Academic literature on the topic 'Urfolks rättigheter'

Syftet med uppsatsen är att klargöra om den svenska regleringen av samernas vinterbetesmarker är förenlig med egendomsskyddet i artikel 1 första tilläggsprotokollet Europakonventionen. För att uppfylla det syftet utreds hur den svenska regleringen av samernas vinterbetesmarker ser ut, hur egendomsskyddet i Europakonventionen är utformat och slutligen om den svenska regleringen är förenlig med egendomsskyddet. Eftersom Europakonventionen är ett folkrättsligt traktat som dessutom har till syfte att skydda mänskliga rättigheter påverkas tolkningen av konventionen dels av folkrättsliga regler om traktatstolkning, men också av andra folkrättsliga instrument som exempelvis rör skydd för mänskliga rättigheter. Samerna är ett urfolk, och det finns folkrättsliga regler som skyddar urfolks markrättigheter. För att uppfylla uppsatsens syfte utreds därför frågorna hur Europakonventionen påverkas av folkrätten, samt vilket skydd urfolk har för sina markrättigheter enligt folkrätten. Utredningen av den svenska regleringen av samernas vinterbetesmarker visar att det är mycket svårt och kostsamt för samerna att i domstol styrka att de har rätt till vinterbete. Detta leder till rättsförluster eftersom samerna inte har råd att gå i svaromål i tvister rörande sin rätt till vinterbete. De områden där samerna kan låta sina renar beta om vintern minskar på grund av detta, vilket påverkar rennäringen som är en viktig del av den samiska kulturen negativt. När de folkrättsliga reglerna för urfolks markrättigheter utreds visar det sig också att den svenska regleringen av samernas vinterbetesmarker inte ger samerna ett skydd vilket är lika starkt som vad som följer av den folkrättsliga standarden. Utredningen av de tolkningsregler som är tillämpliga vid tolkningen av Europakonventionen visar att de folkrättsliga reglerna om urfolks markrättigheter är högst relevanta för hur konventionen ska tolkas. När egendomsskyddet i artikel 1 första tilläggsprotokollet tolkas med beaktande av de folkrättsliga reglerna blir det tydligt att den svenska regleringen av samernas vinterbetesmarker inte är förenlig med Europakonventionen.
The purpose of this thesis is to ascertain whether the Swedish rules concerning Sami reindeer winter pastures is compatible with the right of property provided for in Article 1 of the First Additional Protocol to the European Convention on Human Rights (ECHR). To fulfill this purpose, the rules concerning Sami winter pastures and the right to property in the ECHR will be examined, and finally it will be ascertained whether the Swedish rules are in harmony with the right of property in the ECHR. Because the ECHR as a treaty is part of public international law, and since its purpose is to protect human rights its interpretation can be affected by both international rules for treaty interpretation as well as other international law instruments. The Sami, as an indigenous people, have certain land rights according to several different international instruments. To fulfill the purpose of this thesis in a satisfactory manner will therefore require an examination of how the ECHR is affected by other rules in public international law, as well as the protection international law offers for indigenous peoples’ land rights. When the Swedish rules concerning Sami land rights are examined, it becomes apparent that it is very difficult and costly for the Sami to prove their right to winter pastures in court. Because of this the Sami oftentimes are not able to afford the legal costs necessary for them to adequately protect their right to reindeer winter pastures. Consequently, the areas which can be used by the Sami for reindeer herding during winters are shrinking. This affects the traditional Sami occupation of reindeer husbandry, which is an important part of Sami culture negatively. The examination of indigenous land rights under international law shows that the Swedish rules are not up to par with international standards. The examination of how the ECHR should be interpreted makes it clear that indigenous rights under international law are relevant for the interpretation of the convention. Finally, when the right to property in the ECHR is examined with regard to international rules concerning indigenous land rights it is clear that the Swedish rules concerning Sami reindeer winter pastures are not compatible with the ECHR.

