Academic literature on the topic 'Utländskt Kapital'

Denna studie undersöker om utländskt kapital påverkar aktieprisvolatiliteten på en välutvecklad kapitalmarknad. I denna studie har den svenska kapitalmarknaden representerat en välutvecklad kapitalmarknad och avgränsningar har satts till att endast undersöka bolag som är noterade på den svenska largecaplistan. Studiens tidsperspektiv är satt till årtalen 2010-2020, då andelen utländskt kapital under denna tidsperiod har ökat kraftigt. Författaren till denna studie har inte kunnat påvisa tidigare forskning som undersöker hur utländskt kapital påverkar aktieprisvolatiliteten på en välutvecklad kapitalmarknad, utan tidigare forskning har studerat fenomentet på utvecklingsmarknader. Därmed fyller denna studie ett forskningsgap inom aktieprisvolatilitet. I denna studie representeras utländskt kapital av utländska indexförvaltare - en förenkling och generalisering av sanningen - då författaren inte har haft tillgång till data som kan påvisa en distinktion mellan de utländska- respektive inhemska ägarna. Valet av att utländska indexförvaltare, i stor utsträckning, kan antas vara en god approximation av utländskt ägande är på grund av att de utländska indexförvaltarna, BlackRock och Vanguard, tillsammans är den överlägset största ägaren på den svenska börsen. Studien inleds med att påvisa problematik kring indexförvaltning och dess potentiella effekter genom att hänvisa till tidigare genomförd forskning. Därefter presenteras det data som utgör grunden för den statistiska analys som studien utför. Studiens data utgörs av 70 stycken svenska bolag som är noterade på largecap-listan där observationer av bolagen är inhämtat per kvartal under den tidigare nämnda tidsperioden, vilket korresponderar till 44 stycken tidsperioder. Analysen genomförs genom en panel regression med Andel Utländskt Ägande, ln(Marknadsvärde), Handelsvolym och Laggad Volatilitet som förklarande variabler. Även dummy variabler för årtal av observationerna är inkluderat i modellen, detta för att inkludera observationernas tidsberoende. Responsvariablen i modellen är ln(Avkastning2), även känt som Volatilitet. Resultatet visar att panel regressionen inte kunde påvisa en statistisk signifikans mellan Andel Utländskt Ägande och responsvariabeln, Volatilitet, på den undersökta signifikansnivån, α = 5%. Variablerna Handelsvolymen och Laggad Volatilitet uppvisade ett statistiskt signifikant samband med aktieprisvolatilieten. Variabeln Handelsvolym hade en positiv koefficient, vilket innebär att ju högre handelsvolymen är desto högre blir Volatiliteten. Variabeln Laggad Volatilitet har en negativ koefficient vilket tolkas som att Volatilitet, över tid, återgår till ett långsiktigt medelvärde.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur ungdomarna med utländsk bakgrund upplever sin arbetslöshet, hur arbetslösheten påverkar deras identitet och livsvillkor samt vilken inverkan det sociala nätverket har på deras arbetssökning. Eftersom syftet med studien var att generera kunskap baserad på ungdomars subjektiva erfarenheter valdes en kvalitativ metod intervjuer med sex arbetslösa unga invandrare i åldern 20 till 30 år. Syftet med denna metodstrategi var att via en temainriktad intervjuguide möjliggöra en ingående detaljbeskrivning av ungdomarnas identitetsupplevelser i olika sociala kontexter, samt att undersöka hur respondenternas livsvillkor och identitet påverkades av att vara arbetslösa och arbetssökande. Samtidigt utforskades andra förhållanden som syftade till att se hur respondenternas bakgrund påverkade deras förmåga att komma in på arbetsmarknaden, och vilka förväntningar respondenterna hade om framtiden på den svenska arbetsmarknaden.

