Academic literature on the topic 'Utbildning 2020'

Den 21 juni 2011 tryckte Högre utbildnings dåvarande redaktion på publiceringsknappen och det första numret av tidskriften såg dagens ljus. Sedan dess har tidskriften kommit ut med två eller tre nummer per år. Det här numret är det 23:e sedan Högre utbildning startades. Med anledning av 10-årsjubileet vill vi inledningsvis blicka både bakåt och framåt, och reflektera över tidskriftens tillblivelse och utveckling.

Pedagogisk forskning i Sverige ställde frågan, våren 2020, om ett nytt paradigm kring forskning och utbildning/skola är under framväxt. Koppling görs till praktiknära forskning och till växelspelet mellan pedagogik som en rigorös akademisk disciplin (vetenskaplig legitimitet) och möjligheten att samtidigt utgöra en relevant professionsbas (professionell legitimitet). Redaktörerna har gett mig möjlighet att göra en avslutande reflektion. Efter att ha läst samtliga, intressanta och tankeväckande debattartiklar vill jag lyfta fram ett par områden av betydelse i sammanhanget; forskningens betydelse för kunskaps- och verksamhetsutveckling och betydelsen av att professioner aktivt medverkar till sin egen kunskapstillväxt. I texten lutar jag mig emot och tar även spjärn mot de olika artiklarna och hoppas därmed medverka till ett fortsatt samtal.

Välutbildade skolledare ses som en viktig faktor i utveckling av den lokala skolan. År 2010 blev därför Rektorsprogrammet en obligatorisk utbildning på avancerad akademisk nivå. I en undersökning följer vi en grupp rektorer under de tre år de deltar i programmet. I denna artikel presenteras resultatet av en delstudie i den mer omfattande undersökningen om rektorer i utbildning. Under utbildningen är deltagarna organiserade i ”lärgrupper” i vilka de förväntas arbeta och lära tillsammans. Intentionen är också att ge rektorerna erfarenheter av ett lärande i samspel med kollegor. Delstudiens syfte är att undersöka och förstå rektorernas beskrivningar av de aktiviteter som sker inom studiegruppen. Forskningsfrågor är: 1. Vilka drivkrafter är möjliga att identifiera i rektorers beskrivning av de aktiviteter som sker inom lärgrupperna? 2. Vad möjliggör och begränsar det gemensamma lärandet inom lärgrupperna? Materialet analyseras med hjälp av teorin om praktikarkitekturer.

Det pågår en förändring i styrningen av barnomsorg och förskola i de nordiska länderna. Nya begrepp efinierar dess uppdrag, vilket skapar möjligheter men också utmaningar. Introduktionen till temanumret ger en beskrivning av aktuell forskning och pågående diskussion i framför allt Sverige, men också i övriga nordiska länder, om begreppen utbildning och undervisning, som en del i denna förändrade styrning. Ansvaret för förskolan i Sverige flyttades i slutet av 1990-talet till utbildningsdepartementet och Skolverket, från att tidigare ha sorterats under socialdepartementet och Socialstyrelsen. Därmed kom förskolan i första hand att motiveras av barnets rätt till förskola, snarare än föräldrars rätt till barnomsorg. När en ny skollag infördes 2010 förstärktes uppdraget ytterligare i en utbildningspolitisk riktning, genom att förskolan blev en skolform som inte längre i första hand reglerades genom beskrivningar av omsorg och lek, utan med begreppen utbildning och undervisning. Denna nya styrning, med begrepp som emanerar ur skolans tradition, genomfördes utan föregående utredning av vad det skulle kunna betyda för förskolan.I introduktionen presenteras temanumrets åtta artiklar, som är skrivna av svenska forskare med intresse för att bidra till diskussionen om hur begreppet undervisning kan tolkas och tillämpas i förskolan. Diskussionen om utbildning och undervisning i förskolan är högaktuell i Sverige, men temanumret bidrar även till pågående diskussioner i övriga nordiska länder. En sammanfattning av artiklarna ger att undervisning i förskola handlar om att skapa eller fånga ett intresse hos barn och att därifrån stötta ett lärande och en utveckling, för att ge varje barn de bästa förutsättningarna för resten av livet.

