To see the other types of publications on this topic, follow the link: Upphovsrättslag.
Dissertations / Theses on the topic 'Upphovsrättslag'
Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles
Consult the top 35 dissertations / theses for your research on the topic 'Upphovsrättslag.'
Next to every source in the list of references, there is an 'Add to bibliography' button. Press on it, and we will generate automatically the bibliographic reference to the chosen work in the citation style you need: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.
You can also download the full text of the academic publication as pdf and read online its abstract whenever available in the metadata.
Browse dissertations / theses on a wide variety of disciplines and organise your bibliography correctly.
1
Deumic, Almedina, Tuyet-Tu Tran, and Olguin Rodrigo Canales. "Upphovsrättslagen : Hur effektiv är den nya lagen och har den lyckats påverka attityderna hos fildelare." Thesis, Jönköping University, JIBS, Business Informatics, 2006. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-595.
Full textAbstract:
<p>Fildelning har på sistone varit ett aktuellt ämne i media där den nya upphovsrättslagen har diskuterats för fullt. När den nya upphovsrättslagen infördes 1 juli 2005 i Sverige, skapades det ett intresse från vår sida att undersöka vilken inverkan den nya lagen skulle få och om den skulle lyckas minska fildelningen.</p><p>Denna teknik går till så att man delar med sig av sina filer (media till andra användare antingen genom Internet eller i ett nätverk. Genom att dela med sig av sina filer kan man själv få tillgång till andras filer. Men för att kunna fildela krävs det att man använder speciella fildelningsprogram som exempelvis Bittorrent, DC och Kazaa. Det som vi strävar efter med denna rapport är att se om lagen har påverkat fildelarnas attityd gentemot fildelning, men också hur den nya upphovsrättslagen har påverkat fildelningen idag.</p><p>I referensramen har vi tagit upp redan befintlig fakta (sekundär data) som vi anser relevant för forskningens syfte. Här vill vi att läsaren ska kunna sätta sig in i arbetet för att lättare förstå och få en överblick över fildelning och dess lag. Intresseorganisationen Antipiratbyrån har beskrivits kortfattat eftersom de är den största organisationen i Sverige som kämpar för att stoppa illegal fildelning men vi har också tagit upp lite om Piratbyrån som är för fildelning och är Antipiratbyråns största rival. Här har vi även tagit upp de två första fildelningsfallen i Sverige.</p><p>Vi har även samlat in primär data från olika tänkbara fildelare. En enkät har utvecklats som besvarades av 92 respondenter i åldrarna 16-35 år. De har delats ut i Jönköpings högskolor, Per Brahe gymnasiet samt på allmänna platser. Enkäten fokuserar på ämnet fildelning, men också på upphovsrättslagen och innehåller mest frågor med bestämda svarsalternativ men också några frågor med öppna svar, där respondenterna får svara med egna ord. Enkätundersökningen är av kvantitativ karaktär medan analysen av enkäterna är av kvalitativ karaktär.</p><p>Utifrån vår referensram, samt våra resultat från enkäten har vi försökt analysera dessa så gott det går och svarat på våra två forskningsfrågor.</p><p>Vi har kommit fram till att upphovsrättslagen inte fungerar tillräckligt bra. Genom enkäten har vi dragit slutsatsen till att ingen reducering av fildelning har skett. Av de många anmälningar som gjorts av Antipiratbyrån har också bara ett fåtal fall gått till domstol. För att upphovsrättslagen ska fungera bättre krävs det mer insatser för att stoppa fildelningen.</p>
2
Westberg, Sarah. "Tillämpbarheten av den kunnige användaren som bedömningsstandard inom det upphovsrättsliga brukskonstskyddet : En studie av mönsterskydd och upphovsrättsligt brukskonstskydd." Thesis, Linköpings universitet, Affärsrätt, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-106556.
Full textAbstract:
I uppsatsen behandlas såväl mönsterskyddet som det upphovsrättsliga brukskonstskyddet. Vid den mönsterrättsliga särprägelbedömningen används den kunnige användaren som bedömningsstandard. Ett mönster är särpräglat om det, jämfört med tidigare offentliggjorda mönster, framkallar ett annorlunda helhetsintryck hos denne fiktive person. Vid bedömningen ska hänsyn även tas till formgivarens variationsutrymme. Innebörden av begreppet den kunnige användaren har till stor del förtydligats i EU-rättslig praxis. Begreppet ligger någonstans mellan varumärkesrättens genomsnittskonsument och patenträttens fackman. Vid verkshöjdsbedömningen tillämpas inte någon fiktiv bedömningsperson men dubbelskapandekriteriet används ibland som hjälpnorm. I uppsatsen jämförs de båda skydden för att se om den kunnige användaren skulle kunna tillämpas i verkshöjdsbedömningen inom området för brukskonst. Verkshöjdsfrågan aktualiseras oftast vid intrångssituationer. Praxis inom området för brukskonst har varierat över tid och bedömningen präglas av viss osäkerhet. Flera olika ord och begrepp används och i vissa fall tillämpas exempelvis dubbelskapandekriteriet uttryckligen, medan det i andra fall inte verkar beaktas överhuvudtaget. I praxis inhämtas ofta yttranden från olika sakkunniga, bl.a. Svensk Forms Opinionsnämnd. Det EU-rättsliga originalitetskriteriet innebär att den enda skyddsförutsättningen för upphovsrätt är att ett alster ska utgöra upphovsmannens egen intellektuella skapelse. Även om EU-domstolen uttalat att kriteriet ska gälla generellt inom upphovsrätten har, i doktrin, framhållits att det är osäkert om kriteriet ska gälla inom området för brukskonst. Det finns flera likheter mellan skydden, men även en del skillnader. En viktig likhet är att skyddsobjekten många gånger är desamma och upphovsmannen/skaparen kan, i vissa fall, erhålla såväl mönsterskydd som upphovsrättsligt skydd för sin prestation. En viktig skillnad är att mönsterrättens nyhetskrav är objektivt, medan nyhetskravet i upphovsrätten är subjektivt. På grund av att nyhetskravet inom upphovsrätten endast är subjektivt är det inte möjligt att helt låta verkshöjdsbedömningen bero på den kunnige användarens jämförelse mellan helhetsintryck. En sådan jämförelse görs i vissa fall som en del av bedömningen, t.ex. i NJA 2009 s. 159 (Mini Maglite). En möjlighet skulle kunna vara att tillämpa den kunnige användaren tillsammans med dubbelskapandekriteriet, liksom vid fastställandet av skyddsomfångets storlek och vid själva intrångsfrågan. Definitionen av den kunnige användaren skulle i stort kunna motsvara den mönsterrättsliga definitionen. Ur förutsebarhetssynpunkt skulle det innebära en fördel att delvis använda den kunnige användaren vid verkshöjdsbedömningen inom området för brukskonst, eftersom bedömningen då skulle påminna mer om den mönsterrättsliga särprägelbedömningen. I vissa avseenden skulle dock en bedömning baserad på en genomsnittskonsuments uppfattning vara mer fördelaktig. Det föreslagna tillvägagångssättet, med avseende på den kunnige användaren, lämnar även utrymme för flexibilitet i rättstillämpningen. En tillämpning av det EU-rättsliga originalitetskriteriet, inom området för brukskonst, skulle inte medföra några större förändringar i det föreslagna tillvägagångssättet avseende tillämpningen av den kunnige användaren. Vid utformningen av det upphovsrättsliga skyddet för brukskonst finns flera olika intressen att ta hänsyn till, däribland upphovsmannaintresset och konkurrenternas intresse. Skyddet måste utformas så att det blir en rimlig balans mellan de olika intressena. Ur ett upphovsmannaperspektiv är förmodligen ett högre ställt verkshöjdskrav mest fördelaktigt, eftersom det medför ett bredare skyddsomfång och troligen även ett starkare incitament att skapa prestationer av mer kvalificerad natur. Emellertid måste det finnas en balans mellan de olika intressena och jag tror att användningen av den kunnige användaren i verkshöjdsbedömningen bättre skulle tillgodose en sådan balans, åtminstone jämfört med det stränga krav som kommit till uttryck i förarbetena. Upphovsmannen har även intresse av att rättstillämpningen präglas av såväl förutsebarhet som flexibilitet, och användningen av den kunnige användaren på det sätt som föreslagits skulle troligen gynna dessa intressen.
