Dissertations / Theses on the topic 'Upplevelser och erfarenheter'

I dagens snabbt föränderliga samhälle är coaching ett begrepp, som blir allt vanligare både i individuella och organisatoriska sammanhang. Coaching är en kreativ process som hjälper individen eller organisationen att utvecklas och maximera sin potential för att nå önskade mål. Syftet med denna studie var att få en förståelse av enskilda individers subjektiva upplevelser och erfarenheter som de anser sig ha nytta av efter en specifik kurs i Personlig Coaching. Halvstrukturerade intervjuer genomfördes med de två ansvariga coacherna samt fyra kursdeltagare. Materialet analyserades enligt induktiv tematisk analys. Resultatet visar att coachernas intentioner med utbildningen i hög grad överensstämmer med deltagarnas upplevelse av kursen. Det vill säga att deltagarna tillgodogör sig konkreta metoder som de kan använda för att utnyttja sina egna förmågor och resurser bättre i vardagen.

Suicid är ett globalt förekommande problem och en av de tre vanligaste dödsorsakerna bland människor 15-44 år. Patienter inom somatisk vård som lider av ångest och depression till följd av sin sjukdom, löper förhöjd risk att utveckla suicidalt beteende. Anhöriga befinner sig i en svår situation och de behöver stöd, särskilt eftersom de själva löper högre risk att begå suicid. Sorg till följd av förlust är en normal känslomässig reaktion som kräver bearbetning för att hanteras. I denna process bör sjuksköterskan vara ett stöd och därmed främja de anhörigas hälsa och lindra deras lidande. Syftet med studien var att belysa anhörigas upplevelser och erfarenheter när någon nära försöker begå eller har begått suicid. Studien genomfördes som en litteraturstudie. Hos de anhöriga uppstod inre kaos med känslor som skuld, skam, ilska, lättnad, ensamhet och isolering. Det var svårt att finna mening och de anhöriga önskade ofta professionellt stöd i hanteringen av sin sorg. För att minska ohälsan hos denna grupp har sjuksköterskan en viktig roll i att bekräfta deras upplevelse. Genom ökad förståelse och större kunskap kring anhörigas upplevelser och erfarenheter kan sjuksköterskan skapa en större handlingsberedskap och på så vis arbeta suicidpreventivt. Vidare forskning behövs om hur anhöriga önskar bli bemötta av hälso- och sjukvårdspersonal samt vilken sorts kompetensutveckling som kan påverka det professionella bemötandet.

The purpose of this study was to explore nurses' experiences of obstructed airways in the prehospital work.

A qualitative interview study with a descriptive and explorative design was used. The sample consisted of nine registered nurses whereof three were women and six were men, with or without further education and varying length of experience in the ambulance service.

Prehospital personnel builds up a vast plan of action based on the emergency information provided by SOS. Simple methods for managing obstructed airways were stated often enough. Problems with obstructed airways are considered so unusual that it never becomes a routine. Several factors affect the identification and managing of obstructed airways, both external factors and the different patient categories are considered important. The study found that the bystanders rarely perceived to be performing actions for the creation of a free airway. While obstructed airways perceived to be stressful for ambulance nurses, however, they are not worried to face such a situation. For the coping of what has happened during an emergency, ambulance crew talk through the whole situation of what could have been done better or if something could be done differently. Many factors affect the identification and managing of obstructed airways in prehospital nurses' work. While obstructed airways perceived to be stressful for ambulance nurses they are not concerned to face such a situation. The tools and techniques available for managing airways are usually considered to be adequate and well-functioning

I takt med teknikutveckling, vårdens ökade krav på tillgänglighet och effektivitet så ökar även vården som sker på distans. Telefonrådgivning är en del av den. Sjuksköterskor och patienter behöver numera inte befinna sig på samma plats vilket ställer andra krav på sjuksköterskornas kompetens. Arbetet som telefonsjuksköterska är en komplex arbetssituation som kräver specialistkunskaper och ger sjuksköterskorna utmaningar. Syftet med studien var att belysa sjuksköterskors erfarenheter och upplevelser av arbete med telefonrådgivning. Metoden var en litteraturstudie med kvalitativ innehållsanalys av 11 vetenskapliga artiklar. Resultatet visade på följande fyra framträdande teman: Faktorer av betydelse för problem identifikation och beslutsfattande, faktorer hos telefonsjuksköterskan, kommunikationsfaktorer samt organisationsfaktorer. Diskussionen påvisade telefonsjuksköterskornas arbetsprocess som bestod i att skapa god kommunikation, samla information, bedöma vårdbehov, ge egenvårdsråd eller hänvisa vidare för att slutligen få tillbaka positiv eller negativ feedback. Slutsatsen var att telefonsjuksköterskorna hade en komplex arbetssituation med många påverkande faktorer. För att underlätta arbetet efterfrågades användarvänliga data/beslutstöd samt specialistutbildning.

