Dissertations / Theses on the topic 'Utredare'

Bakgrund: En organisation måste fatta en mängd beslut och vilket beslut som fattas beror på dess vision och affärsidé. Ur affärsidén kan företagets kritiska framgångsfaktorer urskiljas eftersom denna anger vad organisationen skall tjäna pengar på. För att uppnå affärsidén utformar företaget en strategi och en struktur. Om det viktigaste för företaget är att uppnå kostnadsreducering kan strategin sägas vara produktionsorienterad. Resurser måste då grupperas efter kompetensområde och därför väljs en funktionsorganisation. Eftersom det uppstår en hierarki med över- och underordnande enheter kan denna struktur ses som ett vertikalt perspektiv. Om företagets kritiska framgångsfaktor istället är att skapa kundvärde intas en marknadsorienterad strategi. Kunden tillfredsställs av organisationens flöden och inte av funktioner. Därmed blir en samordning mellan enheterna viktig och processorienterade strukturer utvecklas. Eftersom intergration står i centrum kan denna struktur sägas utgöra ett horisontellt perspektiv. Organisationsstrukturer för dock med sig diverse problem. Eftersom enheterna inom funktionsorganisationen arbetar relativt självständigt kan det uppstå samordningsproblem när arbetsinsatserna skall sammanfogas. I en processorganisation kan istället ansvarsproblem uppstå då inte ansvarsstrukturen är lika tydligt definierad. Ett annat problem är kompetensutveckling eftersom individer med differentierade kunskaper integreras. Då processorganisationen främst sätter kunden i fokus kan dessutom lönsamheten komma i skymundan.

Syfte: Syftet med denna forskningsrapport är att ur ett styrningsperspektiv skapa förståelse för hur funktionsorganisationer och processorganisationer hanterar de problem som är förknippade med respektive organisationsstruktur.

Genomförande: Undersökningen genomfördes med hjälp av fyra fallföretag, varav två utgjorde funktionsorganisationer och två processorganisationer.

Resultat: De problem som uppstår i samband med valet av en organisationsstruktur hanteras med hjälp av olika styrmedel. Oavsett organisationsstruktur används liknande styrverktyg. Syftet med dessa skiljer sig emellertid åt beroende på att strukturerna för med sig olika problem. Funktionsorganisationerna använder styrmedel främst i ett horisontellt syfte eftersom denna struktur för med sig samordningsproblem. Till skillnad från detta använder processorganisationerna styrverktygen i ett vertikalt styfte för att lösa de problem som förknippas med denna struktur. På så sätt beaktas både ett vertikalt och ett horisontellt perspektiv. För att vara ett framgångsrikt företag krävs att båda perspektiven uppmärksammas. Renodlade funktions- och processorganisationer är därmed inte vanligt förekommande, utan istället tenderar de båda ytterligheterna att dra sig mot varanda.

De brottsbekämpande myndigheterna har idag möjlighet att använda sig avhemliga tvångsmedel. Med hemliga tvångsmedel menas hemlig telefonavlyssning,hemlig telefonövervakning och hemlig kameraövervakning. I de sammanhangenkan uppgifter om brott som inte har samband med tvångsmedelsbeslutet kommatill kännedom. Sådana uppgifter kallas för överskottsinformation. Nu villregeringen reglera om användningen av överskottsinformation i lag.Syftet med denna rapport är att utreda svårigheterna i en reglering av sådaninformation. Några av frågorna som har behandlats i rapporten är,integritetsproblematiken och risken för missbruk.Vår utgångspunkt i arbetet har varit Ds 2003:13 som initierade lagförslaget. Vi harockså fördjupat oss i tidigare utredningar såsom SOU:s, propositioner ochremissvar.Idag finns det indirekt reglerat hur överskottsinformation ska användas genomrättegångsbalken och polislagen. Med respekt för den personliga integriteten hardock informationen ofta använts restriktivt. Människan ska enligt grundlagen ochEuropa konventionen vara skyddad mot sådana intrång som ett tvångsmedelinnebär. Om sådana intrång ändå görs, ska det göras med stöd i lag. Efter deutredningar som gjorts i integritetsfrågan har man funnit att den aspekten inte ärett skäl till att förbjuda användningen av överskottsinformation. Ett annatargument för att förbjuda användningen av överskottsinformation har varit riskenför missbruk. Att polis och åklagare skulle gå utanför sina befogenheter har dockav utredarna endast ansetts vara teoretisk. Fri bevisprövning och bevisvärdering ären lagstadgad och viktig princip i det svenska rättsväsendet. Förslaget i Ds2003:13 innebar en bevisförbudsregel och stred mot den principen. I efterföljandeproposition justerades förslaget och ett förundersökningsförbud infördes istället.De argument som framförts som skäl för en reglering är hållbara men inte direktnödvändiga. I de utredningar som har gjorts har argumenten inte spelat någonavgörande roll. Vi har egentligen endast funnit två skäl till ett lagförslag.Det första är att överskottsinformation måste vara reglerat för att de nya förslagetom hemlig avlyssning, så kallad ”buggning” ska kunna läggas fram. Det andra äratt förslaget innebär ett sätt att spara på rättsväsendets resurser.

Betyg 191104

Stöld och snatteri är tillgreppsbrott som finns reglerade i brottsbalkens åttonde kapitel. Stöld är kapitlets huvudbrott och snatteri är en ringa form av stöld. Båda dessa brott har tre gemensamma rekvisit som måste vara uppfyllda för att straffansvar ska föreligga. Dessa rekvisit är olovligt tagande, tillägnelseuppsåt samt att det ska innebära en ekonomisk skada för den som blir drabbad av brottet. Det finns flera olika sätt att utreda snatterier och detta arbete kommer att förklara närmare vilka sätt som finns och när de olika sätten är tillämpbara. Anledningen till detta är att öka kunskapen kring utredningsmetoderna, framförallt gällande så kallade förenklade utredningar. Den största svårigheten vid snatteribrott att styrka att de tre rekvisiten för brottet är uppfyllda. Ett erkännande från en snattare är inte mycket värt om det tas tillbaka och tillräckliga uppgifter saknas gällande rekvisiten. Därför är det viktigt med ordentliga förhör av både den misstänkte, anmälaren samt eventuella vittnen för att kunna utreda snatteriet. Arbetet grundar sig på litteraturstudier samt intervjuer med både poliser och butikspersonal som i sina arbeten kommer i kontakt med snatterier. Den litteratur som har använts är lagar, JO-utlåtanden, kurslitteratur på polishögskolan, föreskrifter och allmänna råd från Rikspolisstyrelsen, samt i viss mån tidningsartiklar.

Oppgaven tar for seg mulige løsninger for pumpedrift i en utvidelse av Kvanndal kraftverk, for å ta vare på flomvann som går til overløp. I et normalår forsvinner mer enn 33 millioner m3 vann over dammen i Kvanndalsfoss. Med pumpedrift i Kvanndal vil dette vannet pumpes til Sandvatnet, for å nyttes til energiproduksjon først i Kvanndal og deretter i Suldal 2. I vårflommen blir tilsiget til Kvanndalsfoss stort, og selv om Kvanndal stanser produksjonen og turbinene i Suldal produserer for fullt, blir det ofte overløp. Kvanndal, med 40 MW installert effekt, og Suldal 2 med 150 MW installert effekt, vil som følge av en utvidelse kunne øke energiproduksjonen med omtrent 30 GWh i et år med normalflom. Oppgaven tar for seg følgende tre alternative løsninger for pumpedrift i Kvanndal, for å ta vare på energien i flomvannet: • A: Ombygging av eksisterende turbin, med nytt pumpeturbinhjul i eksisterende turbinhus. • B: Pumpeturbin i ny stasjonshall, med to mulige løsninger for vannveier. • C: Pumpe i egen hall, koblet på vannveiene til Kvanndal. Basert på fremtidig kraftpris og investeringskostnadene for alternativene blir lønnsomhetene funnet. For normalflom på 25 GWh får løsningene negative nåverdier, der pumpekraftverkløsningen tilkoblet eksisterende trykksjakt peker seg ut som beste løsning. Det drøftes usikkerheter i flom- og prisscenarioene, der kun små endringer vil gi lønnsomhet til en utvidelse med pumpeturbin i egen stasjonshall.

Betyg 2021-07-05

Denna studie är genomförd på en bultsvetsstation med fyra bultsvetsrobotar från ABB som används i den dagliga produktionen i karossfabriken på Saab Automobile i Trollhättan. I dagsläget används off-lineprogrammerade robotprogram från IGRIP i flera robotceller på karossfabriken. IGRIP har under flera år används utan att man har någon metod för att utvärdera för hur kapaciteten i robotcellerna utnyttjas. Begränsningarna hos IGRIP är att det inte automatiskt kan beräkna och generera kollisionsfria banor vilket är mycket tidskrävande. Programmeringen av via-punkterna sker via manuell inmatning i programmet vilket medför att de inte utnyttjar maximal kapacitet i robotcellen. Dessa problem har lett till att Saab ville undersöka potentialen för att frigöra kapacitet i en robotcell med hjälp av en programvara under utveckling, IPS 2.0. Den nyare programvaran utvecklas av FCC och besitter optimerings- och balanseringsfunktioner samt genererar kollisions fria rörelsebanor för robotarna i robotcellen. En optimerad bana och en referensbana har skapats för att kunna utvärdera en procentuell förändring av tiden. Det visade sig att det finns stor potential att frigöra kapacitet i den undersökta cellen med hjälp av IPS 2.0.

This study has been performed on a stud weld station consisting of four stud weld robots from ABB which are used in the daily production at the body plant of Saab Automobile in Trollhättan. Currently, off-line programmed robot programs from IGRIP are used in several robot cells in the body plant. IGRIP has been used for several years without having any evaluation method for how the capacity has been used in the robot cells. The limitations of IGRIP are that it cannot automatically generate collision free paths, which is very time consuming. The input of the via-points is done manually by the programmer which results in less than maximum capacity in the robot cell. These problems have triggered Saab to investigate the potential for making capacity available by using a software under development, IPS 2.0. The software is developed by FCC and has optimization and balancing functions. It can also generate collision free paths for the robots in a robot cell. One optimized path and one reference path have been created in order to evaluate the time reduction in percent. It was shown that there was potential to free up capacity in the robot cell by using IPS 2.0.Date:

Sjötåget sommaren 1676 blev ett svenskt misslyckande. Efter regalskeppet Kronans förlisning och förlusten av sjöslaget den första juni 1676 tillsatte kungen Karl XI en kommissorialrätt med syfte att ställa de ansvariga för misslyckandet till svars. Kommissorialrättens protokoll har utgjort den här undersökningens grund. Syftet har varit att dels undersöka kommissorialrättens arbete, dess organisation, retorik och metod, men också att analysera de tankemönster och värderingar som präglade och styrde dess handlingsmönster. Det står klart att kommissorialrättens ledamöter, samt de berörda officerarna, i stor utsträckning delade ett antal föreställningar om mod och manlighet, plikt och trohet, samt heder och ära. Dessa föreställningar påverkade inte bara det sätt man valde att beskriva sjöslaget och officerarnas agerande i strid, utan också hur framför allt de anklagade kom att uppföra sig inför den sittande rätten. Rätten framstår i protokollen inte enbart som en arena för att skilja skyldiga från oskyldiga samt för att utdöma straff, utan också som en plats att bevisa och återupprätta en hotad heder.

Som en del av forskningsprojektet ”Antaganden om olycksfall och dess konsekvenser för utredning och åtgärder” syftar denna studie till att följa upp granskningen av Lundberg et al. (opublicerad) av manualen ”Händelseanalys och riskanalys. Handbok för patientsäkerhetsarbete.” som används i svenska landsting. Denna uppföljning avser att kartlägga hur Patientsäkerhetsenheten vid Landstinget i Östergötland arbetar med utredningar av tillbud och olyckor inom sjukvården, samt att beskriva vilka konsekvenser sådana antaganden om olycksfall får för utredningar och åtgärder.

Den empiriska metoden som har använts bestod av inledande litteraturstudier av tidigare forskning på samma och liknande områden samt intervjuer med ett antal medarbetare på Patientsäkerhetsenheten. Efter en kvalitativ bearbetning av data som genererats under intervjuerna har resultatet analyserats och sedan jämförts med teorier hämtade från den inledande litteraturstudien.

Resultatet bekräftar många av de slutsatser som Lundberg et al. (opubl.) har dragit i sin granskning, exempelvis att landstingens manual tillämpar en komplex linjär olycksmodell, att manualen erbjuder en handfast beskrivning av hur utredningar praktiskt bör gå till samt att handboken har vissa delar som inte är lika detaljerat och tydligt beskrivna. Denna studie går dock djupare i analysen och resultatet gör gällande att manualen saknar en explicit stoppregel för när utredarna bör skifta från analysfas till designfas, och att det närmast handlar om en mättnadskänsla inom analysgruppen. Medarbetarna uppgav under intervjuerna att genomförande och uppföljning av åtgärdsförslagen inte är en del av deras uppgift utan något som åligger uppdragsgivaren. De ansåg vidare att det är en brist i och med att de förlorar kontrollen över åtgärderna då de lämnar förslagen ifrån sig till uppdragsgivaren, och menade att uppföljning är det steg som Patientsäkerhetsenheten härnäst måste arbeta systematiskt med för att främja en högre patientsäkerhet. Handboken som används ses inte som en abstrakt skrivbordsprodukt utan som en praktisk handbok som används för utbildning och som referensbok. I de utredningar som Patientsäkerhetsenheten genomför följs manualen noggrant och utredarna är nöjda med den metodik som används. På några punkter ansåg dock utredarna att manualen kan förbättras, exempelvis gällande utformningen av åtgärdsförslag samt riskanalysmetodik och intervjumetodik. Resultatet pekar också på att det dominerande synsättet som råder på enheten kring olycksfall inom sjukvården framför allt gör gällande att en olyckshändelse är en kedja av förhållanden och händelser som kulminerar i en skada och att det finns bakomliggande orsaker till händelsen, vilket är förenligt med en komplex linjär olycksmodell. En paradox har påvisats mellan vad som kallas det gamla respektive nya synsättet på mänskliga felhandlingar, då Patientsäkerhetsenheten tycks ha en blandad syn på just mänskliga felhandlingar. Denna motsägelse visar sig bland annat genom att man betonar vikten av att inte skuldbelägga enskilda individer eller använda termen mänskliga felhandlingar, samtidigt som fokus i utredningarna ligger på händelser som ligger nära olyckan i tid och rum samt att de åtgärdsförslag som tas fram i samband med utredningarna ofta syftar till att strama upp processerna inom systemet.