3
Wasberg, Erik. "Streaming : en upphovsrättslig analys." Thesis, Stockholms universitet, Juridiska institutionen, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-127861.
Full text
4
Malmsten, Kasper. "Plattformsleverantörers upphovsrättsliga ansvar." Thesis, Stockholms universitet, Juridiska institutionen, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-165936.
Full textAbstract:
The aim of this study is to investigate the liability for the users of platforms as well as the liability of the platform providers themselves in cases where the users of social platforms upload copyrighted material to the platforms according to EU law. The study is also aimed to examine the by the EU proposed “Directive on Copyright in the Digital Single Market” (2016/0280(COD)), especially in relation to the proposed Art. 13 of the directive, and how the directive might change the liability of the platform providers. The study is regarding the first aim based on established EU law and discusses the liability for users and platform providers mainly through cases from the European Court of Justice. This is done through the legal dogmatic method. The study finds according to established EU law that it is unclear whether the users or the platform providers could be held liable for the communication to the public made without the right holder’s approval according to Art. 3.1 of the Infosoc Directive (2001/29/EG). It is also unclear if the platform providers can benefit from the exemption rules in Art. 12 and 14 of the E-Commerce Directive (2000/31/EG). Concerning the examination of the proposal of the Copyright Directive, it is discussed mainly through a legal policy method. Since the study discusses the proposal of the directive it is primarily how the directive - if it becomes established law – will change the liability for the platform providers, as well as other critique of the proposal that the study examines. The study finds that the current proposal of the Copyright Directive seems to be to unclear in its preliminary design and fails to keep a balance between the protection of the right holder’s rights and the general goals of the EU. The study also finds that the current proposal might not clarify the current uncertainty of the liability for platform providers.
5
Gaudin, González Michelle. "Tolkning av upphovsrättsliga överlåtelseavtal." Thesis, Örebro universitet, Institutionen för juridik, psykologi och socialt arbete, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-73650.
Full text
6
Alderhorn, Mikaela. "Videospel och dess upphovsrättsliga skydd." Thesis, Stockholms universitet, Juridiska institutionen, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-135833.
Full text
7
Roberts, Rhianwen. "Mordet på den upphovsrättsliga tolkningsprincipen." Thesis, Uppsala universitet, Juridiska institutionen, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-357089.
Full textAbstract:
I ”Mordet på Orientexpressen” av Agatha Christie åker Hercule Poirot tåg från Istanbul till Calais. Tåget tvingas stanna mitt i natten då stora mängder snö blockerar spåret och den natten störs privatdetektiven flera gånger av oväsen från kupéerna brevid. Följande morgon hittas industrimagnaten Ratchet död i sin kupé, mördad med tolv knivhugg. Jag avser inte gå riktigt så häftigt fram på den upphovsrättsliga tolkningsprincipen men i uppsatsens titel döljer sig en ledtråd om att uppsatsens slutsats är att principen inte finns.
8
Brandt, Felicia. "Upphovsrättsligt intrång gällande musikaliska verk." Thesis, Örebro universitet, Institutionen för juridik, psykologi och socialt arbete, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-92942.
Full text
9
Edsmar, Sanna. "Länkning : överföring till allmänheten i upphovsrättslig mening?" Thesis, Stockholms universitet, Juridiska institutionen, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-95840.
Full text
10
Blasiak, Catherine. "Samplingars intrång i ett upphovsrättsligt skyddat musikverk." Thesis, Internationella Handelshögskolan, Högskolan i Jönköping, JIBS Entrepreneurship Centre, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-15668.
Full text
11
Alfredsson, Camilla. "Upphovsrättsligt skydd för direktsända tv-program via internet." Thesis, Stockholms universitet, Juridiska institutionen, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-133720.
Full text
12
Mannehed, Cornelia. "Det upphovsrättsliga anställningsförhållandet - i ljuset av Babblarna-målet." Thesis, Uppsala universitet, Juridiska institutionen, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-435961.
Full text
13
Rajala, Ninna. "Pirat- eller privatkopiering? Upphovsrättsliga problem med p2p-nätverkens musikfiler." Thesis, Uppsala University, Department of ALM, 2003. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-101611.
Full text
14
Jönsson, Tobias. "Lagval för upphovsrättsliga förpliktelser : Om artikel 8 i Rom II-förordningen." Thesis, Jönköping University, JIBS, Commercial Law, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-12192.