Denna studie analyserar hur framställningen av det sexåriga barnet har förändrats genom historien, beroende på hur samhället har hanterat frågor om skolplikt, sexåringens skolmognad och skolstart. Policydokument från 1940-talet fram till 2017 har analyserats med hjälp av begreppen subjektifiering och kvalificering. Policydiskurser formulerar mening och sanningar om barnet men ger också en indikation på vad som är problemen och hur dessa problem ska lösas. Policydiskurser innehåller också ekonomiska argument och formulerar den roll som utbildningspelar i att förbereda barn och unga för framtida utbildning och arbetsliv. Vi svarar på frågorna: vem är sexåringen i policydokumenten och vad ska sexåringen kvalificeras för genom utbildning? Resultaten visar att det sker en förskjutning från beskrivningar av den omogna sexåringen till den presterande och skolpliktiga eleven. I början av tidsperioden formuleras diskurser om det omogna och problematiska barnet som inte förväntats klara av att passera nålsögat för att bli insläppt i skolan. Runt millennieskiftet sker dock ett diskursivt brott då barnets förutsättningar hamnar i förgrunden. Problemet kom då istället att handla om hur skolan ska anpassas till det kompetenta barnets individuella förutsättningar. Perioden är dock kort, och en bit in på 2010-talet är det återigen den skolpliktiga, presterande och mätbara eleven som förväntas anpassa sig till statens krav. Denna förskjutning kan sättas i en global kontext som framhäver konkurrens, kunskapseffektivitet och ekonomiska incitament för skolarisering.

En sänkt naturvetenskaplig kompetens i samhället i stort gör oss sämre rustade att diskutera och göra avvägda val, exempelvis vad gäller miljöfrågor, ny teknik och hälsa. Tyvärr sjunker kunskaperna i naturvetenskap och matematik vid internationella jämförelser och de ungas intresse för naturvetenskapliga och tekniska utbildningar är lågt. För att bryta denna oroande trend inrättades 2002 FontD, en forskarskola i naturvetenskapernas och teknikens didaktik.

