Academic literature on the topic 'Upplevelser och patienter'

Lungcancer orsakas till 80-90% av rökning i Sverige men det finns andra orsaker till sjukdomen som ibland glöms av. Symtomen vid lungcancer kan variera men det första symtomet är vanligen hosta. Det finns en risk att människan i omgivningen samt sjukvårdspersonal har en förutfattad mening om att patienten orsakat sig sjukdomen själv genom sin rökning. Detta kan bli ett lidande för patienten i form av skuldkänslor. Syftet med litteraturstudien är att beskriva den levda erfarenheten patienter med lungcancer har i mötet med vården. Metoden som valts är baserad på Evans analysmetod av kvalitativ forskning. Resultatet delas in i två huvudkategorier; Upplevelser efter beskedet, med följande tre underkategorier, Känslor av att inte vara accepterad, närståendes betydelse samt skam och skuld. Upplevelser till följd av ohälsa, med följande två underkategorier, rädsla, oro och ångest samt känslor av begränsning. Diskussionen delas in i metoddiskussionen som beskriver hur litteraturstudien genomförts och vad som har upplevts problematiskt under delar av processen. I resultatdiskussionen diskuteras resultatets innehåll. Avslutningsvis beskrivs de delar som kan leda till en förbättrad vårdsituation och en förhoppning om en förbättrad vård för patienten med lungcancer.
Program: Sjuksköterskeutbildning

En venport är en dosa som opereras in under huden för att kunna användas vid framförallt kemoterapi, transfusioner, parenteral nutrition, blodprovstagning och smärtbehandling. Syftet med denna studie var att undersöka patienters upplevelser av att ha fått en venport inlagd på venportmottagningen. I syftet ingick även att ta reda på om det fanns någon skillnad mellan mäns och kvinnors upplevelser vad gäller smärta, oro och information i samband med ingreppet samt om det fanns något samband mellan information och smärta vid ingreppet. Patienterna intervjuades utifrån en enkät. Antalet patienter som ingick i studien var 20 kvinnor och 21 män. Resultatet visade att flertalet patienter var nöjda med det omhändertagande de fick på venportmottagningen.  Oron inför ingreppet var i genomsnitt låg, (M=2,33, SD=2,79) liksom skattningen av smärta under ingreppet, (M=2,38, SD=1,89) och 93 % av patienterna ansåg att de fick tillräckligt med information under ingreppet. Endast en patient fick en komplikation som behövde åtgärdas. Mer än hälften av patienterna, 55 %, upplevde inte venporten som ett hinder i det dagliga livet. Kvinnorna skattade smärta högre än männen. Uppföljning av patienters tillfredställelse med vården är viktig för att göra vården så bra som möjligt och ge trygghet åt patienterna.

Syftet med föreliggande litteraturstudie var att sammanställa aktuell forskning och därmed beskriva patienters uppfattningar och upplevelser av vårdmiljön. Artikelsökningen genomfördes i databasen MedLine (via PubMed) och kompletterades med manuell sökning i valda källors litteraturlistor. Elva artiklar som motsvarade studiens syfte granskades och resultatet sammanställdes enligt Katie Erikssons syn på miljö. Under den andliga miljön sorterades kategorin naturen utanför. Under den psykosociala miljön sorterades kategorierna estetiken – avspeglar vården, välkomnande miljöer, vårdmiljöns betydelse för en bevarad integritet, hemlika miljöer samt sjuksköterskan – en del av vårdmiljön. Under den fysiska miljön sorterades kategorierna ljus, ljud och lukt, enkel- och flerbäddssalar samt aktiviteter. Resultatet visade att närheten till naturen ansågs främja vården, vilket även god estetik samt välkomnande miljöer gjorde. Vårdmiljön visade sig ha möjligheter att främja känslan av en bevarad integritet, framförallt gällande vistelse i enkel- eller flerbäddssalar. En hemlik miljö där patienter kunde känna igen sig, påvisades inge trygghet och personlig kontroll. Sjuksköterskan ansågs ha stor möjlighet att påverka huruvida vårdmiljön uppfattades som positiv eller negativ. Resultatet visade att omvårdnadsteoretikernas tankar kring miljöbegreppet från 1800 och 1900 - talet fortfarande är aktuella. Då det ständigt sker en förändring i samhället och missnöje framkommer angående vårdmiljön är fortsatt forskning inom området nödvändigt.

