Dissertations / Theses: 'Utagerande barn'

1

Jönsson, Lotta. "Utagerande barn i förskolan - Förskollärares tankar kring och arbete med utagerande barn." Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-29176.

Full text

Abstract:

Syftet med denna studie var att undersöka hur förskollärare upplevelser och tankar kring barn med ett utagerande beteende samt hur de arbetar med dessa barn. Frågeställningen jag har utgått från är: Hur beskriver förskollärare utagerande beteende hos barn i förskolan? Hur förhåller sig och arbetar förskollärare med barn som de menar uppvisar detta beteende? I undersökningen användes kvalitativa intervjuer med 4 förskollärare från två olika kommuner. Studiens resultat behandlas med hjälp av de relationella och kategoriska perspektiven. Resultatet visar att förskollärarna tycker att ett utagerande beteende är brett och kan definieras på olika sätt. Även att motverka att barnet får en ”stämpel” som det ”besvärliga barnet” anses vara viktigt för förskollärarna.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

2

Deutsch, Catarina, and Belinda Gunnarsson. "Utagerande barn i förskolan." Thesis, Kristianstad University College, Department of Teacher Education, 2005. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-3571.

Full text

Abstract:

Vårt examensarbete handlar om utagerande barn i förskolan. Syftet med arbetet var att undersöka förskollärares uppgifter om hur utagerande barns vardag är i förskolan och hur förskolans och föräldrarnas samspel fungerar. Vi ville även undersöka hur de uppger att förskollärarna och barnen i barngruppen bemöter utagerande barn, men också vilken betydelse de uppger att leken har för att kunna stärka dessa barn och lära dem att bli delaktiga i verksamheten och lita på sig själva.

Vi använde oss av kvalitativ undersökning när vi gjorde våra intervjuer i förskolor i två kommuner i Blekinge. När vi analyserade våra intervjuer fokuserade vi på innehållet utifrån de frågor vi ställt i frågeställningen.

I resultatredovisningen presenterade vi vad som kommit fram i vår kvalitativa undersökning genom intervjuerna vi genomfört.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

3

Magnusson, Daniel. "Att möta utagerande barn." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-33563.

Full text

Abstract:

Denna studies syfte är att undersöka hur pedagoger i de tidiga årskurserna arbetar med utagerande barn i skolverksamheten. Studien undersöker vad dessa pedagoger poängterar i arbetet med utagerande barn och vad de anser vara viktigt i bemötandet av dessa barn. Detta har jag valt att undersöka eftersom att det är ett vanligt problem inom dagens skola och många klasser har utagerande barn som påverkar undervisningen. I studien har jag intervjuat fem olika pedagoger, där jag ställt frågor kring hur de jobbar med utagerande barn, vad de tänker på, hur deras kamratrelationer ser ut, hur relationen till utagerande barns kan arta sig osv. Som teoretisk utgångspunkt har jag använt mig av relationell pedagogik (Aspelin & Svensson, 2011).Resultatet ifrån studien visar på att pedagogerna främst poängterar vikten av en positiv relation till utagerande barn för att lyckas i arbetet. Samtliga deltagande informanter anser att relationen till utagerande barns föräldrar kan vara problematisk och att det innebär svårigheter i samarbetet mellan skola och hem. Pedagogerna anser även att möta alla elever utifrån deras individuella förutsättningar är viktigt och att lyckas hålla sig lugn i problematiska situationer. Pedagogerna ansåg att utagerande barn ibland hade svårt att skapa goda kamratrelationer. Empirin i denna studie pekade även på att det fanns en brist på resurser inom dagens skola.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

4

Wiberg, Ida, and Ida Olsson. "I möte med utagerande barn." Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-31867.

Full text

Abstract:

Denna studie är inriktad på hur utagerande barn bemöts i förskolans verksamhet. Forskning visar att om pedagoger har svårt att hantera och stötta de utagerande barnen under de tidigare åren som i förskolan, så löper de en större risk att fortsätta med beteendeproblem i vuxen ålder.För att uppnå syftet med studien valde vi att göra ett utvecklingsarbete som ska resultera i en verksamhetsanpassad handlingsplan. Dessa frågeställningar är utgångspunkten för studien;- Vilka kunskaper bör en pedagog ha i möte med utagerande barn?- Hur kan pedagoger anpassa den pedagogiska verksamheten utifrån det utagerande barnets behov?Daniel Stern och Lev Vygotskij är två teoretiker som ingår i denna studie. Daniel Stern har bidragit till bilden av det kompetenta barnet samt att han har försökt att belysa vad som händer i barnets inre, hur barnet uppfattar sig själv och omvärlden. Lev Vygotskij lade grunden till det sociokulturella perspektivet, då hans ide var att barns utveckling sker i samspel med sin omgivning. Vygotskij menade också att miljö och kultur är en bidragande faktor till barns utveckling.Utifrån det systemteoretiska synsättet som också tas upp i studien, handlar om att se världen som en helhet. Att kunna se barnet som en helhet i sitt sammanhang, ett barns problem och handlande är något som uppstår i samspel med sin omgivning och inte på grund av det enskilda barnets egenskaper.Då studien är baserad på vad tidigare forskning säger om utagerade barn, har arbetsmetoden genomförts som en kvalitativ textanalys. Då det empiriska materialet är i skriven form är den inriktad mot en riktad innehållsanalys, som går ut på att jämför resultat från tidigare forskning samt föra diskussion kring resultaten utifrån olika teoretiska perspektiv.Resultatet som presenteras i en bilaga i slutet av arbetet, visar att i möte med utagerade barn finns det vissa aspekter som är viktiga att tänka på. Dessa aspekter är viktiga i möte med alla barn, men de blir extra viktiga för barn som har brister i de sociala situationerna. Utifrån dessa aspekter har pedagoger möjlighet att förhålla sig på ett sätt som ser till att utagerade barn får den förutsättning de behöver för att lyckas och känna att de är bra som de är.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

5

Israelsson, Mikael. "Utagerande barn i förskolan : En kvalitativ studie om förskollärares bemötande av barn med utagerande beteende." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-155268.

Full text

Abstract:

Syftet med denna studie är att skapa en ökad kunskap om vilka strategier som används av verksamma förskollärare i arbetet med att stötta utagerande barn i 4 till 5-årsåldern. Syftet är också att undersöka varför dessa strategier används. De forskningsfrågor som den kvalitativa studien utgår ifrån är: Vilka strategier beskriver förskollärare att de använder sig av i bemötandet av utagerande barn och varför? Vilka faktorer påverkar förskollärares möjligheter och förutsättningar i att stödja utagerande barn i sin verksamhet? Fyra verksamma förskollärare har intervjuats för att få svar på forskningsfrågorna. Resultatet visar att förskollärarna främst använder sig av ett lågaffektivt bemötande av utagerande barn. De orsaker som förskollärarna menar ligger bakom ett utagerande beteende ligger främst inom barnet själv. Resultatet visar också att det inte är optimala förutsättningar för att bemöta dessa barn på det sätt förskollärarna önskar och att de faktorer som påverkar förutsättningarna negativt till största delen inte kan påverkas av förskollärarna själva.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

6

Ekroth, Mona, and Cecilia Magnusson. "Lärandemiljöer för utagerande barn i förskolan." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-34697.

Full text

Abstract:

Syftet med denna studie är att öka kunskapen om hur några förskollärare arbetar med och i lärandemiljöerna för utagerande barn i förskolan. Vi går även in på definitionen av ett utagerande barn samt avslutar med en specialpedagogs perspektiv. Uppsatsen bygger på fyra intervjuer med förskollärare och en intervju med en specialpedagog. I resultatet framkommer att förskollärarna arbetar mest med förhållningssätt till och bemötande av de utagerande barnen, detta ser de som en lärandemiljö. Det framkommer också att förskollärarna pratar om att det kan behöva göras förändringar i den fysiska lärandemiljön men att de rent praktiskt inte gör något med den. Under arbetet med denna studie har vi analyserat empirin med hjälp av Vygotskijs teorier samt litteratur som belyser utagerande barn och deras relationer i förskolan.
The purpose of this study is to increase knowledge about how some preschool teachers are working with and in the learning environments for overactive children in preschool. We also go into the definition of an overactive child and ends with a special education perspective. The essay is based on four interviews with preschool teachers and an interview with a special education teacher. The result shows that the preschool teachers are working mostly with the approach to and treatment of overactive children, that they see this as a learning environment. It will also show that the pre-school teachers are talking about that there might be a need to make changes in the physical learning environment, but they practically do not do anything with it. In preparing this study we have analyzed the empirical data using Vygotsky's theories and literature that highlights the overactive children and their relationships in preschool.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

7

Härfstrand, Maria, and Lotta Persson. "Bråkiga barn -Att förstå och bemöta utagerande barn i förskolan." Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-28614.

Full text

Abstract:

Inspired by the article Special support on dubious grounds published in Teachers News (2010), we chose to examine the methods and procedures regarding acting out children without diagnosis. In preliminary work, we discussed the various forms and causes of acting out behavior among children in preschool and supervision and conflict management. The topic seemed relevant since we on several occasions experienced a feeling of inadequacy and lack of knowledge in our educational role both in teacher training placement time and during our working years as supply teacher and graduated child minders. Based on our past experiences and interests of acting out children without the diagnosis, work limited extent and time aspect for the course of the work we chose to only interview three pedagogues. Through the interviews, we wanted to compare these three pedagogues description of their work around acting out children without diagnosis in relation to accepted theories such as structure and clarity. The purpose of our study was based on previous research and relevant literature, to find out what supporting possibilities, available methods and tools, and the methods and tools the interviewed pedagogues say they use in the meeting with acting out children.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

8

Ageby, Cecilia, and Cecilie Hellerstedt. "Pedagogers inställning till utagerande barn i förskolan." Thesis, Stockholms universitet, Specialpedagogiska institutionen, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-93333.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

9

Oscarsson, Marianne. "Pedagogers förhållningssätt och bemötande till utagerande barn." Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-35363.

