undersökning om studenters kunskaper, uppfattningar och attityder till multietnisk socio-dialekt." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för nordiska språk, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-256906.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

27

Fredberger, Björn. "”Fuck! Han har AWP uppe i Palace.” : En studie om datorspelskommunikation med fokus på svordomar och lånord." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för nordiska språk, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-254103.

Full text

Abstract:

Svordomar och lånord är vanligt förekommande i kommunikationssituationen kring datorspelande. Syftet med studien är att undersöka dessa och identifiera deras funktion, samt hur kommunikationen påverkas av att handla om både datorspelsvärlden och världen utanför.Analysmetoden bygger på kategorier som utarbetats av tidigare språkforskare. Materialet utgörs av transkriberade inspelningar av fyra grupper datorspelande ungdomar. Resultatet visar ett flitigt användande av både svordomar och lånord.De lånord som är specifika för spelen visade sig vara relaterade till strategi och unika företeelser för respektive spel. Det faktum att datorspelsvärlden och verkligheten krockar resulterade i ett intressant användande av personliga pronomen samt samtalsämnesväxling som influeras av världen utanför datorspelet. Slutsatsen är att resultatet visar på ett tydligt mönster av språkanvändning angående respektive undersökt område för alla fyra grupper av informanter. Dock behövs mer omfattande studier för ett definitivt resultat.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

28

Jensen, Malin. "“Vart har du lärt dig slangspråk?” : “Walla, gatan har lärt mig”. En studie om förekomst och funktion av multietniskt ungdomsspråk i svenska som andraspråksundervisningen." Thesis, Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-21438.

Full text

Abstract:

Syftet med studien är att undersöka förekomsten av olika språkliga variationer utifrån sociolingvistiska teoretiska begrepp i svenska som andraspråksundervisningen. För att infria syftet har observationer valts som metod. Dessa har genomförts på tre olika skolor, där elevers språkanvändning på SVA-lektioner har iakttagits. Vidare har de språkliga variationerna att analyserats och kategoriserats utifrån sociolingvistiska teoretiska begrepp, såsom kronolekt, sociolekt och etnolekt. Resultatet har även diskuterats utifrån begreppen kodväxling, grupptillhörighet och distans, något som också behandlas inom sociolingvistiken. Resultatet visade att det är främst sociolekt och etnolekt som var framträdande i ungdomarnas tal. Båda lekterna förekom oftast i början eller i slutet av en mening, främst från arabiskan och engelskan. Vidare visade resultatet att kronolekt förekom allra minst i elevernas tal. I studien har det även förts en diskussion om det multietniska ungdomsspråkets eventuella funktion. I resultatdiskussionen diskuteras resultatet i förhållande till tidigare forskning samt huruvida de olika förekomsterna kan förstås. Det spekuleras även huruvida språket kan fungera som en gruppmarkör, eller som en distansering från andra grupper. Avslutningsvis följer en diskussion av både resultatet och tillvägagångssättet med observation som metod, samt reflektioner om didaktiska konsekvenser för ett fortsatt lärande.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

29

Lauper, Åhmark Beatrice. "Multiethnische Jugendsprache und ihre Übersetzung : Zur deutschen Übersetzung von Jonas Hassen Khemiris Ett öga rött." Thesis, Stockholm University, Department of Baltic Languages, Finnish and German, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-7766.

Full text

Abstract:

