Dissertations / Theses on the topic 'Uteslutningar'

Pre-school as a Meeting Place – Children’s Access-strategies and Exclusions in Play and Conversation

Abstract

The research reported in this thesis attempts to understand what happens when children interact with each other in the context of activities in a pre-school setting (here called Daggkåpan) when adults are not involved. By using ethnographically inspired methodology, in combination with conversation-analysis, this project has been analysing everyday interaction between children who are three to five years old. The aim of the project was to understand how children at Daggkåpan create relationships and how they defend and protect their interactional spaces. I have studied how children shape, maintain and interrupt relationships and interactions with one another. I have studied and analysed what kinds of access-strategies the children utilize and create and also how these children exclude one another in play activities and everyday conversations. Sociocultural and interactionistic perspectives have been used. Findings suggest that it is very important for these children to maintain interactions with peers and gain access to play groups. The children of Daggkåpan create and use several different strategies for gaining access. The results also indicate that gaining access to play groups is particularly difficult in preschool settings since young children tend to protect shared spaces and ongoing play activities from children outside the realms of these spaces and activities. Children also co-construct a number of strategies for excluding peers from their interactional spaces. Steering clear from the dominating perspective that categorizes children and focuses on the individual child, I have in contrast focused children during their interaction with one another in peer group activities. In other words I have discussed peer-relations, peer-socialization and peer-perspectives from an interactional view. Studying peer-interactions through microanalysis allows for understanding what is meaningful for children in their peer-culture in preschool.

Britt Tellgren

Syftet med denna uppsats är att ifrågasätta den rådande västerländska historieskrivningen. Genom att undersöka Mimara-museets konstsamling i Zagreb och samlaren Ante Topic Mimara (1898-1987) vill jag problematisera förhållandet mellan västerländsk historieskrivning och Östeuropa. Utifrån museikatalogen (1989) och artiklar av Thomas Hoving och Konstantin Akinsha har jag undersökt vem denne kroatiske samlare var och hur han samlade. Två olika sidor beskrivs. En tydlig nationalistisk syn på samlingen, samlaren och museet ges av katalogen medan artiklarna beskriver en systematisk konsttjuv och förfalskare med kontakter hos flera högt uppsatta europeiska politiker och ledare. Med Carol Duncan undersöks syftet med Mimaras donation av konstsamlingen till Kroatien liksom museets utformning och det budskap som förmedlas. Flera likheter finns med de amerikanska donatorer som Duncan beskriver, inte minst drömmen att genom sitt museum bli odödlig och historisk. Samlingens innehåll diskuteras i relation till den västerländska konstens kanon och James Elkins teorier om konsthistoriens form. Tillsammans med Gill Perry och Colin Cunninghams redogörelse för vad den klassiska konstens kanon innehåller konstaterar jag att det har varit den sortens samling Mimara velat skapa. Även liknelsen som man från museets sida gjorde vid öppnandet 1987 genom att hävda det som ”Zagrebs Louvre” beskriver vilket perspektiv som museet och Mimara haft. För att försöka besvara uppsatsen frågeställning om varför Östeuropa har uteslutits och fortfarande utesluts i konsthistoriekonstruerandet använde jag mig av Tom Sandqvist och David Carrier. Den huvudsakliga anledningen är enligt dessa två den historiskt ideologiska skillnaden mellan öst och väst, i kombination med de kulturella likheterna. Östeuropa har alltså betraktats som annorlunda men inte tillräckligt exotiskt för att inkluderas som till exempel afrikansk och asiatisk konst som har en given plats i konsthistoriska översiktsverk. I uppsatsen undersöks också dagens debatt om östeuropeisk konst i förhållande till Västeuropa och västerlandets sätt att berätta konstens historia. Den debatten sker till stor del av SocialEast Forum och deras arbete genom seminarier och forskning, vilket även sker i samarbete med just Mimara-museet. Problemen är många kring hur man ska förhålla sig till denna samling och dess starkt ifrågasatta proveniens, men just därför desto mer intressant. Undersökningen visar på en förändrad och mer kritisk attityd i Kroatien till den västerländskt präglade historieskrivning som Mimara-museets samling speglar. Denna uppsats resulterar snarare i fler frågor än svar, men frågor vi måste börja ställa.

Betygsdatum i Ladok: 2016-12-23.

Cirka 50 000 människor har och kommer att bli utförsäkrade år 2010 från Försäkringskassan i och med en reformändring i sjukskrivningslagen som trädde i kraft den 1 juli 2008. Syftet med den nya lagen är att effektivisera en återgång till arbetet för dem som har varit sjukskrivna och en av regeringens motivering till reformändringen var att minska utanförskapet.