Empirin analyserades mot bakgrund av mitt metodologiska tillvägagångssätt samt mina teoretiska teorier som har sin utgång i bl.a. Bourdieus begrepp om olika kapital, formella och informella kanaler, etnicitet samt stigmateorier. Vid analysen av data användes en hermeneutisk tolkningsstrategi för att identifiera och tolka innebörden i de centrala teman som ungdomarna berättade.

Resultatet visar att bristen på sysselsättning påverkar respondenternas välfärd negativt. Det framgick även att ungdomarna generellt har en positiv syn på möjligheten att inom en snar framtid få ett arbete, detta genom att ihärdigt fortsätta söka jobb parallellt med kompetensutveckling. Ungdomarna i studien uppfattar det sociala nätverkets vara av störst betydelse för deras möjlighet att få arbete, dock framgår det att de har ett begränsat socialt nätverk som är ytterst resurssnålt. Generellt uppfattar ungdomarna sin arbetssökning som stressade, även det rådande samhällsklimatet som resulterat i omfattande ekonomiska restriktioner skapar en stressfylld osäkerhet i ungdomarnas framtidsvisioner

Länge har det inom den svenska integrationsforskningen funnits en efterfrågan på kun­skap om kvinnor med utländsk bakgrund på den svenska arbetsmarknaden. Följande upp­sats avser att besvara denna efterfrågan genom att undersöka kvinnor med utländsk bakgrund, deras arbets­status år 1991 samt karriärsmobilitet mellan åren 1991 och 2000. Studien riktar huvudsakligen fokus mot humankapital i form av utbildningsår och dess samband med arbetsstatus för kvinnor med utländsk bakgrund. Med anledning av famil­j­­en som betydelsefullt socialt kapital riktas även ett särskilt fokus mot föräldrars human­kapital och dess potentiella samband med arbetsstatus.  Utifrån levnadsnivåundersökningen (LNU) har studien utgått en urvalsstorlek på 5430 individer för undersökningsåret 1991 samt 4395 individer för undersökningsåret 2000. Genom multi­nomiala logi­s­tiska regressioner redogör uppsatsen för de relativa risk­kvot­er­na mellan arbets­status och sociodemografiska faktorer hos kvinnor med utländsk bak­grund respektive svensk bakgrund samt män med utländsk bakgrund. Resultaten visade att humankapital tycktes vara av mindre betydelse för kvinnor med utländsk bakgrund och deras arbetsstatus år 1991 samt att kvinnor av utländsk bakgrund i högre utsträckning än andra befann sig utanför arbetsmarknaden år 1991. Uppsatsen analys­erar vad resultaten kan bero på, och föreslår att kvinnornas arbetsstatus år 1991 kan ha motarbetat deras möjligheter till investering i informell kompetens och därav orsakat en högre arbetslöshet. Vidare visar resultaten att föräldrars humankapital hade en svagt samband med arbetsstatus för kvinnor med utländsk bakgrund år 1991. Uppsatsen av­slut­as med en kortare diskussion kring de resultat som visar att kvinnor med utländsk mobilitet hade en starkare karriärsrörelse mot företagande och ger därefter förlag på framtida forskning inom fältet.

I denna studie har vi undersökt hur 10 högstadiepojkar med utländsk bakgrund reflekterarkring sitt val av fotbollsprofil. Vi genomförde semi-strukturerade intervjuer och analyseraderesultatet utifrån Bourdieus begrepp habitus och kapital.Respondenterna i studien hade alla en utländsk bakgrund och majoriteten hade föräldrar sominte var födda i Europa. Nästan samtliga respondenter berättade att de bodde i segregeradeområden. Uppsatsen kommer fram till att respondenternas uttalade motiv till valet av att sökasig till och delta i fotbollsprofil under skoltid var bland annat för att de tyckte om att spelafotboll. Men även en annan faktor var att de via den utökade träningsmängden i skolan kundeförbättra sina förutsättningar att lyckas som fotbollsspelare. Alla hade som framtidsmål att bliprofessionella fotbollsspelare, men angav som alternativa målsättningar att arbeta som t.ex.läkare eller advokat. I teoretiska termer gav majoriteten av våra respondenter uttryck för attvilja bryta sig loss ifrån den habitus de växt upp i och de hade som mål att erövra nyttekonomiskt, socialt och utbildningskapital via fotbollen. Vilket har flitigt diskuterats som enmöjlig drivkraft bakom valet av fotbollsprofil i denna studie.

