Academic literature on the topic 'Upphovsrättslag'

<p>Fildelning har på sistone varit ett aktuellt ämne i media där den nya upphovsrättslagen har diskuterats för fullt. När den nya upphovsrättslagen infördes 1 juli 2005 i Sverige, skapades det ett intresse från vår sida att undersöka vilken inverkan den nya lagen skulle få och om den skulle lyckas minska fildelningen.</p><p>Denna teknik går till så att man delar med sig av sina filer (media till andra användare antingen genom Internet eller i ett nätverk. Genom att dela med sig av sina filer kan man själv få tillgång till andras filer. Men för att kunna fildela krävs det att man använder speciella fildelningsprogram som exempelvis Bittorrent, DC och Kazaa. Det som vi strävar efter med denna rapport är att se om lagen har påverkat fildelarnas attityd gentemot fildelning, men också hur den nya upphovsrättslagen har påverkat fildelningen idag.</p><p>I referensramen har vi tagit upp redan befintlig fakta (sekundär data) som vi anser relevant för forskningens syfte. Här vill vi att läsaren ska kunna sätta sig in i arbetet för att lättare förstå och få en överblick över fildelning och dess lag. Intresseorganisationen Antipiratbyrån har beskrivits kortfattat eftersom de är den största organisationen i Sverige som kämpar för att stoppa illegal fildelning men vi har också tagit upp lite om Piratbyrån som är för fildelning och är Antipiratbyråns största rival. Här har vi även tagit upp de två första fildelningsfallen i Sverige.</p><p>Vi har även samlat in primär data från olika tänkbara fildelare. En enkät har utvecklats som besvarades av 92 respondenter i åldrarna 16-35 år. De har delats ut i Jönköpings högskolor, Per Brahe gymnasiet samt på allmänna platser. Enkäten fokuserar på ämnet fildelning, men också på upphovsrättslagen och innehåller mest frågor med bestämda svarsalternativ men också några frågor med öppna svar, där respondenterna får svara med egna ord. Enkätundersökningen är av kvantitativ karaktär medan analysen av enkäterna är av kvalitativ karaktär.</p><p>Utifrån vår referensram, samt våra resultat från enkäten har vi försökt analysera dessa så gott det går och svarat på våra två forskningsfrågor.</p><p>Vi har kommit fram till att upphovsrättslagen inte fungerar tillräckligt bra. Genom enkäten har vi dragit slutsatsen till att ingen reducering av fildelning har skett. Av de många anmälningar som gjorts av Antipiratbyrån har också bara ett fåtal fall gått till domstol. För att upphovsrättslagen ska fungera bättre krävs det mer insatser för att stoppa fildelningen.</p>