Den mediala uppmärksamheten av de olika utförsäkringsprocesserna har varit stor vilket skapade ett intresse om att skriva hur denna process påverkar individen.  Syftet med studien är att undersöka hur de som har varit sjukskrivna påverkats av den nya sjukskrivningslagen. Syftet är att kunna förstå hur individerna upplever rollförändringen att gå från att vara frisk till att bli sjuk för att sedan gå från sjuk till vara ”frisk”.

Slutsatsen är att respondenterna kände en viss rollförvirring. Att träda in i en sjukroll betyder att den sjuke ska göra vad som krävs för att bli frisk, men respondenterna kände att när de väl gjorde detta, blev de misstänkliggjorda. En annan slutsats var att de som varit sjukskrivna hade svårt att se sig själva som friska och arbetsföra som de nu anses vara enligt den nya reformen.

1 juli 2008 har nya regler i sjukförsäkringen trätt i kraft. Enligt de nya reglerna är sjukpenningen begränsad till ett år. Samtidigt har den tidsbegränsade sjukersättningen tagits bort. Media uppmärksammar att allt fler människor blir nekade sjukpenning, andra får sjukersättningen indragen. I början av januari 2009 förväntas det att ca 30 000 människor bli utförsäkrade. Jag har valt att göra en kvalitativ studie i syfte att ta reda på hur några av dessa sjuka människor upplever dagens sjukförsäkring och vilka möjligheter de, med en begränsad arbetsförmåga, har på dagens arbetsmarknad. Jag har genom intervjuerna försökt ta del av människors enskilda erfarenheter, tankar och känslor. Undersökningen ska ge oss en ökad förståelse för de problem som en individ kan drabbas av på grund av den stora förändringen i sjukförsäkringen. Resultatet visar att Försäkringskassan knappt accepterar några sjukdomar som kan hålla individen borta från arbetslivet. Har den sjuke ont i ryggen skall han ändå jobba. Den sjuke kan ändå ha en arbetsförmåga som kan utnyttjas.

Slutsatsen är att den minskande sysselsättningen på arbetsmarknaden och det stora arbetskraftsutbudet gör att sjuka människor och de med en reducerad arbetsförmåga utesluts från arbetsmarknaden. Arbetsgivarna är inte intresserade av sjuka människor eller dem som har varit sjuka och inte har klarat av ett tidigare arbete

Denna studie handlar om hur pedagoger i förskolan uppfattade fenomenet mobbning, hur de definierade begreppet och om det förekom. Arbetet är uppbyggt kring litteratur och forskning i ämnet. Det finns mycket litteratur och tidigare forskning av fenomenet mobbning inom skolans värld. Förekomst av mobbning i förskolan är inte beskrivet lika mycket i litteraturen.

I vår studie använde vi oss av en fenomenologisk ansats. Med hjälp av den var syftet att se om mobbning förekom inom förskolan och hur det visade sig. Vi ville att pedagogerna skulle beskriva fenomenet utifrån sin egen upplevelse. Det var inte helt lätt att låta bli att tolka informationen men vi har försökt att återge resultatet så som det framstod i intervjuerna utan att lägga in egna tolkningar.

Intervjuerna genomfördes med yrkesverksamma pedagoger i två storstadskommuner. På fyra förskolor intervjuades totalt åtta pedagoger. Syftet med studien var att ta reda på om pedagoger i förskolan ansåg att fenomenet förekom och hur man arbetade förebyggande mot mobbning. Detta ledde till våra frågeställningar: Anser pedagogerna att mobbning förekommer i förskolan? Benämner man utanförskap och uteslutning som mobbning? Hur arbetar man för att motverka och förebygga utanförskap och uteslutning? Vi använde oss av kvalitativa intervjuer för att få svar på våra frågeställningar.

Resultatet pekar på att begreppet mobbning var för laddat att använda i förskolan. Den dokumenterade kunskapen som har framkommit genom forskning betraktar mobbning som ett skolfenomen. Ett fenomen som framträder först i skolbarnens livsvärld. Begreppet, eller snarare ordet mobbning måste lyftas och diskuteras mer än vad det gör anser vi. Vad är skillnaden mellan mobbning och utanförskap och uteslutning ?

Likabehandlingsplanerna på förskolorna var inte förankrade hos pedagogerna. De var inte ett levande verktyg i verksamheterna. Likabehandlingsplanerna är ett redskap för att skapa en miljö fri från kränkningar.