The aim of the literature review was to compile current research and thus describe patients’ perceptions and experiences of the care environment. Browse were conducted through the database MedLine (PubMed) and supplemented with manual search in the reference lists. Eleven articles representing the study purpose was reviewed and the results were compiled according to Katie Eriksson’s approach of the environment. In the spiritual environment the category nature was included. In the psychosocial environment the categories aesthetics - reflecting care, welcoming environments, the care environments’ importance for preserved integrity, home-like environments, and the nurse - a part of the care environment was included. Under the physical environment the categories lighting, sound and smell, single-and multi-bed rooms and activities were included.  The result showed that being close to nature was considered facilitate the care, which also good aesthetics and welcoming environments did. The care environment was shown to have opportunities to promote a feeling of preserved integrity, especially stays in single or multi-bed rooms. A home-like environment, where patients could recognize themselves, was considered secure. The nurse was reported to influence the care environment in both a positive and a negative direction. Finally, the result shows that the nursing theorist’s views of the environment from 1800 - 1900s, still are in question. However, the society is constantly changing and dissatisfaction about the care environment have been reported, further research is necessary.

Inledning: Psykisk ohälsa och missbruksproblem utgör betydande riskfaktorer för suicid i vårt samhälle. Psykoterapeuters erfarenheter och upplevelser kring att bedöma suicidrisk hos patienter är ett viktigt bidrag för överlevnad och till vidare forskning för att minska antalet självmord. Syftet var att få ta del av ett antal psykoterapeuters upplevelser kring att bedöma suicidrisk hos patienter. Frågeställningarna fokuserade på terapeuternas upplevelser av att i mötet med patienter bedöma risken för suicid och vilka faktorer som enligt deras erfarenheter påverkat deras upplevelser. Metod: Datainsamling gjordes genom intervjuer med sex psykoterapeuter. Studien hade en induktiv kvalitativ forskningsansats och tillämpade en tematisk analysmetod. Resultat: Studien visar att själva samtalet och etablerandet av allians med patienten är avgörande för bedömningsarbetet. Patientens upplevelser av meningslöshet och tomhet ses som främsta riskfaktorer, liksom missbruk. Gränsen mellan psykoterapi och psykiatri upplevs ibland som otydlig, vilket kan påverka de terapeutiska ramarna. Familj och närstående beskrivs som en alltför outnyttjad resurs. Oro för att göra en felaktig bedömning, tvivel på den egna kompetensen, oro att bli ifrågasatt och granskad är personliga upplevelser som terapeuterna beskriver. Handledning och kollegialt erfarenhetsutbyte upplevs som främsta stödet i arbetet. Diskussion: Resultatet visar att terapeuterna upplever suicidriskbedömning som en viktig del i patientarbetet. Möjligt att bedöma är graden av suicidalitet hos patienten. Att kunna förutsäga ett faktiskt självmord är omöjligt.
Mental health problems and addiction problems are the two main risk factors for suicide in our society. The experiences psychotherapists have made in assessing the risk of patients committing suicide are important to further research in order to decrease the suicide numbers. The purpose of this study was to look into the experiences psychotherapists have made in assessing the risk of suicide in patients. The questions focused on the experiences of assessing the risk of suicide and which factors that might have had an influence on these experiences. Data was collected by interview with six psychotherapists. The study had an inductive qualitative approach and thematic analysis was used as method for analysis of data. Results show that the conversation and establishing of an alliance with the patient is decisive for the assessment. Feelings of meaninglessness and emptiness in the patient are seen as the main risk factors along with addiction. The sometimes indistinct borderline between psychotherapy and psychiatry may affect the therapeutic framework. Family and relatives are described as an unutilized resource. The risk of making a false assessment can at times create worries in the therapists and doubts about their own ability. Supervision and exchanging experiences with colleagues are mentioned as the main support in the work. Discussion: The results show that the therapists sees assessment of suicidal risk in the patient as an important part of the work. It is possible to assess the suicidality in the patient. It is impossible to predict an actual suicide. Further research is required to increase knowledge in the subject.

Bakgrund: När en person drabbas av cancer förändras hela ens livsvärld. Bristande kunskap ger en känsla av att inte få grepp om situationen och därför är det viktigt att sjuksköterskan ger en god omvårdnad med fokus på helhet och kommunikation. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva patienters upplevelser av sjuksköterskans bemötande vid cancerbehandling på sjukhus. Metod: En litteraturstudie som bygger på tio kvalitativa artiklar. Resultat: Genom analys hittades tre huvudkategorier: Vikten av bred kunskap hos sjuksköterskan, Vikten av en bra vårdrelation och Vikten av ett bra omhändertagande som gynnar patientens välbefinnande och viljan att vara delaktig. Metoddiskussion: Att det inte hittades så många artiklar inom ämnet beror på att det mest finns forskning som är ur sjuksköterskans perspektiv. Förförståelsen bekräftades och författarna fick mer insikt i hur viktigt det verkligen är med tvåvägskommunikation. Resultatdiskussion: Patienten vill känna ett intresse från sjuksköterskans sida och en bra relation mellan dessa två uppstår då god kommunikation finns.
Background: When a person suffers from cancer their entire world changes. A lack of knowledge creates a feeling of not being able to adequately grasp the situation, which is why it is important that the nurse provides decent caregiving with emphasis on entirety and communication. Purpose: The purpose of the literature study was to describe patients' experiences of the nurse's approach in relation to cancer treatment at hospital. Method: A literature review that is based on ten qualitative articles. Result: Through analysis, three main categories were found: The importance of wide knowledge by the nurse, The importance of a good nursing relationship and The importance of good caretaking that benefits the patient's well-being and their will to participate. Method of discussion: The reason, as to why there were not many articles found on the subject matter, is due to the fact that there is more research conducted from the nurse's perspective. The preunderstanding was confirmed and the authors get more insight in how important two-way communication is. Discussion of result: The patient wishes to feel involvement from the nurse and a good relationship between the two arises when good communication exists

