Relevant bibliographies by topics / Utredare

Contents

  1. Journal articles
  2. Dissertations / Theses
  3. Books
  4. Book chapters

Academic literature on the topic 'Utredare'

Author: Grafiati
Published: 4 June 2021
Last updated: 1 February 2022

Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles

Select a source type:

Consult the lists of relevant articles, books, theses, conference reports, and other scholarly sources on the topic 'Utredare.'

Next to every source in the list of references, there is an 'Add to bibliography' button. Press on it, and we will generate automatically the bibliographic reference to the chosen work in the citation style you need: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.

You can also download the full text of the academic publication as pdf and read online its abstract whenever available in the metadata.

Journal articles on the topic "Utredare"

1

Snarset, Vibeke, Iren Karlengen Larsen, Pernille Varre, and Grete Almåsbakk. "Utreder epilepsi hjemme." Sykepleien, no. 8 (September 2016): 46 48. http://dx.doi.org/10.4220/sykepleiens.2016.58399.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Owe, Jone, Halvor Næss, and Ole-Bjørn Tysnes. "Hvem skal utrede kronisk utmattelse?" Tidsskrift for Den norske legeforening 137, no. 1 (2017): 21–22. http://dx.doi.org/10.4045/tidsskr.16.0902.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Schjatvet, Cecilie. "Hvordan utrede andre? av Joar Tranøy." Kritisk juss 35, no. 02 (March 17, 2017): 210–14. http://dx.doi.org/10.18261/issn2387-4546-2009-02-07.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

Nesby, Eunike. "Vilken svensk författare motsvarar Knut Hamsun och Örnulf Tigerstedt?" Nordlit, no. 47 (December 9, 2020): 65–76. http://dx.doi.org/10.7557/13.5632.

Full text
Abstract:
”Vilken svensk författare motsvarar Japans Yukio Mishima, Tysklands Ernst Jünger och Frankrikes Louis-Ferdinand Céline?”, frågar en svensk debattör och forskare i en artikel 2016. Till dessa om än famösa så välkända namn adderar frågeställaren Norges Knut Hamsun respektive Finlands Örnulf Tigerstedt. Med denna fråga som utgångspunkt granskas och prövas i artikeln såväl nazistiska partiledare och nazistanhängare som svenska nationalpoeter. Vilka diktare är att betrakta som nazistiska och vilka har associerats med nazismen på felaktiga grunder? Och var alla nazistiska diktare män? I nutid med yttringar av vad som betecknats som ultranationalism och populism i ytterlighetsrörelser, till sin spets dragna i form av nynazism, är det viktigare än någonsin att göra upp med det nazistiska förflutna och utreda hur nazismen gestaltades i den nazistiska kampdikten, såväl i den svenska som i den nordiska.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

Lahti, Anna-Maria, Nina Simonsen, Marjaana Seppänen, Maria Finne, Anneli Sarvimäki, and Mikaela Von Bonsdorff. "Folkhälsans seniorboende och aktivt åldrande – BoAktiv-studien." Gerontologia 33, no. 2 (June 18, 2019): 74–85. http://dx.doi.org/10.23989/gerontologia.78039.

Full text
Abstract:
Syftet med denna enkät-studien är att utreda samband mellan aktivt åldrande, gemenskap och delaktighet hos åldringar som bor i seniorhus. Utöver detta syftar forskningen till att producera beskrivande information om hälsa och välmående hos åldringar i seniorhus. Målgruppen var självständigt boende i Folkhälsans seniorhus. Största delen av respondenterna var över 80 år gamla, kvinnor, svenskspråkiga och bodde ensamma. De mest aktiva seniorerna hade bättre hälsorelaterad livskvalitet samt mindre symptom av depression, och deltog mer i verksamheten i seniorhuset och hade en högre känsla av samhörighet. Respondenternas känsla av samhörighet korrelerade positivt med psykiskt välmående, högre vitalitet och energinivå. Enligt resultaten kan man konstatera att aktivt åldrande, gemenskap och delaktighet är i samband hos invånarna i seniorhus. Det är viktigt att sträva till att öka möjligheterna till att vara aktiv och delaktig i seniorhus, vilket även kan öka känslan av gemenskap. Seniorhus har utmärkta möjligheter att mångsidigt stöda den äldres välmående.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
6

Skjenneberg (ed.), Sven. "1) Stress hos tamrein 2) Arbeidsgruppe om forskning." Rangifer 5, no. 1 (May 1, 1985): 35. http://dx.doi.org/10.7557/2.5.1.534.

Full text
Abstract:
<p>1) NOR har adoptert et opprinnelig svensk prosjekt for &aring; klarlegge i hvilken grad moderne reindriftsteknologi kan tenkes &aring; p&aring;virke reinen slik at det utvikles symptomer p&aring; stress. Det er s&aelig;rlig to forhold som har gjort NOR interessert i et slikt prosjekt, nemlig stressforandringers innvirkning p&aring; kj&oslash;ttkvalitet samt i hvilken grad stressp&aring;virkninger kan medf&oslash;re langtidseffekter som har innvirkning p&aring; dyrenes overlevelsesevne under vanskelige vinterforhold, alts&aring; p&aring; reintapenes st&oslash;rrelse. Begge disse to momenter har direkte innvirkning p&aring; reinn&aelig;ringens &oslash;konomi.</p><p>2) Forskning, veiledning og utdanning i reindriften i Norge.</p><p>Den arbeidsgruppe som det norske Landbruksdepartementet den 30. august 1983 oppnevnte for &aring; utrede ovennevnte tema, avga 14. mai 1985 sin betenkning. Denne skisserer gruppens forslag til langtidsplan.</p>
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
7

Eriksson, Maria, and Elisabet Näsman. "Utsatta barn i familjerättsprocesser: utredares bemötanden och barns strategier." Socialvetenskaplig tidskrift 16, no. 1 (April 11, 2016). http://dx.doi.org/10.3384/svt.2009.16.1.2509.

Full text
Abstract:
Sedan början av 1990-talet har en rad förändringar i lagstiftningen genomförts för att stärka barns rätt att komma till tals i familjerättsliga tvister. Hur tillämpas lagstiftarens krav på delaktighet för barn i fall där barnen har en utsatt situation, som när pappa utövat våld mot mamma?
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
8

Paus, Benedicte. "Kanskje teste, ofte utrede, alltid veilede." Tidsskrift for Den norske legeforening, 2018. http://dx.doi.org/10.4045/tidsskr.18.0574.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
9

Enell, Sofia. "Banor i samhällsvården – en tvåårsstudie om unga som utretts på SiS-institution." Socialvetenskaplig tidskrift 21, no. 2 (April 12, 2016). http://dx.doi.org/10.3384/svt.2014.21.2.2417.

Full text
Abstract:
Unga kan placeras på Statens institutionsstyrelses (SiS) institutioner för att utredas tvärprofessionellt. Utredningarna leder fram till förslag på fortsatt vård som socialtjänsten tar ställning till och beslutar om. I artikeln analyseras en sekvens av utredda ungas banor i samhällsvården.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
10

Sallnäs, Marie. "Att utreda föräldraskap Om modem institutionsvård för bam." Socialvetenskaplig tidskrift 2, no. 4 (January 21, 2016). http://dx.doi.org/10.3384/svt.1995.2.4.3003.

Full text
Abstract:
Institutionsvården för barn och ungdomar har genomgått stora förändringar vad gäller såväl omfattning som innehåll. I artikeln analyseras behandlingspraktiken vid en institution som tar emot familjer där barnens situation uppmärksammats av socialtjänsten och där institutionsvistelsen används till att utreda föräldrarnas förmåga till omsorg om sina barn. Den centrala frågan är vad det innebär att göra dessa utredningar under institutionslivets villkor.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
More sources

Dissertations / Theses on the topic "Utredare"

1

Magnusson, Mikaela. "Hur går civila och polisiära utredare tillväga vid förhör av personer misstänkta för brott? : En studie om förhörstekniker i Norrbotten." Thesis, Luleå tekniska universitet, Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:ltu:diva-65267.