Abstract

This thesis is centered on the economic condition and background of immigrants living in Sweden, with focus on Araby, Växjö. To guide us through this enormous work we formulated research questions, which are:

• Why have foreigners (immigrants) a greater risk of becoming economic vulnerable?
• How does economic vulnerability effect families with children?
• What strategies do families adopt under hard economic conditions?
• What strategies does the society adopt in assisting families, by economic aid, that are economic vulnerable? 

Our sample was from a school where we administered an open ended questionnaire to selected students and we also had a comprehensive interview session with ten families in the community so as to have a complete picture of their living condition and how they think people are economically vulnerable.

We concentrated on the causes, consequences and strategies of how economic vulnerability is handled by immigrants in Sweden. In our analysis we found out, though our respondents’ answers, that the causes of economic vulnerable are background, language, priorities et cetera. For the consequences we have health and social network, living environment and material resources and finally for the strategies we have borrowing, prioritizing and working. Amongst the theories used are micro and macro perspectives, identity, independence, social and economic capital, social exclusions and norms.

In conclusions we can say economic vulnerability varies depending on the individual involved, foreigners (immigrants) are more liable to this vulnerability due to the language difficulty, inadequate knowledge about Swedish society, and the relationship between the society and their own network.

Sammanfattning

Denna studie handlar om ekonomisk utsatthet och ekonomiska förutsättningar för människor med utländsk bakgrund i Sverige. Fokuset är lagt på barnfamiljer i Växjö och främst i stadsdelen Araby.  Våra frågeställningar är:

• Varför löper barnfamiljer med utländsk bakgrund större risk att hamna i ekonomisk utsatthet? 

• Hur påverkar den ekonomiska utsattheten barnfamiljer?
• Vilka strategier använder sig barnfamiljer med utländsk bakgrund som befinner sig i en ekonomisk utsatt situation av? Det vill säga ekonomisk utsatthet utifrån ett mikroperspektiv.
•  Vilka strategier använder sig samhället av för att hantera ekonomisk utsatthet bland barnfamiljer, till exempel med hjälp av ekonomiskt bistånd, det vill säga hur ekonomisk utsatthet kan ses utifrån ett makroperspektiv. 

För att undersöka dessa frågor har vi varit på en skola och där gett ut ett öppet frågeformulär till elever i femte och sjätte klass. Vidare har vi gjort en omfattande intervjuundersökning innehållande tio intervjuer med familjer med utländsk bakgrund om hur de tänker och uppfattar ekonomisk utsatthet.

Vi har koncentrerat oss på orsaker, konsekvenser och strategier av hur människor mer utländsk bakgrund hanterar ekonomisk utsatthet.  Vi har tittat närmare på ekonomisk utsatthet utifrån både ett mikro- och ett makroperspektiv. Andra begrepp vi använt är identitet, självständighet, socialt- och ekonomiskt kapital, normer och social exkludering.  

I vår analys pekar vi på olika faktorer som orsakar ekonomisk utsatthet, dessa är: bakgrund, språk, prioriteringar och arbetsmarknadsetablering. Konsekvenserna av ekonomisk utsatthet är hälsa, nätverk, bostadsområde, boendeförhållanden, och materiella resurser. Slutligen de strategier vi har identifierat som viktiga för att hantera ekonomisk utsatthet är, låna, prioritera och att söka arbete.

Våra slutsatser är att det finns varierande uppfattningar om ekonomisk utsatthet, beroende på individens identitet och kontext. Människor med utländsk bakgrund hamnar oftare i ekonomisk utsatthet på grund av språkbarriärer och därmed svårigheter att förstå det svenska samhället och dess normer.

The aim of this paper was to study how sports associations or support associations that practice sports, work to include young people with a foreign background in their activities, what activities such associations organize to help these young people create new contacts with other social arenas and what measures they take to counteract or prevent social exclusion. We studied whether and to what extent the members' participation helps them to integrate more easily into the Swedish society by learning the language and getting acquainted with Swedish culture. The study was conducted with semi-structured interviews. We interviewed two leaders and two coaches who are all active in associations that aim to assist the young people with foreign background. This selection of respondents gave us a broad spectrum of what is going on inside these associations. With the interviews as a starting point, we have tracked various positive and less positive topics. Young people with a foreign background can end up in various difficult situations, such as unemployment, which can lead to exclusion or other exclusionary factors that in a broader sense will affect both young people and society. Our study results in that participation in sports or support associations can help young people with a foreign background to integrate more easily into Swedish society, but it is crucial that societal resources are not deficient.

Numerous studies raise the topic of highly educated immigrants whose education and list of qualifications devalue in the context of the Swedish labour market. However, little is known of those with foreign background who enter into higher education in Sweden. Our study attempts to shed some light onto the value of higher education relative to that of a person’s ethnic background. The background material features nine in-depth interviews of foreign background academics, as well as data extracted from an extensive survey study previously carried out at Växjö University. 

Initially, the quantitative data showed that students with foreign background, including Swedish-born children of immigrants, had not managed to find qualified work upon completion of studies to the same extent as their Swedish background counterparts. The individual stories given in interviews support the assumption that social capital, in the form of access to networks or membership thereof, may decide the physical location of individual careers. Those who stayed in the region were either brought up locally or had established themselves through work practice. In some respects, those who left can be considered outsiders, whose chances of finding work largely depended on their establishing themselves elsewhere. Some had managed to find qualified work beyond their own acquaintances, but only through a long period of unemployment or doing unqualified work.

When it comes to the ethnic backgrounds of the interviewed, positive and negative aspects were brought up by some, while others did not consider it relevant with respect to their own careers. However, their stories provide examples of how ethnicity works as a deciding factor on the labour market in much the same way as, for instance, class and gender. In turn, this is an indication of underlying mechanisms on the labour market that rest on social ties.

The purpose of this study is to examine how school meals are organized in a selection of Stockholm's secondary schools and to examine the relationship between school meals and the different parameters that indicate each school's symbolic capital and educational capital. By looking at the statistics from each school on the basis of the final grade average, percentage of pupils with foreign background and gender, I examine whether it is possible to see a relationship between how schools organize meals and which pupils attend the school.  In my study, I systematically went through each school's website and tried to identify how school meals at each school are organized. To increase the validity of the study, I have also conducted a questionnaire survey by mail addressed to school principals.   In order to analyse and understand my results and put them in relation to my current knowledge about the schools in my sample, I am using Bourdieu's theoretical tools that a given aid, both in methodological and analytical purpose. Based on Bourdieu's theories of symbolic capital, cultural capital and educational capital, I can understand and analyse school meals are organized and focused as part of schools' symbolic assets in competition with other schools.   The first part of the study shows that there are four different organizational models for school meals, fully equipped kitchen and canteen, heating kitchen and canteen, school meals in restaurants and school meal card.    In the second part, I have examined the relationship between the type of organization for school meals used and the symbolic resources available at the school. I can conclude from the results that it is difficult to find a correlation between the symbolic resources and the different categories. But even though it is not possible to see all the schools' symbolic assets equally clear, there are still some very telling examples. In many ways, these examples can be seen as polar opposites to each other based on Mikael Palme’s concepts ”goal rational” and ”education oriented” schools.