Academic literature on the topic 'Utlandspraktik'

Att öka internationaliseringen inom högre utbildning och speciellt lärarutbildningen har länge varit en viktig fråga. Det handlar vanligen om att studenter ska få möjlighet att skaffa kunskaper om lärande ur ett interkulturellt perspektiv så att de kan verka i ett globaliserat och mångkulturellt samhälle. Det finns forskning som visar vilka effekter internationella utbyten under några månader eller år kan få men det finns få studier av lärarstudenter som genomför kortare internationella utbyten. I denna studie har skriftliga reflektioner i samband med lärarstudenters två veckor långa utlandspraktik i Uganda samlats in för att beskriva de erfarenheter som studenter fått samt hur dessa kan möjliggöra utveckling av interkulturella perspektiv. Genom en kvalitativ innehållsanalys framträder tre teman av erfarenheter som utlandspraktiken har gett upphov till: kulturella, didaktiska och personliga. Den kulturella dissonans som uppstår när studenterna under två veckor får möjlighet att möta en kultur som skiljer sig från den de är vana vid utmanar deras förståelse genom så väl positiva som negativa upplevelser. Även en kortare utlandspraktik med goda möjligheter till reflektion kan bidra till erfarenheter viktiga för att utveckla kunskaper så att de kan verka i ett globaliserat och mångkulturellt samhälle.

I vår alltmer globaliserade värld så har skolan ett ansvar för elevernas svenska såväl som internationella identitetsutveckling. Är utlandspraktik ett bra sätt att jobba med detta? Syftet med denna uppsats är att undersöka vilken betydelse utlandspraktiken har för gymnasieelevers identitetsutveckling, samt att se om studie- och yrkesvägledare kan tillföra något i arbetet med utlandspraktiken. Via djupintervjuer med lärare, elever och studie- och yrkesvägledare har svar erhållits i vilken utsträckning utlandspraktik upplevs påverka gymnasieelevers utveckling. I forskningen hävdas det att ”arenor för lärande” och ”internationella kompetenser” är avgörande för en framgångsrik utlandspraktik. Krumboltz fem färdigheter prövas, för att se i vilken grad de passar in i skolans arbete med utlandspraktik. Resultaten från studien visar ett positivt utfall, men indikerar att det kräver tid, organisation, resurser och engagemang som inte alla skolor har tillgång till.

Bakgrund: I vården i Sverige möts människor från olika kulturer och en insikt om hur den egna kulturen påverkar fysioterapeuten är en värdefull komponent i att kunna erbjuda god vård. Genom självreflektion över möten med människor från andra kulturer kan fysioterapeuten lära om sig själv och påbörja resan mot kulturell kompetens. Syfte: Att genom en strukturerad självreflektiv process utforska den egna fysioterapeutiska förförståelsen under klinisk praktik i en ny kulturell kontext. Metod: En kvalitativ studie med utforskande design och induktiv ansats. En kritisk incident från utlandspraktiken upplevdes och reflekterades över både enskilt samt med medförfattare och akademisk handledare genom ett reflektivt ramverk. Materialet analyserades genom kvalitativ innehållsanalys. Resultatet: Trots att studenterna åkte till olika länder med kulturella skillnader kom utfallet från analyserna att likna varandra. Det var det sociala samspelet mellan kliniska handledare, student och patient som upplevdes utmanande och annorlunda. Slutsats: Studenterna upplevde sig utveckla en större förståelse för att kulturen påverkar människor att agera annorlunda än de var vana vid hemma. De insåg att deras förförståelse av fysioterapi var baserad på behandlingsmetoder men lärde sig att det sociala samspelet mellan fysioterapeut och patient är mycket viktigt för yrket. Författarna lärde sig även att det sociala samspelet påverkas av den kulturen man tillhör.

Bakgrund: Högskolan Kristianstad ger sjuksköterskestudenter möjlighet att göra utlandspraktik. Sjuksköterskestudenter som gör utlandspraktik i ett utvecklingsland erfar upplevelser som påverkar studentens framtida profession, internationella perspektiv, personliga och intellektuella utveckling. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskestudenters upplevelser av att göra utlandspraktik i ett utvecklingsland som Sri Lanka. Metod: En kvalitativ empirisk studie genomfördes som grundades på subjektiva dagboksanteckningar i berättelseform. Datainsamlingen har analyserats med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Fyra teman formulerades utifrån tidsepoker: Starten: allt var nytt, Mitten av resan: att finna en vardag, Slutet: blickarna framåt och Första tiden i Sverige: att försöka landa. Upplevelser som beskrivs är exempelvis: känslostorm, att hantera svåra stunder och känslan av personlig utveckling. Diskussion: Att göra utlandspraktik, möta en annan kultur och därmed genomgå en personlig förändring kan hjälpa sjuksköterskestudenter i sin kommande profession som sjuksköterskor. Detta när det både gäller möten och kommunikation med människor från en annan kultur men även förståelsen av ett sjukdomsbesked och faserna som ingår i sjukdomsförloppet.

Abstract in English:

Background: Kristianstad University College in Sweden gives nursing students the opportunity to practice abroad. Nursing students who practice abroad in a developing country enhance experience that affects the student’s future profession, international perspective, personal and intellectual development. Aim: The aim of the study was to describe nursing student’s experiences of practice abroad in a developing country such as Sri Lanka. Method: A qualitative empirical study was implemented. The result and the analysis was based on self written diaries. The data was analyzed with a qualitative content analysis. Results: The result is presented in four themes: The start: everything was new, In the middle of the journey: trying to find daily routines, The end: looking forward and Back in Sweden: to readjust. Experiences as: storm of emotional feelings, to cope with difficult times and a feeling of personal development were presented in the result. Discussion: Performing practice abroad, encountering different cultures and experiencing a personally change can nurture nursing students in their coming quest as nurses. This is germane both in terms of meeting and communicating with patients of various cultural stocks. Furthermore, comprehension concerning receiving information regarding illnesses and also the different phases of the illness itself is facilitated through this experience.

Syftet med denna studie är att ur ett postkolonialt perspektiv studera socionomutbildningars lärandemål för utlandspraktik för att belysa dess relevans för studenters personliga och professionella utveckling i relation till internationellt socialt arbete. Studiens resultat bygger på analys av 17 svenska lärosätens och socionomutbildningars kursplaner för praktik, vilket har analyserats med kvalitativ innehållsanalys. För analys och tolkning av studiens material har kritisk och postkolonial teori samt tidigare forskning legat till grund. Studiens resultat visar att majoriteten av socionomutbildningar i Sverige saknar tydliga lärandemål för utlandspraktik och internationellt socialt arbete. Färdighetsträning i socialt arbete definieras i huvudsak i nationella termer. Lärandemål som uppmuntrar studerande till kritisk självreflektion i förhållande till det sociala arbetets globala roll och som global profession berörs endast i ett fåtal av lärosätenas kursplaner. Lärandemål och kurslitteratur som behandlar kritiska och globala perspektiv med relevans för internationellt socialt arbete återfinns inte i någon större utsträckning. Baserad på studiens resultat argumenterar författarna för nödvändigheten av att socionomutbildningar inkluderar lärandemål och kurslitteratur som på ett adekvat sätt kan förbereda studenter för verksamhetsförlagd utbildning och färdighetsträning i socialt arbete bortom den nationella välfärdstatskontexten.

2018-01-19