Academic literature on the topic 'Upplevelser och erfarenheter'
Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles
Consult the lists of relevant articles, books, theses, conference reports, and other scholarly sources on the topic 'Upplevelser och erfarenheter.'
Next to every source in the list of references, there is an 'Add to bibliography' button. Press on it, and we will generate automatically the bibliographic reference to the chosen work in the citation style you need: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.
You can also download the full text of the academic publication as pdf and read online its abstract whenever available in the metadata.
Journal articles on the topic "Upplevelser och erfarenheter"
1
Löfgren, Ovar. "Remedierad vardag. Mediebruk mellan rutin och dagdröm." MedieKultur: Journal of media and communication research 23, no. 42 (April 24, 2007): 8. http://dx.doi.org/10.7146/mediekultur.v23i42.20.
Full textAbstract:
Det är i vardagen som medier konfronteras, blandas och domesticeras. Det är här globala eller nationella massmedier bearbetas och transformeras till personliga upplevelser och erfarenheter. Varje generation lär sig kombinera gamla och nya medier, och i hemmet sker en intressant kombination av high tech och low tech. Somliga medier blir så vardagliga att de inte längre uppfattas som medier. Artikeln tar utgångspunkt i de sätt varpå olika generationer skapar sina egna domesticerade medielandskap och får nya mediekompetenser. Det kan gälla förmågan till simultankapacitet, att blanda mediekonsumtion med andra aktiviteter. Hur omorganiserar medierna vardagen och vice versa? Centralt står diskussionen av mediala mikrofysiker, som hjälper till att skapa rytm och rum, intimitet och avstånd i vardagslivet.
2
Svensson, Maria. "Lärarstudenters erfarenheter av två veckors utlandspraktik – en möjlighet till utveckling av interkulturella perspektiv." Högre utbildning 11, no. 1 (2021): 1. http://dx.doi.org/10.23865/hu.v11.2791.
Full textAbstract:
Att öka internationaliseringen inom högre utbildning och speciellt lärarutbildningen har länge varit en viktig fråga. Det handlar vanligen om att studenter ska få möjlighet att skaffa kunskaper om lärande ur ett interkulturellt perspektiv så att de kan verka i ett globaliserat och mångkulturellt samhälle. Det finns forskning som visar vilka effekter internationella utbyten under några månader eller år kan få men det finns få studier av lärarstudenter som genomför kortare internationella utbyten. I denna studie har skriftliga reflektioner i samband med lärarstudenters två veckor långa utlandspraktik i Uganda samlats in för att beskriva de erfarenheter som studenter fått samt hur dessa kan möjliggöra utveckling av interkulturella perspektiv. Genom en kvalitativ innehållsanalys framträder tre teman av erfarenheter som utlandspraktiken har gett upphov till: kulturella, didaktiska och personliga. Den kulturella dissonans som uppstår när studenterna under två veckor får möjlighet att möta en kultur som skiljer sig från den de är vana vid utmanar deras förståelse genom så väl positiva som negativa upplevelser. Även en kortare utlandspraktik med goda möjligheter till reflektion kan bidra till erfarenheter viktiga för att utveckla kunskaper så att de kan verka i ett globaliserat och mångkulturellt samhälle.
3
Fälth, Linda, Stefan Gustafson, Idor Svensson, and Tomas Tjus. "Lärarnas erfarenheter av deltagande i en datorbaserad interventionsstudie som syftar till att öka elevernas läsförmåga." Acta Didactica Norge 8, no. 1 (June 26, 2014): 8. http://dx.doi.org/10.5617/adno.1100.
Full textAbstract:
Flertalet studier har utforskat olika metoder med avsikt att utveckla skriftspråklig förmåga hos elever med läs- och skrivsvårigheter. Trots det är det få, om ens några, studier som har undersökt hur medverkande lärare upplevt sitt deltagande och vilka erfarenheter de gjort av att vara med i dessa studier. I en tidigare studie (Fälth, Gustafson, Tjus, Heimann, & Svensson, 2013; Gustafson, Fälth, Svensson, Tjus & Heimann, 2011) visade resultaten att de elever som under en interventionsperiod fick en kombination av datorbaserad fonologisk respektive ortografisk träning gjorde större framsteg på tester som mäter ordavkodning, fonologisk förmåga och läsförståelse än jämförelsegrupperna. Syftet med föreliggande studie är att utifrån ett lärarperspektiv utforska upplevelser och erfarenheter av att delta i ovan nämnda interventionsstudie och att belysa de kvantitativa resultat som finns rapporterade från studien. Arton lärare har intervjuats i denna studie. Resultaten visar att den fasta yttre struktur som interventionen erbjöd samt den flexibilitet som fanns inom respektive intervention upplevdes som positivt och som en bidragande faktor för de här elevernas läsframgångar. Resultaten visade också att kombinationsträningen gynnade både elevernas och lärarnas motivation till interventionen. Slutsatsen är att en datorbaserad lästräningsintervention med fasta ramar men med visst individanpassat innehåll kan vara såväl effektiv som motiverande och positivt påverka interventionerna.
