Academic literature on the topic 'Urinkateter'

Kvarvarande urinkateterisering i form av KAD eller suprapubiskateter är en vanlig behandlig vid olika problem med urinvägarna.  Författarna har i en systematisk litteraturstudie med innehållsanalys som metod haft som syfte att belysa erfarenheter hos människor som levt med kvarvarande kateter under en längre tid. Vi har sett att bristen på kunskap om dessa människors erfarenheter och livsvärld är ett omvårdnadsproblem som kan innebära ett lidande för dessa människor. Huvudresultaten är att livet med kateter kan ge erfarenheter av både negativ och positiv art. Erfarenheter vi valt att lyfta fram har delats in i fyra kategorier och är främst av vardaglig karaktär. Detta innebär bland annat underlättande och hämmande erfarenheter i sociala sammanhang. Vi har även sett att kunskap och information påverkar det dagliga livet. Slutsatsen är att det går att lära sig leva med en kvarvarande kateter, men att det tar tid. Det är nödvändigt med mer omvårdnadsforskning på detta område.

Bakgrund: Flera hälsoproblem och bakomliggande sjukdomsorsaker kan leda till problem med urinering och i förlängningen till att urinkateter behöver användas. Trots en ökning av urinkateterrelaterade problem så vet man inte så mycket om dessa och hur de upplevs av patienten. Det finns endast ett fåtal studier gjorda på området. Syfte: Syftet med studien är att belysa personers upplevelse av att leva med urinkateter. Metod: En kvalitativ litteraturstudie baserad på åtta stycken vetenskapliga artiklar. Dessa analyserades med en kvalitativ innehållsanalys enligt Graneheim och Lundmans modell. Resultat: I studiens resultat framkom fyra stycken kategorier och sex stycken subkategorier. I resultatet framkom att många hade problem att acceptera katetern och att betydelsen av stöd var viktigt både från vårdpersonalen och från familj och vänner. Urinkateteriseringen kunde även upplevas som någonting som innebar nya besvär i form av obehag och oro. Personerna uppgav att urinkateterisering innebar att en ny livssituation uppstod och att personerna upplevde att de fick arbeta fram nya strategier för att få livets olika delar att fungera. Slutsats: Studien visade att många som använder urinkateter upplever problem i någon form av lidande i samband med behandlingen. Ett av de största problemen som deltagarna beskrev hörde samman med sociala aktiviteter och i relationer till andra människor. Problem med urinen upplevs som ett tabubelagt område som är skamligt att prata om. Många lider därför i tysthet och social isolering förekommer. Även problem med sexliv och ibland förlust av det var något som många manliga deltagare beskrev. Ingen av studierna beskrev de konsekvenser urinkatetern kunde få för de kvinnliga deltagarnas sexliv och inte någon av studierna berörde möjligheterna till bibehållet samliv trots urinkateter, vilket skulle kunna vara av intresse att undersöka i framtida undersökningar. Då det finns ett begränsat antal studie gjorda på området är förhoppningen att fler studier görs för att ytterligare belysa området. Nyckelord: anpassning, acceptera, besvär, stöd, urinkateter