Full textAbstract:
<p>Den här uppsatsen syftar till att utreda vilket lands lag som blir tillämplig vid en internationell tvist gällande utomobligatoriska förpliktelser vid immaterialrättsintrång, särskilt vid upphovsrättsintrång. Tyngdpunkten ligger i de problem som uppstår då någon gör sig skyldig till ett upphovsrättsintrång med relation till flera länder.</p><p>Utgångspunkten är Rom II-förordningen och dess åttonde artikel. I artikeln stadgas det att tillämplig lag för en utomobligatorisk förpliktelse som har sin grund i ett immaterialrättsintrång skall vara lagen i det land där skydd görs gällande.</p><p>Vad innebär då uttrycket ”där skydd görs gällande”? När det gäller registrerade rättigheter, såsom patent och varumärken, innebär artikeln att tillämplig lag ska var lagen i det land där rättigheten är registrerad. Det går dock inte att tillämpa samma princip på oregistrerade rättigheter. När det gäller oregistrerade rättigheter ska istället lagen i det land där intrånget skett vara tillämplig.</p><p>Upphovsrätt är en sådan oregistrerad rättighet som, enligt svensk rätt, uppstår så fort verket är färdigt och har uppnått en viss verkshöjd. Det här synsättet görs även gällande i de flesta andra länder i världen då upphovsrätten i mångt och mycket bygger på Bernkonventionens lydelse från 1886.</p><p>Svårigheten som domstolarna kommer att ställas inför är då någon gör sig skyldig till ett upphovsrättsintrång med relation till flera länder. Eftersom skyddet görs gällande i det land där intrånget skett blir frågan om vilket lands lag som ska vara tillämplig i dessa fall.</p><p>Domstolarna kommer att behöva ta ställning och i den här uppsatsen framställs en del förslag till möjliga lösningar.</p><p>Uppsatsen diskuterar även om reglerna i artikel 8 Rom II-förordningen är de bästa då det gäller upphovsrättsintrång generellt.</p><br><p>This essay aims to investigate which national law that is applicable to an international dispute concerning non-contractual obligations in international property rights (IPR) violations, particularly in copyright infringement. The emphasis lies on the problems that arise when someone is found guilty of copyright infringement with a connection to several countries.</p><p>The starting point is the Rome II-regulation and its eighth article. The article states that the law applicable to a non-contractual obligation arising from an infringement of an intellectual property right shall be the law of the country for which protection is claimed.</p><p>What does then the phrase “for which protection is claimed” mean? In the case of registered rights, such as patents and trademarks, the article implies that the applicable law shall be the law of the country where they are registered. It is not possible however to apply the same principle to unregistered rights. In the case of unregistered rights it is instead the law of the country where the violation occurred that shall be applied.</p><p>Copyright is an unregistered right which, according to Swedish law, appears as soon as the work is finished and has reached a certain level of originality. This approach is also applicable in most other countries of the world where copyright law is largely based on the Berne Convention from 1886.</p><p>The difficulty that courts will face is when someone is claimed guilty of a copyright infringement with a connection to several countries. Given that protection is claimed in the country where the violation occurred, the question will be of which national law that should be applied in these cases.</p><p>The courts will have to take a position and this paper presents some possible solutions. The essay also discusses if the rules of article 8 of the Rome II-regulation are the best applicable rules in the case of copyright infringement in general.</p>
15
Göransson, Jonas. "Upphovsrättsliga avtal inom musikbranschen : en studie av svensk och amerikansk rätt." Thesis, Stockholms universitet, Juridiska institutionen, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-120783.
Full text
16
Melander, Jonas. "Sampling som upphovsrättslig metod : Vilken typ av kreativitet är skyddsvärd enligt den moderna upphovsrätten?" Thesis, Stockholms universitet, Juridiska institutionen, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-195933.
Full textAbstract:
Copyright has been struggling to keep up with the fast-paced technological advancements and the development of the information society during the last couple of decades. The shift from the analogue to the digital has made it possible to create precise copies out of original works without any quality loss. This makes it harder to monitor the use of protected works, but it also invites to new creative practises involving the use of already existing works. Sampling music is one of these practices, which has become more accessible in music production since the 1980’s because of the technological advancements. One way of describing sampling is when a part of an existing phonogram, often protected by copyright, is incorporated in a new musical work. The copyright legislation, represented in inter alia the Information Society Directive encourages the maintenance and development of creativity by providing a high level of protection to authors and other rights holders. This thesis therefore examines in which ways music sampling is allowed under the copyright legislation to seek a better understanding of which type of creativity that falls within the scope of copyright. The Court of Justice of the European Union (CJEU) has shed some light upon this question regarding a phonogram producer’s reproduction right in judgment of the Court (Grand Chamber) of 29 July 2019, Pelham, C-476/17, EU:C:2019:624. The Court found inter alia that sampling does not infringe a phonogram producer’s reproduction right if the sample is unrecognisable to the ear in the new musical composition. The CJEU also acknowledges that the use of samples in music production can be an exercise of the freedom of the arts protected by article 13 of the Charter of fundamental rights of the EU. This thesis also examines the author’s right to his work, and a performer’s right to his performance and considers the exhaustive list of exceptions and limitations in the Information Society Directive. It is concluded that the copyright legislation does not leave much room for sampling without a license from the relevant rights holders. Furthermore, it is argued that the CJEU ruling in Pelham has limited a more “ideal” approach set by the Swedish Supreme Court, when interpreting if a potential work should be considered a new work or a reproduction of another work. It is also concluded that the Information Society Directive’s aim at developing creativity can be interpreted as more of an economic goal in making the whole creative industry blossom, rather than making every creative expression desirable under copyright law. This can however be questioned when examining the two main philosophical motives behind copyright as a legal area.
17
Edin, Malin. "Bildsökmotorer och den digitala upphovsrätten : En upphovsrättslig analys av sökmotorers tillhandahållanden av visuella verk." Thesis, Uppsala universitet, Juridiska institutionen, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-389722.
Full text
18
Nilsson, Carin. "Inskränkning i upphovsmannens ensamrätt : En utredning om gällande rätt enligt Upphovsrättslagen 12 §." Thesis, Örebro universitet, Akademin för juridik, psykologi och socialt arbete, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-15847.
Full textAbstract:
Sammanfattning Syftet med uppsatsen är att ta reda på vad gällande rätt är beträffande privatpersoners rätt att framställa exemplar av verk för privat bruk enligt URL 12 §. Upphovsmannens rättigheter till sitt verk har inte alltid varit självklara men har ökat i takt med den tekniska utvecklingen. Allmänheten har länge haft rätt att göra kopior av verk för sitt privata bruk då sådan kopiering inte ansetts skada upphovsmannens rätt. Den digitala utvecklingen möjliggör dock fler snabba och lätta sätt för allmänheten att kopiera verk i den privata sfären. För att skydda upphovsmannens rättigheter och möjligheter att få ersättning för sina verk har upphovsmannen fått allt fler rättigheter. Allmänhetens rätt att göra kopior för privat bruk finns dock kvar som en viktig inskränkning i upphovsmannens rätt. Idag finns upphovsmannens ensamrättigheter i URL 2 §. Upphovsmannen har ensamrätt att göra exemplarframställningar av verket och att göra verket tillgängligt för allmänheten. För att inte upphovsmannens rättigheter ska bli alltför rigorösa har en inskränkning i upphovsmannens ensamrätt införts i URL 12 §. Bestämmelsen i URL 12 § ger enskilda personer rätt att framställa ett eller några få exemplar av offentliggjorda verk för privat bruk utan upphovsmannens tillstånd. Privatpersoner har rätt att göra ett eller ett fåtal kopior för privat bruk av offentliggjorda verk. Kopiering för privat bruk innebär att det ska vara för ett personligt behov eller intresse och får inte vara kommersiellt. Privat bruk omfattar även den närmsta familje- och vänskapskretsen men inte kollegor på arbetsplatsen. Vad begreppet offentliggjort innebär stadgas i URL 8 §. Ett verk anses offentliggjort när det lovligen gjorts tillgängligt för allmänheten. Med det menas att upphovsmannen måste ha offentliggjort verket eller gett sitt samtycke till offentliggörandet. Det är inte tillåtet att göra kopior av ett verk om den egentliga förlagan framställts eller gjorts tillgänglig för allmänheten i strid med URL 2 §. Upphovsmannen måste således ha samtyckt till exemplarframställningen eller tillgängliggörandet av verket för allmänheten, för att det ska vara tillåtet att framställa exemplar av verket för privat bruk. Den största skillnaden mellan den tidigare lydelsen och den nuvarande lydelsen i URL 12 § är att URL 12 § tillämpningsområde har inskränkts till förmån för upphovsmannens ensamrätt vad gäller kopiering till kollegor på arbetsplatsen samt antalet tillåtna exemplar att framställa för privat bruk.