Bästa läsare! Välkommen att läsa artiklar i detta nya nummer av Techne Serien, det tredje numret under år 2021. I numret finns sex artiklar vars gemensamma nämnare kan reduceras till ordkonstruktionerna samskapande, meningsskapande och tvärvetenskapande. Den första artikeln Video Data Analysis for Tracing Emotional Aspects of Collaborative Design and Making Processes av Tiina Paavola, Kaiju Kangas, Sirpa Kokko, Sini Riikonen, Varpu Mehto, Kai Hakkarainen och Pirita Seitamaa-Hakkarainen, beskriver införandet av en systematisk analys på tre nivåer för videoanalys, för att spåra emotionella aspekter av en Makercentrerad samarbetsdesign och tillverkningsprocess. För analys av longitudinella samarbetsprocesser utvecklades den visuella analysmetoden Making-Process-Rug, som möjliggör spårning av materialmedierade verbala och förkroppsligade tillverkningsprocesser. Metoden exemplifieras genom en fallstudie där en grupp elever i årskurs 7 använde traditionella och digitala tillverkningstekniker för att uppfinna, designa och tillverka artefakter. Datamaterialet utgörs av 11 timmar videofilm som analyseras på tre nivåer bestående av makro, mellanliggande och mikro nivå. Resultaten visar att metoden för att identifiera känslor från videodata har potential för pedagogisk forskning inom olika områden, men att kulturspecifika uttryck och tolkningar av känslor kräver särskild uppmärksamhet i fortsatt metodutveckling. I den andra artikeln Laddad slöjd – slöjdkunnande och slöjdföremåls meningsskapande, strävar Marléne Johansson att utifrån slöjdforskning och historiska, sociala och kulturella grunder ge en översiktlig bild och lyfta fram hur slöjd, slöjdkunnande och slöjdföremål kan uppfattas ’laddade’ på olika vis. Artikeln inleds med beskrivningar om olika redskaps och föremåls laddningar. Med hjälp av en sax, en nål och en jeansväska illustreras hur olika varianter av respektive redskap har olika laddningar. En sax är inte bara en sax, den kan t ex vara en fårklippningssax, leksakssax i plast, tillklippningssax, plåtsax, kirurgsax, taggsax, broderisax, knapphålssax eller frisörsax, var och en med sin egen form, sitt eget specifika användningsändamål och laddning. Johansson belyser vidare hur skolslöjd och slöjdkunnande ger och ges laddningar samt för resonemang om slöjdkunnande och slöjdföremåls meningsskapande i och utanför skolan. Artikeln avslutas med att lyfta fram behovet av en breddad syn på slöjdens kunskapsform, och vad det kan innefatta att arbeta i hela processer utifrån idéer, olika material och redskap till ett fysiskt föremål. Artikeln ”Det blir ofte vanskelig å få til de tverrfaglige greiene” Et lærerperspektiv på tverrfaglighet av Torunn Paulsen Dagsland tar läsaren till tvärvetenskapliga utmaningar och möjligheter som den nya läroplanen för den norska grundutbildningen ger. Artikeln belyser hur den övergripande delen av läroplanen beskriver begreppet tvärvetenskapligt som en pedagogisk princip och hur detta tillåter lärare att konstruera sin egen förståelse för vad ett tvärvetenskapligt tillvägagångssätt är, och hur olika former av tvärvetenskaplig undervisning kan formas. Undersökningen bygger på dokumentanalys och intervjuer med tolv lärare i gymnasiet som undervisar i naturfag och i kunst og håndverk. Den teoretiska ramen för studien utgörs av Goodlads läroplansteori. Artikeln beskriver vad lärarna placerar i begreppet tvärvetenskapligt och hur de operationaliserar detta i sin undervisning. Studien visar att majoriteten av lärarna hävdar att tvärvetenskap innebär undervisning där ämnen integreras och glider in i varandra. Undersökningen visar dock att när lärarna ser på sin egen operationaliserade undervisning, märker de att de förstår och tillämpar den tvärvetenskapliga metoden på olika