Bakgrund: År 2010 uppskattades nära 300 miljoner människor testat narkotika. I Sverige ökar tillgängligheten stadigt och cannabis anges vara den vanligaste drogen. Hälsoproblem relaterade till drogmissbruket är vanligt, exempelvis infektionssjukdomar förekommer. Drogmissbrukande patienter önskar få vård på samma villkor som andra patienter men möts istället ofta av misstro och oförstående sjuksköterskor. Syfte: Syftet var att belysa allmänsjuksköterskors attityder till och upplevelser av drogmissbrukande patienter. Metod: Vetenskapliga artiklar söktes i databaserna Cinahl, Pubmed och PsycINFO. Sökningarna gjordes med vedertagna söktermer och femton vetenskapliga artiklar, varav fem kvalitativa och tio kvantitativa artiklar, inkluderades. Dessa artiklar kvalitetsvärderades och analyserades vilket resulterade i två huvudrubriker samt fyra underrubriker. Resultat: Huvudresultatet visade att sjuksköterskornas attityder till och upplevelser av drogmissbrukare generellt sett var negativa. I resultatet framkom det att attityderna och upplevelserna påverkade både bemötandet av drogmissbrukaren och dennes omvårdnad. Diskussion: Upplevelserna och attityderna påverkades av sjuksköterskornas erfarenheter och utbildning. Sjuksköterskornas attityder och rädslor resulterade i att drogmissbrukarna blev frustrerade och våldsamma. Detta skulle enligt Travelbees omvårdnadsteori kunnat avhjälpas om sjuksköterskorna lyssnade på och bekräftade patienterna. Slutsats: Då drogmissbruket växer måste problemen relaterat till drogmissbrukarna lyftas fram och utbildning inom området krävs för att förbättra attityderna.

Syfte: Att undersöka vad personer med cancer skriver i bloggar om sina upplevelser av sin sjukdomssituation och sitt bloggande. Metod: Deskriptiv kvalitativ studie omfattande tio bloggar. Strategiskt och maximalt varierat urval gällande kön, ålder, cancerdiagnos samt bot­barhet. Bloggsökning genom­fördes i sökmotorn Google. Datainsamling skedde med egenutvecklad granskningsguide omfattande två huvudfrågor med delfrågor. Dataanalys genomfördes med kvalitativ innehållsanalys enligt Granheims och Lund­mans modell (2004). Resultat: Bloggförfattarna beskriver sina upp­levelser av sin sjukdoms­situation utifrån sina känslor, sin in­ställ­­ning till sjukdomen och livet, sjuk­domens påverkan samt sitt förhållande till andra männi­skor. Skri­benterna beskriver bety­delsen av blog­gandet i förhål­lande till sig själva, där blog­gandet upp­levs utgöra en form av terapi eller coping­strategi, och i relation till läsarna, där blog­gen kan innebära ett stöd eller en möjlighet att hjäl­pa andra. Slutsats: Då personer med cancer skriver öppet om sina upplevelser i bloggar utgör en cancerblogg ett lämp­ligt red­skap för att öka förståelsen för cancer­sjukas sjukdoms­situation. En blogg kan fungera som terapi och coping­strategi för cancerdrabbade. Den kan även innebära ett psyko­socialt stöd, både i form av feed­back från läsare och genom att ingå i ett socialt nät­verk.
Aim: To investigate what cancer patients write in blogs about their experiences of their situation and blogging. Method: Descriptive qualitative study of ten blogs. Strategic and maximally varied sample with respect to gender, age, diagnosis and curabi­lity. A blog search was carried out in Google. Data collection was performed with a specially developed question guide. The data were analysed using qualitative content analysis according to Granheim and Lundman (2004). Results: Blog authors describe their experiences of their situation based on their feelings, their attitudes towards the disease and life, the impact of the disease and their relationship with other people. They describe the blogging in relation to them­selves, perceiv­ing it as a form of therapy or coping strategy, and in relation to their readers, seeing the blog as a way of support or helping others. Conclusions: As cancer patients write openly about their exper­iences in blogs, a can­cer blog is a suitable tool to increase understanding of the situation of cancer patients. A blog can serve as a therapy and coping strategy for cancer patients. It can also provide psycho­social support, both in terms of feedback from readers and by enabling the author to become part of a social network.