19
Engvall, Jörgen. "Uppdragstagares immateriella rättigheter : Rätten till upphovsrättsliga verk i upphovsrättens och avtalsrättens gränsland." Thesis, Uppsala universitet, Juridiska institutionen, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-225678.
Full text
20
Cera, Denis. "Avtalad upphovsrätt : En studie av förslagen till en reformering av 3 kap. upphovsrättslagen." Thesis, Internationella Handelshögskolan, Högskolan i Jönköping, IHH, Rättsvetenskap, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-19108.
Full textAbstract:
De lagstadgade bestämmelser som reglerar upphovsrättens övergång återfinns i 3 kap. upphovsrättslagen. Från flera håll har kritiska röster väckts om att dessa bestämmelser behöver överses och moderniseras för att hänga med den kontinuerligt pågående utvecklingen av dels teknik men framför allt den upphovsrättsliga marknaden. I samband med detta har Upphovsrättsutredningen sammanställt ett SOU-förslag som benämnts Avtalad upphovsrätt. Där flerstående förslag till förändringar och tillägg utav de nuvarande bestämmelserna ges. Genom detta SOU-förslag har utredningen noggrant granskat och kommit med förslag till bestämmelser som behöver förändras eller införas. Grundtanken har ansetts vara att undersöka huruvida upphovsmännens ställning som avtalsparter bör stärkas på den upphovsrättsliga marknaden. Denna uppsats kommer att granska dessa förslag, sammanställa dem mot de nuvarande bestämmelserna och framför allt diskutera vilken betydelse dessa förslag har för det nuvarande rättsläget och upphovsmännens ställning.<br>The stipulations that regulate both the economical and non-profitable aspects of copyright transactions are to be found within the third chapter of the Swedish Copyright Law. Critics have claimed that the current regulations regarding copyright transactions are outdated. It has been pointed out that these regulations need to be updated as regarding to the development of the current technology and the changing copyright market. In accordance with these claims, the board investigating the Swedish Copyright Law - issued by the Swedish government – has presented a motion named Contracted copyright. This motion contains several changes and supplements to the current regulations in the third chapter of the Swedish Copyright Law. The board has through this motion investigated whether and to what extent the current regulations need to be changed in accordance with the current development of the copyright market. The general idea has been to investigate whether the copyright authors require an extended protection on the copyright market. Therefore the purpose of this essay has been to investigate these suggested changes to the current regulations. In order to determine whether they serve their suggested purpose and how they will affect the current legal position.
21
Holmedal, Samuel. "Förslag till reform av den upphovsrättsliga skyddstiden : En argumentsorienterad studie över skyddstidens längd." Thesis, Uppsala universitet, Juridiska institutionen, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-248067.
Full text
22
Sjöberg, Ellen. "Spotify Killed the Radio Star : Problemställning vid audio-on demand och upphovsrättsliga ersättningsprinciper." Thesis, Uppsala universitet, Juridiska institutionen, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-350182.
Full textAbstract:
I denna uppsats utreder jag hur upphovsrätten ser ut i teorin för innehavare av närstående rättigheter – speciellt utövade artister – och hur dessa rättigheter efterlevs i praktiken. Framför allt utreds vilka rättigheter som aktualiseras när verk tillgängliggörs för allmänheten on demand. Genom en kort översikt av den svenska upphovsrättsregleringen presenteras de rättigheter som upphovsmän och utövande konstnärer besitter. Den ensamrätt som båda grupperna innehar när det gäller överföring respektive tillgängliggörande till allmänheten innebär i teorin ett starkt skydd, men som i praktiken inte alltid efterlevs. Det förekommer ofta att utövande konstnärers rätt åsidosätts genom avtal, och att ersättning helt uteblir när deras verk spelas on demand. En utvidgning av den tvångslicens som träder in när utövande konstnärers ensamrätt åsidosätts när deras verk spelas i radio och TV, så att den även omfattar on demandöverföringar, skulle innebära att artister får en rättvis ersättning när deras verk utnyttjas, oavsett om det sker i radio, på TV eller on demand. Vidare utreds frågan vad begreppet on demand innebär i samband med ljudöverföring. I dagsläget saknas en juridisk definition för begreppet, vilket leder till frågetecken i musikbranschen. Begreppet analyseras istället med grund i icke-juridiska definitioner, samt den bestämmelse om begreppet grundar sig i. Framför allt diskuteras frågan om hur mycket interaktion som krävs från den enskildas sida för att det ska anses vara fråga om ett förfogande on demand. Ett förslag på lösning presenteras, vilken går ut på att lagstiftning som berör en liknande situation, nämligen audiovisuella överföringar, bör ligga till grund för en lagstiftning även för ljudöverföring.<br>In this thesis I analyze how Swedish copyright law in theory protects the rights of holders of neighboring rights - especially performers - and how these rights are honored in practice. Focus is on what rights are realized when works are made available to the public on demand. In a brief overview of the Swedish copyright regulation, the rights copyright holders and holders of neighboring rights hold is presented. The exclusive rights both right holders have when it comes to broadcasting and making available to the public is in theory a valid and strong right. In practice, however, these rights are often disregarded. It is too often the practice that performers rights are disregarded when deals are made, or a one-time compensation payment is made. This means no reimbursement when their works are made available on demand. An expansion of the compulsory compensation, which enters into practice when performers works are played on radio and television without consent from the performer, would mean an equitable remuneration for performers. Furthermore, the definition on demand in relation to audio transmission is discussed. As of right now, there is no legal definition of the concept on demand audio transmissions, which presents questions in the music industry. The concept on demand is analyzed based on non-legal definitions, as well as the concept it is derived from. The amount of interaction from the single consumers is discussed. A suggestion is presented: legislation that concern a similar situation, audiovisual transmissions, can be used as a foundation for legislation for audio transmissions as well.
23
Kraus, Jakob, and Alexandra Öman. "Länkning på internet ur ett upphovsrättsligt perspektiv : i ljuset av EU-domstolens praxis." Thesis, Stockholms universitet, Juridiska institutionen, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-145914.
Full text
24
Sofla, Arwin. "Den allvarsamma länken : En upphovsrättslig analys av länkning på internet i ljuset av EU-domstolens praxis." Thesis, Uppsala universitet, Juridiska institutionen, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-308316.