sätt. Den fjärde artikeln utgörs av Reasons for knitting blogging and its importance for crafting av Katja Vilhunen, Sinikka Pöllänen and Harri Pitkäniemi. I artikeln beskrivs en studie om orsaker till varför många som håller på med stickning, också väljer att blogga om sin verksamhet och hur bloggandet i sin tur stödjer hantverket. Studien genomfördes som en mixed-methods studie där det empiriska materialet insamlades genom två online enkäter under två olika år i samma grupp av finska bloggare, samt genom essäer skriva efter de senare enkäterna. Studiens kvantitativa data fokuserade på tidsrelaterade förändringar i bloggningen, medan det kvalitativa datat användes som klargörande beskrivningar. Resultaten visar att det fanns flera orsaker till bloggning om stickande. Orsakerna bestod av inspiration och materialisering, känsla av samhörighet och gemenskapsstöd, samt uppmuntran, reflektion och minnen. Studien antyder att stickning och bloggning kompletterade varandra, och att bloggningen stödde utvecklingen av bloggarnas stickning till en seriös fritidsaktivitet bestående av meningsfulla långsiktiga aktiviteter och tydliga mål. Den femte artikeln i numret är skriven av Stina Westerlund och Marcus Samuelsson. Artikeln Lära sig att stå ut – ett bidrag till diskussionen om varför vi har slöjd i skolan fokuserar på den stundvis högljutt ställda frågan som svenska slöjdlärare får bemöta om slöjdens varande som läroämne. Forskarna förankrar diskussionen i teorier om motstånd och ledarskap. Datamaterialet i studien utgörs av tidigare insamlade videoobservationer som tar fasta på hur tre lärare förhåller sig till elever som möter externt eller internt motstånd under slöjdprocesser. Studien visar att lärarnas olika sätt att förhålla sig till, arbeta med och språkliggöra motståndet som eleverna upplever, gör att elevernas erfarenheter av motstånd i skolslöjden blir olika. Artikeln lyfter även fram diskursen om slöjd som ett roligt ämne och vad detta medför för både lärare och elever i stunder av motstånd. Avslutningsvis konstateras att lärares arbete att ge olika typer av stöd utifrån situation och individ är både komplext och utmanande. Enligt forskarna kvarstår det ett behov av att studera balansen mellan olika typer av stöd i slöjdundervisning samt vidareutveckla begrepp som fördjupat ringar in olika kvaliteter i hur lärare i slöjd leder undervisningen. Numrets sista artikel, Utbytesstuderandes erfarenheter av slöjd på universitetsnivå, är skriven av Pia Brännkärr. I artikeln diskuteras universitetens internationalisering från ett mottagarperspektiv. Forskningsfrågan för studien lyder: Vilka erfarenheter synliggör utbytesstuderande från slöjdkursen de deltagit i? Det empiriska materialet består av 13 utbytesstuderandes skriftliga kursuppgifter från en slöjdkurs hösten 2018 vid Åbo Akademi. Genom tematisk analys och med hjälp av programmet Nvivo har studerandes texter analyserats och fem teman har skapats. Resultaten visar att utbytesstuderandes erfarenheter handlar om känslor och personlig utveckling, reflektioner gällande ämnesteknologi, den kommande lärarprofessionen, kontakten till och interaktionen med medstuderande och lärare, samt kopplingar och reflektioner till det omgivande samhället och hemlandet. Studien ger ett internationellt perspektiv på slöjdupplevelser, samt kunskap som hjälper mottagande universitet och lärare att i framtiden anpassa verksamheten så att studerande får bästa möjliga utbyte och erfarenhet. Med dessa artiklar önskar jag er givande och tankeväckande lässtunder, och uppmanar er att aktivt använda Techne Seriens artiklar i utbildning och forskning. Tillsammans bidrar vi till att slöjdforskningen stärks och sprids! En vacker sommardag i Vasa 2021, Mia Porko-Hudd Huvudredaktör