4
Thorsten, Anja, Joakim Samuelsson, and Marcus Samuelsson. "Simuleringsträning utvecklar lärarstudenters yrkesspecifika kunskaper." Högre utbildning 11, no. 2 (2021): 21. http://dx.doi.org/10.23865/hu.v11.2702.
Full textAbstract:
Syftet med denna artikel är att bidra med kunskap om hur lärarstudenters tilltro till den egna undervisningsförmågan kan utvecklas genom träning av undervisning med virtuella elever i en semivirtuell miljö som en del av en campusförlagd utbildning. Studien fokuserar på olika former av undervisning och vilken inverkan de kan ha för att utveckla studenters yrkesspecifika kunskaper. Utifrån Banduras teori om självtillit studerades två grupper av studenter som fick olika slags undervisning. Resultaten visar att studenterna som utöver ordinarie undervisning också fick coachad simuleringsträning ökade tilltron till sin förmåga att leda undervisningen i matematik signifikant mer än studenterna som enbart fick del av kursens teoridelar. En förklaring till skillnaden kan vara att träningen i sig erbjöd den ena gruppen studenter möjlighet till iscensättande upplevelser i anslutning till den campusförlagda utbildningen. Detta utöver den verksamhetsförlagda utbildningen som bägge grupperna fick del av. De studenterna fick på så sätt utöver att prata om undervisning också agera och vara i undervisning. På så sätt sammankopplades den coachade simuleringsträningen till såväl yrkeskunnandets handlingsorienterade sida som dess analysorienterade sida. En annan förklaring kan ha att göra med att kombinationen av simuleringsträning och coachning också gav viktiga erfarenheter för de studenter som gjorde ställföreträdande erfarenheter genom att observera andras träning i simuleringsträningen.
5
Eriksson, Kerstin, and Lars Kjellin. "Studier Av Psykiatrisk Vård, Särskilt Tvångsvård, I Två Svenska Län Den Psykiatriska Vårdpersonalens Attityder, Erfarenhet Och Upplevelser Av Tvångsvård." Nordisk Psykiatrisk Tidsskrift 43, no. 4 (January 1989): 365–68. http://dx.doi.org/10.3109/08039488909101976.
Full text
6
Löwenborg, Christina, and Yvonne Sjöblom. "Föräldrars och ungdomars erfarenheter av familjebehandling inom socialtjänsten." Socialvetenskaplig tidskrift 16, no. 1 (April 11, 2016). http://dx.doi.org/10.3384/svt.2009.16.1.2507.
Full textAbstract:
Det finns samspelsmönster som underlättar och andra som försvårar att hjälp ska komma till stånd. I denna artikel delger föräldrar och ungdomar sina erfarenheter och upplevelser av familjebehandling inom socialtjänsten.
7
Svensson, Bengt, and Anette Skårner. "Sex och narkotika. Mäns erfarenheter under uppbrottsprocessen från ett drogmissbruk." Socialvetenskaplig tidskrift 21, no. 2 (April 12, 2016). http://dx.doi.org/10.3384/svt.2014.21.2.2420.
Full textAbstract:
Artikeln undersöker hur användning av illegala droger som amfetamin och heroin inverkar på mäns sexualitet under tiden i missbruk och på vilket sätt dessa erfarenheter sedan påverkar männens upplevelser av sex och deras sexuella handlingsmönster efter missbruket. Teoretiskt är artikeln förankrad i symbolisk interaktionism, med tonvikt på teorin om sexuella script.
8
Elmersjö, Henrik Åström, and Robert Thorp. "The Cold War, Historical Culture and History Education: Swedish Teachers’ Entangled Narratives of History and Memory." Acta Didactica Norden 14, no. 1 (February 10, 2020). http://dx.doi.org/10.5617/adno.7780.