Syfte: Att med utgångspunkt i artiklarna 3 och 4 i FN:s konvention om urfolk och lokala samhällens rättigheter och artikel 8j i konventionen om biologisk mångfald undersöka samers nyttjanderätt till privategendom. Artiklarna väcker en rad intressanta frågeställningar. Jag kommer koncentrera mig på att diskutera självbestämmandet och ägandets legitimitet utifrån ett kollektivistiskt och ett individualistiskt perspektiv. De perspektiven står samhällsfilosoferna Karl Marx och Robert Nozick för. Jag kommer även undersöka ägande som rättighet, dels utifrån ovanstående men även utifrån Wesley Hohfeld och Onora O’Neills rättighetsteorier och analyser. Slutligen kommer jag använda statsvetaren Elinor Ostroms empiriska studie av gemensamt ägda resurssystem och de analyser hon gör kring dessa i boken Allmänningen som samhällsinstitution. För att sedan med rättighetsteorierna som ram väva ihop teorierna kring självbestämmande och ägandets legitimitet med Ostroms slutsats om kollektivt ägda resursers fördelar. För att förhoppningsvis landa i att allmänningar kan vara mer socialt och klimatmässigt hållbara och därför är artiklarna och implementeringen av dem viktig, inte bara för samerna som folk utan även för en långsiktigt hållbar utveckling.

Minority rights has been a common subject of discussion for several years and since the United Nations Declaration on the Rights of Indigenous Peoples was adopted the interest in the matter has far from decreased. One of the countries voting in favor of the declaration is Sweden, and although they volunteerly decided to comply with the agreement they have received numerous complaints on how they treat the indigenous people inhabiting certain areas of the country. When constructing new rights, a plan on how to make them apply to everyone who is entitled to them has to be formed, which can be a bit challenging to say the least. This paper presents two different approaches used when creating minority rights – individual rights and group rights – and applies them on two cases – Sweden and Norway – in order to discover which of these methods dominate said field. This is made through examining three different categories of rights – political, economical and social – to see which differences can be found between Sweden and Norway when it comes to indigenous people’s rights, and how these differences relate to individual and group rights. The conclusion of the study is that group rights is the dominating approach, but focusing on both groups and individuals has been the most successful method yet.

Bolivia's indigenous peoples have long been and are still exposed to extensive violations, such as exclusion in working life, education and health care. The indigenous peoples of the country are demanding their right to greater political participation and greater access to rights. The current president of Bolivia, Evo Morales, focuses on improving the situation for the indigenous people in the country, which has resulted in an ongoing major social change regarding indigenous relations with the state. What is happening in Bolivia is that indigenous peoples have the opportunity to create indigenous autonomies where groups can create laws and form a local government based on the group's norms and values. In this way, the groups own identities can be confirmed and their control over territory can be strengthened. However, the implementation of autonomies is weak and slow. The aim of this study is to investigate the issue of why indigenous peoples want autonomy, through a case study of Bolivia's first indigenous autonomy Charagua. Through interviews of women living in Charagua, the results has been analysed based on Will Kymlicka’s, Charles Taylor’s and James Tockman’s theories for understanding such debates. Working with these theories makes it possible to analyse whether the reasoning is about communitarian or liberal values. The conclusion of my study suggests that the argument consists of a combination of communitarian and liberal thoughts but with its foundation in communitarianism, since the group's identity, culture and dignity seems to be valued more than liberal principles.
Bolivias ursprungsbefolkningar har länge varit och är fortfarande idag utsatta för omfattande kränkningar, såsom exkludering inom arbetsmarknad, utbildning samt hälsovård. Urfolken kräver nu sin rätt till större tillgång av rättigheter samt politiskt deltagande. Bolivias nuvarande president, Evo Morales, fokuserar på att förbättra situationen för urfolk i landet, vilket har resulterat i stora sociala förändringar när det gäller urfolks relation till staten. Vad som är aktuellt i Bolivia är att urfolksgrupper har möjligheten att skapa urfolksautonomier. Grupper kan därmed stifta lagar samt utforma lokala regeringar baserade på gruppers normer och värderingar. På så sätt kan dessa gruppers egna identiteter hävdas och deras kontroll över territorium kan stärkas. Implementeringen av autonomier i landet är dock svag och långsam. Syftet med denna studie är att, genom en fallstudie av Bolivias första urfolksautonomi Charagua, undersöka varför urfolk vill bilda autonomi. Genom intervjuer av kvinnor bosatta i Charagua har argumentationen analyserats utifrån Will Kymlickas, Charles Taylors och James Tockmans teorier för att förstå resonemangen som förs. Dessa teorier möjliggör en analys kring om argumentationen genomsyras av kommunitära eller liberala värderingar. Slutsatsen för min studie är att argumentationen är en hybrid av både kommunitära och liberala tankar, dock med sin grund i kommunitarismen då gruppens identitet, kultur och värdighet tycks värderas högre än liberala principer.