Full text
25
Granholm, Magdalena. "Arkiverad men inte tillgängliggjord : En studie av upphovsrättslagen, kollektiva avtalslicenser och tillgängliggörande av digitaliserat arkivmaterial." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för ABM, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-225311.
Full textAbstract:
This study focuses on the Nordic model of Extended Collective Licenses (ECL) and how this model can be used in the process of digitalising and publishing archival material such as photos, letters, maps or films. The question that this study aims to deal with is what advantages, and disadvantages, there are for archives and copyright holders when an ECL is being used. To help answering this question the ‘theory of the knowledge commons’ has been applied. The research question has been answered through a text analysis based on legal texts including Swedish law. To get a wider perspective, international literature such as official and law-binding documents from the Nordic countries and the European Union have also been consulted. Policies and contributions to the debate about making cultural heritage available online have also been included to give light to the complexity of the question. In 2013 the Swedish copyright law was changed to facilitate for certain archives and libraries to sign an agreement with a so called Collective Administration Organization (CAO). There are no examples of ECLs being used by Swedish archives for classical archival materials even if the possibility to draw up this type of agreements has existed since 2005. One of the reasons might be the complexity of the law and that the archival institutions have problems of interpreting it. The institutions often avoid providing access to their materials online or choose material they know is in the public domain already. Finding copyright holders before publishing material online is time-consuming. One of the major advantages of functional ECLs is that they save time and resources – both for the archival institutions and the copyright holders. The ECLs provide an opportunity for the archival institutions to share their collections with the public and the copyrights holders get an organized way to communicate their terms and conditions. This is a two years master’s thesis in Archive, Library and Museum studies.
26
Alhouaidy, Zahra. "Att sprida upphovsrättsligt skyddat material på YouTube : Om användarnas motivation att ladda upp upphovsrättsskyddat material." Thesis, Södertörns högskola, Institutionen för naturvetenskap, miljö och teknik, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-18951.
Full textAbstract:
Ett av de mest populära community:n på internet och en av världens mest populärastewebbplats i dag är videotjänsten YouTube. Strömmande tjänster blir alltmer efterfrågade i taktmed att tekniken utvecklas och bandbreddens prestationsförmåga inte längre är en begränsning.Inte minst har strömmande tjänster, i synnerhet YouTube, blivit populärt på grund av desskopierade innehåll av användare, i motsats till det egenskapade. Många av de uppladdadevideoklippen är upphovsrättsskyddade och just sådana videoklipp har visat sig tendera att varasärskilt efterfrågade bland användarna.I den här uppsatsen tittar jag på användarnas beteenden på YouTube i form av en observationnär de laddar upp upphovsrättsskyddat material. Jag undersöker hur användare ställer sig tillupphovsrätten och de regler som råder på YouTube genom en enkätundersökning. Slutligenintervjuar jag två advokater specialiserade inom området för att ta del av deras professionellasynsätt. Uppsatsen presenterar de observerade användarstrategierna och reflektionerna.
27
Danielsson, Gustaf, and Patrick Hallerstedt. "En upphovsrättslig analys av EU-domstolens tolkningar av artikel 3.1 i Infosoc-direktivet och dess effekt på länkning på internet." Thesis, Karlstads universitet, Handelshögskolan, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-63819.
Full textAbstract:
Copyright law gives the creator of a copyrighted work, for example, an exclusive right to exploit this creation by making it available to the public. Legislation does not always evolve in the same tact as technology. Even though legislation most of the time is general and therefore can be applied to situations that wasn’t intended when the legislation was created sometimes the rapid development of technology brings new questions that wasn’t accounted for by the legislator. An example of a situation like this is the case (C-160/15) where the European Court of Justice (The Court) ruled that when actors on the internet link to copyright protected material with an intent to profit it’s seen as a communication to the public. Internet is characterized by that everything is connected, it’s one big platform. Internet users use links all the time. It’s a quick and effective way to spread information and to navigate between different websites. The purpose of this essay is to carry out a research of the newly established practice by the European Court of Justice regarding hyperlinks on the internet. The questions that will be answered in this essay are the following. How does The Courts interpretation of article 3 Infosoc-directive affect linkage on the internet? Can this interpretation affect our freedom of expression and information? Is The Courts conclusion regarding the necessary prerequisite “new public” and “presumption of knowledge”, when linkage is used with the purpose of profit, compatible with international copyright law? The Courts conclusion, in our opinion, regarding the prerequisite “new public” is not compatible with international copyright law because the prerequisite were concluded from an interpretation of the Berne Convention without an authority to do so. Regarding The Courts conclusion of the presumption of knowledge when links is used with an intent to profit we have found that this statement is in accordance with international copyright law. However, in our own assessment, we think that it will lead to an unreasonable responsibility for the actors to research if the material, to which they link to, is protected by copyright or not, and if the material was published with permission. By our research we have reached the conclusion that The Court’s interpretation of article 3 Infosoc-directive will diminish the usage of links on the internet and, because linkage is the primary form in which information is spread, in turn have a negative effect on our freedom of expression and information.<br>Upphovsrätt ger skaparen av ett verk en ensamrätt till att t.ex. göra verket tillgängligt för allmänheten enligt artikel 3.1 Infosoc-direktivet. Lagstiftning utvecklas inte alltid i samma takt som tekniken. Även om lagstiftning ofta är generell och kan appliceras på fler situationer än vad som var tänkt från början så kan den tekniska utvecklingen bringa nya frågor som lagstiftaren inte räknade med. Ett exempel på en situation som denna framkom i GS Media-målet (C-160/15) där EU-domstolen (EUD) fick till uppgift att fastställa om hyperlänkning till upphovsrättsskyddade verk på internet är att ses som en överföring till allmänheten. EUD kom fram till att om länkningen sker i vinstsyfte så ses det som en överföring till allmänheten. Internet är kännetecknat av att allt hänger samman, det är en enda stor plattform. Internetanvändare använder länkar hela tiden, det är ett effektivt sätt att sprida information och underlättar för användaren att navigera sig mellan olika webbplatser. Syftet med denna uppsats är att undersöka de upphovsrättsliga fastställanden som EUD gjort gällande länkning på internet. Frågorna som ska svaras på i denna uppsats är följande. Hur påverkar EUD:s tolkning av artikel 3.1 Infosoc-direktivet länkning på internet? Kan tolkningen komma att påverka vår informationsfrihet? Är EUD:s fastställande om rekvisitet ”ny publik” och ”kännedomspresumtion” vid länkning för vinst förenlig med internationell upphovsrätt? Vår uppfattning är att EUD:s fastställande om rekvisitet ”ny publik” är inte förenligt med internationell upphovsrätt då rekvisitet fastställdes genom en obehörig och felaktig tolkning av Bernkonventionen. Angående fastställandet om kännedomspresumtion vid länkning för vinst har vi kommit fram till att det är förenligt med internationell upphovsrätt. Vi tror dock att det kommer leda till ett alltför långtgående ansvar för aktörer på internet att undersöka huruvida materialet de länkar till är skyddat av upphovsrätten eller inte samt om det är publicerat med samtycke eller ej. Vi har kommit fram till att EUD:s tolkning av artikel 3.1 i Infosoc-direktivet kommer minska användningen av länkar på internet. Eftersom länkning är det primära sättet för hur information sprids kommer tolkningen i sin tur även ha en negativ effekt på informationsfriheten.