Full textAbstract:
AbstractThis article presents an analysis of seven Swedish lower secondary school teachers’ personal experiences of the Cold War period, told in life story interviews which also related to their profession as history teachers. The aim is to analyze how personal experiences of history and personal memories may affect how history is approached by teachers and to discuss what relevance that may have for history education. Applying theories of historical culture and collective memory, we argue that the interviewed teachers display a collectivized historical experience imbued with cultural contingency, both entangled with – and at the same time detached from – personal memory. The reproduction of historical culture and collective memory seems detached from personal experience and instead, related to cultural narratives. The study finds that the teachers’ personal experiences are strongly affected by and filtered through the culturally contingent narratives of the historical period in which the teachers have lived their lives. Furthermore, the interviewed teachers did not address the reconstructive and disciplinary aspects of history that may arguably be an essential aspect of history education in Sweden and most Western countries.
Keywords: Collective Memory, History Education, Cold War, History Teachers, Historical Culture
Kalla kriget, historiekultur och historieundervisning: Svenska lärares sammanflätning av historiska berättelser och minnen
SammandragI den här artikeln analyseras sju svenska högstadielärares personliga upplevelser från kalla kriget, berättade i livsberättelse-intervjuer som också relaterade till deras yrke som lärare. Livsberättelse-intervjuerna skapade förutsättningar för en analys av hur lärarnas personliga erfarenheter av historia och deras personliga minnen kan påverka hur de närmar sig historien, vilket också öppnar för en diskussion om vilken relevans deras minnen har för deras historieundervisning. Genom en analys med historiekultur och kollektivt minne som teoretiska verktyg, menar vi att de intervjuade lärarna uppvisade tecken på en kollektiviserad historisk erfarenhet genomsyrad av kulturell kontingens sammanlänkad med – och samtidigt avskild från – personliga minnen. Reproduktionen av historiekulturen och ett kollektivt minne förefaller ha varit avskild från personliga erfarenheter och istället relaterad till kollektiva berättelser. Studien visar även att lärarnas personliga erfarenheter och minnen är starkt påverkade av, och filtrerade genom, de kulturellt betingade berättelser som beskriver den period då lärarna har levt. I intervjuerna saknades emellertid tecken på en insikt i hur lärarnas minnen påverkats av kulturellt betingade berättelser om kalla kriget. Lärarna utelämnar även diskussioner om de rekonstruktiva och disciplinära aspekterna av historia, som kan sägas vara en viktig del av historieundervisning i Sverige och i större delen av västvärlden.
Nyckelord: kollektivt minne, historieundervisning, kalla kriget, historielärare, historiekultur
9
Aho, Erika Bomström. "Nyanlända gymnasieelever – Elevidentiteter och språkbarriärer." Acta Didactica Norden 14, no. 1 (March 5, 2020). http://dx.doi.org/10.5617/adno.7825.
Full textAbstract:
I föreliggande artikel studeras nyanlända elevers upplevelser av att vara elever på Språkintroduktion. Programmet är ett av fem introduktionsprogram i gymnasieskolan och tar emot nyanlända elever från 16 till 19 år. Eleverna placeras på Språkintroduktion eftersom de nyligen har kommit till Sverige och för att de ännu inte uppnått tillräckliga kunskaper i det svenska språket. I denna intervjustudie bidrar Homi Bhabhas teori om mellanrummet till en förståelse för hur erfarenheter av Språkintroduktion kan upplevas. Resultatet visar att elevgrupperna på Språkintroduktion är heterogena eftersom eleverna har olika erfarenheter av skola och arbete. Tre teman blir synliga i resultatet: elever med andra kunskaper och erfarenheter, elevidentiteter som särskilt framträder och det svenska språket som barriär. Resultaten visar att förvärvandet av det svenska språket för varje elev blir ett mål att nå samtidigt som det utgör ett hinder. Språket blir viktigt eftersom eleverna är beroende av det för att lyckas såväl i skolan som i samhällslivet. Likaså blir synliggörandet av elevers tidigare erfarenheter och kunskaper betydelsefullt eftersom det kan komma att påverka deras identitetsuppfattning.
Nyckelord: språkintroduktion; nyanlända elever; mellanrum; elevidentitet
Newly arrived upper secondary school students – Student identities and language barriers
AbsractThis study investigates newly arrived students’ experiences of being students at Language Introduction in Sweden. The program is one of five introductory programs in Swedish upper secondary school and admits newly arrived students from the ages of 16 to 19 years old. Students are placed at Language introduction because they have recently arrived in Sweden and since they have not yet gained enough knowledge of the Swedish language. In this interview study, Homi Bhabha’s theory of the third space contributes to an understanding of how experiences from Language introduction can be perceived. The results show that student groups at Language introduction are heterogeneous as students have diverse experiences of school and work. Three themes appear in the results: students with other kinds of knowledge and experiences, student identities in transformation, the Swedish language as an obstacle and as goal. The results show that the acquisition of the Swedish language becomes to each student a goal to reach and at the same time a hindrance. The language becomes important because the students depend on it in order to be successful in school as well as in life in society. Likewise, making the students’ past experiences and knowledge visible, becomes important as it may affect their perception of identity.