Full text

Abstract:

Syftet med min undersökning är, att med utgångspunkt från pedagogers och specialpedagogers uppfattningar, problematisera begreppet utagerande barn och kartlägga pedagogers förhållningssätt och bemötande till de utagerade barnen i skolan. Arbetet beskriver också olika orsaker till utagerande beteende.Undersökningen har gjorts med hjälp av sex intervjuer. Jag har intervjuat tre stycken pedagoger i skolan, en speciallärare och två stycken specialpedagoger. Sammanfattningsvis pekar resultaten av undersökningar på att pedagogerna anser att ett utagerande beteende kan bero på olika orsaker. Det framkom i resultatet och i litteraturundersökningen att orsaken till utagerande beteende är ofta komplexa och att det är svårt att definiera orsaken. Barn med utagerande beteende påverkar sin omgivning på olika sätt. Pedagogerna önskar mer stöd och handledning av specialpedagoger. Både specialpedagoger och pedagoger anser att de inte har den kompetens som krävs för att undervisa de utagerande barnen. Pedagoger och specialpedagoger efterlyste ett gemensamt synsätt gentemot barnen både i hemmet och i skolan.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

10

Lor, Nawa. "Utagerande Beteende hos Barn i Förskolan : En kvalitativ studie om pedagogernas arbetssätt gällande utagerande beteende hos barn i förskolan." Thesis, Södertörns högskola, Lärarutbildningen, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-34473.

Full text

Abstract:

The purpose of this study is to examine how pedagogues work with children that express acting out behavior in pre-school. The research questions are: How do the interviewed pedagogues define children that express extroverted behavior in preschool, and what is the reason for the behavior? How do the pedagogues work to ease daily activities for these children in preschool? Which methods do the pedagogues use to approach these children in the optimal manner in different situations? This study is based on four qualitative interviews with preschool teachers, after-school teachers and nurses from two different preschools. The results of this study are analyzed through the sociocultural theories of Vygotskij and subsequent terms, but also with regards to other articles and scientific literature of interest. The results of this study indicate that the reason for acting out behavior can be due to environmental flaws, or factors within a child. In their work the pedagogues practice different methods. To e.g. calm the child, one may listen to or confirm the child’s emotions, and in conflict situations it is important that the pedagogue remains calm, to reduce the risk of emotional contagion. It was also evident that a well-structured day with distinct routines, in combination with a physical environment at the preschool that is tailored to the child’s own preconditions, better prepares the child for future activities. This study indicates that pedagogues enable common games and activities, to make it possible for children with acting out behavior to train their social competencies with other children. This is achieved with the aid of a present pedagogue that guides the child stepwise so that the child understands and predicts the consequences of the actions, but also understands the limits of behavior.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

11

Skacke, Maja, and Therese Nyberg. "Barn som upplevs utagerande i förskolan : En studie om förskollärares förhållningssätt till inkludering och jämlika relationer till barn som uppfattas utagerande." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för utbildningsvetenskap (UV), 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-59662.

Full text

Abstract:

Syftet med studien är att genom fem intervjuer redogöra för förskollärares uppfattningar om barn som uppfattas utagerande samt hur förskollärare beskriver sitt arbete för att bidra till inkludering av alla barn i verksamheten. Frågeställningarna som ligger till grund för studien är hur förskollärarna beskriver ett "utagerande" barn, hur förskollärarna beskriver sina relationer till barn som uppfattas utagerande respektive resterande barngrupp samt hur förskollärarna beskriver sitt arbetssätt för att inkludera alla barn i verksamheten. Studien är kvalitativ och metoden som har använts är semistrukturerade intervjuer som har transkriberats och därefter analyserats. Till grund för analysen ligger tidigare forskning och det teoretiska ramverket. Urvalet är fem förskollärare som arbetar i olika förskolor men alla har någon form av erfarenhet av att arbeta med barn som beskrivs utagerande. Studiens resultat visar att förskollärarna har relativt liknande beskrivningar om ett "utagerande" barn. Vi har delat in deras svar i tre olika teman, dessa teman är: barn i konflikt, normer och regler- en svårighet för barn som uppfattas utagerande? samt kommunikation inom arbetslaget. Det beskrivs barn som söker uppmärksamhet och har svårt att uttrycka sina känslor. Förskollärarna beskriver att de försöker ha en så jämlik relation som möjligt till alla barn men det kan i vissa fall vara svårare till barn som upplevs utagerande eftersom de oftast bearbetar samma konflikter om och om igen. Arbetet med att inkludera varje barn i verksamheten sker i de flesta fall genom att ha en positiv inställning till de aktiviteter som görs tillsammans med barnen. Förskollärarna menar att de visar en positiv inställning för barnen genom att prata med glad röst och genuint verka intresserade av det som ska göras.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

12

Karlsson, Malin, and Anna Taki. "Impulsivt utagerande barn i förskolan : En studie om pedagogers upplevelser och erfarenheter av arbete med barn som upplevs uppvisa impulsivt utagerande beteende." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för pedagogik (PED), 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-31157.

Full text

Abstract:

Titeln på detta självständiga arbete är Impulsivt utagerande barn i förskolan. Det är en studie om pedagogers upplevelser och erfarenheter av arbete med barn som upplevs uppvisa impulsivt utagerande beteende. Den engelska titeln på arbetet är Impulsive aggressive behavior in pre-schoolers, a study of teacher´s interpretations and experiences of work with pre-schoolers who exhibit such behavior. Syftet är att undersöka hur pedagoger i sin yrkesprofession som förskollärare och specialpedagoger tolkar och uppfattar arbetet med dessa barn. Frågeställningarna för arbetet handlar om upplevda uppfattningar om orsaker till att beteendet kan uppstå och de arbetssätt som används inom förskolan för att stödja och hjälpa de barn som upplevs uppvisa impulsivt utagerande beteende. Arbetets teoretiska ram är Bronfenbrenners (1979) utvecklingsekologiska modell och Von Wrights (2002) punktuella och relationella perspektiv. Undersökningen bygger på kvalitativa intervjuer med sex förskollärare som är verksamma på tre olika förskolor och två specialpedagoger i en kommun. Resultatet av undersökningen visar att barn kan upplevas uppvisa impulsivt utagerande beteende på grund av orsaker i miljön eller till följd av någon form av oförmåga hos barnet. Exempel på miljöbetingade orsaker kan vara stress, stora barngrupper och otydlig miljö. Barnets oförmåga kan bero på svårigheter i det sociala samspelet och bristande förmåga att använda sina exekutiva och kognitiva funktioner. Vidare är pedagoger medvetna om vikten av att tidigt hjälpa och stötta de barn som behöver extra stimulans vilket kan ske på olika sätt. Ett sätt kan vara att som pedagog skapa en bra relation och ha ett bra förhållningssätt till barnet. Ett annat sätt kan vara att skapa struktur och anpassa miljön för att skapa tydlighet. Exempel på arbetssätt och metoder kan vara att använda vuxenstöd, tecken, bilder samt att dela in barnen i mindre grupper när det är möjligt. Alla förskollärare verkar medvetna om hur de ska arbeta med barn som upplevs uppvisa impulsivt utagerande beteende, men hinner inte riktigt på grund av stress och många andra administrativa arbetsuppgifter som också ska göras. Samtliga respondenter är positiva till specialpedagogiska insatser, men oftast anlitas specialpedagogen när de som arbetar inom förskolan testat redan beprövade metoder utan förväntat resultat. De kan då behöva ytterligare rådgivning genom till exempel konsultation och handledning av specialpedagog för att komma vidare i arbetet med barn i behov av särskilt stöd.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

13

Karlsson, Annika, and Karola Pålsson. "Barn med socio- och emotionella svårigheter - hur kan pedagoger hjälpa utagerande barn?" Thesis, Kristianstad University College, Department of Teacher Education, 2005. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-3586.

Full text

Abstract:

Syftet med vårt arbete var att få mer kunskap om vad socio- och emotionella svårigheter och utagerande innebär. Men även hur man kan hjälpa/stödja dessa barn. Dessutom att få svar om det är någon skillnad mellan pojkar och flickors beteende.

Vi har läst litteratur som behandlar detta ämne och gjort en kvalitativ undersökning där vi har intervjuat 3 förskollärare, 2 specialpedagoger, 2 barn- och ungdomspsykologer samt 1 genuspedagog, från en mindre och en större kommun.

I vårt arbete har vi i litteraturen och intervjuerna kommit fram till att utagerande barn med socio- och emotionella svårigheter behöver fasta och konsekventa regler för att kunna fungera i barngruppen. Det är viktigt att man tänker på att dessa barn är i stort behov av mycket kärlek och positiv uppmärksamhet. Dessutom behöver dom stöd för att utveckla sin sociala kompetens.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

14

Tobian, Vanessa, and Daliborka Ajdinovic. "En studie om utagerande barn med sociala svårigheter i förskolan." Thesis, Kristianstad University College, School of Teacher Education, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-6275.

Full text

Abstract:

Vårt examensarbete handlar om utagerande barn som har sociala svårigheter i förskolan. Syftet med arbetet var att undersöka vilket bemötande pedagogerna har gentemot utagerande barn samt vilka metoder och strategier som används i arbetet för att integrera dessa barn. I arbetet var vårt mål även att undersöka om de utagerande barnens föräldrar är med i pedagogernas arbete, svårigheter som kan uppstå i arbetet och om eventuellt andra resurser finns tillgängliga för både de utagerande barnen och pedagogerna på förskolan. Dessa presenteras i litteraturgenomgången och diskuteras sedan i samband med resultatet i diskussionsdelen. Genom en kvalitativ intervjuundersökning med sex pedagoger från olika förskolor i södra Skåne har vi fått fram svar på uppsatsens frågeställningar där enstaka verkliga fall har presenterats av de intervjuade pedagogerna.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

15

Wensmark, Maths. "Föräldrastöd vid trots och utagerande beteendeproblem hos yngre barn." Thesis, Stockholm University, Department of Psychology, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-28193.

