Academic literature on the topic 'Utlandssvensk'

Syftet med uppsatsen är att ta reda på hur identitet tillskrivs svenskar i olika länder i världen, beroende på vilken situation de befinner sig i. Uppsatsens problemområde berör identitetsskapande processer där människor av olika nationaliteter möts och agerar med varandra. Jag utgår från Ernesto Laclau och Chantal Mouffes diskursteori som beskriver förhållandet mellan differens och ekvivalens kopplat till hur identitet tas i anspråk. Därför använder jag dessa som verktyg vid analysen av intervjuerna. Genom att analysera materialet har jag tittat närmare på hur identitet särskiljs eller förlikas beroende på vilka olika nationaliteter som representerats i en situation. Resultatet sammanfattas till att identitet är föränderlig. Svenskhet tillskriver personer sig själva och nationell tillhörighet är inte självklart kopplad till identitet.

Should I/we move abroad or not? This is a question that surely many of today’s expatriate Swedes asked themselves and was probably largely debated by most. How does is feel to move back to Sweden? I have chosen to contact a number of expatriate Swedes and some that have returned, in order to receive answers to these questions.

The aim with this thesis is to study the experiences and thoughts of people living in a different country as to were they were born and also those of people returning to Sweden. I have used a hermeneutic analytical method alongside a socio-psychological identity perspective when I studied the replies of my 69 respondents. The replies I have received are in a narrating format and I have treated them as qualitative information and not performed any statistical analysis.

I have found, among other things that most of them move abroad because they seek for adventure. When they have arrived and settled in their new country, many seek contact with other expatriate Swedes. They nurture the Swedish traditions and the Swedish language, and it is especially important if they have children. That one becomes “extra Swedish” abroad is confirmed by most and many compare “the new ways” with “the old ways” in Sweden. To find new friends can be very difficult in the beginning and many miss a close friend that they had in Sweden before moving. The majority move back to Sweden due to homesickness or a working contract expires. The option of many is that it feels good to come back home and that things return to normal as they were before leaving Sweden. Others might have certain problems with everyday things that have changed or been implemented while they were abroad.

Syftet med vår studie är att undersöka och jämföra vilken syn föräldrar har på den fria lekens betydelse för barns lärande. Studien görs i en förskola i Sverige respektive en utlandssvensk förskola i Spanien och svaren jämförs sedan mellan de olika länderna. Vi har utgått från tre frågeställningar;  Vad innebä begreppet fri lek enligt föädrar till barn i en svensk respektive utlandssvensk föskola?  Vad anser föräldrar till barn i en svensk respektive utlandssvensk förskola att barn lär sig genom den fria leken?  Vilka tankar och funderingar har föräldrar till barn i en svensk respektive utlandssvensk förskola angående deras barns möjligheter till fri lek under dagarna i förskolan? För att samla in material använde vi oss av strukturerad intervju för hemskick som metod. Genom vårt res-lutat kom vi fram till att det finns både likheter och skillnader i svaren vi fick från föräldrar angående den fria leken jämfört i en svensk respektive utlandssvenk förskola. Föräldrarna till barnen i den svenska skolan nämner flera begrepp och förmågor som barnen lär sig medan föräldrarna till barnen i den utlandssvenska förskolan mer tar upp materiella ting som barnen leker med. Vårt resultat visar att föräldrarna till barnen i den svenska förskolan tycker att det är tillräckligt mycket fri lek under förskoledagen medan större delen av föräldrarna till barnen på den utlandssvenska förskolan anser att det är för mycket fri lek. Föräldrar från båda grupperna påpekar vikten av en god miljö för att den fria leken skall fungera.

I denna uppsats undersöks svensk-engelsk kodväxling i bloggtexter. Syftet är att jämföra kodväxlingens frekvens, struktur och funktion i svenska och utlandssvenska bloggar. Materialet har inhämtats i sex olika bloggar, varav hälften av skribenterna är baserade i Sverige och den andra hälften har sin hemvist i USA. För att besvara studiens syfte och frågeställningar har såväl en kvantitativ som en kvalitativ metod tillämpats. Studien visar att kodväxlingen är mer frekvent bland de bloggskribenter som befinner sig i en engelskspråkig kontext. Kodväxlingens struktur uppvisar ett likartat mönster i de båda urvalsgrupperna, där kodväxling på ordnivå är vanligast. Det förekommer vissa skillnader mellan grupperna i fråga om kodväxlingens funktion, vilket kan vara en effekt av att de utlandssvenska blogg­skribenterna befinner sig i en direkt språkkontakt med engelskan.

Syftet med studien är att bidra med kunskap och erfarenheter från sex utlandssvenska föräldrar om skolgång för svenska barn, som har behov av specialpedagogiska insatser för att finna social samvaro och utvecklas akademiskt, i en utländsk kontext. Studien har en kvalitativ praxisnära förståelsegrund och ger perspektiv på det omtvistade begreppet inkludering och vad det kan innebära för individer i en vinstdriven skolmarknad i Singapore. Denna berättelseinspirerade intervjustudie har sin utgångspunkt i sociokulturell systemteori med ett utvecklingsekologiskt perspektiv som betonar människors utveckling i samspel med sin miljö. Med Bronfenbrenners ekologiska utvecklingsmodell som referensram synliggörs en kulturellt grundad obalans i specialpedagogiska perspektivmöten samt kontrasterande eller kompletterande perspektiv på specialpedagogiska behov med olika följder som föräldrarna måste förhålla sig till.   Resultatet visar att föräldrarna i studien önskar ökad transparens, minskad ovisshet och större tydlighet om förutsättningarna för funktionell och upplevd inkluderingskvalitet i en aktiv skolvalsprocess för deras barns skull. Inkluderingsbegreppet i Singapore är i dagsläget långt ifrån likställt med ett likvärdighetsperspektiv eller idén om att skolor skulle ha ett kompensatoriskt uppdrag. Studien påvisar att genom stora kunskaper om det egna barnets specialpedagogiska behov, noggranna förberedelser inför en flytt, aktiv delaktighet i skolgången samt ekonomiska resurser ökas graden av inkluderingsupplevelse för en långsiktigt positiv identitetsutveckling. Vidare visas att finna skolor med inkluderande förhållningssätt och gedigna kunskaper om specialpedagogiska behov underlättas av ett stödjande nätverk, driftiga förmågor och mycket tid för att förstå underliggande specialpedagogiska värderingar och förutsättningar på flera nivåer inom den utvecklingsekologiska modellen. Med tid och erfarenhet ökar kvaliteten på samverkan och en holistisk samsyn runt barnet. Detta sker framför allt på skolor med lång historia, väl inarbetade mångfaldsperspektiv och en inkluderande skolgemenskap för både barn och föräldrar.  Sökord: inkludering, utlandssvenska barn, föräldraperspektiv, specialpedagogiska behov

Fuengirola är en stad som är belägen på den spanska solkusten. Sedan 60-talet har staden lockat till sig utlandssvenskar och med åren har allt fler utlandssvenskar valt att bosätta sig i området. Bland de bosatta utlandssvenskarna benämns Fuengirola som svenskkolonin och senare år har även allt fler svenskdrivna organisationer anslutit sig till området för att driva sina verksamheter. Det är ett uppmärksammat fenomen att staden blivit ett centrum för svenskar och svenskdrivna organisationer. Denna uppsats ämnar till att undersöka fenomenet i Fuengirola utifrån ett klusterperspektiv. En fallstudie har genomförts där intervjuer med sex stycken svenskdrivna organisationer samt tolv stycken bosatta utlandssvenskar gjorts. Studien visar att särskiljande karaktärsdrag från de fyra olika klustertyperna näringslivskluster, teknikkluster, etniskt kluster och turismkluster återfinns i Fuengirola. Det kan således även konstateras att det är ett klusterliknande fenomen i Fuengirola.

Syftet med det här arbetet är att undersöka hur barn till svenska föräldrar påverkas av att växa upp i en tvåspråkig och dubbelkulturell amerikansk miljö. Bakgrunden till arbetet är att människor, till följd av ökade internationella kontakter, i allt större utsträckning väljer att flytta utomlands. När föräldrar flyttar med sina barn uppstår frågan om vilket språk som ska talas i hemmet och vilken kultur familjen ska välja att leva efter. I litteraturgenomgången framgår det att individen ur ett sociokulturellt perspektiv i hög utsträckning formas av sin sociala kontext, i samspel med andra människor. Omgivningen har således stor betydelse för en persons identitetskänsla och det är viktigt för individen att känna samhörighet med en grupp människor. Språkets betydelse för ett barns utveckling betonas också och begreppet tvåspråklighet beskrivs kortfattat. För att få en bild av hur svenskar reagerar när de flyttar utomlands har det gjorts en kvalitativ studie med en etnografisk ansats av sju barn i USA med anknytning till Sverige. Utifrån det empiriska materialet har intervjupersonerna delats in i tre kategorier beroende på sin etniska identitet. Grupperna har fått benämningarna Svenskar med anknytning till Sverige, Svensk-amerikaner och Svenskar i Amerika.

Syftet med denna studie är att belysa de uppfattningar barn som lever och befinner sig i en internationell kontext har, om hur begreppet nationalitet uppfattas och spelar in i deras liv. I förlängningen är syftet att uppsatsen ska vidga förståelsen för begreppen nationalitet och globalitet.

I den teoretiska genomgången presenteras bland annat teorier vilka ger ett globalt perspektiv på vad nationalitet kan innebära. Här presenteras även idéer om hur ungdomar, vilka har växt upp i en kultur som inte är föräldrarnas ursprungskultur, ser på sig själva i förhållande till omgivningen.

I studien har anlagts ett kvalitativt angreppssätt inspirerat av hermeneutik. Syftet med detta metodval är att söka ge en varierad och mångfacetterad snarare än statistiskt säkerställd bild av informanternas uppfattningar. I tolkningen av det empiriska materialet har intentionen varit att se på intervjusvaren ur informanternas eget perspektiv. Vidare har dessa uppfattningar kontrasterats samt satts i samband med de teorier vilka redogörs för i studien. Det empiriska materialet är insamlat på Svenska skolan i Paris och består av intervjuer med sju elever, två föräldrar och rektorn för grundskolan.

I begreppet nationalitet räknar informanterna främst in sådant som i teoretiska sammanhang kallas för etnonationalitet, nämligen språk, personlighetsdrag, ritualer och fenotyper. Men uppfattningen av det som kallas medborgarnationalitet var också närvarande. Studiens resultat är delvis att nationalitet spelar en stor roll för informanternas sätt att se på sig själva och skapa sina egna identiteter. Ungdomarna kan sägas både representera ett både-och samt ett antingen-eller perspektiv på detta område. Samtidigt visade sig geografiska platser delvis ha getts nya och annorlunda innebörder av ungdomarna.