Denna studie har syftat till att granska policydokument som producerats av EU i samband med Utbildning 2020. Då dagens nationella utbildningspolitik starkt påverkas av internationella instanser där skolan successivt blivit en transnationell angelägenhet är det väsentligt att undersöka vilka utbildningsvisioner EU har. Genom en sådan granskning kan upptäckter göras gällande vilken slags grundskola som skapas. Mer specifikt har fokus i analysen varit att urskilja ifall distinktioner mellan olika utbildningsnivåer skrivits fram och vilken position skolans tidigare år i så fall får. Studien har huvudsakligen utgått från en textanalys med inspiration från diskursteorin och kritisk diskursanalys. Det innebär att talet om skolan genom dokumenten är väsentlig där två olika diskurser kunnat urskiljas, den ekonomiska och den sociala. Resultaten visar hur dokumenten tillkommit i en tid när Europa präglats av en svår ekonomisk kris. Genom effektiva invisteringar i skolan kan utbildning, enligt dokumenten, utvecklas för att i slutändan generera sysselsättning och motverka arbetslöshet. Ett stort fokus är därför på de högre utbildningsnivåerna. Samtidigt tenderar grundskolans tidigare år att tilldelas en nyckelroll gällandede sociala värdena som riskeras att bli mindre viktiga ju äldre eleverna är. EU:s utbildningsvisioner innebär därmed en viktig start i skolan inom vissa områden, där några ämnen tydligt utpekas som väsentliga och ska etableras tidigt. Konsekvensen medför att vissa barn vars intresse faller inom ramen för dessa visioner kommer få en bra start i skolan, medan andra barn med andra fallenheter riskerar att redan i tidig ålder inte finna samma lust till lärande.

