Academic literature on the topic 'Utagerande barn'

Syftet med denna studie var att undersöka hur förskollärare upplevelser och tankar kring barn med ett utagerande beteende samt hur de arbetar med dessa barn. Frågeställningen jag har utgått från är: Hur beskriver förskollärare utagerande beteende hos barn i förskolan? Hur förhåller sig och arbetar förskollärare med barn som de menar uppvisar detta beteende? I undersökningen användes kvalitativa intervjuer med 4 förskollärare från två olika kommuner. Studiens resultat behandlas med hjälp av de relationella och kategoriska perspektiven. Resultatet visar att förskollärarna tycker att ett utagerande beteende är brett och kan definieras på olika sätt. Även att motverka att barnet får en ”stämpel” som det ”besvärliga barnet” anses vara viktigt för förskollärarna.

Vårt examensarbete handlar om utagerande barn i förskolan. Syftet med arbetet var att undersöka förskollärares uppgifter om hur utagerande barns vardag är i förskolan och hur förskolans och föräldrarnas samspel fungerar. Vi ville även undersöka hur de uppger att förskollärarna och barnen i barngruppen bemöter utagerande barn, men också vilken betydelse de uppger att leken har för att kunna stärka dessa barn och lära dem att bli delaktiga i verksamheten och lita på sig själva.

Vi använde oss av kvalitativ undersökning när vi gjorde våra intervjuer i förskolor i två kommuner i Blekinge. När vi analyserade våra intervjuer fokuserade vi på innehållet utifrån de frågor vi ställt i frågeställningen.

I resultatredovisningen presenterade vi vad som kommit fram i vår kvalitativa undersökning genom intervjuerna vi genomfört.

Denna studies syfte är att undersöka hur pedagoger i de tidiga årskurserna arbetar med utagerande barn i skolverksamheten. Studien undersöker vad dessa pedagoger poängterar i arbetet med utagerande barn och vad de anser vara viktigt i bemötandet av dessa barn. Detta har jag valt att undersöka eftersom att det är ett vanligt problem inom dagens skola och många klasser har utagerande barn som påverkar undervisningen. I studien har jag intervjuat fem olika pedagoger, där jag ställt frågor kring hur de jobbar med utagerande barn, vad de tänker på, hur deras kamratrelationer ser ut, hur relationen till utagerande barns kan arta sig osv. Som teoretisk utgångspunkt har jag använt mig av relationell pedagogik (Aspelin & Svensson, 2011).Resultatet ifrån studien visar på att pedagogerna främst poängterar vikten av en positiv relation till utagerande barn för att lyckas i arbetet. Samtliga deltagande informanter anser att relationen till utagerande barns föräldrar kan vara problematisk och att det innebär svårigheter i samarbetet mellan skola och hem. Pedagogerna anser även att möta alla elever utifrån deras individuella förutsättningar är viktigt och att lyckas hålla sig lugn i problematiska situationer. Pedagogerna ansåg att utagerande barn ibland hade svårt att skapa goda kamratrelationer. Empirin i denna studie pekade även på att det fanns en brist på resurser inom dagens skola.

Denna studie är inriktad på hur utagerande barn bemöts i förskolans verksamhet. Forskning visar att om pedagoger har svårt att hantera och stötta de utagerande barnen under de tidigare åren som i förskolan, så löper de en större risk att fortsätta med beteendeproblem i vuxen ålder.För att uppnå syftet med studien valde vi att göra ett utvecklingsarbete som ska resultera i en verksamhetsanpassad handlingsplan. Dessa frågeställningar är utgångspunkten för studien;- Vilka kunskaper bör en pedagog ha i möte med utagerande barn?- Hur kan pedagoger anpassa den pedagogiska verksamheten utifrån det utagerande barnets behov?Daniel Stern och Lev Vygotskij är två teoretiker som ingår i denna studie. Daniel Stern har bidragit till bilden av det kompetenta barnet samt att han har försökt att belysa vad som händer i barnets inre, hur barnet uppfattar sig själv och omvärlden. Lev Vygotskij lade grunden till det sociokulturella perspektivet, då hans ide var att barns utveckling sker i samspel med sin omgivning. Vygotskij menade också att miljö och kultur är en bidragande faktor till barns utveckling.Utifrån det systemteoretiska synsättet som också tas upp i studien, handlar om att se världen som en helhet. Att kunna se barnet som en helhet i sitt sammanhang, ett barns problem och handlande är något som uppstår i samspel med sin omgivning och inte på grund av det enskilda barnets egenskaper.Då studien är baserad på vad tidigare forskning säger om utagerade barn, har arbetsmetoden genomförts som en kvalitativ textanalys. Då det empiriska materialet är i skriven form är den inriktad mot en riktad innehållsanalys, som går ut på att jämför resultat från tidigare forskning samt föra diskussion kring resultaten utifrån olika teoretiska perspektiv.Resultatet som presenteras i en bilaga i slutet av arbetet, visar att i möte med utagerade barn finns det vissa aspekter som är viktiga att tänka på. Dessa aspekter är viktiga i möte med alla barn, men de blir extra viktiga för barn som har brister i de sociala situationerna. Utifrån dessa aspekter har pedagoger möjlighet att förhålla sig på ett sätt som ser till att utagerade barn får den förutsättning de behöver för att lyckas och känna att de är bra som de är.

Syftet med denna studie är att skapa en ökad kunskap om vilka strategier som används av verksamma förskollärare i arbetet med att stötta utagerande barn i 4 till 5-årsåldern. Syftet är också att undersöka varför dessa strategier används. De forskningsfrågor som den kvalitativa studien utgår ifrån är: Vilka strategier beskriver förskollärare att de använder sig av i bemötandet av utagerande barn och varför? Vilka faktorer påverkar förskollärares möjligheter och förutsättningar i att stödja utagerande barn i sin verksamhet? Fyra verksamma förskollärare har intervjuats för att få svar på forskningsfrågorna. Resultatet visar att förskollärarna främst använder sig av ett lågaffektivt bemötande av utagerande barn. De orsaker som förskollärarna menar ligger bakom ett utagerande beteende ligger främst inom barnet själv. Resultatet visar också att det inte är optimala förutsättningar för att bemöta dessa barn på det sätt förskollärarna önskar och att de faktorer som påverkar förutsättningarna negativt till största delen inte kan påverkas av förskollärarna själva.

Syftet med denna studie är att öka kunskapen om hur några förskollärare arbetar med och i lärandemiljöerna för utagerande barn i förskolan. Vi går även in på definitionen av ett utagerande barn samt avslutar med en specialpedagogs perspektiv. Uppsatsen bygger på fyra intervjuer med förskollärare och en intervju med en specialpedagog. I resultatet framkommer att förskollärarna arbetar mest med förhållningssätt till och bemötande av de utagerande barnen, detta ser de som en lärandemiljö. Det framkommer också att förskollärarna pratar om att det kan behöva göras förändringar i den fysiska lärandemiljön men att de rent praktiskt inte gör något med den. Under arbetet med denna studie har vi analyserat empirin med hjälp av Vygotskijs teorier samt litteratur som belyser utagerande barn och deras relationer i förskolan.
The purpose of this study is to increase knowledge about how some preschool teachers are working with and in the learning environments for overactive children in preschool. We also go into the definition of an overactive child and ends with a special education perspective. The essay is based on four interviews with preschool teachers and an interview with a special education teacher. The result shows that the preschool teachers are working mostly with the approach to and treatment of overactive children, that they see this as a learning environment. It will also show that the pre-school teachers are talking about that there might be a need to make changes in the physical learning environment, but they practically do not do anything with it. In preparing this study we have analyzed the empirical data using Vygotsky's theories and literature that highlights the overactive children and their relationships in preschool.

Inspired by the article Special support on dubious grounds published in Teachers News (2010), we chose to examine the methods and procedures regarding acting out children without diagnosis. In preliminary work, we discussed the various forms and causes of acting out behavior among children in preschool and supervision and conflict management. The topic seemed relevant since we on several occasions experienced a feeling of inadequacy and lack of knowledge in our educational role both in teacher training placement time and during our working years as supply teacher and graduated child minders. Based on our past experiences and interests of acting out children without the diagnosis, work limited extent and time aspect for the course of the work we chose to only interview three pedagogues. Through the interviews, we wanted to compare these three pedagogues description of their work around acting out children without diagnosis in relation to accepted theories such as structure and clarity. The purpose of our study was based on previous research and relevant literature, to find out what supporting possibilities, available methods and tools, and the methods and tools the interviewed pedagogues say they use in the meeting with acting out children.

Syftet med min undersökning är, att med utgångspunkt från pedagogers och specialpedagogers uppfattningar, problematisera begreppet utagerande barn och kartlägga pedagogers förhållningssätt och bemötande till de utagerade barnen i skolan. Arbetet beskriver också olika orsaker till utagerande beteende.Undersökningen har gjorts med hjälp av sex intervjuer. Jag har intervjuat tre stycken pedagoger i skolan, en speciallärare och två stycken specialpedagoger. Sammanfattningsvis pekar resultaten av undersökningar på att pedagogerna anser att ett utagerande beteende kan bero på olika orsaker. Det framkom i resultatet och i litteraturundersökningen att orsaken till utagerande beteende är ofta komplexa och att det är svårt att definiera orsaken. Barn med utagerande beteende påverkar sin omgivning på olika sätt. Pedagogerna önskar mer stöd och handledning av specialpedagoger. Både specialpedagoger och pedagoger anser att de inte har den kompetens som krävs för att undervisa de utagerande barnen. Pedagoger och specialpedagoger efterlyste ett gemensamt synsätt gentemot barnen både i hemmet och i skolan.

The purpose of this study is to examine how pedagogues work with children that express acting out behavior in pre-school. The research questions are: How do the interviewed pedagogues define children that express extroverted behavior in preschool, and what is the reason for the behavior? How do the pedagogues work to ease daily activities for these children in preschool? Which methods do the pedagogues use to approach these children in the optimal manner in different situations? This study is based on four qualitative interviews with preschool teachers, after-school teachers and nurses from two different preschools. The results of this study are analyzed through the sociocultural theories of Vygotskij and subsequent terms, but also with regards to other articles and scientific literature of interest. The results of this study indicate that the reason for acting out behavior can be due to environmental flaws, or factors within a child. In their work the pedagogues practice different methods. To e.g. calm the child, one may listen to or confirm the child’s emotions, and in conflict situations it is important that the pedagogue remains calm, to reduce the risk of emotional contagion. It was also evident that a well-structured day with distinct routines, in combination with a physical environment at the preschool that is tailored to the child’s own preconditions, better prepares the child for future activities. This study indicates that pedagogues enable common games and activities, to make it possible for children with acting out behavior to train their social competencies with other children. This is achieved with the aid of a present pedagogue that guides the child stepwise so that the child understands and predicts the consequences of the actions, but also understands the limits of behavior.