Bakgrund: Antalet patienter med fetma ökar över hela världen. Fetma är en sjukdomsom kräver behandling och bör tas upp med patienten av hälso-ochsjukvårdspersonalen. Fetma är ett ämne som dock kan uppfattas som känsligt. Syfte:Syftet var att belysa erfarenheter och upplevelser av hälso- och sjukvård hos patientermed fetma. Metod: En litteraturstudie har genomförts där åtta vetenskapligakvalitativa artiklar analyserades. Resultat: Fyra teman presenteras i resultatet: Att bliinbjuden till samtal och få stöd, Att få uppföljning, Upplevelsen av stigma ochBetydelsen av att få individuell vård. Patienterna beskrev mötet med hälso- ochsjukvårdspersonalen som givande, stöttande och viktigt för att klara sina mål.Patienterna hade även erfarenheter av stigma och av att känna sig osedda. Att få varadelaktig i sin vård, dela sin berättelse och få återkoppling och uppföljninguppskattades av patienterna. Slutsats: Patienternas erfarenheter av mötet med hälsoochsjukvårdspersonalen var både positiva och negativa. Genom att patienterna fickdela sina viktberättelser med vårdgivaren kunde målen lättare uppnås. En goduppföljning var avgörande för en hållbar förändring.
Background: The number of obesity patients is increasing worldwide. Obesity is adisease that requires treatment and should be brought up by the healthcareprofessionals with the patient. Obesity is a subject that can be perceived as sensitive.Aim: The purpose was to shed light on the experiences of healthcare in patients withobesity. Method: A literature study has been conducted. Eight qualitative articleswere analyzed. Results: Four themes are presented in the results: To be invited toconversations and receive support, To receive follow-up, The experience of stigmaand The importance of receiving individual care. The patients described the meetingwith the health care professionals as rewarding, supportive and important in order toachieve their goals. The patients also had experiences with stigma and feeling unseen.Inclusion in their treatment, sharing their stories, getting feedback and follow-upinformation from the health care professionals was appreciated by the patients.Conclusion: The patients' experiences of the meeting with the health careprofessionals were both positive and negative. Being allowed to tell their stories aboutobesity, and to be involved in planning their care, made it easier for them to achievetheir goals.

Anorexia Nervosa är en komplex sjukdom som kräver en individualiserad vård. Då patienter med anorexi ofta kännetecknas av att vara ambivalenta angående att tillfriskna, behövs ett gott samarbete och en god relation med sjuksköterskorna. Syftet med studien är att undersöka vad god omvårdnad innebär för patienten och sjuksköterskan vid vård och behandling av Anorexia Nervosa. Arbetet är utformat till en litteraturstudie grundad på tio vetenskapliga artiklar. I resultatet, som är tvådelat, framkommer sju teman vilka är självständighet, socialt stöd, isolering, en utmaning, relationen, omtanke och respekt samt tillit. I resultatet framkom det att patienter prioriterade ett gott stöd från sjuksköterskorna genom att finnas tillhands, visa omtänksamhet samt vara icke-dömande. Sjuksköterskorna ansåg att vägen till god omvårdnad var; empati, tillit, acceptans samt ömsesidig respekt. Slutsatsen blev att en god relation mellan patienten och sjuksköterskan var av stor betydelse för att nå framgång i behandlingen av Anorexia Nervosa. Förhoppningen med denna studie är att sjuksköterskor ska kunna få en inblick och ta lärdom av det presenterade materialet, för att på så sätt förbättra omvårdnaden av flickor med diagnosen Anorexia Nervosa.

Anorexia Nervosa is a complex disease that requires an individual treatment. Patients with Anorexia are known to be ambivalent when it comes to making a recovery and therefore need strong teamwork and a good relationship with the nurse. The aim of this study is to examine what good care means for the patient and the nurse when it comes to treating Anorexia Nervosa. The essay is a literature review based on ten scientific articles. In the result, which is divided in two parts, seven themes arise and these are: independence, social support, isolation, a challenge, the relationship, caring and respect and trust. In the result it was revealed that the patients prioritize support from the nurses, showing that they care and don’t judge the patients. The nurses describe compassion, trust, acceptance and mutual respect as important parts in the given care. The conclusion is that a good relationship between the nurse and patient means a great deal to achieve success when treating Anorexia Nervosa. Hopefully this study gives nurses an ability to learn from the presented material, and be able to improve the care of girls suffering from Anorexia Nervosa.