I uppsatsen behandlas såväl mönsterskyddet som det upphovsrättsliga brukskonstskyddet. Vid den mönsterrättsliga särprägelbedömningen används den kunnige användaren som bedömningsstandard. Ett mönster är särpräglat om det, jämfört med tidigare offentliggjorda mönster, framkallar ett annorlunda helhetsintryck hos denne fiktive person. Vid bedömningen ska hänsyn även tas till formgivarens variationsutrymme. Innebörden av begreppet den kunnige användaren har till stor del förtydligats i EU-rättslig praxis. Begreppet ligger någonstans mellan varumärkesrättens genomsnittskonsument och patenträttens fackman. Vid verkshöjdsbedömningen tillämpas inte någon fiktiv bedömningsperson men dubbelskapandekriteriet används ibland som hjälpnorm. I uppsatsen jämförs de båda skydden för att se om den kunnige användaren skulle kunna tillämpas i verkshöjdsbedömningen inom området för brukskonst. Verkshöjdsfrågan aktualiseras oftast vid intrångssituationer. Praxis inom området för brukskonst har varierat över tid och bedömningen präglas av viss osäkerhet. Flera olika ord och begrepp används och i vissa fall tillämpas exempelvis dubbelskapandekriteriet uttryckligen, medan det i andra fall inte verkar beaktas överhuvudtaget. I praxis inhämtas ofta yttranden från olika sakkunniga, bl.a. Svensk Forms Opinionsnämnd. Det EU-rättsliga originalitetskriteriet innebär att den enda skyddsförutsättningen för upphovsrätt är att ett alster ska utgöra upphovsmannens egen intellektuella skapelse. Även om EU-domstolen uttalat att kriteriet ska gälla generellt inom upphovsrätten har, i doktrin, framhållits att det är osäkert om kriteriet ska gälla inom området för brukskonst. Det finns flera likheter mellan skydden, men även en del skillnader. En viktig likhet är att skyddsobjekten många gånger är desamma och upphovsmannen/skaparen kan, i vissa fall, erhålla såväl mönsterskydd som upphovsrättsligt skydd för sin prestation. En viktig skillnad är att mönsterrättens nyhetskrav är objektivt, medan nyhetskravet i upphovsrätten är subjektivt. På grund av att nyhetskravet inom upphovsrätten endast är subjektivt är det inte möjligt att helt låta verkshöjdsbedömningen bero på den kunnige användarens jämförelse mellan helhetsintryck. En sådan jämförelse görs i vissa fall som en del av bedömningen, t.ex. i NJA 2009 s. 159 (Mini Maglite). En möjlighet skulle kunna vara att tillämpa den kunnige användaren tillsammans med dubbelskapandekriteriet, liksom vid fastställandet av skyddsomfångets storlek och vid själva intrångsfrågan. Definitionen av den kunnige användaren skulle i stort kunna motsvara den mönsterrättsliga definitionen. Ur förutsebarhetssynpunkt skulle det innebära en fördel att delvis använda den kunnige användaren vid verkshöjdsbedömningen inom området för brukskonst, eftersom bedömningen då skulle påminna mer om den mönsterrättsliga särprägelbedömningen. I vissa avseenden skulle dock en bedömning baserad på en genomsnittskonsuments uppfattning vara mer fördelaktig. Det föreslagna tillvägagångssättet, med avseende på den kunnige användaren, lämnar även utrymme för flexibilitet i rättstillämpningen. En tillämpning av det EU-rättsliga originalitetskriteriet, inom området för brukskonst, skulle inte medföra några större förändringar i det föreslagna tillvägagångssättet avseende tillämpningen av den kunnige användaren. Vid utformningen av det upphovsrättsliga skyddet för brukskonst finns flera olika intressen att ta hänsyn till, däribland upphovsmannaintresset och konkurrenternas intresse. Skyddet måste utformas så att det blir en rimlig balans mellan de olika intressena. Ur ett upphovsmannaperspektiv är förmodligen ett högre ställt verkshöjdskrav mest fördelaktigt, eftersom det medför ett bredare skyddsomfång och troligen även ett starkare incitament att skapa prestationer av mer kvalificerad natur. Emellertid måste det finnas en balans mellan de olika intressena och jag tror att användningen av den kunnige användaren i verkshöjdsbedömningen bättre skulle tillgodose en sådan balans, åtminstone jämfört med det stränga krav som kommit till uttryck i förarbetena. Upphovsmannen har även intresse av att rättstillämpningen präglas av såväl förutsebarhet som flexibilitet, och användningen av den kunnige användaren på det sätt som föreslagits skulle troligen gynna dessa intressen.

The aim of this study is to investigate the liability for the users of platforms as well as the liability of the platform providers themselves in cases where the users of social platforms upload copyrighted material to the platforms according to EU law. The study is also aimed to examine the by the EU proposed “Directive on Copyright in the Digital Single Market” (2016/0280(COD)), especially in relation to the proposed Art. 13 of the directive, and how the directive might change the liability of the platform providers. The study is regarding the first aim based on established EU law and discusses the liability for users and platform providers mainly through cases from the European Court of Justice. This is done through the legal dogmatic method. The study finds according to established EU law that it is unclear whether the users or the platform providers could be held liable for the communication to the public made without the right holder’s approval according to Art. 3.1 of the Infosoc Directive (2001/29/EG). It is also unclear if the platform providers can benefit from the exemption rules in Art. 12 and 14 of the E-Commerce Directive (2000/31/EG). Concerning the examination of the proposal of the Copyright Directive, it is discussed mainly through a legal policy method. Since the study discusses the proposal of the directive it is primarily how the directive - if it becomes established law – will change the liability for the platform providers, as well as other critique of the proposal that the study examines. The study finds that the current proposal of the Copyright Directive seems to be to unclear in its preliminary design and fails to keep a balance between the protection of the right holder’s rights and the general goals of the EU. The study also finds that the current proposal might not clarify the current uncertainty of the liability for platform providers.

I ”Mordet på Orientexpressen” av Agatha Christie åker Hercule Poirot tåg från Istanbul till Calais. Tåget tvingas stanna mitt i natten då stora mängder snö blockerar spåret och den natten störs privatdetektiven flera gånger av oväsen från kupéerna brevid. Följande morgon hittas industrimagnaten Ratchet död i sin kupé, mördad med tolv knivhugg. Jag avser inte gå riktigt så häftigt fram på den upphovsrättsliga tolkningsprincipen men i uppsatsens titel döljer sig en ledtråd om att uppsatsens slutsats är att principen inte finns.