28
Suomela, Tobias, Tomas Ek, and Önay Jakobov. "Illegal IT-användning : Har beteendet gällande nedladdning av upphovsrättsskyddat material bland studenter förändrats till följd av den nya upphovsrättslagen?" Thesis, Örebro University, Department of Business, Economics, Statistics and Informatics, 2006. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-1208.
Full textAbstract:
<p>I denna uppsats behandlar vi en form av illegal IT-användning, nedladdning av upphovsrättskyddat material via Internet. Undersökningen är koncentrerad till att undersöka om beteendet gällande nedladdning hos studenter förändrats till följd av den förändrade upphovsrättslagen som i juli 2005 trädde i kraft. Beteendet innebär om studenterna förändrat sin nedladdningsfrekvens och sitt tillvägagångssätt efter lagändringen jämfört med innan lagändringen samt vilka orsaker som ligger bakom det aktuella beteendet. Undersökningen genomfördes vid Örebro universitet.</p><p>För att samla in data till denna undersökning gjordes en enkätundersökning som besvarades av 153 stycken individer. Data för att sammanställa inledning, frågeställning och syfte samlades i huvudsak in från artiklar och information som funnits via Internet.</p><p>Det vi kom fram till i denna undersökning var att nedladdningsfrekvensen och antalet som fortfarande laddar ned är mindre efter lagändringen än det var innan. Orsakerna till den minskade nedladdningen är främst att de känner att risken att åka fast är stor samt att de anser att straffet för nedladdning är tillräckligt hårt för att avskräcka. En annan viktig orsak är att de tillfrågade vill vara laglydiga.</p><p>Bland dem som fortfarande laddar ned anser större delen att risken att åka fast är liten samt att straffet för nedladdning inte avskräcker tillräckligt mycket. De har även till viss del förändrat sitt beteende när det gäller tillvägagångssättet vid nedladdningen. Många användare har bytt från att använda Direct Connect till att använda BitTorrent istället.</p>
29
Premfors, Alida. "Är det lagligt att länka? : En upphovsrättslig undersökning och värdering av EU-domstolens hantering av länkar, särskilt i förhållande till ny publik-rekvisitet." Thesis, Uppsala universitet, Juridiska institutionen, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-412125.
Full textAbstract:
Enligt infosoc-direktivets artikel 3 har upphovsmän en ensamrätt att överföra sina verk till allmänheten. EU-domstolen har i en rad mål nått slutsatsen att publiceringen av länkar som leder till ett verk utgör en överföring av verket till allmänheten. När en länk leder till ett lagligen uppladdat verk, som tillgängliggjorts gratis, är den emellertid att betrakta som tillåten och kräver inte upphovsmannens samtycke. Detta beror på att länken under dessa omständigheter inte anses ha tillgängliggjort verket för en ny publik. Kravet på att en överföring, för att höra till ensamrätten, måste ske till en ny publik framgår inte av infosoc-direktivets lydelse. Rekvisitet har utvecklats i praxis, med åberopande av framförallt internationell rätt. Denna uppsats syftar till att undersöka hur länkar hanteras av EU-domstolen, samt om domstolens praxis till sin metod respektive till sina resultat är lämplig. Min slutsats är att ny publik-rekvisitet saknar stöd i såväl infosoc-direktivet som internationell rätt, och att det till och med i vissa delar framstår som svårförenligt med dessa rättskällor. Genom en praxisgenomgång når jag slutsatsen att ny publik-rekvisitet har tillämpats på ett anmärkningsvärt inkonsekvent sätt, och att detta antagligen kan förklaras med en ändamålshänsyn som inte uttalats i domskälen. Generellt framstår ny publik-rekvisitet som ett verktyg EU-domstolen använt då de velat nå slutsatsen att ett visst agerande antingen ska vara tillåtet eller ej, och stöd för detta saknats i rättskällorna. När det kommer till länkar har alltså ny publik-rekvisitet använts för att motivera att dessa ska vara tillåtna. Utifrån en avvägning mellan upphovsmannens intressen och intresset av informations- och yttrandefrihet anser jag att EU-domstolens inställning som huvudregel är befogad. Jag anser dock att det finns vissa omständigheter som i det specifika fallet skulle kunna motivera att en viss länkningsåtgärd bör betraktas som ett intrång. Särskilt ser jag att sådana situationer skulle kunna komma att uppstå då material inbäddas i vinstsyfte på ett sätt som konkurrerar med upphovsmannens tillgängliggörande av verket. Utifrån EU-domstolens hittills avlagda praxis framstår det som svårt att beakta dessa omständigheter inom ramen för ny publik-rekvisitets tillämpning. Sammantaget når jag slutsatsen att ny publik-rekvisitet inte utgör ett effektivt och lämpligt verktyg för att dra gränsen mellan tillåtna och otillåtna överföringar till allmänheten. Länkar hade kunnat hanteras på ett nyanserat sätt där majoriteten, men inte alla, tillåts även utan ny publik-rekvisitet. Om inte annat bör ny publik-rekvisitet omdefinieras så att det kan leda till lämpliga resultat även med en konsekvent tillämpning, och så det går att förena med övrig upphovsrättslig reglering.<br>According to Article 3 in the InfoSoc Directive, the creator of a creative work owns the exclusive right to communicate his work to the public. The CJEU has made it clear that the act of hyperlinking to a webpage where a work has been uploaded constitutes communication to the public. However, when a link leads to a creative work that has been uploaded freely and legally, the act of linking does not constitute a copyright infringement. This is motivated by the notion that a link under those circumstances does not communicate the work to a new public. The perception that a communication, to constitute an infringement, must be made to a new public is not based on the writings in the InfoSoc Directive. The criterion is developed by the CJEU, referring primarily to international law. This essay is an investigation of whether and under which circumstances linking constitutes a copyright infringement according to the CJEU. The approach chosen by the court is evaluated, considering both the suitability of its methods and its results. My conclusion is that the new public criterion lacks support in superior legal sources. To some degree, the criterion even appears discordant with both union and international law. Looking at the CJEU rulings, I reach the conclusion that the new public criterion has been used and defined in a remarkably inconsistent manner, and that this is probably due to an application of the criterion in accordance with a desired outcome. The new public criterion is, inter alia, used to support that the act of linking does not constitute an infringement. With consideration for both the interests of the rightsholder and the freedom of expression, I deem it suitable to let most links fall without the scope of the creator’s exclusive right. There are, however, circumstances under which I think it could be suitable to let a specific link fall within the rights of the creator. Such a situation could be at hand when imbedded links are used for profit by an actor in direct competition with the rightsholder. The rulings by the CJEU do not, as of yet, open up for such circumstances to be taken into consideration when applying the new public criterion. In conclusion, I believe that the new public criterion does not constitute an effective or suitable tool for drawing the line between lawful and unlawful communications to the public. Links can be handled in a nuanced way where the majority, but not all, are allowed – without the new public criterion. If nothing else, the new public criterion should be redefined so that it can lead to suitable results with a consistent definition, and to make it reconcilable with international and union copyright law.