The present text examines the translation of multiethnic youth language in Jonas Hassen Khemiri’s novel Ett öga rött (One Eye Red). Khemiri’s language is analysed, its function described and compared with the German translation of the book using representative text excerpts. Khemiri’s language is shown to deviate considerably from standard language and should be understood functionally as protest language. Most conspicuous is the continuous even word order after adverbial in the prefield instead of an inversion. Also typical is the use of nouns without articles, wrong genders, or ethnolectal lexemes such as flos (money), keff (bad) etc. Idioms are often used in an incorrect form and word formation is idiosyncratic. Khemiri’s language is characterised as a highly stylised, aesthetic artificial language inspired by multiethnic youth language (Rinkeby Swedish). The translation is typified by grammatically ordinary standard language, whose lexis is striking only for its coarse and youth language lexemes. There are no indications to suggest a German ethnolect and/or an artificial language. The target text is more neutral and lacking in humour, resulting in an impoverishment of the original text. The contrast between multiethnic youth language and standard language is also lost. The translation strategy used can best be described as einbürgernd (domesticating), as the linguistic idiosyncrasies for the most part are translated with grammatically correct standard language. The presumed effect on the reader is classed as inappropriate. Parallels between the German and the Swedish language could have been exploited in the translation without running the risk of appearing odd.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

30

lönnborg, louise. "Tjej, bitch, käring eller hora? : En undersökning om högstadieungdomars kännedom om, bruk av och attityder till slang." Thesis, Karlstads universitet, Institutionen för språk, litteratur och interkultur (from 2013), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-76726.

Full text

Abstract:

Följande studie är en undersökning med sociolingvistisk inriktning med fokus på ungdomars språkbruk. Studiens teoretiska ramverk utgörs av sociolingvistiska teorier och utifrån dessa teorier analyseras och diskuteras studiens empiriska material. Empirin utgörs av en kvantitativ enkätundersökning där elever har fått delge åsikter och uppfattningar kring attityder till och bruk av slang samt deras kännedom om och bruk av ett antal specifika slangord. Studien med tillhörande undersökning syftar till att undersöka om högstadieungdomarnas kännedom om och bruk av några specifika slangord och uttryck har förändrats märkbart de senaste 30 åren. Studien syftar även till att undersöka högstadieungdomars attityder till och bruk av slang. De slangord som informanterna i följande undersökning har givit exempel på granskas i relation till elevers exempel på några specifika slangord i Kotsinas båda undersökningar från 1987 respektive 1998.Den bearbetade och analyserade empirin visar att informanternas attityder till slang är övervägande positiva, mer inom användning i vardagligt tal än i skrift. Gällande kännedom om och bruk av specifika slanguttryck tyder resultaten på att informanternas kännedom om och bruk av några specifika slangord för ”pojke” och ”flicka” är förhållandevis oförändrad/oförändrat, medan kännedomen om och bruk av slangord för värdeladdade ord som ”elak/otrevlig och ”bra/trevlig” har förändrats. Man får förmoda att de ord som informanterna delger även brukas av informanterna till viss del, varpå kännedom om och bruk av går hand i hand i följande studie.Slutsatsen som kan dras är att myten om slangens korta liv inte alltid stämmer men även att slangen precis som språket i sig alltid är föränderligt. Dessutom indikerar resultaten på att vissa slangsynonymer går ifrån sin ursprungliga betydelse, eller tillskrivs fler och nya betydelser och på så vis kan de användas i fler än ett sammanhang.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

31

Racho, Saado Ritta. "”Blattesvenskan e’ typ en kultur, ett eget språk, asså de känns som att man hör hemma någonstans” : En kvalitativ studie om ungdomars attityder till multietniskt ungdomsspråk." Thesis, Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-55132.

Full text

Abstract:

The purpose of this study is to examine young people’s attitudes towards multiethnic youth language and standard Swedish. The aim is also to examine the situations in which code- switching between different language varieties appears. Semi-structured interviews were performed with eight students to gather empirical material for the study questions. The analysis of the interviews shows that the multiethnic youth language is an artistic and vibrant language that expresses young people's creativity and humor. The analysis also show that the multiethnic youth language is a culture, an own language, which shows where the youth of the suburbs belong.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

32

Rendu, Caroline. "Är dagens slangord keffa eller mainstream? : En undersökning av pensionärers attityder till och förståelse för ett urval slangord som är vanligt förekommande bland ungdomar." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för svenska språket (SV), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-105391.

