Academic literature on the topic 'Universiteter'

I denna rapport är syftet att undersöks platskänslan vid två olika universitet, Uppsala Universitetet i Sverige och University of Wollongong i Australien. Detta utfördes genom att komparativt undersöka skillnader och likheter vid universiteten. Som underlag för studien har material samlats in genom en flermetod som kombinerar intervjuer och enkäter för att få en både kvantitativ och kvalitativ bredd. Studenter från universiteten har utfrågats gällande deras syn på platskänsla samt vad som utmärker respektive universitet i termer av denna. Resultaten visar att båda universiteten har en god platskänsla där studenterna trivs. En likhet i båda fallen är att den specifika studentmiljön som uppstår på universiteten bidrar till en gemenskapskänsla bland studenterna. Platskänslan grundas däremot på olika faktorer vid respektive universitet där historiska byggnader och nationer bidrar till den övergripande studentkänslan i Uppsala, medan stranden och det centraliserade campuset är viktigt i Wollongong. Därav framgår det att platskänslan på universitet inte kan beskrivas generellt utan varierar beroende på vilket som undersöks och hur det upplevs av de som studerar där.

Egzistuoja daugybė būdų, kaip universitetai gali įsitraukti į darnų vystymąsi. Priimamos tarptautinės deklaracijos darnumo klausimams spręsti - 1972m. Stokholmo deklaracija; Tbilisi deklaracija, 1977m. pirmoji tarpvalstybinė aplinkosauginio švietimo konferencija, nuo 1990 metų, daugiau nei 300 koledžų vadovų pasirašė Talloires Deklaraciją, kuri įpareigoja prisiimti atsakomybę ir išlaikyti darnumo koncepciją ateityje; 1993m; darnaus vystymo universitetinė chartija, 1991m „Halifax“ deklaracija; 1992m. Jungtinių tautų konferencijos „Aplinka ir vystymasis“ ataskata; 1997m. Thessaloniki deklaracija. 1998m. Gliono kolokviumas; 2001m. Kyoto deklaracija. Skatinant aukštojo mokslo darnų vystymą, keturios tarptautinės organizacijos suformavo ”Pasaulinę aukštojo mokslo darnumo partnerystę”. Šios organizacijos - Tarptautinė universitetų asociacija, Darnios ateities pažangieji universitetai, Koperniko universitetas bei UNESCO siekia apjungti universitetus bei aukštojo mokslo institucijas skatinant darnų vystymą. Įgyvendinant savo įsipareigojimus praktikoje, ši pasaulinė organizacija 2001m. pasirašė Lünebergo Deklaraciją, dėl aukštojo mokslo darnaus vystymo - darnus vystymasis aukštajame moksle. 2002m Ubuntu deklaracija – darni plėtra ugdyme, mokslas ir technologija. Darnaus vystymo įgyvendinimo planas, pagal 2002m. Johanesburgo viršūnių susitikimą dėl darnaus vystymo, ypatingai išskiria mokslo svarbą. Iš viso to galime daryti išvadas, kad universitetų valdymas tampa viena iš svarbiausių... [toliau žr. visą tekstą]<br>Insightful researchers from all over the world examine the question how to implement principles of sustainability into the essence of all human activities. However reaching of long-term goals requires for fundamental changes and most of them will be technically, culturally and politically difficult. Universities as centres of innovations and learning must be in the very front of this development. Sustainable development is the current context in which higher education must focus its mission. The challenge of sustainable development is faced by universities in different manner beginning with the aim to act as environment-friendly company to formulation of principles and signing declarations while establishing totally new institutions or focusing current mission and management of the university on search of sustainability. All of this leads to conclusion that management of universities becomes one of the most important problems. Universities might find themselves in danger if they don’t adapt to changing environment and new challenges more rapidly. The above-mentioned facts prove importance and relevance of the selected topic “Implementation of sustainability concept for management of universities in Lithuania”. Institutions of higher education are responsible against society for use of public education means in pursuit of sustainable development. The first hypothesis: the fundamentals of sustainable development are not included in management of universities in Lithuania. The... [to full text]

This dissertation deals with the multi-faceted phenomenon of knowledge conceptions. The aim is to describe the meaning of “academic knowledge” in today’s knowledge society from the perspective of “education” (a term used here in relation to the ‘liberal arts’ tradition as used in the English language or in German ‘bildung’) and “commodisation”. These two perspectives create a field of tensions in higher education. The study analyses the flow of knowledge in the process of commodisation - partly through a network of relations between societally-relevant actors, partly through career geography. The actors studied are: the state, the university, the university departments and the graduates/students. The research ‘design is a descriptive case study of Karlstad University during the years 1997-2007. The theoretical approach combines two perspectives; commodisation of academic knowledge and career geography. Commodisation is studied by the developments in higher education seen from a wider national and international perspective. Career geography entails both a geographical mobility and a social mobility of the students. The results show that there are different conceptions about academic knowledge from the different actors. Two different perspectives of commodisation of academic knowledge have been found, one from the “top down” perspective and one from the “bottom up” perspective. The top down perspective means that commodisation is driven mostly by the state and then is followed by the university and the university departments. In the bottom up perspective, commodisation is driven by the students. Furthermore, the results from the study of the Swedish state reveal an increasingly clear commodisation of academic knowledge with emphasis on economic growth, regional development and international competition.  However, Karlstad University’s and the university departments’ view of knowledge differs somewhat from that of the state’s, and aims instead to combine ‘commodisation of knowledge’ with ‘knowledge as education’ in its efforts to be a ‘learning university’. It is also shown that students appreciate this combined view. On a general level, the main argument from this dissertation is that it is necessary to place more attention on how to obtain a balance between the commodisation of academic knowledge and knowledge as “education” in today’s higher education system.

I den här studien har jag undersökt utlandsfödda studenters upplevelser av svenskt universitet. Det de har gemensamt är att de kommer från en annan bakgrund än svensk, att de studerar eller har studerat på ett svenskt universitet och att de talar god svenska. Undersökningen visar prov på hur etnicitet och identiteter skapas och synliggörs i olika situationer, och att det svenska språket och tiden i Sverige är viktiga faktorer för att förstå normer och koder. Detta material har framtagits genom att jag intervjuat personer som överensstämmer med beskrivningen, kodat materialet, intervjuat igen och sedan analyserat och jämfört med tidigare forskning.<br>In this study, I have examined how foreign-born students experience studying at a Swedish university. What they have in common is that they originally come from a different country than Sweden, that they study or have studied at a Swedish university and that they speak and understand the Swedish language well. The survey shows how ethnicity and identities are created and made visible in certain situations, and that both the Swedish language and time in Sweden are important factors for understanding norms and codes. The material is collected by me intervjuing individuals that falls under the above discription. Then I have analysed the material and compared it with privious, similar studies.

För att bromsa klimatförändringarna måste vi drastiskt minska våra koldioxidutsläpp på en global nivå. Den akademiska världen har ett stort ansvar att bedriva forskning för att stötta kampen för minskade utsläpp men i dagsläget finns det samtidigt en växande trend av ett intensivt tjänsteflygande med stora koldioxidutsläpp som följd. Universiteten måste minska sina koldioxidutsläpp från flygande och börja agera pionjärer och främja ett mer hållbart resande. För att stötta arbetet mot minskade koldioxidutsläpp inom flygintensiva organisationer startades 2019 forskningsprojektet FLIGHT på KTH med målet att konkretisera och testa praktiska verktyg. Tillsammans med masterstudenter på medieteknikprogrammet togs det fram ett visualiseringsverktyg, FlightViz, för att sammanställa och visualisera flygdata för KTH:s anställda. Vidare skulle verktyget komma att användas för att utforska behoven hos en bredare användargrupp inom flygintensiva organisationer för att på så sätt kartlägga hur ett sådant visualiseringsverktyg borde se ut. Syftet med den här studien var att nå ut till anställda inom hållbarhet på svenska universitet och högskolor för att genom intervjuer ta reda på deras förutsättningar och behov av ett eventuellt visualiseringsverktyg som FlightViz. Vi tog kontakt med 13 universitet och högskolor i Sverige varav 9 ställde upp på intervjuer där vi diskuterade deras hållbarhetsarbete och behov av ett verktyg som FlightViz. Vi visade även upp verktyget och samlade in reaktioner och synpunkter kring urval av information och funktionalitet. Resultaten av intervjuerna var ett antal konkreta aspekter kring funktionaliteten i verktyget som vi ansåg vara viktiga för dess användbarhet: trender över tid, per-capita-mått, visualisering av resmål samt ett antal viktiga grupperingar av datan. Den här utökningen av funktionaliteten borde därför absolut finnas med i en vidareutveckling av verktyget FlightViz. Vi står inför stora utmaningar att minska våra utsläpp globalt och mycket måste göras på alla nivåer i samhället. Inom flygintensiva organisationer kan en del av lösningen ligga i förbättrade möjligheter till visualiseringar och tillgången till andra verktyg för att gå från datainsamling till agerande. Den här uppsatsen bidrar till att kartlägga behoven och förutsättningarna hos hållarbetsanställda på svenska universitet för att på så sätt bistå arbetet mot minskade utsläpp inom flygintensiva organisationer.<br>To avert climate change, we must drastically reduce our CO2-emissions on a global level. The academic world has a great responsibility in conducting research to support the work towards reduced emissions. At the same time, there is a growing trend of an intensive academic flying with large CO2-emissions as a consequence. Universities must reduce their CO2-emissions from flying and begin to act as pioneers and promote a sustainable way of travelling. To support the efforts in reducing CO2-emissions within flight-intensive organizations, the FLIGHT research project was started at KTH in 2019 with the goal of creating and testing practical tools. In collaboration with master's students in the media technology program, a visualization tool, FlightViz, was developed to compile and visualize flight data of KTH's employees. Furthermore, the tool would come to be used to explore the needs of a wider user group within flight-intensive organizations, in order to map out what such a visualization tool should look like. The purpose of this essay was to reach out to employees working with sustainability at Swedish universities in order to gather information about their needs for a possible visualization tool such as FlightViz. We contacted 13 universities in Sweden, of which 9 were interviewed. In these interviews we discussed the sustainability work at their universities and the need for a tool such as FlightViz. We also showcased the tool and gathered responses and opinions on the selection of information and functionality within the tool. The results of the interviews were a number of concrete aspects about the functionality of the tool that we considered important for its usefulness: trends over time, per-capita measures, visualization of destinations and a number of important groupings of the data . We considered this functionality to be of the most importance in the further development of the FlightViz tool. We are facing major challenges in reducing our emissions globally and a lot must be done at all levels of society. Within flight-intensive organizations, part of the solution may be improved opportunities for visualizations and access to other tools for moving from data to practice. This essay helps to identify the needs and prerequisites of employees within sustainability at Swedish universities in order to help work towards reducing emissions within flight-intensive organizations.

I undersökningen studerades hur en individ väljer program till universitetet. Syftet med undersökningen var att undersöka hur omgivningen samt individens perspektiv påverkar valet till universitetet. För att söka svar på det har jag genomfört en kvalitativ undersökning med sex studenter som studerar vid universitetet. Analysen av det empiriska materialet bygger på begrepp från Careership, SCCT och Pierre Bourdieu. Begreppen som tillämpas i studien är habitus, handlingshorisont, upplevd självförmåga, personliga mål och förväntat resultat. Resultatet av undersökningen visar att individer påverkas av föräldrarna när det gäller valet av program på universitetet. Även släktingar påverkar genom att rekommendera programmet eller att vara verksamma inom yrket. Det förefaller vara så att föräldrars och släktingars påverkan begränsar möjligheterna till att välja bland programmen på universitetet. Gymnasietiden påverkar intervjupersonerna när det gäller valet av program till universitetet. Det verkar som att den tiden utvidgar intervjupersonernas möjligheter när det gäller valet av program. Intervjupersonerna har tilltro till sin förmåga att klara av ett program på universitetet. De kan mäta sina prestationer på gymnasiet och välja ett program att söka för att testa om de kommer in. Ett mål med utbildningen och samtidigt ett resultat av utbildningen som kommer fram i intervjupersonernas berättelser är hur betydelsefullt det är att få ett arbete.

I högskolelagen 1 kap 5 § stycke 4 finns bestämmelsen ”Högskolorna skall också aktivt främja och bredda rekryteringen till högskolan.”. Bestämmelsen infördes för att motarbeta den sociala och etniska snedrekryteringen på Sveriges högskolor och aktivt främja mångfald genom breddad rekrytering. Breddad rekrytering är olika slags aktiva åtgärder, bland annat användandet av alternativt urval i antagningsprocessen till högskolor och universitet. Under åren har det kommit ett antal rättsfall om användandet av positiv särbehandling vid antagning till högskolor och universitet, både baserat på etnisk tillhörighet i någon mån och baserat på kön, för att ge förmån till underrepresenterade grupper. I svensk gällande rätt står det numera klart att positiv särbehandling baserat på etnisk tillhörighet inte är tillåtet. Den här uppsatsen är indelad i två delar. Den första delen undersöker de rättsliga gränserna för jämlikhetsfrämjande åtgärder vid antagning till högskolor och universitet utifrån konstitutionell rätt, diskrimineringsrätt, utbildningsrätt och EU-rätt för att precisera hur ramarna ser ut enligt de olika rättsområdena samt klargöra vilket rättsområde som medger ett större utrymme och var det utrymmet åtstramas. Det framkommer att det konstitutionellrättsligt inte finns något hinder för att tillämpa positiv särbehandling för att främja underrepresenterade grupper. Enligt diskrimineringslagen är dock positiv särbehandling baserat på etnisk tillhörighet diskriminering eftersom det inte finns något undantag för att främja jämlikhet avseende etnisk tillhörighet (ett sådant undantag finns dock med syfte att främja jämställdhet mellan könen). Vidare medger inte heller högskoleförordningen, som har bestämmelser om antagningsregler, positiv särbehandling. I EU-rätten finns ett visst utrymme för positiv särbehandling, både avseende kön och etnisk tillhörighet, i EU-rättsliga direktiv. EU-domstolen har i flera rättsfall klargjort när positiv särbehandling är otillåtet, men har ännu inte uttalat sig om hur stor skillnaden får vara i meriter innan positiv särbehandling anses vara diskriminering. I den andra delen diskuteras om det borde införas en möjlighet att positivt särbehandla baserat på etnisk tillhörighet vid antagning till högskolor och universitet. I diskussionen används Critical Race-teori, vilket är en teori utvecklad i amerikansk kontext för att kritiskt analysera samhället och rätten. Med hjälp av Critical Race-teori kritiskt granskas argument för och emot positiv särbehandling, särskilt argument om rättvisa, jämlikhet och etnisk tillhörighet/ras. Jag argumenterar att det finns en tydlig dubbelhet i rätten, ställer visioner om faktisk rättvisa mot diskrimineringsförbud och diskuterar neutraliteten i dagens antagningssystem.