Full text

Abstract:

Insatser för att erbjuda föräldrastöd har stor betydelse för att förebygga och hantera problem med utagerande beteende hos barn. Syftet med studien var att utvärdera individuell föräldrafokuserad behandling enligt Marte Meo-metoden vid utagerande, trots och aggressivitet hos barn. Det finns få vetenskapliga studier gjorda av denna metod. En multipel baslinjedesign användes vid en behandlingskontakt över tio veckor för sex föräldrar till barn i åldrarna 4-9 år med utagerande beteende. Mätmetoderna bestod av återkommande registreringar av barnets trots och utagerande beteende samt olika frågeformulären såsom CBCL, ECBI och BDI. Samtliga barn hade utagerande beteendeproblematik i form av ODD, ADHD eller ADD enligt DSM IV. Fyra av sex föräldrar noterade en minskning av sina barns utagerande beteenden. Föräldrarna uppfattar att den egna situationen förbättrats. Undersökningens begränsade omfattning och resultat diskuteras.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

16

Lamadrid, Frederico. ""Barn gör rätt om de kan" : Förskollärares förhållningssätt med utagerande barn i förskolan." Thesis, Malmö universitet, Malmö högskola, Institutionen för barndom, utbildning och samhälle (BUS), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-41604.

Full text

Abstract:

Syftet med denna studie är att studera pedagogernas uppfattning om och vilka arbetssätt de anser sig använda sig av i arbetet med barn med utagerande beteende. Detta examensarbete är en kvalitativ studie som bygger på sex semistrukturerade intervjuer med pedagoger från två förskolor. I studien antas ett sociokulturellt perspektiv på lärande och ett salutogent perspektiv på utveckling av barns sociala förmågor.Resultatet i studien visar på att pedagogernas förhållningssätt till barn med utagerande beteende är en ständigt aktuell fråga. Det innebär ett arbete med kartläggning på gruppnivå i verksamheten; förskolans fysiska, pedagogiska och sociala miljö. Rutiner och anpassningar av olika slag fyller hela dagens olika aktiviteter. Arbetet på de olika förskolorna har flera likheter än olikheter. Många pedagoger vittnar om liknande erfarenheter och flera använder sig av en repertoar av lösningar att ta till när det inte fungerar. Signifikant är att pedagogerna på de olika förskolorna hittat ett arbetssätt där barn ges tillfälle att lära sig av varandra genom att barnen delas in i mindre grupper för olika typer av samtal. Det kan vara samtal om vad som hände eller bara att det just vid det tillfället hjälper det barn som har svårt för att hantera många intryck just då. Anledningen till att barn uppvisar ett utagerande beteende kan vara flera: hemförhållanden, miljö, vuxnas förhållningssätt eller att barnen inte förstår vilka lekregler som gäller för att få vara med i gemenskapen. Många pedagoger som ingått i studien anser att ett samarbete med hemmet tidigt är avgörande för att barnet ska få en bra start i förskolan och det som väntar. Pedagogerna arbetar för ett gemensamt förhållningssätt men flera upplever att tiden till gemensam planering ofta inte räcker till.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

17

Terreros, Cathrine. "Utagerande beteenden bland barn och mammors och pappors ineffektiva fostranstrategier." Thesis, Stockholm University, Department of Psychology, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-37371.

Full text

Abstract:

Syftet med föreliggande studie var att undersöka om det fanns någonskillnad mellan mammors och pappors upplevelser av barnsutagerande beteendeproblem samt mellan mammors och papporsineffektiva fostranstrategier. Vidare avsågs att undersöka om det fannsnågot samband mellan mammors och pappors ineffektivafostranstrategier och barns utagerande beteenden. I studien ingick 304mammor och 214 pappor till 3-4 åriga förskolebarn boende i Uppsalakommun. Föräldrarna fick besvara en enkät där de skattadeupplevelsen av sitt barns utagerande beteenden, både avseendeintensiteten i dessa och huruvida det var ett problem. De fick ävenskatta sitt eget beteende utifrån så kallade ineffektiva fostranstrategier.Resultaten visade att mammor, jämfört med pappor, skattade sina barnhögre både vad gäller graden av utagerande och upplevelsen av dettautagerande som ett problem. Däremot skattade mammor och papporanvändandet av ineffektiva fostranstrategier i samma utsträckning.Vidare upplevdes barns utagerandebeteenden som både mer intensivaoch mer som ett problem bland föräldrar som använde sig avineffektiva fostranstrategier. Ett intressant fynd var att papporsanvändande av sk eftergivna fostranstrategier generellt uppvisade ettlägre samband med deras skattning av barnets utagerandebeteendenjämfört med mammorna. Resultaten diskuteras utifrån inlärningsteoretiskaprinciper, ”the coercion theory” samt ett genusperspektiv.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

18

Boström, Ellen, and Rebecka Bengtsson. "Förskollärares arbete med utagerande barn i förskolan : en kvalitativ studie." Thesis, Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-25114.

Full text

Abstract:

Inledning Studien handlar om utagerande barn i förskolan och inriktas mot förskollärares bemötande av utagerande barn samt vilka anpassningar och förebyggande arbete som utförs i verksamheten. Lutz (2009, ss. 30–31) förklarar att majoriteten av barn i behov av särskilt stöd är inkluderade i den ordinarie förskoleverksamheten i Sverige. Därmed behöver förskollärare besitta kunskaper om hur de bemöter dessa barn på ett adekvat sätt. Lutz (2009, s. 30) beskriver också att den specialpedagogiska forskning som är riktad mot förskolan är begränsad, vilket gör föreliggande studie betydelsefull. Syfte Syftet med denna studie är att undersöka förskollärares syn på sitt bemötande gentemot utagerande barn för att få en djupare förståelse för hur förskolan organiserar verksamheten med hänsyn till dessa barn. Följande frågeställningar har väglett denna studie: ● Arbetar förskollärare förebyggande för att undvika att utagerande barn hamnar i affekt och i så fall hur? ● Hur bemöter förskollärare utagerande barn när de är i affekt? Metod Studien är kvalitativ och semistrukturerad intervju används som undersökningsmetod. Respondenterna är sex förskollärare från olika förskolor i samma kommun. Resultat Studiens resultat visar att samtliga förskollärare genomför ett flertal anpassningar i förskolans verksamhet för att stödja utagerande barn. Resultatet visar även hur förskollärare bemöter dessa barn. Respondenterna i studien poängterar vikten av att vara lugn i sitt bemötande gentemot utagerande barn när de är i affekt. Flera av förskollärarna använder lågaffektivt bemötande samt samtalar om och benämner känslor för barnen. Den vanligaste anpassningen i förskolans verksamhet är att förbereda barnen på vad som ska hända för att underlätta vid övergångar mellan aktiviteter. Resultatet visar även att förskollärare anpassar verksamheten på flera andra sätt som beskrivs i studien. Flera förskollärare i studien förklarar att en specialpedagog utformar individanpassade handlingsplaner utifrån varje barn som är i behov av det och förskollärarna använder dessa som stöd i sitt bemötande gentemot utagerande barn. Flera respondenter i studien beskriver att de diskuterar i arbetslaget för att skapa en samsyn kring hur de ska arbeta med utagerande barn.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

19

Hansson, Therese, and Cecilia Nilsson. "Utagerande barn i förskolan utifrån ett miljö- och relations perspektiv." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-27257.

Full text

Abstract:

Sammanfattning:Vårt syfte med studien har varit att ta reda på om pedagogerna vi intervjuat anser att miljöer och relationer kan påverka utagerande barns beteende eller om de tror att det kan ha andra orsaker. Vi valde att studera detta ur ett relationellt perspektiv då vi i likhet med Niss et.al (2007) anser att lärande och agerande sker i relation till andra. Vidare ville vi försöka ta reda på om pedagogerna ansåg att det fanns några speciella strategier att använda sig av i arbetet med utagerande barn. Vi valde semistrukturerade intervjuer, för att få mer uttömmande och personliga svar. Pedagogerna vi intervjuade hade alla anknytning till förskolan och totalt intervjuades 9 olika pedagoger med olika bakgrund och utbildning. De var verksamma på fem olika förskolor i tre olika kommuner i södra Sverige. Resultatet av vår studie visar att de allra flesta av informanterna menar att ett utagerande barn är ett barn som avviker från det man kallar normalt genom att det oftast utmärker sig på ett provokativt och ibland hotfullt sätt, antingen verbalt eller fysiskt. Vidare menade de flesta att man inte kan utgå från någon generell strategi, utan att strategierna måste anpassas efter varje barn, då alla barn är olika. Dock menade våra informanter att fasta ramar och gränser att förhålla sig till är extra viktigt för barn med utagerande beteende. Närvarande pedagoger som kan leda och stödja barnet i dess sociala utveckling är också vikigt. Alla som verkar runt barnet måste dra åt samma håll för att underlätta barnets vistelse i förskolan. Dessutom är det viktigt att tänka på att personkemin spelar stor roll och att allt inte fungerar med alla, varken pedagoger eller barn. Miljön påverkar genom barngruppens sammansättning och dynamik, och oftast är mindre grupper att föredra.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

20

Ahlin, Therese, and Mikaela Alm. "Pedagogers bemötande av utagerande barn i förskolan : En kvalitativ intervjustudie." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för utbildningsvetenskap (UV), 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-59740.