Syftet med uppsatsen är att få en bild av lärarnas erfarenheter och upplevelser av självmordsproblematik på skola. För att besvara syftet finns fyra frågeställningar vilka berör lärarnas reaktioner vid ett självmord av en elev och hanteringen av dessa reaktioner, lärarens upplevelse i mötet med de kvarvarande eleverna, lärarens roll i självmordsproblematiken och lärarens samarbete med andra aktörer på skolan gällande självmordsproblematiken. I avsnittet tidigare forskning redogörs för lärarens yrkesroll, begreppet självmord och självmord ur ett historiskt perspektiv, ur ett internetionellt perspektiv och krismetod på skolan. Studiens tolkningsram består av lärarens roll i mötet med de sörjande eleverna, kristeori, begreppet empati och systemteori. Metoden som används i studien är kvalitativ och består av sex kvalitativa intervjuer med lärare som är verksamma på gymnasieskola och har erfarenhet av att en elev begått suicid. Studiens resultat visar att erfarenhet och personlighet har en betydelse för lärarnas agerande och syn på hur de bör agera då en elev begår självmord. Ett självmord hos en elev följs, beroende av hur lärarna definierar relationen till eleven, av en personlig sorg hos lärarna. Vid en elevs suicid skapas hos de kvarvarande eleverna en hysteri kring och till viss del glorifiering av den döda eleven. Eleverna reagerar även med sorgereaktioner, spekulationer, och i viss mån ryktesspridning. Lärarna påtalar vikten av att ha kollegor omkring sig vid en elevs självmord och skolkuratorns betydelse i självmordsproblematiken.

The purpose of this essay is to describe teachers´experiences and feelings about suicidal behaviour among their students at school. Our study is based on four questions, touching upon the teachers´reactions to comitted suicides among their students and how they dealt with these reactions, the teachers´experiences of meeting the schoolmates of deceased, the teachers´ role in suicidal problem area and the cooperation of the teachers with other professional actors at school concerning suicidal behaviour among their students. The chapter about previous research gives an overview of the following subjects: the profession of teaching, the concept of suicide, suicide viewd from a historical perspective, from an international perspective, and methods of dealing with crisis-like events in school. A method based om qualitative interviews has been used in this study. Six teachers, working at the level of upper secondary school, and with experiences of suicides comitted among their students, have been interviewed. In analyzing the interviews we have used concepts from a crisis theory, system theory, theory of empathy, and thoughts about the teachers´ role when meeting students in griefe, as our analytical tools. The result indicate that personality and experience affect the teachers´acting and teir opinions about how a teacher should act in case of suicideal events among their students. A suicide among the students leads to individual grief for the teacher. The strength of the experiences and feelings of grief held by the teachers depend on how they define the relationship between teacher and student. When a student commits suicide, his/her schoolmates have a tendancy ta act and react with some hysteria. At the same time they tend to glorify, in some way or another, the dead student and the suicide. The schoolmates also react with grief and with speculations about the suicide. The importance of colleagues and of school counsellours when a suicide has occurred among the students at school, is emphasized by the teachers.

Godkännandedatum: 2016-05-17

Abstrakt

Bakgrund: Smärta är ett vanligt problem hos tonåringar och ett stort antal tvingas leva med långvarig smärta. Smärtan kan ha negativa effekter på hela deras vardagssituation. Smärtan kan vara relaterad till sjukdom eller psykologiska faktorer, där stress är vanligast. Smärtupplevelsen är unik för varje tonåring och toleransen för smärta varierar från person till person.

Syfte: Syftet med studien var att belysa tonåringars upplevelser och erfarenheter av att leva med långvarig smärta.

Metod: Studien genomfördes som en systematisk litteraturstudie. En litteratursökning gjordes i databaserna PubMed och Cinahl och studiernas resultat sammanställdes och analyserades med stöd av innehållsanalys. Av 21 granskade artiklar motsvarade 12 artiklar vår litteraturstudies syfte.

Resultat: Resultatet av litteraturstudien visade att den långvariga smärtan uttryckte sig på flera olika sätt och bidrog till olika problem i tonåringarnas vardagsliv. Tonåringarna drog sig undan och isolerade sig och relationerna till familjen och kompisarna ändrades till följd av smärtan. Smärtan påverkade tonåringarna känslomässigt vilket bidrog till funktionella besvär. Det var viktigt för tonåringarna att lära sig att ha kontroll över sin smärta. Smärtan hade även en negativ inverkan i skolmiljön och skolfrånvaro ökade vid tilltagande psykosomatiska symtom. Tonåringarna upplevde det viktigt att få stöd från familj, kamrater och lärare.

Diskussion: Skolan spelar en stor roll i tonåringens vardagsliv. Skolpersonalen har därför en nyckelroll kring deras hälsa.

Slutsats: Tonåringarna behöver få stöd från sin omgivning för att lättare kunna interagera i vardagslivet. Kunskap och utbildning om den långvariga smärtan behövs för de drabbade tonåringarna och även för familj och vänner. Skolhälsovården och övriga vårdinstanser har en nyckelroll i att nå ut med denna information.

Nyckelord: erfarenhet, långvarig smärta, systematisk litteraturstudie, tonåringar, upplevelse

Bakgrund: När ett barn drabbas av en livshotande sjukdom innebär det en stor påfrestning för familjen som påverkas på många olika sätt. Ett barns död innebär en speciell sorg, en livslång förlust för de efterlevande familjemedlemmarna. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva föräldrars upplevelser och erfarenheter med att ha barn som vårdas palliativt. Metod: Metoden som användes var en systematisk litteraturstudie där artiklarna söktes i databaserna Pubmed och Cinahl. Artiklarnas resultat som svarade mot syftet sammanställdes och analyserades med innehållsanalys. Totalt inkluderades 13 artiklar i studien. Resultat: I resultatet framkom sex huvudkategorier; att få ett svårt besked, kampen att bibehålla ett familjeliv, betydelsen av goda relationer till vårdpersonal, upplevelser av hinder i relationen till vårdpersonal, att sträva efter att kunna hantera sin livssituation och betydelsen av ett bra avslut. Konklusion: Ett första steg till att förbättra omhändertagandet av föräldrarna och göra föräldrarnas möten med vården så bra som möjligt är att vårdpersonal har kunskaper om hur föräldrar kan uppleva sin situation. Det är av stor betydelse att föräldrarna blir bekräftade i sitt lidande och att de ges stöd i sökandet efter mening.