Syftet med studien är att analysera hur engagemang och underkastelse upprätthålls hos Jehovas vittnens medlemmar. Studien visar hur värvningsprocessen påverkar upprätthållelsen och belyser hur organisationens sanktioner och sociala kontroll påverkar medlemmarna. Studien belyser även hur Jehovas vittnen förhåller sig till uteslutna medlemmar. Studien utgår från ett organisationsteoretiskt perspektiv för att förklara hur Jehovas vittnen lyckas ha ett starkt inflytande över sina medlemmar. Studien genomfördes med semistrukturerade intervjuer där sju avhoppare från Jehovas vittnen medverkade. Studiens resultat visar att då organisationen byråkratiserats fanns det möjlighet för den att upprätthålla ett engagemang hos sina medlemmar. Värvningen är en central del för att fånga nya medlemmar men är också en central del till att bibehålla kontroll och inflytande över existerande medlemmar. Den sociala kontrollen inom Jehovas vittnen sker exempelvis genom angiveri, där medlemmarna kontrollerar och övervakar enskilda medlemmars engagemang. Ett annat sätt för Jehovas vittnen att upprätthålla sin organisation kan vara att utesluta tvivlarna för att de går emot de regler och normer som uppkommit i byråkratiseringen.

This thesis has focused on the construction of homosexual parenthood in Swedish law and preparatory work. The purpose was to describe the norms about legal parenthood and examine if and how homosexual parenthood was included in the normative parenthood. The study was jurisprudential and based on methods such as sociology with a juridical focus and critical discourse analysis of the juridical texts. The theoretical framework was the critical discourse analysis as well as a queer perspective, both influenced by social constructionism and a poststructional theory. The conclusion of the study is that parenthood is described from what is presumably best for the child, which is two parents of different sexes and biological origin. Homosexual parenthood is described as “good” as heterosexual parenthood, which is described as the norm. Homosexual parenthood is also described as different with flaws in comparison to the norm and for those flaws the homosexuals have to compensate. With a standpoint in queertheory this shows both how homosexual parents are assimilated and excluded from the norm of parenthood.

Abstract

In this essay, I have performed a study on peer cultures and how these peer cultures are expressed in a group of pre-school children. My questions are as following:

• What positions/power positions can be seen in children’s play, and how will these be expressed?
• How do the children gain access to play?
• How do children act when they want to exclude other children?

In order to understand this I have chosen to do observations as a method. In order to investigate these questions I chose to spend six whole mornings with a group of pre-school children, closely observing their behavior. The focus was on children, three years of age or older. The results show that children are very resourceful, when it comes to making up strategies for either giving access to, or excluding, other children from their play. For example they could make up a rule which would make it impossible for another child to be a part of the game. One rule could be that you in order to be able to play with the others must possessed a particular toy that the children used in the game, which the new child did not own. But there are also many strategies for children to be a part of a game. For example, if they had a toy that the other children wanted as well, this could be a way of joining in on the play.

We as adults must be aware of that these cultures exist everywhere. Sometimes we are not even aware of that a child is not being allowed to play with the others. It is not fun for those children who always have to stand beside the play. We need to try and discover who these children are and help them to be a part of the group.

Keywords: Pre-school Peer culture, Access play, Excluding play

Sammanfattning

I mitt examensarbete har jag genomfört en undersökning, med syfte att bidra med kunskaper om kamratkulturer och hur dessa kulturer uttrycks i en förskolegrupp. Mina frågeställningar är följande:

• Vilka positioner/maktpositioner finns i barns lek och hur synliggörs de?
• Hur får barn tillträde till leken?
• Hur gör barnen när de utesluter andra barn?

Frågeställningarna har jag valt att undersöka, genom att observera barnen i en barngrupp under sex förmiddagar. Fokus har varit på barn som är tre år och äldre.  Resultatet visar att barnen är väldigt påhittiga vad gäller olika strategier, både för att ge tillträde till eller att utesluta andra barn från att vara med i leken. Bland annat kunde de hitta på regler, som gjorde att det nya barnet inte kunde vara med. En regel kunde vara att man var tvungen att ha någon leksak som barnen använde, som det nya barnet inte hade. Men det finns också många strategier för att få vara med i leken. Till exempel om de hade en leksak, som de andra barnen också ville ha kunde detta vara ett sätt för att få vara med i leken.

Vi vuxna måste vara medvetna om att kamratkulturer existerar. Ibland är vi inte ens medvetna om att det finns något barn som inte får vara med och leka. Det är inte roligt för de barnen som alltid blir uteslutna. Vi måste försöka upptäcka dessa barn och hjälpa dem att bli en del av gruppen.

Nyckelord: Förskola, Kamratkultur, Tillträde lek, Uteslutning lek