För att åstadkomma ett effektivt utvecklingsarbete är det av yttersta vikt att undersöka vilka faktorer som leder till stärkt kvinnlig egenmakt. Med hjälp av ekonometrisk analys jämför denna uppsats kvinnlig egenmakt i Rwanda år 2000 respektive 2010. Trots Rwandas omfattande ekonomiska och jämställdhetsfrämjande reformer kan denna uppsats inte visa på mer än marginella ökningar vad gäller kvinnlig egenmakt. Ökningen hittas endast för kvinnor med hög utbildning. I linje med tidigare forskning indikerar resultatet att Rwandas utveckling i många avseenden främst verkar ha gynnat en mer privilegierad minoritet. Inte heller verkar utbildning vara det självskrivna tillvägagångssätt för att öka kvinnors egenmakt som man hade kunnat förvänta sig.

Detta examensarbete avslutar Magisterprogrammet i kvalitets- och ledarskapsutveckling vid Mittuniversitet vårterminen 2020. Examensarbetet utgör också en fristående och oberoende studie som är tänkt att komplettera Vinnova-projektet Swedish Edtest som pågår 2020-2022. Projektet syftar till att utforma en vetenskaplig metod för att genomföra och utvärdera digitala lärresurser samt bidra till att utveckla leverantörernas tjänster och produkter. Detta examensarbete fokuserar på ledarskap, arbetssätt och organisatoriska förutsättningar kopplat till framgångsrikt innovationsarbete. De ledare och personer med ledande och/eller samordnande uppdrag som intervjuats i studien verkar inom någon av de kommunala eller fristående huvudmän som också ingår som partner i projektet.Studien visar att skolan som organisation har visat sig vara långt mer lättrörlig och innovativ än förväntat. Deltagande skolledare har alla vittnat om att startsträckan för att ställa om undervisningen har varit kort och gått över förväntan, vilket talar för att det finns en betydligt större innovationskapacitet hos skolor och huvudmän än vad man tidigare varit medveten om när man leder och organiserar arbetet. Detta kan vara en anledning till att man inte utformat metoder och strukturer för att tillvarata och vidareutveckla den innovation som sker. Vad gäller den innovation som nu sker tycks mervärdet inte främst ligga i att arbeta digitalt utan att det digitala arbetssättet utvecklar undervisningen och sättet att hantera och nå kunskapsmålen. Samtliga intervjuade uppger att omställningen till fjärr- och distansundervisning har ökat innovationskapaciteten i den verksamhet där man leder eller samordnar arbetet. I vilken utsträckning och på vilket sätt varierar. Majoriteten av de intervjuade uppger att de redan nu ser lösningar eller metoder som man bedömer kan stödja elevernas lärande även när man återgår till ordinarie undervisning och verksamhet. Exempel som ges är ökad digital kunskap och mognad bland personalen, ökat kollegialt samarbete och erfarenhetsutbyte, re-design av undervisningen med större fokus på vad som verkligen är viktigt för att eleverna ska nå målen för sin utbildning samt en ökad flexibilitet av när och fjärrundervisning.De intervjuade ledarna främjar innovation och lärande genom ett transformativt och relationsinriktat ledarskap med starkt engagemang i skolans kärnprocess och med fokus på lärande framför teknik vad gäller innovation. De beskriver också i stor majoritet att vårens omställning till fjärr- och distansundervisning skapat ett utpräglat utvecklingsinriktat ledarskap bland såväl dem själva som i deras personalgrupper. Personliga förutsättningar som krävs är mod och tillit, långsiktighet och uthållighet, engagemang och delaktighet. Organisatoriska förutsättningar som krävs är lokalt friutrymme och mandat liksom resurser och tid. Andra återkommande begrepp är ledningens fokus, målsatta utvecklingsområden samt förutsättningar att prioritera och aktivt delta. Majoriteten av de intervjuade uppger att innovationsstödjande arbete dels sker frivilligt genom att skapa förutsättningar för intresserade och framåtlutade lärare och dels obligatoriskt genom organiserade möten,avdelade utifrån olika fokus. Organisationen kring att utvärdera effekt och mervärde är enligt en betydande majoritet av de intervjuade däremot underutvecklad eller saknas helt.<br>This thesis constitutes an independent and independent study that is intended to complement the Vinnova project Swedish Edtest, which runs 2020-2022. The project aims to design a scientific method for implementing and evaluating digital learning resources and to contribute to the development of suppliers' services and products. This degree project focuses on leadership, working methods and organizational conditions linked to successful innovation work. The leaders and persons with leading and/or coordinating assignments interviewed in the study work within one of the municipal or independent principals who are also partners in the project.The study shows that the school as an organization has proven to be far more agile and innovative than expected. Participating school leaders have all testified that the starting distance for reteaching has been short and beyond expectations, which suggests that there is a much greater innovation capacity among schools and principals than was previously known when leading and organizing the work. This may be one reason why methods and structures have not been designed to harden and further develop the innovation that is taking place. As far as the innovation that is taking place now is concerned, the added value does not seem to lie primarily in working digital, but that the digital way of working develops teaching and the way in which knowledge objectives are managed and achieved.All interviewees report that the transition to long-distance and distance learning has increased the innovation capacity of the activities in which the work is managed or coordinated. To what extent and in what way varies. The majority of those interviewed state that they already see solutions or methods that are judged to support learners' learning even when returning to regular teaching and activities. Examples given are increased digital knowledge and maturity among the staff, increased collegial cooperation and exchange of experience, re-design of teaching with a greater focus on what is really important for students to achieve the goals of their education, and greater flexibility of when and remote education.The interviewed leaders promote innovation and learning through transformative and relationship-oriented leadership with strong involvement in the core process of the school and with a focus on learning over technology in terms of innovation. They also describe in a large majority that this spring's transition to remote and distance education has created a marked development-oriented leadership among themselves as well as in their staff groups. Personal conditions required are courage and trust, long-term approach and perseverance, commitment and participation. Organisational conditions required are local free space and mandates as well as resources and time. Other recurring concepts are management's focus, targeted development areas and conditions to prioritize and actively participate.The majority of those interviewed state that innovation support work is done voluntarily, partly by creating conditions for interested and forward-leaning teachers and partly mandatory through organized meetings, divided according to different focus. The organisation around evaluating impact and added value is, according to a significant majority of the interviewees, on the other hand, underdeveloped or missing completely.<br><p>2020-06-26</p>