Keywords: språkintroduktion; nyanlända elever; mellanrum; elevidentitet
10
Illum, Bent, and Marléne Johansson. "Vad är tillräckligt mjukt? – kulturell socialisering och lärande i skolans slöjdpraktik." FormAkademisk - forskningstidsskrift for design og designdidaktikk 2, no. 1 (August 31, 2009). http://dx.doi.org/10.7577/formakademisk.62.
Full textAbstract:
Utgångspunkten i denna artikel är empiriskt förankrade exempel från den svenska grundskolans slöjdundervisning, årskurs 5. Studien är relaterad till ”Komolärprojektet” (Kommunikation och lärande i slöjdpraktiker) som är finansierat genom det svenska Vetenskapsrådet. Som hjälpmedel för att skildra hur kulturell socialisering och lärande i skolans slöjdpraktik kan formuleras använder vi oss av videoinspelade klassrumsobservationer. Fokus för analysarbetet är klassrumskommunikationen å den ena sidan och elevernas interaktion med material och redskap å den andra. Slöjd är ett påtagligt kommunikativt ämne på flera vis. Elever bygger upp en egen erfarenhetsvärld när de själva får erfarenheter av hur ”tillräckligt mjuk” känns genom att se, känna och uppleva med kroppen. Lärandesituationerna ger tillgång till tidigare erfarenheter, både egna och andras. Under social interaktion, tillsammans med redskap och material, återskapas och nyskapas ett kollektivt minne. Slöjdkunnandet förvärvas i interaktion med omvärlden, tanke och handling byggs in i upplevelserna.
Dissertations / Theses on the topic "Upplevelser och erfarenheter"
1
Nystedt, Astrid. "Utdragen förlossning : kvinnors upplevelser och erfarenheter." Doctoral thesis, Umeå universitet, Omvårdnad, 2005. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-579.
Full textAbstract:
Aim: The overall aim of this thesis was to illuminate, describe, and promote understanding of women’s experiences of prolonged labour. The thesis compromises four studies. Methods: Paper I describes a case-referent study that recruited women (n = 255) giving singleton live birth to their first child by spontaneous labour after more than 37 completed weeks’ pregnancy. Participants completed a questionnaire that investigated childbirth experiences, previous family relationships, and childhood experiences. Paper II presented a cross-sectional study of 644 women who had been expecting their first child. Participants were asked to complete a questionnaire measuring psychosocial resources (social network and support), work-related psychosocial factors, control of daily life, and health characteristics. Papers III and IV presented interviews performed with 10 women, who, following prolonged labour, had given singleton live birth to their first children. Results: The risk of a negative birth experience was increased for women following prolonged labour. Both women experiencing prolonged and normal labours perceived the support given by their partners and midwives during labour to be very important, and felt pain relief to be a key issue. The suffering experienced during labour was more likely to mark the women for life if the labour was prolonged than if the experience of giving birth was positive and labour was normal. Both women, including those who had and those who had not experienced prolonged labour reported a high level of psychosocial resources, support, and sense of wellbeing in early pregnancy. The difficulties of prolonged labour were interpreted as an experience of being caught up in pain and fear: the women described how they had felt exhausted, powerless, and out of control. They described their dependency on others, and said that the caregiver’s decision to assist with the delivery was experienced as being relieved from pain. Prolonged labour could be understood as an experience of suddenly falling ill or of finding oneself in a life-threatening condition associated with an overwhelming fear of losing oneself and the child. The difficulties and suffering involved in becoming a mother after a prolonged labour were interpreted to be like “fumbling in the dark”. Women had experienced bodily fatigue accompanied by feelings of illness and detachment from the child. Meeting the child when in this condition entailed a struggle to become a mother. The negativity connected with prolonged labour and a struggle for motherhood may be comparable to the experience of illness and recovery. In spite of these experiences, reassurance of these women regarding their capacity for motherhood was crucial: it was central to their happiness as mothers, encouraged their interaction and relationship with the child, and contributed to their adaptation to motherhood. Conclusion: Women experiencing prolonged labour require advanced medical and obstetric care, which may limit their ability to participate in making decisions about their care. They have a special need for extra support and encouragement, as well as increased nursing and midwifery care during delivery.