Full text

Abstract:

Syftet med denna studie är att genom en webbaserad enkätundersökning få kunskap om pensionärers förståelse för och attityder till tio stycken slangord som är vanligt förekommande bland dagens ungdomar. De slangord som ingår i studien är: adda, cringe, keff, gitta, fejjan, flöde, joina, spamma, meme samt mainstream. Studien har en sociolingvistisk inriktning och baseras på kvantitativ metod. Materialet består av enkätsvar från 137 pensionärer. Resultatet visar att förståelsen hos pensionärerna för de utvalda slangorden överlag kan anses god; sex av tio ord förstås av mer än hälften av pensionärerna. Det ord som förstås mest är adda och det som förstås minst är keff. När det kommer till resultatet av attityder ses generellt en tendens till en mer negativ än positiv attityd gentemot slangorden, vilket går väl i linje med tidigare forskning. Adda, fejjan och flöde är de slangord som flest har en positiv attityd till medan keff, cringe och meme är de som flest har en negativ attityd till. I vardagliga samtal är det mer accepterat att använda sig av slangorden medan det i vardaglig skrift tenderar att vara mindre okej. Vissa ord, så som adda, fejjan och flöde anses vara mer okej att använda sig av än exempelvis cringe, keff och meme. Resultatet visar att det i formella tal och skrift-situationer inte ses som okej att använda sig av studiens slangord. En viktig konklusion som kan dras utifrån resultatet är att de ord som förstås mest också tenderar att vara de ord som pensionärerna har en mer positiv attityd till. De slangord som flest har en negativ attityd till är också de som förstås sämst.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

33

Larsson, Maria. "Språklig variation – en del av svenskämnet : En kvalitativ undersökning av arbetsområdet språklig variation och attityder utifrån utvalda läromedel och gymnasielärare." Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för humaniora, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-32425.

Full text

Abstract:

Syftet med denna studie är att belysa vad utvalda läromedel presenterar inom området språklig variation med fokus på sociolekter och multietniskt ungdomsspråk. Studien undersöker vilken syn tillfrågade lärarna har på undervisningen inom språklig variation, samt hur lärare hanterar attityder till språklig variation i sin undervisning. Examensarbetet ämnar belysa betydelsen av undervisningen om språklig variation. Undersökningen utgörs dels av en kvalitativ läromedelsanalys av fyra läromedel, dels av kvalitativa semistrukturerade intervjuer med fyra legitimerade gymnasielärare. Undersökningens material har bearbetats med hjälp av kvalitativa innehållsanalyser. Resultaten från läromedelsanalysen visar att läroböckerna presenterar språklig variation på ett representativt sätt i relation till det centrala innehållet för Svenska 1. Resultatet från intervjuerna visar att lärare undervisar om språklig variation, med fokus på attityder till olika varieteter. Dock vittnar lärarna om att en det fortfarande finns en statusskillnad mellan de olika varieteterna. Uppfattningen om att standardspråket ses vara den varietet som är eftersträvansvärd medans det multietniska ungdomsspråket ses som en varietet som helst ska försvinna. Dock visar denna undersökning att attityder till varieteter belyser det faktum att varieteterna har olika status. Resultatet i denna studie visar att såväl läromedel som lärare framhåller vikten av variation.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

34

Delic, Dzeneta. "Svenska ö, typ!" Thesis, Högskolan på Gotland, Institutionen för humaniora och samhällsvetenskap, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hgo:diva-863.

Full text

Abstract:

I min studie har jag undersökt hur några pedagoger beskriver slangbrukets uppträdande bland elever i lågstadiet, parallellt med pedagogernas förhållningssätt till slangartade uttryck. Min frågeställning var: Hur beskriver pedagogerna slangbruket bland yngre elever? Vilket förhållningsätt har pedagogerna till slangartade uttryck? För att få reda på detta valde jag att intervjua två pedagoger som metodiskt arbetar med slang och talspråk i sin undervisning. Undersökningen tar även upp om pedagogerna tror att elevernas språkutveckling gynnas genom acceptans av slang, från lärare. I resultatet framgår det att slangbruket har fått en stor spridning bland våra yngsta grundskoleelever. De medverkande pedagogerna ser slangen och talspråket som en viktig del av det pedagogiska arbetet, de anser att diskussioner och förändringar i språket skall bemötas med förståelse och kunskap.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

35

Klingmyr, Elisabet. "Typ, asså men ba lite ba : En studie av Halmstadungdomars talspråk." Thesis, Högskolan i Halmstad, Sektionen för humaniora (HUM), 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-21474.