Full text
Abstract:
En viktig del i en brottsutredning, kanske den allra viktigaste, är förhör med misstänkta, målsäganden och vittnen (Christiansson & Granhag, 2004). Detta examensarbete undersöker hur civila och polisiära utredare går tillväga när de förhör personer misstänkta för brott. Vidare syften var att uppmärksamma hur utredare är utbildade i utredning samt jämföra likheter och skillnader i hur civila och polisiära utredare genomför förhör. Resultatet bygger på åtta semistrukturerade intervjuer, fem med civila utredare och tre med polisiära utredare. Resultatet visar att civila utredare använder sig av PEACE-modellen/kognitiv intervju när de förhör personer misstänka för brott medan de polisiära utredarnas strategi är att de låter den hörde berätta fritt och ställer därefter ett antal öppna, icke-ledande frågor. Vidare visar resultatet att de förhörstekniker som används av de civila utredarna (PEACE-modellen/kognitiv intervju) är grundade i omfattande vetenskaplig forskning. Slutligen visar resultatet att det finns både likheter och skillnader i hur civila och polisiära utredare utför förhör med misstänkta samt att det i Norrbotten finns ett visst intresse för att ha en övergripande förhörsteknik i Sverige.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Cheikho, Sandra, and Linnea Puro. "”MAN HAR SETT OCH HÖRT FÖR MYCKET’’ : En kvalitativ studie om utredares känsloarbete." Thesis, Umeå universitet, Sociologiska institutionen, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-188475.

Full text
Abstract:
The police profession has long been judged as an emotionally strenuous work with both physical and mental consequences. The police culture is characterized by an understanding that police officers need to control their emotions, and if you lack control, you are seen as an inappropriate police officer who does not fit into the police role. Previous research has focused on police officers in external service, of which police investigators have not received enough attention. In this study, the investigators' emotional work is examined through 9 semi-structured interviews with active investigators within the police to investigate how the investigators relate to the emotional work in the profession, what the challenges come with this and how they handle it. The analysis method is based on thematic analysis in accordance with Braun and Clarke (2006) where we were able to identify three themes: The investigating profession, Challenges with the profession and Support and Coping. The results show that the investigative profession largely consists of being professional and having an objective approach and that professionalism is achieved through emotional work. The results also show that this is not an easy task and may seem easier in theory than in practice as emotional work is hard work where coping becomes an important part. The most prominent use of coping strategies is the collegial support. Our study contributes with knowledge about how common emotional work is in occupations, what consequences follow and how it affects employees.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Hed, Åsa, and Camilla Fors. "Undervisare, utredare och utvecklare? Rektorers och lärares synsätt på speciallärarens verksamhet mot språk-, skriv- och läsutveckling." Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-29292.

Full text
Abstract:
Sammanfattning/AbstractFors, Camilla och Hed, Åsa, (2019). Undervisare, utredare och utvecklare? Rektorers och lärares synsätt på speciallärarens verksamhet mot språk-, skriv- och läsutveckling. Speciallärarprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp.Förväntat kunskapsbidragSpecialläraruppdraget vilar på tre ben: undervisning, utredning och utveckling. Vår undersökning visar att det i huvudsak är de två förstnämnda som specialläraren mot språk-, skriv- och läsutveckling förväntas arbeta med. Undersöknings viktigaste bidrag är att få kunskap om speciallärarens roll som skolutvecklare behöver stärkas inom skolans organisation.Syfte och frågeställningarSyftet med undersökningen är att studera de synsätt som finns på speciallärarens uppdrag mot språk-, skriv- och läsutveckling i den kommun undersökningen genomförs. Vi vill förstå hur lärare och rektorer resonerar kring speciallärarkompetensen mot språk-, läs- och skrivutveckling samt undersöka och beskriva vilka förväntningar rektorer och lärare har på speciallärarens insatser mot språk-, läs- och skrivutveckling i den undersökta kommunen. Vilka uppgifter och förväntningar anser lärare och rektorer att speciallärare mot språk-, skriv- och läsutveckling har inom skolorganisationen? Finns det en samsyn mellan lärares och rektorers uppfattningar? TeoriFör att kunna bearbeta resultaten i studien utgår vi från teorier som rör specialpedagogiska perspektiv och från en vardagsteori som innefattar en hypotes kring att det råder vissa brister kring uppfattningen om speciallärarens uppdrag mot språk-, skriv- och läsutveckling. De specialpedagogiska perspektiven samt innebörden av de centrala begreppen genomsyrar skolorganisationen som helhet och vi finner det viktigt att använda oss av dessa perspektiv. MetodUndersökningen grundar sig på intervjusvar från fem rektorer samt enkätsvar från 40 lärare. Kvalitativa intervjuer gjordes för att sedan analyseras utifrån en fenomenologisk ansats. Enkätsvaren bearbetades i ett statistiskt program.ResultatRektorer anser att specialläraren framför allt ska arbeta med elever. De fem viktigaste arbetsuppgifterna enligt rektorerna var språkutvecklande arbete, undervisning med enskilda elever, strategier för kunskapsinhämtning, kartläggningar och relationsbyggande. Lärarna trodde att speciallärarens uppgifter var planering för enskild elev, undervisning i mindre grupp, tillhandahålla elevanpassat material, enskild undervisning, stöd i klassrummet, samplanering med lärare för enskild elev, läs- och skrivutredningar samt pedagogiska utredningar. Lärarna ansåg att de fem viktigaste uppgifterna i princip var de samma som de trodde att specialläraren arbetade med förutom att de trodde att specialläraren arbetar i klassrummet och har samplanering med läraren för enskild elev. Dessutom framkom det att lärarna har svårt att skilja på vad som gäller vid extra anpassningar och särskilt stöd. Det fanns en viss samsyn kring de fem viktigaste uppdragen mellan rektorer och lärare.Specialpedagogiska implikationerResultaten i studien visar att rektorer och lärare primärt vill att specialläraren ska arbeta med elever enskilt eller i liten grupp. Vi kan se att inkludering är ett begrepp som fortfarande är aktuellt och skolan hamnar ofta i dilemmaperspektivet eftersom lösningar inte alltid är enkla. På de undersökta skolorna visar resultaten att det är i huvudsak undervisning och utredning som specialläraren ska ägna sig åt och utvecklingsarbete är enbart en liten del av tjänsten. Speciallärarens insatser inom skolutveckling kan bidra till kompetenshöjning.NyckelordDilemmaperspektiv, grundskolan, skolutveckling, speciallärarens arbetsuppgifter, språk-, skriv- och läsutveckling.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