30
Bengtsson, Linda. "Upphovsrätt : – Är den svenska upphovsrättslagen med sina förändringar genom IPRED proportionerlig, eller riskerar den att inkräkta på det allmännas intresse?" Thesis, Internationella Handelshögskolan, Högskolan i Jönköping, IHH, Rättsvetenskap, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-13942.
Full text
31
Hallingström, Ulrika. "Inskränkningar i upphovsrättslagen : särskilt exemplarframställning och tillgängliggörande för allmänheten och hur de skall tolkas i ljuset av teknikutvecklingen och Infosoc-direktivet." Thesis, Stockholms universitet, Juridiska institutionen, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-146094.
Full text
32
De, Geer Edward. "Fair Use Doctrine i svensk musikjuridik : En hypotetisk implementering av Fair Use Doctrine i svensk upphovsrätt." Thesis, Linköpings universitet, Affärsrätt, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-90927.
Full textAbstract:
Uppsatsen studerar den svenska musikbranschens behov av ett allmänt upphovsrättsligt undantag, hur väl den amerikanska principen Fair Use Doctrine lämpar sig som utgångspunkt för ett sådant undantag och vilka anpassningar principen och de svenska upphovsrättsliga undantagen skulle behöva vid en implementering. Förändringar i tekniska förutsättningar har resulterat i större risk för upphovsrättsliga intrång och ett behov av en mer flexibel upphovsrätt. Samtidigt har lagstiftarens åtgärder resulterat i en svåröverskådlig lagstiftning. Uppsatsen bedömer att det finns ett behov av ett allmänt upphovsrättsligt undantag likt Fair Use Doctrine i svensk upphovsrätt och att principen är lämplig såsom utgångspunkt för utformandet av undantaget. Som ett resultat skulle ett allmänt upphovsrättsligt undantag bistå med den flexibilitet som behövs, men även om många upphovsrättsliga principer som utformats i svensk praxis kan lämnas orörda behöver både principen och den svenska undantagskatalogen anpassas innan ett allmänt upphovsrättsligt undantag likt Fair Use Doctrine implementeras i svensk upphovsrätt. Det svenska rättssystemet uppvisar tendenser till både acceptans av öppna normer och en ovilja att skapa praxis gällande de upphovsrättsliga undantagen, men bör kunna utforma och tillämpa ett allmänt upphovsrättsligt undantag. Uppsatsen konstaterar att det allmänna undantaget bör införas som en generalklausul i 2 kap. URL och att regeringen bör studera denna möjlighet i ett framtida utredningsbetänkande.
33
Wallin, Alexander, and Daniel Brynolf. "Möjligheten till föreläggande mot Internetleve-rantörer enligt 53 b § URL : – Under vilka omständigheter kan en Internetleverantör åläggas att blockera sina kunders tillgång till tjänster/webbsidor som används för att begå immaterialrättsintrång?" Thesis, Linköpings universitet, Affärsrätt, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-129814.
Full textAbstract:
I denna uppsats utreds dels om en Internetleverantör har ett medverkansansvar enligt BrB, när den i sin roll som mellanhand, via tjänsten Internetuppkoppling ger sina kunder tillgång till tjänster/webbsidor som används för att begå immaterialrättsintrång enligt gällande rätt, och dels huruvida det svenska rättsläget är förenligt med de direktiv som har utfärdats av EU på området. I uppsatsen undersöks möjligheten till vitesförbud enligt 53 b § URL, i förhållande till lagstift-ning, förarbeten och EU-direktiv. Vidare undersöks både svensk praxis på området och ett för-handsavgörande från EU-domstolen. I ett försök att förstå gällande svensk rätt görs även en kortare jämförelse med dansk rätt, och dess domstolars möjlighet att utfärda vitesförbud mot Internetleverantörer. Utifrån bestämmelsen om vitesförbud i 53 b § URL torde det inte vara möjligt för en svensk domstol att utfärda ett vitesförbud mot en Internetleverantör som enbart tillhandahåller tjänsten Internetuppkoppling åt sina kunder. Det framkommer av de svenska förarbetena att det, för att utfärda ett sådant förbud, krävs både vetskap om intrången samt ett avtalsliknande förhållande mellan Internetleverantören och intrångsgöraren. Vi kommer slutligen fram till att även om artikel 8.3 i Infosoc-direktivet kan anses ha imple-menterats på rätt sätt enligt dess ordalydelse är tillämpningen av 53 b § URL, i enlighet med förarbetena, i dagsläget sådan att den torde strida mot syftet med artikel 8.3. Det anser vi bör leda till att en direktivkonform tolkning av artikeln inte bara kan, utan även ska tillämpas av svensk domstol. Således kan, enligt oss, en Internetleverantör, genom att förbjudas medverka till intrång, åläggas att blockera sina kunders tillgång till tjänster/webbsidor som används för att begå immaterialrättsintrång enligt 53 b § URL även i de fall där leverantörerna endast med-verkar genom att tillhandahålla tjänsten Internetuppkoppling.
34
Karlsson, Andreas. "Ersättning vid upphovsrättsintrång enligt 54 § 1 st. URL : En momspliktig upplåtelse / överlåtelse eller ett skadestånd utan skada?" Thesis, Internationella Handelshögskolan, Högskolan i Jönköping, IHH, Rättsvetenskap, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-14256.