Full text

Abstract:

Syftet med studien är att synliggöra hur pedagogerna säger sig bemöta barn med utagerande beteende. Studien utgår från tre frågeställningar som behandlar vilka metoder och förhållningssätt som pedagogerna säger sig använda i mötet med utagerande barn. Andra aspekter som studien syftar till att behandla är hur miljön och saker i den kan påverka samt vad pedagogerna kan få för övrigt stöd via en specialpedagog. För att kunna undersöka detta genomfördes fyra kvalitativa intervjuer med förskollärare från två olika kommuner i södra Sverige. Med hjälp av tidigare forskning, Vygotskijs sociokulturella teori och dess olika begrepp samt insamlad empiri har vi kunnat få fram ett resultat. I resultatet framkom olika metoder som pedagogerna kan använda sig av i sitt bemötande. Det är viktigt att pedagogerna är lugna vid en konflikt, annars är risken att situationen blir ännu värre vilket kan leda till att barnet får ett utbrott. Pedagogerna ska även skapa situationer i barnens vardag som de känner att de klarar av att hantera. Vissa barn med utagerande beteende fastnar för saker i miljön som triggar igång dem när de känner att de är påväg att få ett utbrott. Genom analys och reflektion kan pedagogerna undvika framtida utbrott om de är uppmärksamma på vad som är de utlösande faktorerna. En specialpedagog kan hjälpa till med att betrakta pedagogernas förhållningssätt gentemot dessa barn. När det kommer in en nu person med specialiserad kompetens kan denne notera beteenden som pedagogerna själva inte har reflekterat över.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

21

Kindblom, Louise. "Barn med ett inagerande eller utagerande beteende : Förskollärares uppfattningar av hur dessa barn kan stödjas i socialt samspel." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-313722.

Full text

Abstract:

Syftet med studien är att undersöka hur förskollärare uppfattar att de kan stödja barn med ett utagerande eller inagerande beteende i deras sociala samspel med andra barn och vuxna i förskolan. Frågeställningen är följande: hur uppfattar förskollärare att de kan stödja förskolebarn med ett utagerande eller inagerande beteende i deras sociala samspel med andra barn och vuxna i förskolan? Fem intervjuer med förskollärare från olika områden med varierande socioekonomisk status i en stor stad genomfördes. Den teoretiska utgångspunkten i arbetet är Nilholms tre perspektiv på specialpedagogik. Resultaten visar att alla förskollärarna utgår ifrån både det kompensatoriska och kritiska perspektivet när de beskriver sina uppfattningar av orsaker till ett inagerande eller utagerande beteende, vad som kännetecknar dessa barn och hur de kan stödjas. Det är däremot bara vissa som anser att ett dilemmaperspektiv existerar. Olika kategorier i de intervjuades svar urskiljs som placeras in i de olika perspektiven. Kategorier som överensstämmer med ett kompensatoriskt perspektiv där barns inre brister betonas är en positiv syn på diagnoser och olika segregerande undervisningssätt. Dessa är att pedagogerna är nära barnet utan att undvika stämpling och att det inagerande eller utagerande barnet samspelar eller leker ensam med den vuxne i förskolan. Förskollärarna framhäver i det kritiska perspektivet istället att miljön ska anpassas till barnen, exempelvis genom att ha mindre grupper, bildstöd och rollspel i förskolan. Diskussionen och mina slutsatser visar att det finns både likheter och skillnader med tidigare forskning. De flesta intervjuade är samtidigt både positiva och negativa till diagnoser av inagerande och utagerande barn och vissa anser att diagnoser bara är bra i allvarliga fall.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

22

Jansson, Liselotte, and Sara Ahlström. "Barn och pedagoger om konflikter en kvalitativ studie med fokus på utagerande barn : ”vi måste våga för barnen skull”." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-252360.

Full text

Abstract:

Syftet med vårt arbete var att undersöka förskollärares tankar kring konflikthantering med utagerande barn. I tidigare forskning nämns relationer som viktigt i arbetet med utagerande barn i konflikter. Olika metoder och vilket förhållande till metoderna pedagoger kan välja belyses även i tidigare forskning. Vår teoretiska utgångspunkt grundade sig i det specialpedagogiska samt det relationella perspektivet. Metoden som användes var kvalitativa intervjuer med tre förskollärare och 12 barn i grupp om fyra, någonstans i Mellansverige. Det insamlade materialet har komprimerats utifrån syfte och forskningsfrågor, för att skapa ett resultat. Resultaten pekar på att utagerande kan grunda sig i olika orsaker alla intervjuer har gett olika alternativa orsaker. Resultaten visar även att en kunskapsbrist på området existerar och att en önskan om utökade kunskaper framhålls. Det framkommer även i resultaten att barnen önskar bemötas på många olika sätt i konflikter. I diskussionen visar analysen att relationen inte ses som en viktig aspekt av konflikthantering vilket tidigare forskning pekar på. Vi anser att arbetet besvarar vårt syfte och frågeställningar angående hur pedagoger bemöter barn och hur barn vill bli bemötta i konflikter.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

23

Holmström, Jeanette, and Karin Lindgren. "Barn med utagerande beteende i förskolan : En intervjustudie om fyra förskollärares uppfattningar om bemötande och hantering av utagerande beteenden." Thesis, Högskolan Dalarna, Pedagogiskt arbete, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-27029.

Full text

Abstract:

Syftet med studien är att öka kunskapen inom området utagerande beteende i förskolan, med utgångspunkt i förskollärares uppfattningar om hanteringen av, förhållningssättet och bemötandet gentemot utagerande beteenden. Frågeställningar som använts är följande; Hur bemöter och hanterar förskollärare situationer i verksamheten där ett utagerande beteende uppstår? Vilka arbetssätt anser förskollärarna gagnar ett stödjande och utvecklande arbete för barn som upplevs visa utagerande beteende? Vilka resurser erbjuds förskollärare i verksamheten gällande barn med utagerande beteende? I undersökningen använder vi oss av kvalitativ forskningsintervju tillsammans med fyra förskollärare från tre olika förskolor där vi tolkar och analyserar materialet med inspiration från ett relationellt perspektiv och ett kategoriskt perspektiv. I vår studie definieras ett utagerande beteende som fysiskt utagerande med bland annat slag, sparkar, bitningar men även verbalt utagerande. Slutsatserna av resultatet visar vikten av pedagogers förhållningssätt och bemötande gentemot barn med utagerande beteende där ett positivt bemötande har en betydande roll för barnet. Dels för den livslånga utveckling och lärandet samt hur barnet ser på sig själv och hur resterande barngruppens uppfattningar av det utagerande barnet blir. Studien visar även att kunskap och erfarenheter är viktiga faktorer i arbetet med utagerande beteende i förskolan.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

24

Persson, Elin, and Martina Jonsson. ""Vi får inte se beteendet som ett problem utan som en utmaning" : En intervjustudie om förskollärares uppfattningar och bemötande av utagerande beteende hos barn i förskolan." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för utbildningsvetenskap (UV), 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-32128.

Full text

Abstract:

Syftet med denna studie var att undersöka hur förskollärare uppfattar utagerande beteende hos ett barn och hur de bemöter detta beteende samt vilka strategier som används för att stötta de utagerande barnen. Något som även undersöktes var förskollärares tankar om könsskillnader när det gäller utagerande beteende. För att ta reda på dessa frågor användes intervju som metod. Sammanlagt intervjuades 8 stycken förskollärare. Resultatet visade att förskollärarna anser att det utagerande beteendet är svårdefinierat då det kan uttrycka sig väldigt olika beroende på individ. Dock uppgav de flesta att det utagerande beteendet förknippas med impulsivitet, växlande humör, svårigheter att kommunicera och att det innebär aggressiva känslor som ofta riktar sig mot andra genom exempelvis slag och bitande. I bemötandet av detta beteende beskrev förskollärarna att det är viktigt att vara lugn, närvarande, att acceptera barnet men inte beteendet, undvika att skuldbelägga och fokusera på allt positivt kring barnen. Det framkom att det är viktigt att individanpassa de strategier som används för att stötta de utagerande barnen. Strategier som uppgavs vara användbara var att arbeta mycket med förutsägbarhet, att anpassa miljön runt barnet, att som förskollärare stötta i leken och samtala med barnet. Samarbete i arbetslaget, med föräldrar och andra yrkesgrupper är också något som lyfts vara betydelsefullt i arbetet med att stötta de utagerande barnen. Resultatet visade också att förskollärarna hade skilda uppfattningar kring könsskillnader när det gäller utagerande beteende, men majoriteten upplevde att beteendet var mer förekommande hos pojkar.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

25

Väfors, Fritz Marie. "Psychosocial adjustment problems : individual and acculturation differences /." Stockholm : Department of Psychology, Stockholm University : Karolinska institutet, Centre for Health Equity Studies, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-7757.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

26

Klingvall, Beatrice, and Elin Harrysson. "Stökiga barn : Pedagogers upplevelser av inkludering av barn som utmanar." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för utbildningsvetenskap (UV), 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-48495.

Full text

Abstract:

Syftet med studien är att undersöka förskolepedagogers uppfattningar och förhållningssätt till att inkludera stökiga barn i verksamheten. Detta gjordes genom kvalitativa intervjuer med åtta stycken förskolepedagoger. I resultatet framkom det att pedagogernas förhållningssätt och närvaro påverkar relationerna i verksamheten samt att den pedagogiska miljön har betydelse för hur barn inkluderas. Det framkom flera faktorer som möjliggör eller hindrar inkluderingsarbetet med stökiga barn i förskolans verksamhet. Slutsatsen är att beroende på hur flexibla pedagogerna är i sitt förhållningssätt och bemötande till stökiga barn, desto mer eller mindre inkluderas de i verksamheten. Det framkommer även i studien att pedagogernas förhållningssätt också påverkar hur andra barn uppfattar de stökiga barnen. Den pedagogiska miljöns utformande är också av största vikt för inkludering av stökiga barn där förberedelser för övergångar och sammansättning av gruppkonstellationer är väsentliga. Faktorer som påverkar inkludering av stökiga barn visas i studien vara bland annat gruppstorlek och ett samspelt arbetslag.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

27

Jönsson, Ann-Christin. "Barn som hörs och syns - hur bemöts de? Förskollärares beskrivning av utagerande barns lek i förskolan." Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-32364.