2
Paulin, Sofia. "Upplevelser och erfarenheter av ”Personlig coaching”." Thesis, Stockholm University, Department of Psychology, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-8404.
Full textAbstract:
I dagens snabbt föränderliga samhälle är coaching ett begrepp, som blir allt vanligare både i individuella och organisatoriska sammanhang. Coaching är en kreativ process som hjälper individen eller organisationen att utvecklas och maximera sin potential för att nå önskade mål. Syftet med denna studie var att få en förståelse av enskilda individers subjektiva upplevelser och erfarenheter som de anser sig ha nytta av efter en specifik kurs i Personlig Coaching. Halvstrukturerade intervjuer genomfördes med de två ansvariga coacherna samt fyra kursdeltagare. Materialet analyserades enligt induktiv tematisk analys. Resultatet visar att coachernas intentioner med utbildningen i hög grad överensstämmer med deltagarnas upplevelse av kursen. Det vill säga att deltagarna tillgodogör sig konkreta metoder som de kan använda för att utnyttja sina egna förmågor och resurser bättre i vardagen.
3
Nystedt, Astrid. "Utdragen förlossning : kvinnors upplevelser och erfarenheter." Umeå : Omvårdnad, 2005. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-579.
Full text
4
Lundby, Julia, and Klara Törnqvist. "ÄLDRES UPPLEVELSER OCH ERFARENHETER AV AKTIVITET." Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-24180.
Full textAbstract:
Det ökade antalet äldre tillsammans med kravet på en högkvalitativ och personcentrerad vård är en utmaning för vårdpersonal inom äldreomsorgen. Forskning visar att aktivitet har en positiv effekt på äldres livskvalitet och vårdboenden organiserar aktiviteter för att främja äldres hälsa och välbefinnande. Samtidigt finns det teorier som pratar om disengagemang och låg aktivitet som en viktig och naturlig del av åldrandet. Övergripande verkar ändå aktivitet vara något eftersträvansvärt hos både personal och äldre, men det är inte alltid tydligt vad det är i aktiviteten som egentligen eftersöks från de äldre eller vilka faktorer som spelar in i huruvida aktiviteten upplevs som positiv. Syftet med studien är att förtydliga vad det är i aktivitet som bidrar till positiva upplevelser och erfarenheter hos äldre. De aktiviteter som undersöks finns inom kontexten vårdboende och innefattar allt som de äldre gör utöver en personlig allmän daglig livsföring. Studien är en systematisk litteraturstudie där insamlad data analyserats med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultatet mynnade ut i två huvudkategorier med faktorer som antingen främjar eller hindrar positiv upplevelse av aktivitet. Det finns påverkande faktorer som är svåra att ändra på för vårdpersonalen, som till exempel ekonomiska begränsningar, men mycket ligger inom vårdpersonalens kontroll genom att använda ett personcentrerat förhållningssätt. För att undvika negativa erfarenheter och upplevelser kring aktiviteter på boenden bör graden av anpassning för den äldre minimeras och en lyhördhet kring individuella önskningar och behov bör vara utmärkande i vårdarbetet. Nyckelbegrepp: aktivitet, meningsfullhet, omvårdnad, vårdboende, äldreThe increased number of elderly people together with the requirement of a high qualitative and person-centered care is challenging for healthcare professionals in the field of care for the elderly. Research shows that activity has a positive impact on the quality of life of older people and nursing homes organize activities to promote the health and well-being of elderly people. At the same time, there are theories that speak of disengagement and low activity as an important and natural part of aging. Overall, however, activity seems to be something desirable for both staff and the elderly, but it is not always clear what it is about the activity that is desirable for the elderly or what factors that influence whether the activity is perceived as positive. The purpose of the study is to clarify what it is about activity that contributes to positive experiences for the elderly. The context of the activities is care homes and include everything the elderly do in addition to personal general daily living. The study is a systematic literature study and the collected data was analyzed using qualitative content analysis. The study resulted in two main categories with factors that either promote or prevent the positive experience of activity. There are factors that are difficult to influence for healthcare staff, such as financial limitations, but much is within the staff's control if they use a person-centered approach. In order to avoid negative experiences regarding activities at care homes, the degree of adaptation for the elderly should be minimized and individual desires and needs should be prioritized in the care work. Keywords: activity, care home, elderly, meaningfulness, nursing
5
Bergman, Karin, and Larsen Elina Hjort. "Bäckenbottenträning postpartum : Kvinnors upplevelser och erfarenheter." Thesis, Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-24918.