Uppsatsen tar sitt avstamp i den ojämna könsfördelningen inom officerskåren i Försvarsmakten och organisationens målsättning att motverka densamma. Då yrkesvalet har blivit möjligt för kvinnor först i modern tid ingår de inte heller i den klassiska teorin som avhandlar det militära yrkesvalet. Syftet med denna uppsats är att utöka förståelsen för kvinnors val att bli sjöofficer i Sverige under perioden 1978 till 2020. Detta undersöks genom en kvalitativ tolkande ansats och metoden tematisk analys. Resultatet tyder på att två olika teman präglar kvinnors val att bli sjöofficer; bakomliggande faktorer och inflytelsefaktorer under tjänstgöring. Dessa två teman med underliggande och empiriskt underbyggda kategorier och koder analyseras genom ett ramverk av teori om yrkesval och militärsociologisk teori. Analysen leder till slutsatsen att kvinnors val att bli sjöofficer kan förstås som en samklang mellan individ och organisation. Organisationens (direkta eller indirekta) kommunikation attraherar en viss typ av individ. Då individens personlighet och intresse överensstämmer med organisationens förväntningar skapas en miljö i vilken individen trivs, socialiseras och breddar sina motiv och drivkrafter för att slutligen göra valet att bli sjöofficer.

Having been introduced in Sweden in the 1980’s, one would perhaps have thought postmodern philosophy to be a thing of the past. As it turns out, the debate on postmodernism is still very much alive. But the term ‘postmodernism’ in 2021 is complex and sometimes misunderstood. In public discourse, the term has moved beyond its status as a continental philosophy or as a denomination for certain historical conditions of the late twentieth century. Today, it appears, people use ‘postmodernism’ as an invective for relativism, post-truth and ‘empty words’. Two books, published in 2020, even warn the Swedish people for a postmodern invasion of both the academics and Swedish government. The humanities, apparently, are especially corrupted by postmodern thinking. Is this true? As a rhetorician, I ask myself to what extent postmodern theory has had an influence on Swedish rhetoric in the 40 years since the discipline was re-established within higher education.  This essay examines course syllabuses, teaching material, Swedish articles in the periodical Rhetorica Scandinavica, doctoral theses, and the complete works published by Sweden’s eight professors of rhetoric. Early on, I found that there was very little information available about the development of  Swedish rhetoric –even less about a postmodern rhetoric in a Swedish context. Thus, this essay is to be looked at as both a history of Swedish postmodern rhetoric – the first of its kind – and as an examination of the occurrence of postmodern theory within Swedish rhetoric. I find that postmodernism has not, as opposed to the critics’ claims, played a key role in the development of Swedish rhetoric. Its presence has, however, significantly increased within the field of rhetoric since 2010, and I discuss why that might be. Further, I discuss what can be said to define the Swedish postmodern rhetoric, and what the future might hold for this specific branch of rhetorical studies and research.

Syftet med denna studie är att undersöka skollag 1985:1100 och 2010:800 ur ett idémässigt perspektiv för att redogöra för förändringar av begreppet likvärdig utbildning som skett i skollag 2010:800. För att uppnå syftet söker studien svara på vilka bestämmelser som finns i de båda lagarna som kan ge möjlighet till likvärdig utbildning samt om begreppet likvärdig utbildning förändrats i skollag 2010:800 jämfört med skollag 1985:800. Studien baseras på en idéanalys av skollag 1985:1100 och skollag 2010:800 utifrån fyra dimensioner. Studiens resultat visar att förändring skett av begreppet likvärdig utbildning genom att mer fokus ligger på individens enskilda behov. För att uppnå likvärdig utbildning krävs i skollag 2010:800 att utbildningen utformas olika. Förändringar av begreppet likvärdig utbildning kan även ses i skollag 2010:800 då denna mer fokuserar på tillsyn och kvalitetsgranskning, ansvarsfördelning samt kvalitetsarbete.

The purpose of this essay is to investigate whether the Swedish municipalities apply the UN Convention on the rights of Persons with Disabilities and article number 24 regarding right to education when purchasing Swedish education for immigrants. One aim is to identify whether legislation, policies and rights of people with disabilities occur in different procurement documents. The study furthermore investigates if the right to education connects to the concept of social sustainability and Agenda 2030 for sustainable development and if that shows in the reviewed documents. This qualitative study maps and compares contents of different documents, descriptions of legislation, policies and concepts concerning rights of persons with disabilities. General comment No. 4 regarding right to inclusive education supports the work and analysis. The result finds that some rights of persons with disabilities occur in the different documents but to a different extent between the municipalities. Human Rights are not widely described and the Convention not mentioned, which could hinder to fulfill the obligation. The concept of social sustainability exists in the documents but does not always constitute the same purpose as described by the Swedish authority for public purchasing.