Bakgrund: Kvarliggande urinkateter ar en behandlingsmetod som anvands vid flera olika sjukdomstillstånd. Komplikationer som patienten kan utsattas för ar bland annat kateterblockage, urinvagsinfektion och urinlackage. Sjuksköterskor ser på patienters anvandning av urinkateter ur olika synvinklar dar det både uppfattas som ett hjalpmedel och något som gör skada. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie ar att belysa hur patienter med kvarliggande urinkateter upplever anvandningen samt insattning och byten. Metod: Examensarbetet har genomförts som litteraturstudie med en kvalitativ ansats. Tio artiklar från databaserna CINAHL och PubMed inkluderades i studien och det genomfördes en kvalitetsgranskning och dataanalys av det insamlade materialet. Resultat: De tio empiriska studierna framhavde fyra huvudteman: Mötena med vården, Kanslor relaterat till urinkatetern, Stöd från omgivningen samt Urinkateterns påverkan i vardagen. Resultatet genererade aven sju subteman som redovisas under de olika huvudtemana. Patienter belyste att det fanns brister i vårdpersonalens bemötande och vikt lades vid god tillganglighet. Patienterna i studierna såg på sin urinkateter ur både positiva och negativa synvinklar. Koppling till urinkateterns funktion, obehag och eventuella komplikationer sågs ha inverkan på hur patienten upplevde sin urinkateter. Samtal och exponering av urinkatetern upplevdes av patienterna som besvarande och medförde för vissa en begransning i vardagen. Sexualitet relaterat till anvandningen av urinkateter var något som vissa patienter belyste som ett område med förbattringsmöjlighet. Konklusion: För att minska komplikationer och lidande ar det av vikt att efterstrava god kommunikation och information. Detta ar två centrala begrepp som har stor betydelse för patienters upplevelse av anvandning, byten samt insattning av kvarliggande urinkateter och ökar förutsattningarna för en personcentrerad vård.
Background: indwelling urinary catheter is a treatment method that is used for several different diseases. Complications that patients may be exposed to are catheter blockage, urinary tract infection and urinary leakage. Nurses look at patients' use of urinary catheters from different angles where it is perceived as an aid or something that causes harm. Aim: The purpose of this literature study is to illustrate how patients with indwelling urinary catheter experience the use as well as insertion and replacement. Method: the degree project has been conducted as a literature study with a qualitative approach. After the collection of the final ten articles from CINAHL and PubMed, quality review and data analysis of the collected material was carried out. Results: the ten studies highlighted four main themes: The meeting with the healthcare, Feelings Related to the Urinary Catheter, Aid from the Environment and The urinary catheters effect on everyday life. The result also generated seven subthemes that are reported under the different main themes. Patients highlighted that there were deficiencies in the treatment from healthcare professionals and that emphasis was placed on good accessibility of care. Patients in the studies looked at their urinary catheters from both positive and negative angles. The urinary catheters function, discomfort and possible complications were seen to have an effect on how the patient looked at their urinary catheter. Conversation and exposure of the urinary catheter caused discomfort to the patients and led to some limitation in everyday life. Conversations about sexuality related to catheter use were something that some patients found as an area needing improvement in healthcare. Conclusion: In order to reduce complications and suffering, it is important to strive for good communication and information. These are two key concepts that are of great importance to the patient's experience of use, replacement and insertion of indwelling urinary catheter and increase the basis for a person-centered care.

Bakgrund: Det är viktigt att som sjuksköterska skapa förståelse för vilken inverkan enurinkateter kan ha på personers liv för att kunna ge en så god omvårdnad som möjligt.Syfte: Syftet med studien var att undersöka patienters erfarenheter av att leva med enurinkateter. Metod: Studien har gjorts genom en strukturerad litteraturstudie med ensystematisk sökning. En analys enligt Fribergs anvisningar utfördes på åtta kvalitativaartiklar. Resultat: Fyra teman identifierades utifrån olika aspekter av hur patientererfor att leva med en urinkateter: Möjligheter och begränsningar i det vardagliga livet,Att inte ha tillräcklig kunskap, Rädsla och obehag samt Självuppfattning ochrelationer med andra. Något som framkom tydligt var betydelsen av hur patienterupplevde introduktionen av katetern och hur det sedan påverkade resten av livet medden. Implikation: För sjuksköterskor är det viktigt att tänka på att patienterna skallleva med katetern i hela livet. För vidare forskning kan det vara intressant att forskakring hur patienterna hanterar svårigheter som uppkommer och hur sjuksköterskankan informera, stödja och förbereda patienterna inför ett liv med katetern.
Background: It is important for nurses to create understanding about the impact aurinary catheter can have on people’s lives to be able to provide as good care aspossible. Aim: The aim of this study was to explore the experiences of patients livingwith a urinary catheter. Method: The study was conducted through a structuredliterature review with a systematic search. An analysis according to Friberg’sinstructions was performed, based on eight qualitative articles. Results: Four themeswere identified based on different aspects of how patients experienced their lives witha urinary catheter: Possibilities and limitations in everyday life, Not having sufficientknowledge, Fear and discomfort as well as Self-image and relationships with others.Something that became clear was the importance of the patients’ experiencesregarding the introduction of the catheter and how that effected the rest of thepatients’ lives with it. Implication: For nurses, it is important to remember that thepatients must live with the catheter for the rest of their lives. For further research, itmay be interesting to research how patients deal with the problems that arise and hownurses can inform, support and prepare the patients for a life with the catheter.