Nilsson, Martina, and Malin Mörk. "Socionomer är en tillgång till polismyndigheten : En kvalitativ studie om socionomers upplevelser av att arbeta som civila utredare." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för socialt arbete, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-143790.

Full text
Abstract:
Civila utredare är en yrkesgrupp som i Sverige har fördubblats i antalet anställda sedan 2011. Det verkar finnas betydande utmaningar för att socionomer som civila utredare skall ses som fullt integrerade medlemmar inom polismyndigheten. Detta på grund av att socionomer arbetar som en minoritet inom ett yrke dominerat av poliser. Syftet med vår studie var att undersöka socionomers upplevelser av att arbeta som civila utredare inom polismyndigheten. Denna kvalitativa studie grundade sig på fem intervjuer med socionomer som arbetar som civila utredare inom polismyndigheten. Resultatet av intervjuerna har sedan granskats och bearbetats med hjälp av Grounded theory som är en analysmetod inom kvalitativ forskning som syftar till att förstå och beskriva mänskliga fenomen (Olsson & Sörensen 2007). Resultatet visade på att det inom polismyndigheten finns ett fungerande samarbete genom att det inte görs någon skillnad på om den anställda är socionom eller polis. Däremot har det visat sig finnas faktorer som har en negativ påverkan på samarbetet. Arbetet som civil utredare upplevs som ett fritt arbete men med lagar och regler som styr samtidigt som det finns en önskan om utökade befogenheter för att de civila utredarna ska kunna arbeta mer självständigt. Socionomers kompetens har visat sig vara värdefull inom polismyndigheten. Detta därför att intervjupersonerna upplever att deras arbetssätt skiljer sig åt gentemot hur poliserna arbetar och att socionomerna därmed kompletterar poliserna på ett effektivt sätt. Det finns tydliga löneskillnader mellan socionomer som civila utredare och de polisiära utredarna vilket uppfattas som problematiskt och är en faktor till de motsättningar som finns mellan professionerna. Att socionomer som civila utredarna tjänar mer än de polisära utredarna är något som enligt Christoffersen (2017) grundar sig på skillnaderna mellan de två utbildningarna. Däremot framkom det även att det egentligen inte är socionomerna som har hög lön utan att det snarare är poliserna som har väldigt låg lön.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

Buder, Sofie, and Sara Åberg. "Försäkringsutredares erfarenhet av klienters hot och våld - En kvalitativ studie med Försäkringskassans utredare i två medelstora kommuner." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för socialt arbete (SA), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-105581.

Full text
Abstract:
Threats and violence have increased within human treatment organizations the last couple of years. It is difficult to determine whether this is an actual increase or whether the violence is due to an increased propensity to report or a broader definition of the term threat and violence. Threats and violence can lead to several negative consequences, such as reduced job satisfaction or mental illness.    The purpose of this study is to gain an understanding of insurance investigators experience of their work situation, where there is a risk of being exposed to threats and violence by clients, and what support the Swedish Social Insurance Agency as an organization can offer its employees. Moreover, the investigation has shown how the sense of context affects insurance investigators in their work. The purpose of this study is to contribute with new knowledge on how insurance investigators in the Swedish Social Insurance Agency can be affected by threats and violence at work. This study has implemented through semi-structured qualitative interviews with seven social workers from two different municipalities.    The results of the study shows that insurance investigators are not worried on their workplace regarding the risk of being exposed to threats and violence. This is because insurance investigators know that there is good support within the organization with clear routines. Furthermore, we have come to the conclusion that a consequence that some of our informants have suffered is that they have had shorter periods that have been difficult after a threat or violent incident.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
6

Lindman, Stephanie, and Samuelson Johanna Wetterström. "Organisationsidentifikation inom Polismyndigheten : En studie om hur civilanställda och polisutbildade utredare identifierar sig med varandra och organisationen." Thesis, Uppsala universitet, Medier och kommunikation, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-434110.

Full text
Abstract:
Previous research shows that the Swedish Police Authority have had problems with employeeretention and tensions between police and civilian employees. One reported way for organizations to attract new applicants and keep their current ones is to work on their organizational identity. However, there is a gap in research concerning how Swedish police’s civilian and police investigators identify with the organization and how they perceive eachother. Thus, this case study aims to examine how these two kinds of investigators at Polisregion Mitt perceive and construct identities and how they identify with the organization. The study applies a theoretical framework of Social Identity Theory adapted to a constitutive view on communication. It examines how the investigators construct individual, social and organizational identities through language. Also, how the organization affects the constructions and if there are any similarities or differences between the two groups. Data was collected through interviews and analysed with discursive psychology andthematic analysis. The results show that the investigators mostly identify with the organization at some levels, e.g. to their units and lower level management. The investigators do not identify with the organization to a great extent. The cause seems to be deficient communication from highlevel management. Contrary to previous research there seemingly is no tension between the groups. Still all participants construct some problems between the two groups, but they are said to be caused by the organization or management.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
7

Hellman, Agneta. "Familjebehandling möter Barns Behov I Centrum : Några utredare och behandlares syn på BBIC´s inverkan på familjeterapeutisk insats inom socialtjänstens öppenvård." Thesis, Umeå universitet, Psykoterapi, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-52694.

Full text
Abstract:
För relativt kort tid sedan, år 2006 började en omfattande reform BBIC– barnets behov i centrum spridas inom socialtjänsten i Sveriges kommuner. BBIC är ett system för handläggning och dokumentation, planering och uppföljning av insatser. Idag arbetar över hälften av Sveriges kommuner med BBIC och därmed berörs också dessa kommuners öppenvårdsverksamheter som arbetar utifrån biståndsgivna insatser.                       Den här studiens syfte har varit att ta reda på hur BBIC inverkar på den familjeterapeutiska insatsen inom socialtjänstens öppenvård i en kommun, genom att efterfråga några utredare och behandlares erfarenheter och åsikter. Studien försöker också svara på förutsättningar och möjligheter för BBIC att fungera som metodutvecklande instrument genom insatsen. Det är en kvalitativ studie utifrån ett hermeneutisk perspektiv. Fokusgruppintervjuer har valts som metod för insamling av data.                       I resultatet framkommer att BBIC inte direkt har någon inverkan på behandlarnas familjeterapeutiska förhållningssätt eller metodval. Däremot har BBIC en inverkan på insatsen på andra sätt. BBIC styrka ligger i formulerandet av barns behov och föräldrars förmåga, och delvis i den struktur som BBIC föreslår. Svårigheter framkommer vad det gäller övergång från utredning till insats, målformulering och därmed måluppfyllelse. Såväl behandlare som utredare tänker olika kring sin egen delaktighet och relation till BBIC och efterfrågar mer gemensam utbildning kring BBIC. Frågor om organisationens betydelse för samarbetet väcks. BBIC har förutsättningar att fungera som metodutvecklande instrument i den familjeterapeutiska insatsen, men kan utvecklas.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
8

Christian, Larsson. "Utredande undersökning av NoSQL grafdatabaser : En utredande undersökning av OrientDB, ArangoDB och HypergraphDBför ett specifikt användningsfall." Thesis, Karlstads universitet, Institutionen för matematik och datavetenskap (from 2013), 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-72441.

Full text
Abstract:
Behovet av att lagra stora mängder data för applikationer växer mer och mer. I samband med detta ökar även utvecklingen av olika sorters databaser, speciellt så kallade ”NoSQL”-databaser. Det kan vara svårt att navigera i denna uppsjö av databaslösningar för att hitta den databaslösning som passar bäst för ett specifikt projekt. Denna rapport försöker utreda vilken av databaserna OrientDB, ArangoDB samt HypergraphDB som passar bäst för ett specifikt användningsfall där data ska sparas för att representera en byggnadsstruktur. Kriterierna för undersökningen är hur organisationen bakom databasen ser ut, hur deras datamodeller ser ut, vilka prismodeller de erbjuder samt en empirisk undersökning av databasernas prestanda för det specifika användningsfallet. Denna undersökning är inte designad för att vara en generell jämförelse utan görs på uppdrag av ett företag för att se vilken databas som skulle passa deras specifika projekt bäst. Utredningen visar att det är en komplex uppgift att utföra rättvisa prestandajämförelser för olika ”NoSQL”-databaser men baserat på kriterierna i denna rapport skulle OrientDB passa bäst för det specifika användningsfallet.
The need to store large quantities of data is increasing more and more. In correlation to this the development of various kinds of databases, especially so-called ”NoSQL”-databases, is also increasing. It can be difficult to navigate in this plethora of database solutions to find the the database that best suits a specific project. This report attempts to investigate which of the databases OrientDB, ArangoDB and HypergraphDB is best suited for a specific use case where data is to be saved to represent a building structure. The criteria for the investigation are how the organization behind the database looks, how their datamodels looks, which price models they offer as well as an emperical study of the databases’ performance in the specific use case. This survey is not designed to be a general comparison, but is commissioned by a company to see which database would suit their specific project best. The investigation shows that it’s a complex task to do fair comparisons on performance between NoSQL databases but based on the criteria in this report OrientDB would be best suited for the specific use case.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
9

Gustafsson, Lisa, Eva Engström, and af Verchou Hanna Kruuse. "Problem med strukturen : ett utredande styrningsperspektiv." Thesis, Linköping University, Department of Management and Economics, 2004. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-2696.

Full text
Abstract:

Bakgrund: En organisation måste fatta en mängd beslut och vilket beslut som fattas beror på dess vision och affärsidé. Ur affärsidén kan företagets kritiska framgångsfaktorer urskiljas eftersom denna anger vad organisationen skall tjäna pengar på. För att uppnå affärsidén utformar företaget en strategi och en struktur. Om det viktigaste för företaget är att uppnå kostnadsreducering kan strategin sägas vara produktionsorienterad. Resurser måste då grupperas efter kompetensområde och därför väljs en funktionsorganisation. Eftersom det uppstår en hierarki med över- och underordnande enheter kan denna struktur ses som ett vertikalt perspektiv. Om företagets kritiska framgångsfaktor istället är att skapa kundvärde intas en marknadsorienterad strategi. Kunden tillfredsställs av organisationens flöden och inte av funktioner. Därmed blir en samordning mellan enheterna viktig och processorienterade strukturer utvecklas. Eftersom intergration står i centrum kan denna struktur sägas utgöra ett horisontellt perspektiv. Organisationsstrukturer för dock med sig diverse problem. Eftersom enheterna inom funktionsorganisationen arbetar relativt självständigt kan det uppstå samordningsproblem när arbetsinsatserna skall sammanfogas. I en processorganisation kan istället ansvarsproblem uppstå då inte ansvarsstrukturen är lika tydligt definierad. Ett annat problem är kompetensutveckling eftersom individer med differentierade kunskaper integreras. Då processorganisationen främst sätter kunden i fokus kan dessutom lönsamheten komma i skymundan.

Syfte: Syftet med denna forskningsrapport är att ur ett styrningsperspektiv skapa förståelse för hur funktionsorganisationer och processorganisationer hanterar de problem som är förknippade med respektive organisationsstruktur.

Genomförande: Undersökningen genomfördes med hjälp av fyra fallföretag, varav två utgjorde funktionsorganisationer och två processorganisationer.

Resultat: De problem som uppstår i samband med valet av en organisationsstruktur hanteras med hjälp av olika styrmedel. Oavsett organisationsstruktur används liknande styrverktyg. Syftet med dessa skiljer sig emellertid åt beroende på att strukturerna för med sig olika problem. Funktionsorganisationerna använder styrmedel främst i ett horisontellt syfte eftersom denna struktur för med sig samordningsproblem. Till skillnad från detta använder processorganisationerna styrverktygen i ett vertikalt styfte för att lösa de problem som förknippas med denna struktur. På så sätt beaktas både ett vertikalt och ett horisontellt perspektiv. För att vara ett framgångsrikt företag krävs att båda perspektiven uppmärksammas. Renodlade funktions- och processorganisationer är därmed inte vanligt förekommande, utan istället tenderar de båda ytterligheterna att dra sig mot varanda.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
10

Andersson, Veronica. "Bröstcancerpatienters tillfredsställelse med den utredande vårdens kvalitet." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-166932.

Full text
Abstract:
Syfte: Syftet med studien var att undersöka bröstcancerpatienters tillfredsställelse med vården under utredning av sin sjukdom samt att utforska vilka förbättringsbehov av vården patienterna uppgav. Metod: Samtliga patienter som rapporterades till Kvalitetsregistret för bröstcancer i Uppsala- Örebroregionen under 2007-2008 tillfrågades om deltagande i en enkätstudie. Undersökningsgruppen bestod av 165 kvinnor som i enkäten kommenterat den utredande vården. Enkätsvaren analyserades med kvalitativ innehållsanalys enligt Graneheim och Lundmans metod. Resultat: Bröstcancerpatienternas kommentarer gällde kategorierna organisation, kompetens, bemötande, information och generellt. Angående organisation uppgav patienterna behov av bättre samordning, högre personalkontinuitet, tillgång till en kontaktperson inom vården samt utökad psykosocial vård. Hög tillfredsställelse med vårdens kompetens rapporterades men även misstag samt upplevd bristande professionalitet hos vårdpersonalen. Vårdpersonalens bemötande uppgavs mestadels som tillfredsställande. Lägre tillfredsställelse rapporterades då vårdpersonalen förbisett patienten som individ. Tillfredsställelsen med information under utredning var hög då information getts personligen med tid för frågor och återkoppling. Då information varit svårtillgänglig, bristande eller ej anpassad efter patientens behov var tillfredsställelsen lägre. De generella kommentarerna indikerade hög tillfredsställelse. Slutsats: Bröstcancerpatienterna uppgav hög tillfredsställelse med kompetens och bemötande under utredningen. Lägre tillfredsställelse uppgavs med vårdens organisation och information. Förbättringsbehov som tydligast framgick var av ökad samordning av utredningens faser samt utökad psykosocial vård.
Purpose: The purpose was to examine breast cancer patients’ satisfaction with care during diagnostic process and to investigate their identified needs for improvement. Method: Patients reported to the Quality register for breast cancer in Uppsala- Örebro during 2007-2008 were asked to participate in a questionnaire study. The study population was 165 women who commented on the diagnostic process. Answers were analyzed using qualitative content analysis by Graneheim and Lundman. Result: Patients commented diagnostic services regarding organization, competence, interpersonal skills, information and general. Concerning organization they reported needs for better coordination, better personnel continuity, a contact person and more psychosocial care. High satisfaction with health care competence was reported but also mistakes and lack of professionalism. Personnel’s interpersonal skills appeared mostly satisfactory. Lower satisfaction was reported when personnel overlooked the patient as an individual. Satisfaction with information was high when information was given in person with time for questions and feedback, and lower when information was hard to access, lacking or not adjusted to the patients’ needs. General comments indicated high satisfaction. Conclusions: Patient satisfaction with competence and interpersonal skills was high while satisfaction with organization and information was lower. Diagnostic services can be improved by coordination and more psychosocial care.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
More sources

Books on the topic "Utredare"

1

Blomberg, Göran. Remissyttranden över TV-politiken, betänkande (SOU 1989:73) av TV-utredningen [och] Sponsring m.m. av Sveriges radios program, rapport (Ds 1989:65) av en särskild utredare. Stockholm: Utbildningsdepartementet, 1990.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Socialstyrelsen, Sweden. Kvicksilver/amalgam hälsorisker: Rapport från Socialstyrelsens expertgrupp med uppgift att utreda effekter av lågdosexponering för kvicksilver. Stockholm: Socialstyrelsen, 1987.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Sirpa, Taskinen, ed. Att utreda och behandla sexuella övergrepp mot barn: Rekommendationer av en expertgrupp för förebyggandet av sexuella övergrepp. Helsingfors: STAKES, Forsknings- och utvecklingscentralen för social- och hälsovården, 1994.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

Sweden. Kvicksilver/amalgam halsorisker: Rapport fran Socialstyrelsens expertgrupp med uppgift att utreda effekter av lagdosexponering for kvicksilver (Socialstyrelsen redovisar). Socialstyrelsen, 1987.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

Sweden. Arbetsgruppen me uppgift att utreda vissa frågor rörande en lägre intensitet i jordbruksproduktionen., ed. Intensiteten i jordbruksproduktionen: Miljöpåverkan och spannmålsöverskott : betänkande av Arbetsgruppen med uppgift att utreda vissa frågor rörande en lägre intensitet i jordbruksproduktionen. Stockholm: Allmänna förlaget, 1987.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
6

Utländskt inflytande i svenska företag: Rapport från den inom Industridepartementet tillsatta arbetsgruppen med uppgift att utreda frågan om ett bättre skydd mot utländskt inflytande i svenska företag. [Stockholm]: Liber, 1985.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

Book chapters on the topic "Utredare"

1

Baksaas, Kjell Magne, and Tonny Stenheim. "Regnskapsplikten for små foretak med forenklinger i fokus1." In Aktuelle temaer i regnskap og revisjon, 83–120. Cappelen Damm Akademisk/NOASP, 2020. http://dx.doi.org/10.23865/noasp.112.ch3.

Full text
Abstract:
Ulike regler for finansregnskap og skatteregnskap medfører betydelige administrative byrder for små foretak. Slike byrder bør reduseres, og Finansdepartementet utreder nå muligheten for ytterligere forenklinger ved i større grad å harmonisere regnskaps- og skattereglene (se Schwencke, 2019). Robuste og reelle forenklinger må balansere mellom på den ene siden de formålene som finansregnskapet og skatteregnskapet har, og på den andre siden hva som kan gi størst lettelser. Vi argumenterer for at harmonisering av regler for innregning og måling i finansregnskapet og skatteregnskapet kan skje på en rekke områder. Blant annet kan det oppnås stor grad av harmonisering for anleggsmidler, varer og kundefordringer ved at skattereglene i noen grad tilpasses reglene for finansregnskapet. Det skal imidlertid være enkelt å kontrollere etterlevelsen av skattereglene, og dette vil gjerne føre til regler som gir lite rom for bruk av skjønn. Dette kan i noen grad stå i et motsetningsforhold til finansregnskapets formål, som også for små foretak er å gi beslutningsnyttig informasjon. Spesielt viktig er det at finansregnskapet reflekterer urealiserte tap. Hvert foretak må uavhengig av forenklingsreglene se til at finansregnskapet som helhet ikke gir et for positivt bilde av resultat og balanse. Vi mener det bør innføres en egen foretakskategori for særlig små foretak (mikroforetak), med betydelige forenklinger gjennom å videreutvikle koblingsmodellen, det vil si lempinger ved måling av utsatt skatt, og innføre forenklede krav til oppstillingsplanene. Forenklingsreglene bør velges ved sporvalg. Vi foreslår også at formuesfastsettelsen i langt større grad enn i dag skjer med utgangspunkt i regnskapsmessige verdier. Dette vil gi betydelig forenkling.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
You might also be interested in the extended bibliographies on the topic 'Utredare' for particular source types:
Journal articles Dissertations / Theses
We offer discounts on all premium plans for authors whose works are included in thematic literature selections. Contact us to get a unique promo code!

To the bibliography