Denna uppsats behandlar hur utbildningen vid tekniskt chefsprogram har utförts avseende det tekniskainledande året samt tre alternativa sätt att genomföra denna utbildning. Dessa tre alternativa sätt utgörsav de tre utbildningsmodellerna:1. Problembaserat lärande2. Femstegsmodellen3. Tematisk utbildningSyftet med uppsatsen är att belysa hur utbildningen vid Tekniskt Chefsprogram skulle kunna utvecklasför att nå en bättre systemförståelse och helhetssyn för att förbereda officeren för nästa nivå.Ovanstående tre modeller har jag jämfört med utbildningen vid Teknisk Chefsprogram avseende för- ochnackdelar med utgångspunkt att målgruppen är officerare, som ska bli chefer eller handläggare tillchefer, i grund- och insatsorganisationen.Utifrån pedagogisk litteratur och utredningar, inom och utom Försvarsmakten, har jag kommit fram tillett antal faktorer som påverkar kraven och möjligheterna för officerare att verka efter genomfördutbildning, främst med fokus på framtiden och behovet av systemkunskap. Dessa faktorer har sedanutgjort basen i jämförelsen.Med anledning av officerens roll i en allt mer komplex värld efter bland annat Sovjetunionens fall,global terrorism samt införande av komplexa tekniska system, vilka alla lett till en ickelinjär syn påkrigföring, visar studien att det finns det stora fördelar att utbilda med modeller som tar hänsyn tillvuxenpedagogisk teoribildning, helhetssyn, tvärvetenskaplighet och systemförståelse.<br>This research paper has taken an interest in how the education at the Advanced CommandCourse Technical Orientation has been performed with during the initial technical year. I havecompared this to three alternative ways of conducting education. These three alternative wayshave consisted of the three models of education:1. Problem Based Learning2. Five-step Model3. Thematic EducationThe purpose of this research paper is to illustrate how the education can be developed to reach ahigher degree of knowledge of technical systems and holistic view to prepare the officer for thenext level.I have compared these three models to the education at the Advanced Command CourseTechnical Orientation regarding advantages and disadvantages concerning that the students aremilitary officers. When examinated the students will become commanders or administrativeofficials to commanders within the Armed ForcesFrom pedagogic literature and official reports within and outside the Armed Forces, I haveidentified some factors that affect the demands and possibilities for military officers to serveafter their education, mainly with focus on the future and the need for knowledge of technicalsystems. These factors are the basis for my comparison.My research shows that the officer is taking part in a more complex world. After the fall ofSoviet Union, the rise of global terrorism and implementation of advanced technical systems,we are now looking at a non-linear act of war. Because of this, there are great advantages withtraining officers according to theories of adult learning, inter disciplinarity, comprehensive viewand knowledge of systems.<br>Avdelning: ALB - Slutet Mag 3 C-upps.Hylla: Upps. ChP T 02-04

Utbildning är en viktig del i många människors liv, en del som kan vara avgörande för framtida jobbmöjligheter. Valet att utbilda sig eftergymnasialt eller ej blir därför en viktig milstolpe i den unga elevens liv. Studien syftar till att undersöka hur föräldrarnas ekonomiska- och arbetssituation, utbildningsgrad, samt om de är skilda eller ej, påverkar barnets val att studera på eftergymnasial nivå. För att göra detta används måttet EGP och frågeställningen är: Hur påverkar föräldrarnas EGP, om de har studerat på eftergymnasial nivå samt om de är skilda eller ej, barnets beslut att utbilda sig eftergymnasialt. Baserat på tidigare forskning inom ämnet lyder hypotesen att ju högre föräldrarnas EGP är, ju fler av dem som har eftergymnasial utbildning samt om de lever tillsammans alla är faktorer som innebär en ökad sannolikhet att deras barn ska utbilda sig eftergymnasialt, och tvärtom. För att förklara varför dessa faktorer bidrar till elevens val appliceras socialisationsteori samt nätverksteori. Genom att använda datamaterial från Levnadsnivåundersökningen 2010, skapas regressionsanalyser för att se hur de oberoende variablerna påverkar sannolikheten att studera eftergymnasialt. Resultatet visar att hög EGP, att föräldrarna har studerat eftergymnasialt samt att de lever ihop alla ökar sannolikheten för att deras barn ska välja att utbilda sig eftergymnasialt. Detta överensstämmer med tidigare forskning och kan förstås utifrån studiens teorier om hur beteenden reproduceras från en generation till nästa.