Full text

Abstract:

Syftet med detta arbete är att undersöka hur förskollärare beskriver sitt synsätt på utagerande barns kamratrelation i leken med andra barn och sina arbetssätt, eller metoder i bemötandet gentemot utagerande barn. Hur beskriver förskollärare utagerande barns beteenden, har förskollärarna en enhetlig utarbetad arbetsmetod+ Upplever förskollärare orsaken till utagerande barns beteende på en individ-, grupp-, och organisationsnivå? För att undersöka dessa frågeställningar har jag använt mig av halvstruktrerade intervjuer med åtta förskollärare. Forskning betonar en självransakan av sitt eget bemötande och vikten att få rätt handledning enskilt eller i arbetslaget. Resultatet visade att förskollärarna beskrev utagerande barns beteende som barn som tar plats, är väldigt högljudda och vill synas. Barnen tillskrevs egenskaper som bråkiga, stökiga och avvikande. Orsaken till utagerande barns beteende ansåg alla förskollärare i första hand vara individinriktade. Ingen av förskollärarns nämnde sitt eget bemötande som en bidragande orsak. Ingen av förskollärarna hade i sitt arbetslag en utarbetad metod för att utveckla utagerande barns lek med andra barn men ansåg det vara viktigt att vara med i barnens lek för att utveckla barnets lekutveckling. Resultatet visade att det inte alltid var så p.g.a. stora barngrupper och personalbrist.
Purpose with this work is to examine how preschool teacher discript theirs approach on disruptive children comrade relation and play with other children and theirs way to work or method in treatment to disruptive behavior children. How discript preschool teacher and homogenueous work method+ Experience preschool teacher reason to disruptive behavior children on a individual-, group- and organization leve+ To examine this questions I have used a half structure interview whith eight preschool teachers. Research emphasize a soul searching of their own treatment and the importantce to have right instrctor individual or in working team. Result showed that preschool teachers describe disruptive behavior children as a child who take place, are very laud and will seem. Children attributed quality´s as row, messy and deviant. Sourse whit disruptive behavior children considered all preschool teacher was in first manual individual minded. None of the preschool teacher mentions theirs on treatment as a contributes cause. None of the preschool teacher had in theirs working team a composed method for develop disruptive behavior children play with other children but considered it last important at been with the children play for that develop childrens play development. Result showed that it was not always so because the big children groups or personnel shortage.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

28

Nahi, Amal. "Att arbeta med konfliktfyllda barn." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för kultur och samhälle (KS), 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-27236.

Full text

Abstract:

Syftet med denna studie är att undersöka hur pedagoger i sin yrkesprofession resonerar kring deras arbete med barn med ett utagerande beteende. Denna undersökning belyser även möjligheterna för att arbeta med inkludering och svårigheter i arbetet med utagerande barn. Frågeställningarna för arbetet handlar om hur pedagoger i sitt arbete upplever dessa barn och tolkar deras utagerande beteende. Studien tar även upp hur pedagoger beskriver deras bemötande med dessa barn. Denna studie har genomförts med en kvalitativ metod med hjälp av en kvalitativ intervjuundersökning. Med hjälp av tidigare forskning och teoretiska begrepp har jag analyserat empirin som jag har samlat in.Resultatet i studien visar att pedagogerna upplever att barn med utagerade beteende anses allmänt störande eftersom de slåss, bits, kastar saker och säger emot vuxna och barn. Studien visar även att orsaker till utagerande barns beteende anses vara påverkat av t.ex. hemförhållandet, förskolans lokaler, koncentrationssvårigheter. Även barn med liknade utagerande beteende kan påverkas av varandra. Slutsatsen som studien har kommit till är att det finns dilemman i pedagogernas arbete med utagerande beteende eftersom inte alla pedagoger hinner följa planeringen som de har i arbetslaget, det saknas specialpedagoger i förskolan och många pedagoger tycker att de inte får tillräckligt stöd med handledningen.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

29

Törner, Sara. "Pedagogers roll för barn med utagerande beteendeproblem i förskolan - En kvalitativ studie." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-25957.

Full text

Abstract:

Tydliga kopplingar har länge kunnat göras mellan tidiga beteendeproblem och kriminella karriärer. Då tidiga insatser har visat sig vara långsiktigt lönsamma, har det brottsförebyggande arbetet ifrågasatts gällande vilka resurser som är aktuella. Skolan betraktas här som en outnyttjad sådan, inom vilken förskolan framhålls som en viktig arena för tidiga upptäckter av beteendeproblem och påverkan på dessa. Studien syftar därför till att undersöka hur pedagoger som berörda utövare upplever sina påverkansmöjligheter på utvecklingen hos barn med utagerande beteendeproblem i bemötandet av dessa. För att kunna samla relevant information som besvarade studiens frågeställningar, intervjuades fem pedagoger på två förskolor om vilka man menade att barn med utagerande beteendeproblem var, vad som var viktigt i arbetet med dem och vilka svårigheter som fanns i detta. Resultatet visade på en samstämmig syn kring barnens karaktärsdrag, samt att bedömningsfokus snarare låg på behov än på begrepp för och orsaker till beteendet. För att möjliggöra en prosocial utveckling hos barnen, var målet att tillgodose barnet med rätt verktyg för en sund relation till sig själv och till andra. Medmänskligt och professionellt bemötande var här en viktig förutsättning. Metoderna gick övergripande ut på att dels anpassa miljön för att förhindra misslyckanden och stärka barnet, dels på att medla känslor i leken och inrätta sociala koder. Föräldrarna upplevdes som en begränsande faktor för pedagogernas möjligheter att påverka. Vidare uttrycktes behov av kompletterande kunskap. Sammanfattningsvis belyses pedagogers uppfattning av hur medvetenhet och förhållningssätt i pedagogrollen har betydelse för vilken riktningen utvecklingen hos barn med utagerande beteendeproblem får. Därmed hittas viktiga komponenter för övriga utövare och beslutsfattare, samt potentiella utvecklingsområden.
There is a well established connection between criminal careers and behavioral problems in early life. Early efforts of prevention have shown to be long term successful which has lead to questioning of the crime preventing work regarding what resources are current. The school has been considered an untapped resource by reserachers. Preschool in particular is acknowledged as an important area for early descovery of behavioural issues and the impact they have on children. The study aims to examine the way educators who are directly concerned perceive their ability to influence the development of the actions of children with externalizing behavior problems. In order to answer the questions of the study, five educators at two nursery schools were interviewed. They were asked how they identify children with externalizing behavior problems, what the most important elements in the treating of these children are and finally what difficulties they exeperience. The result shows a consensus view of children’s character traits. It also shows that the educators’ wish to emphasise children’s needs rather than the concepts and causes of their behaviour. In order to enable a pro-social development of these children the educators aim to ensure that children are provided with tools that help them develop a helthier relationship to themself and to others. In the work to achieve this, the educators have to act in a professional and humane way towards the children. These methods mainly work in two ways. They are partly about adapting the environment in order to prevent failures and strengthen children but also about mediating emotions in the context of the play and help set social codes. Parents were often stated by the educators to be limiting their work on influencing children’s behaviour. Furthermore they also expressed the need of increased knowledge in the field. The study emphasises educators’ perception of how awareness and attitudes of the educator is significant for the direction of the development for children with externalizing behavior problems. This could help other actors and decision-makers find new potential areas of development.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

30

Karlsson, Sara. "Pedagogens bemötande av barn i socioemotionella svårigheter." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för pedagogik, psykologi och idrottsvetenskap, PPI, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-24655.

Full text

Abstract:

Den här studien handlar om hur man som pedagog bemöter och stöttar barn i socioemotionella svårigheter. Studiens syfte är att undersöka vad tre förskollärare och en elevassistent anser om hur man som pedagog bemöter barn i socioemotionella svårigheter. Studien är kvalitativ och data har samlats in via intervjuer. Resultatet visar att utagerande barn är de som syns om märks mest och har därför en tendens till att få lärarens uppmärksamhet mer än de inåtvända barnen. Barn med koncentrationssvårigheter behöver en miljö där det inte finns mycket saker runt omkring dem som kan distrahera dem. För att de lättare ska kunna hålla fokus på undervisningen krävs det att man som lärare har funnit barnets intresse och byggt upp undervisningsinnehållet och materialet efter detta intresse. För att stötta barn som är utagerande gäller det att inte försöka lösa konflikter som sker direkt utan låta barnet få byta miljö och lugna ner sig först. Barn som är inåtvända är tysta och föredrar att visa sina känslor genom kroppsspråket istället, de drar sig gärna undan och man ska som lärare visa dem att det är okej att de är som dem är, men man kan vägleda dem till ett socialare liv tillsammans med sina kamrater, genom att till exempel fråga de andra kompisarna om barnet får vara med dem och leka eftersom barnet oftast inte vågar ställa den frågan själv.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

31

Driessen, Jens. "Telefoncoachning i KBT-behandling av normbrytande barn." Thesis, Stockholm University, Department of Psychology, 2006. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-1097.

Full text

Abstract:

Normbrytande beteenden hos barn och ungdomar är ett växande problem med stora konsekvenser på såväl individ- som samhällsnivå. Behandling med direkt barnfokus finns, men den mest framgångsrika behandlingen bygger på föräldramedverkan. Detta innebär att barn som saknar föräldrastöd riskerar att få mindre effektiv hjälp. Studiens tre syften var att a) undersöka effekten av en behandling med barnfokus utan föräldramedverkan, b) utforma och utprova en telefoncoachningskomponent som behandlingstillägg, c) undersöka om telefoncoachningen gav tilläggseffekter. Tio pojkar med normbrytande beteende deltog i studien. Behandlingen omfattade tio sessioner och ägde rum inom barn- och ungdomspsykiatrisk rutinvård. Hälften av pojkarna fick telefoncoachning mellan behandlingssessionerna. Resultaten indikerar en generell positiv behandlingseffekt samt en viss tilläggseffekt av telefoncoachningen som i övrigt visade sig vara billig och praktiskt genomförbar.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

32

Färdigh, Katarina, and Carolina Jonsson. ""Myror i brallan" : Beteendeproblem hos barn i förskolan ur ett lärandeperspektiv." Thesis, Högskolan i Gävle, Akademin för utbildning och ekonomi, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-10747.

Full text

Abstract:

Inom förskolan finns många barn med ”störande” beteenden och förskollärare möter någon gång dessa barn. Syftet med denna studie var att undersöka hur förskollärare kan arbeta för att skapa en optimal lärandemiljö, både ur ett pedagogiskt och ur ett socialt perspektiv, för dessa barn. I studien kommer begreppet beteendeproblem, utifrån Socialstyrelsens (2010) benämning, att användas. Första delen av studien består av litteraturstudier. Nordahl, Sørlie, Manger och Tveit (2007) påvisar vikten av proaktiva strategier för att förebygga att beteendeproblem uppstår eller att existerande beteendeproblem förvärras. Den andra delen av undersökningen består av sju intervjuer med förskollärare. I intervjuerna framkom förskollärarnas erfarenheter av och synsätt på barn med beteendeproblem, samt hur de arbetar för att hjälpa dessa barn. Arbete i smågrupper anser de intervjuade förskollärarna vara gynnsamt för lärande och utveckling. Att arbeta enskilt med ett barn med beteendeproblem anser de vara exkluderande, därmed undviks det i den grad det är möjligt. Barn har rätt att lära och utvecklas efter sin egen förmåga och det är en av förskollärarnas uppgift att se det individuella barnets såväl som gruppens behov (Skolverket, 2010). Detta innebär att förskollärarna måste se till det enskilda barnets behov och även skapa fungerande sociala relationer mellan barn och barn såväl som mellan barn och vuxna. Sociala samspel är en stor del av förskolebarns vardag och det är i samspelet som en stor del av lärandet sker. Förskolemiljön har en betydande roll i barns utveckling och lärande, då utformningen av rummen påverkar hur barnen uttrycker sig, vilket i sin tur påverkar barnens sociala relationer. Graden av syn- och hörselintryck har betydelse för koncentration och därmed förmågan att ta in kunskap.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

33

Djurberg, Caroline, and Linda Larsson. "Barn med koncentrationssvårigheter." Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-34700.

Full text

Abstract:

Barn med koncentrationssvårigheter heter examensarbetet och är skrivet av Caroline Djurberg och Linda Larsson. Detta arbete handlar om barn som enligt berörda pedagoger har koncentrationssvårigheter, men som inte har en fastställd diagnos. Vi har genom enkätintervjuer, informella intervjuer, observationer och litteratur studerat dessa elever och hur pedagoger bemöter och arbetar med dem ute i fyra olika klasser. Resultatet av undersökningen visar att barn som enligt berörda pedagoger har koncentrationssvårigheter, jämfört med andra barn, behöver extra stöd och hjälp från både kamrater och vuxna för att hitta en lagom aktivitetsnivå som främjar barnets utveckling. Resultatet visar att koncentrationssvårigheter hos dessa barn inte ligger på barnet, utan att koncentrationssvårigheterna sitter i pedagogens arbetssätt och i miljön. Struktur, tydlighet, gränser, inlärningsmiljö, inlärningsstil och självkänsla är centrala begrepp i arbetet med dessa barn för att koncentrationssvårigheterna ska minska eller helt försvinna.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

34

Lunnelie, Beatrice. "När nycklarna sällan passar : En essä om pedagogers villrådighet i mötet med utagerande barn." Thesis, Södertörns högskola, Lärarutbildningen, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-41015.

Full text

Abstract:

In this scientific essay I examine three situations in which the common difficulty is how I, as an educator, should respond to a child with challenging behavior. The purpose of this essay is to investigate how different approaches affect children with externalising behavior. My scientific questions relate to the thoughts about working methods, relationships and knowledge that I was challenged with during the time I worked with the child in my portrayals. Additionally, how similar situations, that may occur in the future, should be handled in a professional way in my future role as a preschool teacher. For this essay, I have used theories and working methods in low arousal approaches by Andrew McDonnell and David Edfelt's, as well as Jonas Aspelin and Annelie Frelin´s description of relationship skills and the process of creating a relationship. I have also focused on Ross W. Greene and J. Stuart Ablon's theories regarding the collaborative method CPS. Through these theories, I have been able to look at my actions from a critical perspective as I discuss how my approach in relation to my knowledge has affected children with externalised behaviors and what consequences my actions have resulted in. Furthermore, through writing this essay, I have gained an increased understanding on what triggers children into a disruptive behavior and how in my future work, with the use of these methods and approaches, I can prevent and curb the effects of aggressive character.
I denna vetenskapliga essä utgår jag ifrån tre situationer där det gemensamma dilemmat är, hur jag som pedagog ska kunna bemöta ett barn med utmanande beteenden. Syftet med essän är att undersöka hur olika förhållningssätt påverkar barn med utagerande beteenden. Mina vetenskapliga frågeställningar berör de funderingar kring arbetssätt, relationer och kunskap jag utmanades i under den tid jag arbetade med barnet i mina gestaltningar. Men även hur jag på ett professionellt sätt ska kunna hantera liknande situationer i min blivande roll som förskollärare. De teorier och metoder jag använder för att reflektera kring mina frågeställningar är Andrew McDonnell och David Edfelts teorier och arbetssätt i lågaffektivt bemötande, Jonas Aspelin och Annelie Frelins beskrivning av relationskompetens och relationsskapande samt Ross W. Greene och J. Stuart Ablons teorier om samarbetsmetoden CPS. Genom dessa teorier har jag kunnat se på mitt handlande ur ett kritiskt perspektiv då jag diskuterar hur mitt förhållningssätt i relation till min kunskap påverkar barn med utagerande beteenden och vilka konsekvenser mitt agerande medfört. Vidare har jag genom detta essäskrivande fått en ökad förståelse för vad det är som gör att barn hamnar i problemskapande beteenden, och hur jag i mitt framtida arbete med metoder och förhållningssätt kan förebygga och stävja affekter av aggressiv karaktär.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

35

Ahlström, Matilda, and Sandra Dangardt. "”Barn gör så gott de kan” : En intervjustudie om förhållningssätt och strategier imötet med barn som har utagerande beteendeproblem i förskolan." Thesis, Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-14270.

Full text

Abstract:

Förskollärare har idag tendenser att kategorisera barn efter deras beteende, det kan leda till att barn blir exkluderade i förskolans verksamhet. Vi har därför valt att undersöka hur förskollärare och specialpedagoger förhåller sig till barnet och barnets beteende. Syftet med denna studie är att undersöka hur förskollärare och specialpedagoger resonerar kring barn med utagerande beteendeproblem, vilka strategier de använder sig av för att inkludera dessa barn i förskolans verksamhet samt om förskollärarens förhållningssätt påverkar barn med utagerande beteendeproblem. Vi har använt oss av en kvalitativ metod, vi har intervjuat sex förskollärare och två specialpedagoger. Vi valde intervju som redskap för att vi ville få en djupare förståelse av förskollärarnas och specialpedagogernas förhållningssätt och strategier. I resultatet framgår det att förskollärarna har olika sätt att möta barn med utagerande beteendeproblem och de tycker alla att dessa barn får en stämpel på sig eftersom att de syns och hörs i verksamheten. De tycker också att det är komplext att bemöta dessa barn för de väcker många känslor samt att förskollärarna vill ha mer kunskap om hur de ska bemöta barn med utagerande beteendeproblem.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

36

Holmlund, Tilda, and Evelyn Kuhlin. ""Barn som kan göra rätt, gör rätt"." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-42497.

Full text

Abstract:

Syftet med studien var att undersöka hur förskolepersonal från tre olika verksamheter uppfattar begreppen in- och utagerandebeteende samt vilka specialpedagogiska perspektiv som skildras i arbetet med att stödja barn som upplevs bruka ett in- eller utagerandebeteende. Att få en vidare kunskap om hur specialpedagogiska insatser används i förskolans verksamhet samt vad förskolepersonal anser vara betydande i arbetet med att stödja barn i förskolan. Studien grundar sig i kvalitativa semistrukturerade intervjuer som genomförts med sammanlagt åtta stycken personal från förskolan. Vår teoretiska utgångspunkt har varit specialpedagogiska perspektiv vilka benämns som det traditionella perspektivet, det relationella perspektivet och dilemmaperspektivet. Det resultat som vi funnit mest framträdande var föreskolpersonalens uppfattningar om begreppen in- och utagerandebeteende, de specialpedagogiska perspektiv som skildrats samt hur verksamheternas specialpedagogiska arbete ter sig i praktiken. Studiens slutsats var att vi kunnat urskilja samtliga tre specialpedagogiska perspektiv i relation till intervjupersonernas svar samt att vi kunnat se ett samband mellan tid- och resursbrist och samtliga barns rätt till förskoleplats, vilket givit ett resultat i form av ett behov av olika prioriteringar i verksamheterna.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

37

Lyxell, Jesper, and Petter Degerfeldt. "RAMAR OCH KRAMAR : En studie om fritidslärares syn påbemötandet av barn somutmanar." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-159687.

Full text

Abstract:

Studien syftar till att nå ökad kunskap och djupare förståelse om fritidslärarens erfarenheter av arbetet med barn som utmanar den pedagogiska verksamheten. Specifikt fokus kommer att riktas mot fritidslärares förhållningsätt och bemötande gentemot dessa barn. Undersökningen har utgått från kvalitativa intervjuer med yrkesverksamma fritidslärare. Resultatet visar att fritidslärare har god kunskap inom detta område men att de har fått tillskansa sig den på egen hand efter slutförd lärarutbildning. Det framkommer också att fritidslärare använder sig av samma förhållningssätt i skolverksamheten och ifritidsverksamheten, detta förhållningssätt är lågaffektivt bemötande. Trots att de använder sig av samma förhållningssätt så kan olika strategier användas i mötet med barnen.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

38

Westin, Elinor. "Barn med svårigheter eller beräknande bråkstakar? : En studie om lågstadielärares syn på utagerande beteende i skolan." Thesis, Ersta Sköndal högskola, Institutionen för socialt arbete, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:esh:diva-1143.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

39

Säflund, Marjatta. "Nu blev John så där tokig igen! : en essä om ett utagerande barn på ett familjedaghem." Thesis, Södertörns högskola, Centrum för praktisk kunskap, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-38541.