Full textAbstract:
Mervärdesskatterättsligt särbehandlas omsättning av upphovsrätter genom tillämpning av en reducerad skattesats. I 7 kap. 1 § 3 st. 8-9 p. ML hänvisas direkt till upphovsrättslagen för bedömningen av förekomsten av en upphovsrättsligt skyddad prestation och rättighetens övergång. Föreligger en mervärdesskatterättslig omsättning av ekonomiska värden samtidigt med en upphovsrättsligt giltig upplåtelse eller överlåtelse av en upphovsrättsligt skyddad prestation ska omsättningen beskattas med en reducerad skattesats om sex procent. Uppsatsen utreder intrångsersättning enligt 54 § 1 st. URL i relation till det mervärdesskatterättsliga omsättningsbegreppet och den reducerade skattesatsen i 7 kap. 1 § 3 st. 8-9 p. ML. Ersättning enligt 54 § 1 st. URL ska erläggas då ett intrång i upphovsrätten kan konstateras. Ersättning ska alltid utgå oavsett god tro och även i fall där upphovsmannen, genom t.ex. positiva sidoeffekter, tjänat på intrånget. I doktrin har det därför uttalats att ersättningen inte utgör skadestånd, något som lagstiftaren uttryckligen klassificerat den att vara. Vid en granskning av ersättningens karaktär och syfte i relation till upphovsrättslagens regler för rättighetens övergång framgår att en upphovsrättsligt giltig överlåtelse eller upplåtelse inte föreligger vid en transaktion som föranlett ersättningsskyldighet enligt 54 § 1 st. URL. Enligt 7 kap. 1 § 3st. 8-9 p. ML är detta en förutsättning för att transaktionen ska omfattas av den reducerade skattesatsen. I ett mervärdesskatterättsligt perspektiv står det emellertid klart att ersättning enligt 54 § 1 st. URL är tänkt att spegla de förhållanden som hade gällt om parterna ingått avtal på förhand och att det finns ett ostridigt samband mellan ersättningens storlek och det faktiska nyttjandet av rättigheten. Således skulle ersättningen mervärdesskatterättsligt kunna jämställas med en upplåtelse av nyttjanderätt. För tillämpning av den reducerade skattesatsen i 7 kap. 1 § 3st. 8-9 p. ML är ett jämställande med upplåtelse ur mervärdesskatterättslig synpunkt emellertid inte tillräckligt. Mervärdesskattelagens ovillkorliga koppling till upphovsrättslagen i 7 kap. 1 § 3st. 8-9 p. ML medför att en upplåtelse ska prövas enligt upphovsrättslagens regler för rättighetens övergång. Den samlade slutsatsen av uppsatsens utredning är följaktligen att ersättning enligt 54 § 1 st. URL kan omfattas av det mervärdesskatterättsliga omsättningsbegreppet. Mervärdesskattelagens ovillkorliga koppling till upphovsrättslagen innebär emellertid att ersättningen inte kan omfattas av 7 kap. 1 § 3st. 8-9 p. ML och den reducerade skattesatsen om 6 procent. Ersättningen utbetalas till följd av ett intrång och avsaknaden av en uttrycklig överenskommelse hindrar en tillämpning av 7 kap. 1 § 3st. 8-9 p. ML.<br>VAT turnover of copyrights are subject to a reduced VAT-rate. In the Value added tax act (ML) the paragraph of 7 kap. 1 § 3 st. 8-9 p. ML refers directly to the Copyright act (URL) for the assessment of the existence of a copyright and, the sale or lease of such a right. If a taxable supply is at hand while, simultaneously, a legally valid lease or sale of a copyright can be established, the turnover is taxed at a reduced VAT-rate of six percent. The thesis investigates intrusion compensation under Article 54 § 1 st. URL relative to the value added tax turnover concept and the reduced rate in 7 kap 1 § 3 st. 8-9 p. ML. Compensation according to Article 54 § 1 st. URL must be paid when an infringement of copyright is at hand. Compensation should always be paid regardless of good faith and even in cases where the holder of the right has earned revenue by e.g. spin-offs. In the legal literature, it has therefore been expressed that Article 54 § 1 st. URL does not constitute damages, something that the legislature explicitly has classified it to be. When reviewing the character and purpose of the compensation in relation to URL, and its rules for the transition of the right, it is clear that a valid transition does not exist in a transaction that has prompted compensation under Article 54 § 1 st. URL. According to 7 kap. 1 § 3st. 8-9 p. ML, this is a prerequisite. For the transaction to be covered by the reduced VAT-rate, a valid transition, according to the general rules of the rights transition in URL, must be at hand. However, from a VAT-perspective, compensation under 54 § 1 st. URL is meant to reflect the conditions that would have been if the concerned parties had reached an agreement in advance. There is an undisputed link between the remuneration and the actual use of the right. Thus, the compensation could be deemed equal to a lawful lease of copyright. For the purposes of the reduced tax rate in 7 kap. 1 § 3st. 8-9 p. ML, an equation of the compensation to a lawful lease of copyright is not sufficient. The provision is directly connected to URL and any transition of copyright must therefore be examined under the URL's rules for the transition of rights. The overall conclusion of this thesis is therefore that compensation under 54 § 1 st. URL may be subject to VAT. However, due to the unconditional connection to URL, the turnover cannot qualify for the reduced tax rate of six percent stipulated in 7 kap. 1 § 3st. 8-9 p. ML. The compensation is paid as a result of an infringement of copyright and the absence of an explicit agreement prevents the application of the reduced tax rate in 7 kap. 1 § 3st. 8-9 p. ML.
35
Ekstrand, Johan, and Jennifer Landström. "Den inre digitala marknadens framtid : Medlemsstaternas dilemma med implementeringen av upphovsrättsdirektivet: fokus på svensk respektive fransk rätt." Thesis, Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-169309.
Full textAbstract:
Upphovsrättsdirektivet, Digital Single Market-direktivet, befinner sig idag i en implementeringsprocess i EU-länderna. Implementeringen syftar till att harmonisera upphovsrätten mellan medlemsstaterna och att upprätthålla en väl fungerande inre marknad. Direktivet medför ett antal dilemman vid harmoniseringen av medlemsländernas lagstiftningar. Somliga länder är positiva till direktivet, medan andra anmärker en ordalydelse som är otydlig, abstrakt och svår att konkretisera. Frankrike var första land inom unionen att lägga fram ett lagförslag baserat på direktivet. Samtliga medlemsländer, däribland Sverige, har fortfarande tid på sig att införliva direktivet i sin lagstiftning. Syftet med uppsatsen är att utreda DSM-direktivets artikel 17 och dess implementering i fransk rätt med utgångspunkt i Frankrikes framställda lagförslag. Vidare är ändamålet att göra en konkret jämförelse mellan förevarande upphovsrättsliga normer i Sverige respektive Frankrike, för att således kunna analysera det franska lagförslagets lämplighet i svensk rättsordning. Lämpligheten ska försöka bedömas utifrån kulturella värderingar bakom nationell lagstiftning och upphovsrättspolitik. För att besvara frågeställningen huruvida det franska lagförslaget på implementering av DSM-direktivets artikel 17 kan vara en förebild för den svenska lagstiftaren, har framställningen disponerats enligt följande: vi har (1) utrett svensk upphovsrätt, (2) redogjort för DSM-direktivet och härrörande kritik, (3) uppgivit Regeringskansliets resonemang och frågeställningar gällande direktivets genomförande i svensk rätt, (4) utrett fransk upphovsrätt samt (5) översatt och tolkat förevarande lagförslag med tillhörande kritik. Utöver rättskällor, har framställningen till övervägande del grund i debattartiklar, tidskrifter samt inlägg online för att klargöra den aktuella problematiken rörande DSM-direktivet. Slutsatsen är att svensk respektive fransk upphovsrätt visserligen framstår som snarlika i stort sett. Däremot kan det franska lagförslaget på implementering av direktivet enbart framstå som en förebild i viss mån. Av artikel 17:s tre huvudområden kan vägledning av det franska lagförslaget endast ges gällande införandet av en klagomåls- och avhjälpningsmekanism.<br><p>Det här är den slutgiltiga examensuppsatsen, en nedskuren version av en mer omfattande och djupgående version. För intressenter finns den första versionen tillgänglig via kontakt med författarna. </p>