Full textAbstract:
Vården för kvinnor efter en förlossning är ett aktuellt ämne. Problem som kan uppstå för en kvinna efter en förlossning är bland annat urinläckage, smärtor i underlivet och svårigheter med samlivet vilket i sin tur kan leda till en sänkt livskvalitet. Bäckenbottenträning är en metod för att stärka muskulaturen i bäckenet och detta kan minska besvär av urininkontinens eller andra besvär i underlivet. För att ta reda på och om möjligt förbättra vården postpartum var syftet med studien att undersöka kvinnors upplevelse och erfarenheter av bäckenbottenträning postpartum. Åtta kvinnor intervjuades i samband med deras kontroll efter förlossning på barnmorskemottagningen. Majoriteten av informanterna var förstföderskor med en grad 1 eller grad 2 bristning. Genom kvalitativ innehållsanalys kondenserades och kodades materialet och delades sedan upp i kategorier. I resultatet framkom tre huvudkategorier: Låg prioritering av bäckenbottenträning, varierande kunskap och information kring bäckenbottenträning och bäckenbottenträning är ett intimt område. Informanterna uttryckte att bäckenbottenträning prioriterades bort då vården av det nyfödda barnet låg i fokus. De uttryckte även en osäkerhet kring vad bäckenbottenträning var och hur och när den skulle utföras trots att de alla fått information. Informationen de fått var ofta skriftlig med varierande kvalitet och vissa hade även fått eller själva tagit initiativ till en mer praktisk information. En enhetlig och evidensbaserad kunskap hos barnmorskor och förståelse för kvinnors behov och prioritering av bäckenbottenträning borde eftersträvas för att öka motivation och följsamhet hos kvinnor postpartum.
6
Gillenstrand, Sara, and Fia Hedblom. "Barnmorskors erfarenheter och upplevelser kring postpartumsamtal." Thesis, Högskolan Dalarna, Vårdvetenskap, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-24414.
Full textAbstract:
Bakgrund: Forskningen visar att kvinnor tycker det finns en vinst i att ha ett postpartumsamtal, de värdesätter att få stämma av sin förlossningsupplevelse. Ändå erbjuds inte alla kvinnor detta. Tidigare forskning har visat att barnmorskor likaså värdesätter postpartumsamtal för kvinnans skull men att barnmorskorna saknar utbildning i att genomföra postpartumsamtal på ett tillfredsställande sätt. Syfte: Syftet var att beskriva barnmorskors erfarenheter och upplevelser kring postpartumsamtal. Metod: Tre fokusgruppsintervjuer genomfördes med barnmorskor som arbetar på förlossningsavdelning. Semistrukturerad intervju genomfördes utifrån en frågeguide. Som analysmetod användes kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Ett tema, fyra kategorier och 15 underkategorier identifierades. Temat var: Postpartumsamtal idag: Att möta behovet och framtidens utmaningar. Kategorierna var: Postpartumsamtalets betydelse för kvinnan, Postpartumsamtal inte för alla, Genomförande av postpartumsamtal och Förutsättningar för postpartumsamtal. Slutsats: Barnmorskornas upplevelse var att postpartumsamtalet är viktigt för kvinnor, deras partners samt för barnmorskorna själva. Anpassning av organisationen behövs för att erbjuda postpartumsamtal utifrån föräldraparets behov. Kunskap från postpartumsamtal kan tillvaratas för utveckling både för personlig yrkesutveckling för barnmorskan och vårdutveckling för organisationen. Detta kan vara ett steg mot en mer kvinnocentrerad vård. Klinisk tillämpbarhet: Studiens resultat skulle kunna leda till utveckling av rutiner kring postpartumsamtal. Ytterligare forskning behövs för att utveckla en samtalsmodell som kan tydliggöra postpartumsamtalets utförande och innehåll.Background: Previous research shows postpartum counselling beneficial, women value to talk about their childbirth experiences. Still, not all women are offered the option of postpartum counselling. Midwives find it beneficial for women to have a postpartum counselling. Midwives find they have a lack of knowledge to perform fulfilling postpartum counselling. Aim: The aim was to describe midwives’ experiences of postpartum counselling. Method: Three focus group interviews were conducted with midwives employed at the maternity ward. The interviews were semi-structured, based on a questionnaire. Qualitative content analysis was used as the analyze method. Results: One theme, four categories and 15 subcategories were identified. The theme was: Postpartum counselling today: To meet the need and challenges for the future. The categories were: The meaning of postpartum counselling for the woman, Postpartum counselling, not for everyone, To perform postpartum counselling, Conditions to perform postpartum counselling. Conclusion: The midwives’ experiences were that postpartum counselling was of importance to women, their partners but also for the midwive. The organization is in need for adjustment to be able to offer postpartum counselling based on the parents’ needs. Knowledge could be drawn from postpartum counselling for both professional development and care development. This could be one step closer to women centered care. Clinical application: The results of the study could lead to development of routines surrounding postpartum counselling. Yet there is a need for more research in the development of a postpartum counselling model. The model could clarify the content and how to perform postpartum counselling.
7
Hansson, Malin, and Josefin Envik. "Kvinnors upplevelser och erfarenheter av hjärtinfarkt." Thesis, Karlstads universitet, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-65275.
Full text
8
Björlin, Lise, and Louise Lundgren. "Arbetsrelaterad stress : Sjuksköterskors upplevelser och erfarenheter." Thesis, Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-13675.
Full textAbstract:
Sjuksköterskans profession utgår från ett humanistiskt perspektiv, patientcentrerad vård och vetenskapligt beprövade erfarenheter. Sjuksköterskors arbetsuppgifter innefattar ofta svåra vårdsituationer som kan generera stress. Att vårda döende patienter och lidande patienter samt deras anhöriga är en svår uppgift som uppkommer i sjuksköterskors dagliga arbete. Arbetsrelaterad stress är något som kan förorsakas av arbetsmiljön inom hälso- och sjukvården och kan resultera i osäker patientvård samt sjukskrivningar. Syftet med detta examensarbete var att granska och sammanställa forskningsresultat som beskriver sjuksköterskors upplevelser och erfarenheter av arbetsrelaterad stress. Examensarbetet är en litteraturöversikt och består av analys av sammanlagt tio artiklar som är genomförda med både kvalitativa och kvantitativa metoder. I examensarbetet har de valda artiklarna kvalitetsgranskats och analyserat enligt Fribergs modell. Resultatet presenteras i form av två kategorier med tillhörande fem subkategorier. Faktorer som ger upphov till stress är bland annat underbemanning, arbetsorganisationen och situationer då god omvårdnad inte kan skapas för patienterna. Diskussionen belyser problemet med att sjuksköterskor väljer att avsluta sin anställning. Organisatoriska faktorer som förmåner, löner och ledaregenskaper kan påverka huruvida sjuksköterskor väljer att avsluta sin anställning eller inte. Vidare förs ett resonemang om vad som bör göras för att behålla sjuksköterskorna kvar i vården.
9
Seldahl, Emilia, and Madelene Axberg. "Barnmorskors upplevelser och erfarenheter av sätesförlossningar." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för omvårdnad, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-184745.
Full textAbstract:
Bakgrund: Inför en förlossning kan barnet positionera sig med sätet nedåt i förlossningskanalen, vilket kallas för att barnet ligger i sätesbjudning. När detta förekommer kan förlossningen ske endera vaginalt eller genom kejsarsnitt. Andelen vaginala sätesförlossningar har minskat de senaste åren där risker för barnet har framhävts som den främsta orsaken. Vissa förlossningskliniker i Sverige erbjuder sätesförlossning enligt rutin medan andra kliniker i stället föredrar eller enbart utför kejsarsnitt vid denna bjudning. Motiv: Det är avgörande vart kvinnan befinner sig i landet om hon ska erbjudas vaginal sätesförlossning eller inte. Enligt kvinnocentrerad vård och den etiska koden barnmorskor arbetar utifrån skall kvinnan ges rätt till sina önskemål gällande förlossning och vara delaktig i den vård hon skall få. Syfte: Barnmorskors upplevelser och erfarenheter av sätesförlossningar. Metod: Studien utfördes genom en kvalitativ metod med induktiv ansats. Sju semistrukturerande intervjuer genomfördes med barnmorskor som arbetade vid sex olika kliniker i Sverige. Intervjuerna analyserades enligt innehållsanalys med manifest ansats. Resultat: Analysen resulterade i tre kategorier; Förutsättningar vid sätesförlossning, Kompetensbehov vid sätesförlossning och Främja god sätesförlossning. Utifrån dessa kategorier kunde sju subkategorier bestämmas under analysprocessen. Konklusion: Barnmorskorna upplevde att många kvinnor och dess familjer saknade tillräcklig information för att kunna göra ett välinformerat val inför förlossningen. Det framkom även att det fanns behov av att träna mer på handläggning av sätesförlossning och att en jämlik vård inte kunde ges inom förlossningsvården i Sverige. För att stärka evidensen och skapa en trygghet krävs det vidare studier kring förberedelser och förlossningssätt vid sätesbjudning.
10
Västskär, Mirjam. "Språkstörning och matematiksvårigheter : några gymnasieelevers upplevelser och erfarenheter." Thesis, Högskolan Kristianstad, Fakulteten för lärarutbildning, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-19399.
Full textAbstract:
Problemområdet i denna uppsats rör matematiksvårigheter hos elever med språkstörning på gymnasiet. Bakgrunden är bland annat den rapport från SPSM (2018) som visar att rutiner kring elever med språkstörning på gymnasiet är bristfälliga samt en stor mängd forskning som konstaterar att det finns ett samband mellan språkstörning och matematik. Uppsatsens syfte är att synliggöra denna grupp genom att undersöka hur några elever med språkstörning på gymnasiet upplever och har upplevt sina matematiksvårigheter. Eftersom undersökningen utgår ifrån elevperspektivet valdes semistrukturerade intervjuer som metod. De fem deltagarna har alla diagnosen språkstörning, går på gymnasiet och har inte klarat gymnasiets första matematikkurs på utsatt tid. Elevernas berättelser och upplevelser diskuteras utifrån attributionsteorins modell om hur vi attribuerar våra motgångar och framgångar. Det framkommer att alla eleverna har fått kämpa med matematiken genom hela sin skolgång. Eleverna förklarar sina svårigheter till övervägande del med stabila, det vill säga oföränderliga, faktorer, både sådana som ligger utanför dem själva (externa) och sådana som ligger inom dem själva (interna). Varken eleverna själva eller lärare de mött, har kopplat ihop matematiksvårigheterna med diagnosen språkstörning. Utifrån resultaten diskuteras bland annat vikten av kunskap om sambandet mellan språkstörning och matematiksvårigheter hos matematiklärare samt samarbetet mellan denne och specialläraren med inriktning språk-, skriv- och läsutveckling. Vidare diskuteras organisatoriska förändringar som skulle kunna underlätta för den här elevgruppen och att man bör ha i beaktande hur upprepade misslyckanden resulterar i minskad motivation. Detta är särskilt relevant för elever, som förklarar sina motgångar med stabila, oföränderliga faktorer, då det minskar möjligheten att ta vara på den kapacitet de har.The research problem in this thesis concerns mathematical difficulties in pupils with specific language impairment (SLI) in upper secondary school. A large amount of research shows that there is a connection between specific language impairment and mathematical difficulties and a report from SPSM (2018) states that routines concerning pupils with SLI in upper secondary school are deficient. The purpose of the thesis is to make this group more visible by examining how some pupils with SLI in upper secondary school experience, and have experienced, their mathematical difficulties. Since the study is based on the student perspective, semi-structured interviews were chosen as a method. The five participants have all been diagnosed with SLI and attend upper secondary school. The students' stories and experiences are discussed based on the model of attribution theory, which describe how we attribute our adversities and successes. It appears that all the students have been struggling with mathematics throughout their schooling. Students explain their difficulties predominantly with stable, i.e. unchanging, factors, external as well as internal. Neither the students themselves nor the teachers they encountered have linked the mathematical difficulties with the diagnosis SLI. Based on the results, the importance of more knowledge among mathematics teachers about the relationship between SLI and mathematical difficulties is discussed, as well as the importance of collaboration between mathematics teachers and special education teachers. Furthermore, organizational changes that could facilitate this student group are discussed and moreover that one should consider how repeated failures result in reduced motivation. This is particularly relevant for students, who explain their setbacks with stable, unchanging factors, as it reduces the ability to take advantage of their capacity.
Books on the topic "Upplevelser och erfarenheter"
1
Forsgård, Håkan. Världen utanför: 12 korrespondenters upplevelser och erfarenheter. Helsingfors [Helsinki]: Schildts, 2006.
Find full text
2
Plantin, Lars. Mäns föräldraskap: Om mäns upplevelser och erfarenheter av faderskapet. Göteborg: Göteborgs universitet, Institutionen för socialt arbete, 2001.
Find full textBook chapters on the topic "Upplevelser och erfarenheter"
1
Sahraoui, Nina. "Marginaliserade människors upplevelse av rasism. Migranters och etniska minoriteters erfarenheter av arbete i europeisk äldreomsorg." In Ojämlika arbetsplatser. Hierarkier, diskriminering och strategier för jämlikhet, 135–63. Nordic Academic Press (Kriterium), 2021. http://dx.doi.org/10.21525/kriterium.30.f.
Full text