Full text

Abstract:

This scientific essay starts with a description of a dilemma that I as a childminder find hard to handle. The story is reproducing an incident where this day care child -John- is getting an outburst that is affecting many persons in the group activity local for childminders. The problems that are created by the repeated defiant and unwieldy outbursts by this boy are challenging to handle. I have got certain experiences of children with special needs, but that competence is not sufficient in this case. The text also describes the doubt if a single childminder really is capable to handle a child that is demanding a lot more assistance than what is normal among day care children. Is it possible to offer all the children secure attention and interesting learning when one of them is demanding extra attention and support? Would an single-handed educator be able to help the boy to function better in social contexts? When I reflect over my dilemma, I am framing my questions. Through the writing I seek a deeper insight about what solutions eventually turns out to work for the challenging child. As a result of this examining writing process, I have found that the including of the child in the day care group was successful beyond expectation. The relation between me and the child is developing in a positive way when I choose to handle his tantrums in a less emotional way. An empathic approach and dialogues opens up for a cooperation which give the child possibilities to become a participant and able to affect his everyday situation at the family day care. The smaller group is a postulate for the positive development taking place within the boy. According to me, professional childminders should have a natural place as carers to children who for various reasons do not work or thrive in larger groups. The essay also includes explorations of other educators experiences in the form of participating observations on a preschool. The initial report, the observations, the empirical analysis and the result are all linked together with the theories of practical knowledge, my reflections, new insights, theoretical knowledge, research and literature that strengthen these. The practical knowledge is running like a red thread through the text.
Den här vetenskapliga essän börjar med en beskrivning av ett dilemma, som jag som dagbarnvårdare, upplever svårhanterligt. Berättelsen återger en incident där dagbarnet, John får ett utbrott, som påverkar många personer på dagbarnvårdarnas gruppverksamhet. Problemen som pojkens återkommande trotsiga och svårhanterliga anfall orsakar är utmanande att handskas med. Viss erfarenhet av barn med speciella behov har jag men den kompetensen räcker inte till i det här fallet. Jag funderar över vilken inverkan pojkens raserianfall har på de andra barnen och vuxna i gruppverksamheten -både i den större och mindre gruppen som barnet vistas i. I texten beskrivs också tvivlet över huruvida en ensam arbetande dagbarnvårdare är kapabel att hantera ett barn, som kräver betydande assistans utöver det som dagbarn vanligtvis gör. Kan en pedagog på egen hand hjälpa pojken att fungera bättre i socialt kontext? När jag reflekterar över mitt dilemma så väcks mina frågeställningar. Genom skrivandet söker jag en djupare insikt om det som med tiden visar sig fungera för det utmanande barnet. Till följd av den här granskande skrivprocessen har jag kommit fram till att inkludering av barnet i dagbarnsgruppen lyckades över förväntan. Relationen mellan barnet och mig utvecklas positivt när jag väljer att hantera de problematiska utbrotten mindre emotionellt. Empatiskt förhållningssätt och samtal öppnar till ett samarbete, som ger barnet möjlighet att vara delaktig och påverka sin vardag på familjedaghemmet. Den mindre gruppen är en förutsättning för den gynnsamma utvecklingen som sker hos pojken. Enligt mig bör yrkesgruppen dagbarnvårdare ha sin givna plats som omsorgsgivare för barn som inte av olika anledningar trivs eller mår bra i större grupper. Uppsatsen innehåller även ett utforskande av andra pedagogers erfarenheteri form av deltagande observationer på en förskola. Den inledande berättelsen, observationerna, analysenav empirin samt resultatet knyts samman med den praktiska kunskapens teori, mina reflektioner, nya insikter, teoretiska kunskaper, forskning och litteratur som stärker dessa. Den praktiska kunskapen går som en röd tråd genom texten.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

40

Larsson, Eva. "Barn som har svårt för att leka med andra barn i förskolan." Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2006. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-34108.

Full text

Abstract:

Ett antal förskollärare har intervjuats om sin syn på barn som har svårt att leka med andra barn. Pedagogerna har en samstämmig bild av att dessa barn oftast reagerar med att antingen dra sig tillbaka eller med att bli utagerande vid kamratkontakt. För att stötta dessa barn är det vanligaste arbetssättet för pedagogerna att gå in i leken. De intervjuade uttrycker speciellt oro för att de inåtvända barnen blir bortglömda samt att de utagerande barnen skall få stämpeln "de som alltid förstör".
A number of preschool teachers have been interviewed about their view on children, who find it difficult to play with other children. The teachers have an unanimous view on how such children react: either by retiring from the playing or by spoiling the other childrens play. The interviewed teachers are especially concerned that these children will be neglected or constantly seen as a nuisance.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

41

Mjösberg, Sofie, and Cecilia Andersson. "”Är man med och finns där för barnen gör det skillnad” : Förskollärares uppfattningar om samspelet med barn med beteendeproblem." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för pedagogik, psykologi och idrottsvetenskap, PPI, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-10327.

Full text

Abstract:

Syftet med vår undersökning är att bidra med kunskap om hur förskollärare arbetar och samspelar med utagerande respektive inagerande barn genom att ta del av förskollärares syn på arbetet i verksamheter i en liten kommun i södra Sverige. Resultatet kommer inte att ge en heltäckande bild över hur arbetet ser ut nationellt, men vår lokala undersökning är däremot tänkt att skapa ett underlag för diskussion och reflektion för andra förskollärare i respektive verksamheter. För att få reda på våra frågeställningar intervjuade vi fem förskollärare från fyra olika förskolor. Intervjuerna spelades in, vilket underlättade bearbetningen av datainsamlingen. Resultatet av undersökningen visar att viktiga delar i arbetet med inagerande och utagerande barn är att skapa trygghet och lugn för barnen, att finnas närvarande som vuxen i verksamheten och att stärka deras självkänsla genom att bland annat bekräfta barnen. Förskollärarna beskrev också de stora barngrupperna som problematiska för både inagerande och utagerande barn. De menade att små grupper gynnade barn med dessa problem. Det nära samarbetet med föräldrarna förklarades också som en framgångsfaktor för att hjälpa barn i denna problematik. De tre tydligaste motiveringarna till de arbetssätt som förskollärarna använde sig av var olika modeller som SET och Marte Meo, kollegor och litteratur. Förskollärarna bedömde att de använda arbetssätten fungerade bra och de såg framsteg hos barnen i gruppen även om de påpekade att barnens handlingsmönster kunde gå upp och ner i perioder.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

42

Forss, Nathalie. "Rätt kunskap och bemötande kan bidra till att barn med ett utagerande beteende får en positiv tid i förskolan." Thesis, Luleå tekniska universitet, Institutionen för konst, kommunikation och lärande, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:ltu:diva-80850.

Full text

Abstract:

Syftet med studien var att synliggöra vilka strategier förskollärare beskriver att de använder i det dagliga arbetet med barn som har ett utagerande beteende och hur deras behov möts. Syftet har vidare varit att ta reda på hur dessa barns självkänsla och självbild stärks för att ett välbefinnande ska främjas. Denna kvalitativa studie har tagit stöd i det relationella perspektivet och det salutogena perspektivet där kvalitativa intervjuer använts för insamlande av information. Fem förskollärare från fem olika förskolor har ingått i studien varav alla besuttit erfarenhet om barn med ett utagerande beteende. Resultatet visar att förskollärarna använder sig av en rad olika strategier i arbetet. Vidare visar resultatet att det är ovanligt att kommunikation med barnen sker både gällande val av strategi samt om deras mående och trivsel på förskolan. Genomgående i utsagorna är att förskollärarna ser förhållningssättet som det viktigaste varpå det framgår som väsentligt att reflektera och ha en medvetenhet om hur ens förhållningssätt påverkar barnsyn. Detta utgör i sin tur en väsentlig roll för vilket bemötande barnen får och hur deras behov möts samt hur de tänker om och ser på sig själv.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

43

Axberg, Ulf. "Assessing and treating three to twelve-year-olds displaying disruptive behaviour problems /." [Skövde : Ulf Axberg], 2007. http://hdl.handle.net/2077/4697.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

44

Johansson, Emelie. ""Det handlar mer om impulser om att försöka styra de första känslorna" : En intervjustudie om utagerande barn i förskolan." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för pedagogik, psykologi och idrottsvetenskap, PPI, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-20333.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

45

Jönsson, Annica, and Stefan Arnström. ""Det finns inga ointresserade barn-om det finns betyder det ointresserade vuxna." : Hur lärare och barnskötare på förskolan ser på och hantera bråkiga, utmanande och utagerande barn?" Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för utbildningsvetenskap (UV), 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-34211.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

46

Johansson, Hanna, and Julia Mafrost. ""Vi accepterar inte ett beteende, men vi tycker om dig" : En kvalitativ intervjustudie om förskollärares erfarenheter av att bemöta utagerande barn." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-159651.

Full text

Abstract:

Syftet med examensarbetet var att ge inblick i några förskollärares upplevelser och erfarenheter av att bemöta barn med utagerande beteende, detta genom följande frågeställningar: Hur kan utagerande barn i förskolan bemötas på ett framgångsrikt sätt enligt några förskollärare? Hur uppfattar studiens förskollärare sina kompetenser att bemöta barn med utagerande beteende? Studien bestod av åtta kvalitativa intervjuer utifrån ett kriteriebaserat urvalsförfarande. I resultatet framkom strategier som kan liknas vid metoden lågaffektivt bemötande, och även att förskollärarna gör medvetna val av olika strategier för att bemöta utagerande barn. Framstående strategier som nämndes var att skapa goda relationer till barnen, ett lugnt förhållningssätt samt olika förebyggande åtgärder såsom bildstöd och ritstöd. En annan förekommande strategi var att separera det utagerande barnet ur barngruppen för att hjälpa barnet att lugna sig. Stress framkom som en faktor som gav sämre förutsättningar för förskollärarna att bemöta utagerande barn. En slutsats är att ett lugnt förhållningssätt upplevs som grundläggande i skapandet av relationer, till skillnad från stress som påverkar förskollärarnas bemötande negativt. En annan slutsats är att separering av ett utagerande barn från barngruppen, som tycks förekomma, är en framgångsrik strategi som är osynlig i den tidigare forskning som redovisas. En övergripande slutsats är att studiens förskollärare anser att beprövade och framgångsrika strategier huvudsakligen grundlagts i den professionella yrkespraktiken.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

47

Engström, Cecilia. "Se barnet : Relationsskapande möten i förskoleklass och strategier för inklusion av barn som har ett utagerande beteende. En kvalitativ litteratur och intervjustudie." Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för kultur-, religions- och utbildningsvetenskap, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-13611.

Full text

Abstract:

Syftet med denna kvalitativa litteratur och intervjustudie var att undersöka pedagogens roll i relationsskapande möten för barn i behov av särskilt stöd i förskoleklass, i synnerhet med tanke på barn som har ett utagerande beteende. De frågeställningar som låg till grund för denna studie var; Vilka pedagogiska strategier kan bidra till att öka graden av inklusion av barn som har ett utagerande beteende i både didaktiska situationer och i socialt samspel? och: Vilken är pedagogens roll i relationsskapande möten och hur blir detta synligt i arbetet med barn som har ett utagerande beteende? För att få svar på dessa frågeställningar valde jag att först undersöka relevanta internationella forskningsartiklar, leta strategier och presentera de mest frekventa strategierna i en tabell. Då detta resultat kändes statiskt och lämnade flera frågor obesvarade gjordes valet att intervjua en yrkesverksam förskollärare i förskoleklass. Intervjufrågorna baserades på resultatet av litteraturstudien, egna reflektioner och på föreliggande studies teoretiska inramning, det vill säga Martin Bubers relationsfilosofi. Resultatet av delstudie I visar att det finns en mängd pedagogiska strategier som kan bidra till att öka graden av inklusion av barn med ett utagerande beteende. De mest frekventa strategierna utifrån forskningsartiklarna är; Pedagogens förhållningssätt; beröm, uppmuntran och positivt bemötande. Att ha en trygg och tydlig struktur på miljö, uppgifter, förväntningar och på dagen. Skapa en tillåtande och accepterande atmosfär där olikheter ses som tillgångar och arbeta för att skapa goda relationer. Uppmuntra till diskussion, interaktion och samlärande. Undvik särskiljande lösningar som små undervisningsgrupper. Anpassa alla aktiviteter efter individuella behov, förutsättningar och intressen. All träning i sociala förmågor bör sammanflätas med vardagliga aktiviteter samt att ha en god samverkan med föräldrar, kollegor och andra instanser. Resultatet av delstudie II visar att pedagogens roll för att skapa inkluderande relationsskapande möten är betydelsefull. Pedagogens roll är att ge hela barnet möjligheter till lärande och utveckling genom att se, bekräfta, uppmuntra, stödja och lyfta fram det som är enastående och unikt hos varje individ. En medveten pedagog har en förmåga att ta tillvara på relationsskapande möten för att bygga förtroende, tillit och för att skapa en förstående och accepterande atmosfär där olikheter ses som tillgångar. Pedagogens roll är att ha en tilltro till barnets förmågor och ta tillvara på dessa. Arbetssätt och förhållningssätt i detta perspektiv anpassas efter barnens olika förutsättningar, behov och intressen.
The purpose of this qualitative literature and interview study was to investigate the role of teacher in relationship-buildingsessions with children in need of special needs support in pre-school,particularly with respect to children who have a disruptive behavior. Theissues underlying this study were: Whatpedagogical approaches can help to increase the degree of inclusion of childrenwith a disruptive behavior in both didactic situations and in socialinteraction? and: What is theteacher's role in relational meetings and how this will be visible in the workwith children who have disruptive behavior? To answer these questions, Ichose to first examine relevant international research articles, searchstrategies and present the most frequent strategies in a table. Since thisresult seemed static and left several questions unanswered I chose to interviewa professional teacher in preschool class. The interview questions were basedon the results of the literature review, reflections and this present study theoreticalframe, namely Martin Buber's relational philosophy. The first study shows thatthere are a variety of teacher strategies that can help to increase the degreeof inclusion of children with disruptive behavior. The most frequent strategiesbased on the research articles are; teachers attitude and approach; praise,encouragement and positive feedback. Have a safe and clear structure of theenvironment, tasks, and expectations of the day. Create a permissive andaccepting atmosphere where diversity is seen as an asset and develop goodrelations. Encourage discussion, interaction and co-operative learning. Avoidexcluding solutions such as small teaching groups. Adapt all activities toindividual needs, abilities and interests. All training in social skills shouldbe integrated with everyday activities. Have a good cooperation with parents,colleagues and other agencies. The results of the second study show that theteacher´s role in creating inclusive relational meetings is important. Theteacher's role is to give the child opportunities for learning and developmentthrough to really see, acknowledge, encourage, support and highlight what isoutstanding and unique in each individual. A conscious teacher has the abilityto take advantage of the relationship-building sessions to build confidence,trust and to create an understanding and accepting atmosphere where differencesare seen as assets. The teacher's role is also to have a belief in each child'sabilities and take advantage of these abilities. Work methods and teachersattitudes in this perspective are tailored to meet children's differentcircumstances, needs and interests.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

48

Tuovila, Christina, and Sara Jarsén. "Barn har inte svårigheter, de är i svårigheter : En kvalitativstudie om de professionellas strategier och attityder kring elever med utagerande beteende i skolan." Thesis, Högskolan Väst, Avdelningen för socialt arbete och socialpedagogik, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hv:diva-15369.

Full text

Abstract:

Lärare och andra professionella i skolan har i dag har ett komplext uppdrag med fler och fler elever som är i behov av extra stöd och anpassningar för att kunna genomföra sin skolgång. Syftet med studien var dels att få kunskaper om vilka strategier och attityder det finns bland de professionella i skolan gällande barn med utagerande beteendeproblematik. Det vill säga ett beteende som förstör för eleven själv samt för de andra eleverna i klassen. Samt hur dessa attityder kan påverka de professionellas inkludering kontra exkludering av elever i den ordinarie undervisningen. Detta är en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer där vi har intervjuat sju respondenter med olika professioner som alla är verksamma på mellanstadiet. Genom en tematisk analys fick vi fram sju teman som sedan analyserades med en utgångspunkt i interaktionismen, då vi anser att detta perspektiv är användbart när vi studerar människor, deras beteenden och interaktionen mellan människor och samhälle. Slutsatsen av vår studie är att attityderna styr de professionellas strategier och dagliga arbete med elever med utagerande beteende samt att attityden till elever med utagerande beteende skiljer sig från person till person. Utifrån socialt arbete och ett socialpedagogiskt perspektiv anser vi att det är högts relevant att studera hur de professionellas dagliga arbete ser ut gällande strategier och inkludering av dessa elever. Det finns forskning som tyder på att, hur elever med utagerande beteende bemöts av andra, är av betydelse för eleven fortsatta sociala interaktion och utveckling längre fram i livet.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

49

Semelius, Granevald Veronica. "Psykosociala faktorers och läsförmågans betydelse vid beteendeproblem : En kvalitativ studie om pedagogers erfarenheter av och uppfattningar om risk- och skyddsfaktorer vid utagerande och internaliserande beteendeproblem hos barn och unga i förskola och skola." Thesis, Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-111246.

Full text

Abstract:

Syftet med examensarbetet var att mot pedagogers praktiska erfarenheter och professionella praktik pröva olika teorier kring risk- och skyddsfaktorer vid utagerande och internaliserande beteendeproblem hos barn och unga samt beteendeproblemens koppling till läsförmåga för att se hur teorierna fungerar i relation till praktiken. Studien är kvalitativ och datainsamlingsmetoder har varit semistrukturerade intervjuer och kompletterande enkäter med sammanlagt tio informanter. Dataanalysen har inspirerats av en fenomenografisk metodansats i de första analysstegen. Resultatet visar bland annat att informanterna har erfarenheter och uppfattningar av att barns/elevers beteendeproblem dels kan handla om förmågor och färdigheter hos individen själv, exempelvis bristande kommunikativ förmåga eller svag självkänsla, dels att faktorer i hemmiljön och/eller förskolan/skolan verkar hindrande för barnets/elevens utveckling och lärande. Framför allt visar materialet att lärarens relation till barnet/eleven och föräldrarna har stor betydelse för utgången av beteendet. Denna studie bidrar bland annat till forskningen på så sätt att slutsatser dras att det bland informanterna finns en osäkerhet i bemötandet och hanterandet av framför allt barn och unga med internaliserande beteende samt att förskolan/skolan har behov av dels mer kunskap om beteendeproblem, dels bättre tid och forum för reflektionsarbete och relationsskapande. Insatser bör vidare sättas in tidigt och gärna fokusera på att lära barnen läsa. Sammantaget finns det på flera punkter en överensstämmelse mellan denna studies resultat och med den empiriska forskning som tidigare gjorts i ämnet beteendeproblem hos barn och unga.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

50

Pllashniku, Shqipe. "Förskollärares tankar om barns utagerande beteende." Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-35014.

Full text

Abstract:

Syftet med mitt arbete är att undersöka hur ett antal förskolepedagoger tänker kring förskolebarns utagerande beteende; vad sådant beteende är, vad orsaken till det är samt hur man bör hantera det som pedagog. Jag har använd mig av kvalitativa intervjuer och intervjuat fem pedagoger. Frågan vad utagerande beteende hos barn är associerar informanterna först till olika slags konkreta yttringar, som bråk och skrik. Man associerar också till avvikande, störande beteenden. Orsaker till utagerande beteende associerar man till en mängd olika faktorer som hemmiljö, psykologiska faktorer och förhållanden i själva förskolemiljön. Det tydligaste mönstret tycks vara att man först och främst ser till förhållanden i barnets sociala omgivning. Det genomgående mönstret i informanternas svar på frågan om pedagogens kompetens handlar om relationen mellan pedagog och barn. Avgörande är, påstår man, en förmåga att bygga goda, förtroendefulla relationer till barnet. Man menar att det därigenom skapas förutsättningar för pedagogen att kunna hantera olika slags beteenden hos barnet.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

Dissertations / Theses on the topic 'Utagerande barn'

Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles