Academic literature on the topic 'Universitetsbyggnad'

Idag består sektorn för bostäder och service för 40% av den totala energianvändningen i Sverige, där effektivisering av byggnaders energianvändning är en viktig process i utvecklingen mot förbättrad energiprestanda. Energieffektivisering är ett högaktuellt ämne och för att främja utvecklingen finns det uppsatta energipolitiska mål. Syftet med projektet var att studera den årliga energianvändningen i humanisthuset på campusområdet i Umeå och undersöka hur mycket energi som kan sparas genom att begränsa studenternas tillträde till studieytor under kvällar och helger. Akademiska Hus är ett av Sveriges största fastighetsbolag som förvaltar universitets- och högskolefastigheter belägna från Luleå i norr till Malmö i söder. Fastighetsbolaget är statligt ägt och känner därför ett särskilt ansvar att ligga i framkant gällande hållbar energikonsumtion. Energieffektiviseringsåtgärder och klimatoptimering är därför något som satsas mycket på vilket har lett till att de idag är ledande i frågan. Humanisthuset är beläget på Umeå universitet och har förutom lektionssalar och grupprum, fem öppna studieytor som undersöktes närmare i studien. Byggnadens årliga energibehov beräknades i två olika fall med simuleringsprogrammet IDA ICE. I första fallet antogs studenterna ha access till samtliga studieytor och i det andra fallet begränsades studenternas access till enbart två ytor. I de avstängda ytorna kunde belysning och ventilation minskas, till fördel för en energibesparing. Vid en jämförelse mellan de två fallen så beräknades det hur mycket energi som sparades årligen. Första fallet, i rapporten kallad referenssimuleringen, visade på att ventilationsaggregaten är mycket energieffektiva och att den största energiåtgången är i form av uppvärmning. Den specifika energianvändningen i byggnaden beräknades till 55,90 kWh/m2, 4,99 kWh/m2 och 12,11 kWh/m2 för energibärarna fjärrvärme, fjärrkyla och elektricitet. Jämförelsen mellan fallen visade att energianvändningen minskade med 10049 kWh per år, där minskad belysning var den största faktorn till besparingen. I procentuella termer minskade den totala energiförbrukningen med 0,7 procent.

Akademiska hus is a real estate company that specializes in providing Swedish universities with housing facilities for educational and research purposes. The company strives to reduce its use of energy by 40% between the years 2000 and 2025. The aim of this thesis is to determine which measures can be taken to reduce the need of purchased energy in a building that is used by theSwedishUniversityof Agricultural Sciences inUppsala. In order to determine the results of various changes to the building envelope and ventilation system, the building was modelled in the computer simulation program VIP-Energy. Other proposed changes to make the use of energy more efficient concerned water use and lighting. The need of purchased energy can also be reduced by producing electricity or heat on site, using solar energy. Results show that economically viable measures include upgrading windows and faucets, adjusting control systems for ventilation and lighting, and installing roof mounted solar panels for power production. However, the investment in a photovoltaic system requires government grants in order to be profitable, and the system should be grid-connected to make it eligible for green certificates. Through these measures it is possible to reduce the need to purchase electricity for operational uses and energy for heating and cooling by 20%, from 99 kWh/m2,year to 79 kWh/m2,year. This corresponds to a 92 tonne decrease of annual carbon dioxide emissions from energy production and water purification. The total investment cost of 1 066 000 SEK results in a net present value of 883 000 SEK<br>Byggnadssektorn står för en knapp tredjedel av den totala energianvändningen i Sverige, och för drygt 10 % av de totala utsläppen av växthusgaser. Energianvändning i byggnader omfattas av riksdagens nationella miljökvalitetsmål för god bebyggd miljö, och målet är att den totala specifika energianvändningen ska minska med 20 % till år 2020 och med 50 % till år 2050, jämfört med år 1995. I Boverkets byggregler ställs bland annat krav på nybyggda lokalbyggnaders specifika energianvändning och i klimatzon III, dit Uppsala län räknas, är gränsen högst 90 kWh/m2,år exklusive verksamhetsel. Energi från egen solcells- eller solvärmeanläggning får tillgodo­räknas vid beräkningen av en byggnads specifika energianvändning. Det är möjligt att erhålla investeringsstöd för både solcells- och solvärmeanläggningar, och dessutom är elproduktion från solenergi berättigad till elcertifikat. Syftet med examensarbetet har varit att undersöka möjligheterna att minska behovet att köpt energi i en universitetsbyggnad i Uppsala, genom energieffektivisering och solenergi. Föreslagna åtgärder har bedömts genom att jämföra ändringen i energianvändning och utsläpp av koldioxid, samt genom de ekonomiska nyckeltalen återbetalningstid, kapitalvärde och besparingskostnad. Arbetet har utförts vid Uppsala universitet åt uppdragsgivaren fastighetsbolaget Akademiska hus. Energihushållning är ett av fyra områden som Akademiska hus fokuserar på i sitt miljöarbete, och det långsiktiga målet är att minska den specifika energianvändningen med 40 % mellan år 2000 och år 2025. Den aktuella byggnaden hyrs av Sveriges lantbruksuniversitet och ligger på Campus Ultuna i Uppsala. Byggnaden är indelad i två fastigheter, Undervisningshuset och Biblioteket, och är av suterrängtyp med fyra våningsplan och en bruksarea på drygt 9 000 m2. Lokalerna består främst av föreläsningssalar och biblioteket, men även av kontorsutrymmen, datasalar, sammanträdesrum, pentryn, en aula och allmänna utrymmen. Byggnaden värms av fjärrvärme som i huvudsak produceras från torv- och avfalls-förbränning. Dessutom finns ett system för komfortkyla installerat, som inom kort ska förses med kyla från en fjärrkylaanläggning i nära anslutning till byggnaden. Kylan ska i huvudsak produceras med fjärrvärmedrivna absorptionsvärmepumpar. Ventilationsbehovet tillgodoses med från- och tilluftsfläktar, och återvinning av värme ur frånluften finns. Ventilations-systemet styrs både på tid, temperatur och koldioxidnivå. Belysningen i byggnaden är på många ställen närvarostyrd, men det finns lokaler med enbart tidsstyrning. I dag använder byggnaden årligen cirka 630 MWh värme, 450 MWh verksamhetsel, 150 MWh fastighetsel och 110 MWh kyla. Detta ger en specifik energianvändning på 99 kWh/m2,år exklusive verksamhetsel, och 149 kWh/m2,år inklusive verksamhetsel. För att kartlägga byggnadens energibehov och undersöka olika åtgärders konsekvenser för energianvändningen, har en modell konstruerats i byggnadssimuleringsprogrammet VIP‑Energy. I stor utsträckning har byggnadsspecifika data eller egna antaganden använts vid modelleringen för att ge ett så rättvisande resultat som möjligt. De material som finns fördefinierade i VIP‑Energy har dock använts vid uppbyggnad av väggar, tak och grund. Modellen har justerats så att simuleringsresultaten efterliknat brukardata, och korrektions-faktorer har beräknats för att kompensera för avvikelser. För att ytterligare öka precisionen har zonberäkningsfunktionen i VIP‑Energy använts, och Undervisningshuset och Biblioteket har modellerats separat. Möjliga energieffektiviseringsåtgärder har studerats för sex olika områden – fönster, fasader, tak, ventilation, vattenanvändning och belysning. Solenergi kan tas tillvara i solcells-anläggningar (som producerar el), solvärmeanläggningar (som producerar värme) och solhybridanläggningar (som producerar både el och värme). Inom samtliga nämnda effektiviseringsområden har lönsamma åtgärder funnits, utom för fasader och tak. Av möjliga solenergilösningar är det endast solcellsanläggningar som är lönsamma för den aktuella byggnaden, och endast om investeringsbidrag kan erhållas. Ju större solcellsanläggningen är, desto mer lönsam blir den, och hur stor anläggning som väljs beror därför på Akademiska hus investeringsvilja. Anslutning till elcertifikatsystemet ökar lönsamheten. Totalt kan undersökta åtgärder ge en energibesparing på drygt 360 000 kWh/år, men den ekonomiskt realiserbara andelen utgör 176 000 kWh/år (49 %) av detta. Den totala investeringskostnaden för rekommenderade åtgärder blir 1 066 000 kr, vilket ger ett kapitalvärde på 883 000 kr, och besparingskostnaden blir 0,42 kr/kWh. Dessa åtgärder minskar kostnaden för energi och vatten med 150 000 kr/år, och beräknas ge ytterligare drygt 8 000 kr/år från elcertifikatsystemet. Utan hänsyn till ränta och prisutveckling blir återbetalningstiden sju år. De koldioxidutsläpp som energi- och vattenanvändningen ger upphov till minskar med 92 ton/år, men minskningens storlek är känslig för de antaganden som gjorts när utsläppsfaktorer beräknats. Om ändringen i elanvändning ska antas utgöras av medelel, blir minskningen endast 29 ton/år. Eftersom det rör sig om förändringar i elanvändning har dock marginalel ansetts vara det mest rimliga. Om torv räknas som förnybart istället för fossilt blir den totala utsläppsminskningen 76 ton/år. Vattenanvändningen i byggnaden minskar med 860 m3/år. Byggnadens specifika energianvändning sjunker med 20 % till 79 kWh/m2,år, förutsatt att hela minskningen i elanvändning räknas till fastighetsel. Inklusive verksamhetsel sjunker energianvändningen med 13 % till 129 kWh/m2,år. Åtgärderna ger dock en marginell ökning av fjärrkylabehovet. Det finns inte något direkt samband mellan hög energibesparing och högt kapitalvärde, då exempelvis fönsteråtgärderna ger högst energibesparing men lägst kapitalvärde. Vilka av de rekommenderade åtgärderna som bör prioriteras bestäms av om målet i första hand är att spara energi eller att maximera lönsamheten hos investeringen.

För att tillgodose den studerande KTH byggnadens framtida krav kommer det befintliga ventilationssystemet att bytas ut. Två olika möjliga värmeåtervinningssystem har jämförts ur fjärrvärmebehovssynpunkt. Det befintliga systemet med vattenburen batterivärmeväxlare har en låg värmeåtervinningsgrad och Akademiska Hus önskar system med högre värmeåtervinning. I byggnaden har roterande värmeväxlare och frånluftsvärmepump för uppvärmning av tilluften jämförts. Då värmeåtervinning från dessa system inte är tillräckligt kommer fjärrvärme att används. I beräkningarna jämförs fem roterande värmeväxlare mot varierande antal frånluftsvärmepumpen. Genom detta fås varierande resultat och fjärrvärmebehovet ökar/minskar ju färre/fler värmepumpar som tas med i beräkningarna. Frånluftsvärmepumparna antas både vara konstanta och ”nedtrappande”. Vid de konstanta antal frånluftsvärmepumparna visar resultaten att, vid maximal personbelastning, är fjärrvärmebehovet för fem roterande värmeväxlare lägre än vid användning av fem (eller färre) frånluftsvärmepumpar. Vid sannolik personbelastning är fjärrvärmebehovet för fem roterande värmeväxlare lägre än vid användning av två (eller färre) frånluftsvärmepumpar. Vid de ”nedtrappande” antalen frånluftsvärmepumpar är fjärrvärmebehovet med roterande värmeväxlare lägre både vid maximal och också sannolik personnärvaro. Vid val av system har aggregat för fastighets- och lokalbyggnader jämförts då flödena är höga. I slutssats kan val av tillverkare för respektive system påverka fjärrvärmebehovet.<br>To meet the renovated KTH building’s future requirements, the existing ventilation system will be replaced. Two different possible heat recovery systems have been compared in regards of district heating. The existing system of water coil heat exchanger has low heat recovery efficiency and Akademiska Hus wishes for a system with higher heat recovery. A rotating heat exchanger and exhaust air heat pump have been compared in regards of heating the supply air. At times when heat recoveries from these systems are not sufficient, the district heating will be in use. In the calculations five rotating heat exchangers and varying number of exhaust air heat pumps have been compared. Through this varying results will occur and the district heating demand will increase/decrease the fewer/more pumps that are taken into account. The exhaust air heat pumps are assumed to be both constant and down going. At the constant use of exhaust air heat pumps the results show that (when in maximum occupancy) the district heating demand with five rotating heat exchangers is lower than when using the five (or fewer) exhaust air heat pumps. During probable occupancy the district heating demand with five rotating heat exchangers is lower than when using two (or fewer) exhaust air heat pumps. The district heating demand is lower when using rotating heat exchangers than the “down going” numbers of exhaust air heat pumps. Only office- and apartment building acquired heating systems have been compared due to the high air flows. The selection of manufacturer of these systems may affect the district heating demand.

Denna avhandling behandlar stegljudet i två trähus på campus i Växjö. Staden lyfts ofta fram som en bra förebild inom miljö- och klimatfrågor. Det kommunala fastighetsbolag som äger, förvaltar och bygger universitetets byggnader är intresserade av dessa frågor när nya hus ska byggas. De två senast byggda husen är byggda med trästomme, som anses vara ett bra miljöval. Framtida hus förväntas även de byggas med trästomme. Dessvärre lyfts ofta problem angående akustiken upp i hus med trästomme. Ett av de befintliga husen på universitetsområdet sägs ha problem med stegljud och fastighetsägaren vill att detta potentiella problem bör förbättras för framtida byggnader. Syftet med denna studie är att konstatera hur akustiken i en framtida universitetsbyggnad med trästomme bör uppfattas och vilka stegljudskrav som bör ställas på byggnaden för att upplevelsen ska vara tillfredställande. För att få den kunskap utförs en enkätundersökning och stegljudsmätningar av de befintliga husen för att kartlägga vad som uppfattas som en tillfredsställande ljudmiljö.<br>This thesis deals with the impact sound of two wooden buildings on the campus site in Växjö. The city is highlighted frequently as a good model on environmental and climate issues. The municipal real estate company that owns, manages and builds the university's buildings, is interested in these issues when building new houses. The two most recently built houses are constructed with wooden frames, which is considered a good environmental choice. Future house is also expected to be built with wooden frames. Unfortunately problems due to acustics are often raised. One of the existing houses at the university are said to have problems with its impact sound and the property owner want this potential problem to be improved for future buildings. The purpose of this study is to gain knowledge from two existing wooden houses in the area. To do this a survey investigating how the acoustics of the buildings are perceived is compared with measurement of impact sound measurements.