Bakgrund: Kvarvarande katetrar är vanligt förekommande i vården och det finns en mängd olika anledningar till att patienter ordineras dessa. Oftast sker ordinationen i samband med problem eller sjukdomar i urinvägarna. Med kvarvarande katetrar följer även en del komplikationer. Somliga komplikationer uppstår på grund av den teknik som används vid katetersättningen. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie är att belysa patientens upplevelse av att leva med en kvarvarande kateter. Metod: En litteraturöversikt har gjorts i denna studie. Tio stycken resultatartiklar söktes fram, nio var kvalitativa och en var kvantitativ och de har sedan analyserats och tolkats för att sedan tematiseras. Artiklarna har hämtats från databaserna CINAHL Complete, PubMed och Psyc Info. Resultat: Resultatet beskrivs i två teman som presenterar skillnaderna mellan negativa upplevelser och positiva upplevelser. Resultatet visar att katetern kunde upplevas som ett hinder i vardagen och ofta upplevde deltagarna smärta, som vid urinvägsinfektion, oro eller obehag vid läckage och blockage. Självbilden och sexualiteten kunde förändras då vissa deltagare inte längre upplevde sig själva som kvinnliga eller manliga. Några deltagare upplevde även en positiv förändring i livet då de menade att katetern bidragit till en ökad frihet och trygghetskänsla. Diskussion: Metodens styrkor och svagheter bearbetas i metoddiskussionen. I resultatdiskussionen diskuteras resultatet med vårdvetenskapligt material och valda delar av Katie Erikssons omvårdnadsteori som belyser lidandet.
Background: Indwelling catheters are common in health care and there are multiple causes why patients get them prescribed. The most common reasons for the prescription is of difficulties and or diseases in the urinary tracts. Indwelling catheters are also an cause of complications like infections, pain or other catheter problems. Aim: The aim of this study was to explore the patient's experience of living with an indwelling catheter. Method: A literature review was conducted. Ten scientific articles were analyzed, interpreted, nine were qualitative and one was quantitative and then categorized into two themes. The articles were found from the databases CINAHL Complete, PubMed and Psyc Info. Results: The result presents two themes which represents the differences between the negative and the positive experiences from the patients. The result described that urinary catheter became an obstacle in the everyday life and were often the reason to urinary tract infection, anxiety, discomfort under leakage or blockage. The patients self-image and sexuality could sometimes change since some of the patients did not experienced themselves as the person they used to be before they got the urinary catheter. Some patients experienced a positive change in their life because they felt that the catheters contributed them with a sense of security and freedom. Discussion: The method's strengths and weaknesses are processed in the discussion. The result discussed articles and selected parts of Katie Eriksson nursing theory that highlights the suffering.

SAMMANFATTNING  Bakgrund  Kateterisering av urinblåsan är en vanligt förekommande behandlingsåtgärd inom hälso- och sjukvården som kan vara indicerad vid exempelvis urinretention och residualurin efter miktion. Kateterisering kan orsaka komplikationer, såsom urinvägsinfektioner och urinläckage, vilket kan medföra lidande. Sjuksköterskan har som uppgift att lindra lidande genom bland annat personcentrerad och säker vård. Att förstå hur kateterisering kan påverka den individ som är i behov av den är därför viktigt för sjuksköterskans yrkesutövande.  Syfte  Syftet var att beskriva patienters upplevelser relaterade till kateterisering och att leva med urinkateter.  Metod  En icke systematisk litteraturöversikt genomfördes och baserades på 16 vetenskapliga artiklar av kvalitativ och kvantitativ design. Inkluderade artiklar söktes fram i databaserna PubMed och CINAHL med hjälp av lämpliga sökord. Med Sophiahemmet högskolas bedömningsunderlag kvalitetsgranskades inkluderade artiklar och sedan analyserades innehållet för att sammanställas i tre övergripande kategorier; ‘En vardag med urinkateter’, ‘livskvalitet’ och ‘patientens relation till hälso- och sjukvården’.  Resultat  De övergripande kategorierna är indelade i sju underkategorier där patienters upplevelser relaterat till kateterisering av urinvägarna beskrivs. Komplikationer som urinvägsinfektion, urinläckage och trycksår; bristande bemötande och förhållningssätt hos sjuksköterskan; svårigheter i vardagen; informationsbrist samt påverkan på sexuell aktivitet är aspekter som kan påverka upplevelsen enligt patienter.  Slutsats  Föreliggande litteraturöversikt beskriver hur olika faktorer påverkar upplevelsen av kateterisering och att leva med urinkateter samt vad de olika metoderna för kateterisering har för betydelse i upplevelsen. Faktorer såsom komplikationer med smärta, urinläckage och urinvägsinfektioner; förändrad självbild och påverkad sexuell aktivitet; bristande information och bemötande från vårdgivare samt skattad livskvalitet hade betydelse för patientens upplevelse och eventuella lidande. Utifrån dessa upplevelser kan hälso- och sjukvård identifiera bristfälligt handhavande med personer och medicintekniska vårdmoment samt initiera förbättringsarbete i syfte att stärka patienters upplevda livskvalitet relaterat till urinkateterisering.
ABSTRACT  Background  Urinary catheterization is a common treatment in health care and there are several reasons why catheter is indicated. It is often due to urinary retention and residual urine volume after urination. Urinary catheterization can cause complications, such as urinary tract infections and leakage, which can cause suffering. The nurse's task is to relieve suffering through, among other things, person-centered and safe care. Understanding how catheterization can affect the individuals who are in need of it, and it is therefore important for the nurses’ professional practice.  Aim  The aim of this study was to describe patients experiences related to urinary catheterization and living with urinary catheter.  Method  A non-systematic literature review was conducted and based on 16 scientific articles, with both qualitative and quantitative design. Included articles were searched in the databases PubMed and CINAHL using appropriate keywords. With the Sophiahemmet university's quality framework the articles were quality examined and then the content was analyzed to be grouped into three general categories; 'A daily life with a urinary catheter', 'quality of life' and 'the patient's relationship to health care'.  Results  The general categories are divided into seven subcategories where patients' experiences related to catheterization of the urinary tract are described. Complications such as urinary tract infection, urinary leakage and pressure ulcers; the deficient conduct and approach of nurses; difficulties in everyday life; Lack of information and influence on sexual activity are aspects that can affect the experience according to patients.  Conclusions  This literature review describes how various factors affect the experience of catheterization and living with urinary catheters, and what the different methods of catheterization have for the impact on the experience. Factors such as complications with pain, urinary leakage and urinary tract infections; altered self-image and affected sexual activity; lack of information and response from caregivers as well as estimated quality of life had significance for the patient’s experience and possible suffering. With these experiences, health care can identify inadequate handling with persons and medical devices, and initiate improvement work with the aim of strengthening the patients’ perceived quality of life related to urinary catheterization.

Bakgrund: Urinkateterns design har inte förändrats sedan 1930-talet. Detta trots att komplikationer relaterat till urinkatetern kan vara allvarliga och vanligt förekommande. För att förhindra komplikationer krävs det att kateterbärarna använder sig av egenvård. För en fungerande egenvård behöver kateterbärarna goda kunskaper om urinkatetrar, vilket är sjuksköterskans uppgift att förmedla.Syfte: Att beskriva personers upplevelse av att leva med kvarliggande urinkateter.Metod: Litteraturöversikt med kvalitativa studier. 11 artiklar gick igenom kvalitetsgranskningen till resultatet. Fribergs 5-stegs modell användes för att analysera datan.Resultat: Att leva med urinkateter kan innebära en stor lättnad och möjliggöra ett friare liv för personerna. Dock kan det också innebära precis tvärtom, att urinkatetern hindrar personerna på grund av mycket oro och, tidskrävande skötsel och en påverkad kroppsbild. Kateterbärarnas relationer till människor i sin närhet har ett stort inflytande över upplevelsen av att leva med urinkateter.Slutsatser: Många personer med urinkateter upplever en ständig oro över problem som kan komma att uppstå. Här råder ett glapp mellan sjukvårdens kunskap och utbud och kateterbärarnas upplevelse och efterfrågan. Sjukvården är tillsynes inte medvetna om kateterbärarnas verkliga upplevelse. Detta kräver vidare forskning för att utreda förbättringsmöjligheter inom hälso- och sjukvården.
Background: The urinary catheter design has not changed since the 1930's. This is thus that complications related to the urinary catheter can be serious and are common. To prevent these complications the catheter users need to use self-care. For self-care to be sufficient the catheter users need good knowledge about urinary catheters. It is the nurse's task to pass on this information.Aim: To describe the experience of living with an indwelling urinary catheter.Method: A literature study with qualitative studies. 11 articles went through the quality review process to the result. Fribergs 5-steps model was used to analyze the data.Result: To live with a urinary catheter can mean a huge relief and enable more freedom. Thus it can also mean the opposite, that the urinary catheter can revent people because it involves a lot of anxiety, time consuming care and affects the body image. Peoples relationships to others in their surroundings has a huge influence on the experience of living with a urinary catheter.Conclusion: Many people with urinary catheter experience a constant anxiety over possible problems. Here is a gap between what is known and offered from the health services and the catheter users experience and requests. The health services are not aware of the real experience of the catheter users. This needs more research to investigate the ability of improvement in the health system.

SAMMANFATTNING

Sjukhusinfektioner förlänger vårdtiden och fördyrar vården samt innebär ett ökat lidande för patienten. Urinvägsinfektion (UVI) är den vanligaste vårdrelaterade infektionen. Behandling med kateter à démeur (KAD) är omfattande inom akutsjukvården. KAD anses vara den främsta orsaken till vårdrelaterad UVI.

Syftet med litteraturstudien var att beskriva faktorer i sjuksköterskans arbete som påverkar incidensen för utvecklandet av kateterassocierad UVI.

Underlaget för resultatet utgörs av 24 vetenskapliga artiklar som på manuell och systematisk väg söktes i databaser. Analysen av artiklarna resulterade i sju ämnesområden som utgör delarna i resultatet. De sju ämnesområdena var: metoder/tekniker vid insättande av KAD, tidsaspekten, dränagesystem, bemanningsfaktorer, utbildning, hygienaspekter hos personal, riskfaktorer för att utveckla UVI.

Resultatet visar bland annat på att det inte finns belägg för att använda steril metod vid kateterisering, att kateteriseringstiden bör vara så kort som möjligt, handdesinfektion mellan arbetsmomenten minskar infektionsfrekvensen, hög ålder och kvinnligt kön i kombination med tid ökar risken för UVI samt att återkommande utbildning angående katetervård bör eftersträvas.

Ytterligare forskning inom ämnet, framför allt ur ett omvårdnadsperspektiv, är önskvärt för ett fortsatt arbete för en evidensbaserad vård.

Nyckelord: omvårdnad, prevention, urinkateter, urinvägsinfektion

SAMMANFATTNING Sjukhusinfektioner förlänger vårdtiden och fördyrar vården samt innebär ett ökat lidande för patienten. Urinvägsinfektion (UVI) är den vanligaste vårdrelaterade infektionen. Behandling med kateter à démeur (KAD) är omfattande inom akutsjukvården. KAD anses vara den främsta orsaken till vårdrelaterad UVI. Syftet med litteraturstudien var att beskriva faktorer i sjuksköterskans arbete som påverkar incidensen för utvecklandet av kateterassocierad UVI. Underlaget för resultatet utgörs av 24 vetenskapliga artiklar som på manuell och systematisk väg söktes i databaser. Analysen av artiklarna resulterade i sju ämnesområden som utgör delarna i resultatet. De sju ämnesområdena var: metoder/tekniker vid insättande av KAD, tidsaspekten, dränagesystem, bemanningsfaktorer, utbildning, hygienaspekter hos personal, riskfaktorer för att utveckla UVI. Resultatet visar bland annat på att det inte finns belägg för att använda steril metod vid kateterisering, att kateteriseringstiden bör vara så kort som möjligt, handdesinfektion mellan arbetsmomenten minskar infektionsfrekvensen, hög ålder och kvinnligt kön i kombination med tid ökar risken för UVI samt att återkommande utbildning angående katetervård bör eftersträvas. Ytterligare forskning inom ämnet, framför allt ur ett omvårdnadsperspektiv, är önskvärt för ett fortsatt arbete för en evidensbaserad vård. Nyckelord: omvårdnad, prevention, urinkateter, urinvägsinfektion

Sammanfattning Bakgrund: Patienter med KAD vanligtvis upplever förekommande oro samt rädsla som påverkar patientens välbefinnande. Patienterna upplever också att de behöver tillräckligt med information från sjuksköterskan om behandlingen vid KAD. Sjuksköterskan har ett ansvar att ge information och ta hänsyn till patientens enskilda behov, samt utföra omvårdnaden på ett säkert sätt.  Syfte: Beskriva patientens erfarenhet av information (kvalitet, kvantitet, innehåll) från sjuksköterskan i samband med behandling med kvarliggande urinkateter (KAD).  Metod: Allmän litteraturstudie utifrån åtta artiklar med kvalitativ ansats och dataanalys var uppbygg utifrån en kvalitativ design.  Resultat: Resultatet är baserat på två teman: Betydelsen av utbildning och kunskap, Effekten av kommunikation och erfarenhet för patientens upplevelse som besvarar patientens erfarenhet av information från sjuksköterskan.  Slutsats: Patienterna med KAD behöver information från sjuksköterskan för att kunna hantera KAD och uppleva ett välbefinnande med behandlingen. Information och utbildning är viktigt för patientens hälsa.