Full text

Abstract:

Uppsatsen beskriver talspråk hos 15 ungdomar i årskurs 9 i Halmstad vintern 2012. Materialet består av inspelningar gjorda på tre högstadieskolor i områden med olika socioekonomiska förutsättningar. Huvudsyftet med undersökningen var att kartlägga förekomsten av några typiska inslag i talat ungdomsspråk, nämligen samtalspartiklarna asså, ba, typ, liksom och såhär samt slang, svordomar, fula ord och ljudord. Andra syften var att se om det förekom skillnader i ungdomarnas talspråk i de olika stadsdelarna och om inspelningssituationen påverkade informanterna. Undersökningen är synkron och har främst en kvalitativ ansats med kvantitativa inslag. Resultatet visar att det invandrartäta och socioekonomiskt minst gynnade Öster var asså-land, medan unga i de socialt mer gynnade områdena på Väster och Norr talade typ-språket. Bruket av slang, svordomar och fula ord varierade och var vanligast på Väster och överraskande lågt på Öster. Inspelningssituationen påverkade informantgrupperna olika. Störst grad av formalitet fanns hos de unga på Österskolan.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

36

Johansson, Martina. "Elevers språkbruk : Vad två svensklärare på gymnasiet anser om elevers språkbruk och vad som kan påverka språkbruket." Thesis, Högskolan i Halmstad, Sektionen för lärarutbildning (LUT), 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-17127.

Full text

Abstract:

Syftet med föreliggande studie är att undersöka huruvida det finns några förändringar i elevers språkbruk och hur några lärare ser på detta. De frågeställningar studien baseras på är: Hur ser gymnasielärare i svenska på elevers språkbruk i och utanför skolan? Finns det någon förändring i elevers språkbruk idag jämfört med tidigare? och Vad kan denna förändring i så fall bero på? Teoretiskt utgår studien från forskning kring språkets förändring i det moderna svenska samhället och hur vi med språkets hjälp kommunicerar på olika sätt. Vidare utgår studien från forskning kring ungdomars språkbruk och språkutveckling främst utanför men även i skolan. Den undersökningsmetod som används i denna uppsats är av kvalitativ art och består av separata semi-strukturella intervjuer med svensklärare på gymnasiet. Resultatet och analysen visar bland annat att ungdomars språkbruk hänger samman med deras identitet och är beroende av de olika situationer man befinner sig i, samt att tal- och skriftspråk närmar sig varandra allt mer. I diskussionen förekommer reflektion över det som framkommit i resultat och analys.
The purpose of the present study is to investigate whether there are any changes in the use of language among pupils and how some teachers look at this. The questions the study is based on is: How does Swedish teachers in high school look at the use of language among pupils in and outside of school? Is there any change in the language use of pupils today compared to before? and What can this change, if so, depend on? Theoretically the study is based on research on the development of language in the modern Swedish society and how we use language to communicate in different ways. Furthermore, the study is based on research on young people's use of language and language development mainly outside of but also in school. The survey method used in this essay is of qualitative character and consists of separate semi-structural interviews with Swedish teachers in high school. The results and the analysis show that young people's use of language is linked to their identity and are dependent on the various situations you are in, and that spoken and written languages are converging more and more. In the discussion there will be reflection upon what has emerged in the results and analysis.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

37

Florhed, Didrik, and Lotten Rosén. "Det handlar om språket : Attityder till etnolekter och flerspråkighet inom skolan." Thesis, Linköpings universitet, Avdelningen för kommunikation, litteratur och svenska, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-175183.

Full text

Abstract:

Följande arbete undersöker olika attityder och föreställningar som förekommer i samhället och skolan kopplat till flerspråkighet och etnolekt. Även effekterna av dessa attityder undersöks utifrån ett individperspektiv. Det genomgående temat som återfinns i forskningen målar upp en tydlig språklig nedvärdering av etnolekt och flerspråkighet där standardiserad svenska framläggs som dess åtråvärda motsats. I massmediala anföranden förekommer bilden av etnolekt som ”ett aggressivt rop på hjälp” och som ett språkligt inslag som bör motarbetas. Även i en skolkontext förekommer negativa föreställningar till etnolekt och flerspråkighet där avvikelser från standardiserad svenska betraktas som skadliga för elevers framtidsutsikter. Nyckeln till akademisk och samhällelig framgång anses ligga i anammandet av standardiserad svenska. Flerspråkighet anses också som en ofördelaktig aspekt hos eleverna som i längden kunde/skulle leda till försämrade svenska språkkunskaper. Detta är en vanligt förekommande språkmyt och forskning har påvisat att förstaspråksinlärning gynnar andraspråksinlärningen. Utifrån ett individperspektiv kan den språkliga nedvärderingen bidra till utanförskap och inlärd hjälplöshet. Etnolekten kan bli ett medel att bibehålla gemenskap i utanförskapet. Uppsatsen belyser vikten av att fortsätta bedriva språksociologisk forskning kring etnolekt och flerspråkighet samt kompetensutveckla skolpersonal så att de kan hjälpa istället för att stjälpa flerspråkiga elever.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

38

Ring, Linus. "ELEVERS SPRÅKVARIATION : En studie om elevers språkliga variation i klassrummets olika situationer." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-48628.

Full text

Abstract:

Idag talas ett ungdomsspråk som präglas av svordomar och lånord från alla världens hörn. Detta språk kommer ungdomar i kontakt med i skolan och på fritiden. Det som kännetecknar ungdomsspråk är inte i första hand de nybildade språkstrukturerna som finns i språket, utan det är mer en språkstil som anses som avvikande från vuxenspråket. Syftet med studien är att belysa gymnasieelevers språkliga variation i samband med olika klassrumssituationer som exempelvis gruppsamtal, talsituationer, redovisningar. Studien har en kvantitativ ansats där intervjuer sammanställts. Resultatet i studien visar att elever är medvetna om sin språkliga variation i olika situationer som kräver en språklig variation och lärare har en viss acceptans av elevers vardagliga språk. Slutsatsen i studien är att lärarens närvaro påverkar elevernas språk, det har också visat sig att lärarnas inställning är något som kan medföra en språklig variation hos eleverna. Ungdomarna är även medvetna om hur de själva och deras kamrater anpassar språket utifrån olika de olika situationerna de ställs inför i klassrummet.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

39

Svensson, Gudrun. "Diskurspartiklar hos ungdomar i mångspråkiga miljöer i Malmö." Doctoral thesis, Lunds universitet, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-8148.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

40

Möller, Bengt. ""Helt sjukt snyggt..." : Ungdomsspråket i romanrepliker, en jämförande studie." Thesis, Linköping University, Swedish Studies and Comparative Literature, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-53180.

Full text

Abstract:

I denna uppsats studeras det ungdomliga talspråket i romanrepliker genom stiljämförelse av dessa i tre ungdomsromaner, utgivna resp. 1911, 1967 och 2008. Syftet är att undersöka vad som är typiskt för ungdomsspråk, se i vilken mån dessa typiska drag finns i de tre romanerna, och hur detta har ändrat sig under loppet av hundra år. Det studerade materialet består av 100 repliker ur var och en av de tre romanerna, och dessa har undersökts med avseende på antal ord per replik, satsstruktur, sägeverb, slang och svordomar, "onödiga" småord, stilmarkerande ord och typografiska markeringar av prosodin. Som jämförelsematerial har använts flera olika tidigare undersökningar av ungdomsspråk, i första hand Klingberg (1970), Labov (1972) och Kotsinas (1994). Resultatet redovisas i form av tabeller över de underökta variblerna. Resultatet visar att författarna till de tre romanerna har strävat efter att efterlikna ungdomligt talspråk, i förstahand med hjälp av svordomar, slang, "onödiga" småord och enkel satsstruktur.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

41

Heinonen, Susanne. "Det låter pretty najs : En undersökning av mellanstadieelevers attityder till engelska lånord." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för svenska språket (SV), 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-78728.

Full text

Abstract:

Den här uppsatsen undersöker unga människors attityder till att använda enstaka ord ochfraser på engelska i svenska meningar. Forskning visar att engelskt inflytande är högre iyngre åldrar än hos äldre. Fenomenet att använda engelska ord i det svenska språket desenaste decennierna har ökat alltmer och det finns flera faktorer som pekar på attengelskan har fått ett allt större inflytande inom flera samhällsområden. Dessa språkligaförändringar speglas av samhällets kultur och attityd till engelskan. Förutom den litteratursom jag hänvisar till i den här uppsatsen har jag valt att genomföra en intervju- ochenkätundersökning med yngre individer för att ta reda på deras attityd till att växla mellansvenska och engelska när de talar.Resultatet av undersökningen visar att en majoritet av informanterna använder engelskai sitt vardagsspråk och att attityden till att använda ord och fraser på engelska i det svenskaspråket är mycket positiv samt att sociala faktorer som till exempel samhörighet spelar enstor roll. Dessutom visar resultatet att attityden till att använda engelska ord är något merpositiv hos flickor än hos pojkar. Resultatet visar även att informanterna i undersökningenanvänder engelska ord som screena, softa och King när de talar om fritidsaktiviteter samtatt de entusiastiskt uttrycker engelska adjektiv som cool, pretty, nice eller najs, ibland isin engelska form och ibland anpassat till svenskan.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

42

Elkert, Lena, and Kristina Jarl. ""Det beror ju inte på vart man är utan hur man känner" : En studie om ungdomars användande av svordomar och könsord i skolan." Thesis, Högskolan för lärande och kommunikation, Högskolan i Jönköping, HLK, Ämnesforskning, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-7766.

Full text

Abstract:

This essay is about young peoples’ use of swearwords and four-letter words. Through a questionnaire we have examined in what way 102 Swedish high school students use swearwords and four-letter words. We have also examined if there are any differences between girls and boys linguistic usage and what these differences may be. Our results show that almost all youths use swearwords and that a majority of them use four-letter words as well. The results also show that there are not any major differences between girls and boys. They use practically the same words in the same way. Our study also demonstrates that swearwords and four-letter words are most frequently used to enhance what someone is saying but that four-letter words are also used when to insult somebody. According to our re-sults the use of swearwords and four-letter words has become a part of young peoples’ daily vocabulary and these words are used no matter what they do or where they are. Of importance is who they are with. Our study point to the fact that girls and boys seem to use these words more frequently when they are together with friends and siblings than with their parents.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

43

Lundgren, Midas. "Den kriminella jargongens normalisering : En undersökning av ryska ungdomars attityder till kriminell jargong." Thesis, Uppsala universitet, Slaviska språk, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-414617.

Full text

Abstract:

This thesis examines the relationship and attitudes of 152 young Russians, between 13 and 20 years of age, towards words derived from criminal jargon that have become a part of colloquial Russian; more specifically how they explain their usage of these words, what they think of criminal jargon, where they have learnt it from, and whether or not they are aware of the origins of the words they are using. In order to analyse these aspects, 20 words from criminal jargon were chosen and used as the basis for a survey. The results of said survey show that a majority of the Russian youth that took part in the study is either neutral or positive (82,9%, in total) towards such loan words, that they mostly learn the words from friends, social media and movies, and that it is perceived, at least marginally, more positive when boys use words derived from criminal jargon, than if girls do. It remains unclear, however, whether or not young Russians are truly aware of the origins of all the words they are using.
В данной дипломной работе рассматривается отношение молодых россиян к словам криминального происхождения, которые вошли в разговорно-обиходную речь. В частности, как молодёжь подросткового возраста объясняет своё использование подобных слов, что думают подростки об уголовном жаргоне, откуда они узнали эти слова, и осознают ли они происхождение используемых ими слов этой группы. В этих целях было отобрано 20 слов криминального происхождения и проведён опрос среди 152 молодых людей в возрасте от 13 до 20 лет. Результаты исследования показывают, что отношение большинства опрошенных к заимствованиям подобного рода либо нейтрально, либо положительно (итого 83,9%). Анализ опроса выявил также, что знакомство подростков с этой группой лексики происходит, чаще всего, в их контакте с друзьями, из социальных сетей и из фильмов. Более отрицательно использование данных слов воспринимается в речи подростков женского пола, тогда как у противоположного пола подобный узус воспринимается окружающими менее негативно. Однако остаётся неясным, осознают ли молодые россияне происхождение используемых ими слов.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

44

Rosén, Hanna. ""Värst vad du har blivit kawaii på sistone!" : En undersökning av slanguttryck, lånord och språkblandning i svensk-japansk subkultur." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för nordiska språk, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-210282.

Full text

Abstract:

Japansk populärkultur får allt fler fans i Sverige och svenska ungdomar inspireras av popartister, japanskt mode och framför allt de speciella tecknade serieformerna - manga och anime. Den här uppsatsen behandlar språkandet inom den svensk-japanska subkulturen med fokus på slanguttryck, språkblandning och lånord. Syftet är att undersöka kommunikation inom subkulturen och ta fram de speciella ord som används där. Materialet som analyserats är bildtexter och kommentarer publicerade på internetcommunityt Dayviews. Tio deltagare i gruppen "Cosplayare" har bevakats under tre månaders tid och de ord som är speciella för deras kommunikation har tagits ut och sorterats i olika kategorier. Användningen av dessa ord har också analyserats ur både ett fonologiskt och ett morfologiskt perspektiv. Resultatet visar att studiens informanter har ett stort ordförråd med japanska ord som används som slangord i kommunikation som annars sker på svenska. Dessa ord är ofta interjektioner, personord och titlar eller så kallade utfyllnadsord. Förutom de japanska orden finns det gott om subkulturtypiska ord, det vill säga begrepp som är viktiga för de speciella aktiviteter och medier som ingår i den japanska populärkulturen. Kommunikationen som beskrivs i resultatet kan tolkas som en form av ungdomsspråk eller internetspråk, med slangord från olika språk, specifika ordtyper och ett kreativt förhållande till stavning, ordbildning och användande av olika symboler. De specifika ord som används i subkulturen blir till markörer för språkgemenskapen och konstruerar en egen stil som individerna kan använda för att forma sin identitet. I diskussion av resultatet beskrivs till sist en förklaringsteori med det språksociologiska begreppet ackommodation som drivkraft för att använda japanska ord, där språkanvändarna visar identifikation med den egna gruppen men också med fiktiva karaktärer från de populära serierna.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

45

Rosenqvist, Anna. "Att översätta slang : En jämförelse av översättningen av slanguttryck i John Greens Paper Towns till svenska och nederländska." Thesis, Stockholms universitet, Tolk- och översättarinstitutet, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-130909.

Full text

Abstract:

Studien undersöker hur de engelska slanguttrycken och talspråksmarkörerna i ungdomsromanen Paper Towns av John Green översatts till nederländska och svenska. En analys av slanguttrycken och talspråksmarkörerna i romanens första kapitel, utifrån Lambert & van Gorps modell (1985), visar vilka översättningsstrategier som översättarna valt och vilka översättningsnormer dessa är ett uttryck för. Resultatet visar att översättningarnas preliminära data pekar mot en adekvansinriktad översättningsstrategi. På mikronivå visar resultatet en mer acceptansinriktad översättningsstrategi vid översättning av slang och talspråksmarkörer, med en något större källspråksinriktning i den nederländska översättningen.
The study investigates how slang and spoken language markers in English in the Young Adult novel Paper Towns by John Green have been translated into Dutch and Swedish. An analyse of the expressions found in the first chapter of the novel, based on the method created by Lambert and van Gorp (1985), shows the translation strategies and the underlying translational norms. The results of the analysis of the preliminary data of the translations points towards adequate translation strategies. At a micro level, the results indicate more acceptable translation strategies regarding the translation of slang and spoken language markers, with slightly more source-orientation in the Dutch translation.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

46

Hietanen, Marko. "UNGDOMAR OCH SVORDOMAR : Ungdomars användning av och attityder till svordomar." Thesis, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-11691.

Full text

Abstract:

Syftet med denna uppsats är att undersöka och ge kunskap om hur ungdomars användning av och attityder till svordomar ser ut idag. Egna erfarenheter visar att det finns ett stort intresse, framförallt bland skolpersonal, inför detta forskningsområde. Frågeställningarna ser ut på följande sätt: Vilka attityder har ungdomar idag till olika svordomar? Det vill säga varför svär ungdomar och vilka ord uppfattar de som särskilt grova? Hur ser attityderna gentemot undervisning kring ämnet svordomar i skolan ut? Vilka svordomar använder ungdomar? Förekommer skillnader mellan pojkar och flickor inom dessa frågor?

Metoden är en datainsamling som sker genom en enkätundersökning där elever besvarar ett antal frågor, och där även elevernas kön och ålder tas i beaktning. Som komplement till enkätundersökningen genomförs även en intervju bland skolpersonal. Utöver detta tas även föräldrarnas påverkan i beaktning. Undersökningen är både av kvalitativ och kvantitativ art. Respondenterna bestod av 61 skolelever (senare skolår) och 5 skolpersonal.

Resultatet visar att fan och jävlar är de vanligast förekommande svordomarna och att ordet hora är den i särklass grövsta svordomen. Undersökningen visar även att ungdomar säger sig använda svordomar framförallt när de är arga eller att det sker rent spontant. Samtliga i skolpersonalen och 43 % av eleverna ansåg att undervisning kring ämnet svordomar borde förekomma i skolan. Jag fann även att det är klart vanligare att föräldrar svär än att de tillåter att deras barn gör det. Resultatet visar även tydliga skillnader mellan könen, exempelvis att flickor svär minde än pojkar i klassrummet.

The purpose of this essay is to investigate and provide knowledge about young people’s use of and attitudes toward curse words in today’s society. My own experience shows that there is a big interest, especially among school staff, in this field of research. The questions are following: What attitudes do young people have toward curse words in today’s society? That is to say, why do young people curse, and what words do they find especially offensive? What are the attitudes toward the education about curse words in school? What curse words do young people use? Are there differences between boys and girls in these questions?

The method used is gathering of data from questionnaires where the students answer a fixed amount of questions, and the students’ genders are taken into consideration. To complement the questionnaire the school staff is interviewed. In addition to this the parents’ influence is taken into consideration. The investigation is both qualitative and quantitative. Sixty-one students (later grades) responded to the questionnaire and five members of the school staff.

The results show that fan and jävlar are the most common curse words and the word hora is the most offensive. The investigation also shows that young people curse mostly when they are angry or that it happens spontaneously. Everyone in the school staff and 43% of the students agreed that the school should teach about curse words. I found that it is clearly more common for parents to curse themselves than let their children use curse words. The results show clear differences between the genders, e.g. girls curse less in the class room than boys.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

Dissertations / Theses on the topic 'Ungdomsspråk'

Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles