Log in

Relevant bibliographies by topics / Utredare / Journal articles

To see the other types of publications on this topic, follow the link: Utredare.

Journal articles on the topic 'Utredare'

Author: Grafiati

Published: 4 June 2021

Last updated: 1 February 2022

Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles

Select a source type:

Consult the top 15 journal articles for your research on the topic 'Utredare.'

Next to every source in the list of references, there is an 'Add to bibliography' button. Press on it, and we will generate automatically the bibliographic reference to the chosen work in the citation style you need: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.

You can also download the full text of the academic publication as pdf and read online its abstract whenever available in the metadata.

Browse journal articles on a wide variety of disciplines and organise your bibliography correctly.

1

Snarset, Vibeke, Iren Karlengen Larsen, Pernille Varre, and Grete Almåsbakk. "Utreder epilepsi hjemme." Sykepleien, no. 8 (September 2016): 46 48. http://dx.doi.org/10.4220/sykepleiens.2016.58399.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

2

Owe, Jone, Halvor Næss, and Ole-Bjørn Tysnes. "Hvem skal utrede kronisk utmattelse?" Tidsskrift for Den norske legeforening 137, no. 1 (2017): 21–22. http://dx.doi.org/10.4045/tidsskr.16.0902.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

3

Schjatvet, Cecilie. "Hvordan utrede andre? av Joar Tranøy." Kritisk juss 35, no. 02 (March 17, 2017): 210–14. http://dx.doi.org/10.18261/issn2387-4546-2009-02-07.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

4

Nesby, Eunike. "Vilken svensk författare motsvarar Knut Hamsun och Örnulf Tigerstedt?" Nordlit, no. 47 (December 9, 2020): 65–76. http://dx.doi.org/10.7557/13.5632.

Full text

Abstract:

”Vilken svensk författare motsvarar Japans Yukio Mishima, Tysklands Ernst Jünger och Frankrikes Louis-Ferdinand Céline?”, frågar en svensk debattör och forskare i en artikel 2016. Till dessa om än famösa så välkända namn adderar frågeställaren Norges Knut Hamsun respektive Finlands Örnulf Tigerstedt. Med denna fråga som utgångspunkt granskas och prövas i artikeln såväl nazistiska partiledare och nazistanhängare som svenska nationalpoeter. Vilka diktare är att betrakta som nazistiska och vilka har associerats med nazismen på felaktiga grunder? Och var alla nazistiska diktare män? I nutid med yttringar av vad som betecknats som ultranationalism och populism i ytterlighetsrörelser, till sin spets dragna i form av nynazism, är det viktigare än någonsin att göra upp med det nazistiska förflutna och utreda hur nazismen gestaltades i den nazistiska kampdikten, såväl i den svenska som i den nordiska.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

5

Lahti, Anna-Maria, Nina Simonsen, Marjaana Seppänen, Maria Finne, Anneli Sarvimäki, and Mikaela Von Bonsdorff. "Folkhälsans seniorboende och aktivt åldrande – BoAktiv-studien." Gerontologia 33, no. 2 (June 18, 2019): 74–85. http://dx.doi.org/10.23989/gerontologia.78039.

Full text

Abstract:

Syftet med denna enkät-studien är att utreda samband mellan aktivt åldrande, gemenskap och delaktighet hos åldringar som bor i seniorhus. Utöver detta syftar forskningen till att producera beskrivande information om hälsa och välmående hos åldringar i seniorhus. Målgruppen var självständigt boende i Folkhälsans seniorhus. Största delen av respondenterna var över 80 år gamla, kvinnor, svenskspråkiga och bodde ensamma. De mest aktiva seniorerna hade bättre hälsorelaterad livskvalitet samt mindre symptom av depression, och deltog mer i verksamheten i seniorhuset och hade en högre känsla av samhörighet. Respondenternas känsla av samhörighet korrelerade positivt med psykiskt välmående, högre vitalitet och energinivå. Enligt resultaten kan man konstatera att aktivt åldrande, gemenskap och delaktighet är i samband hos invånarna i seniorhus. Det är viktigt att sträva till att öka möjligheterna till att vara aktiv och delaktig i seniorhus, vilket även kan öka känslan av gemenskap. Seniorhus har utmärkta möjligheter att mångsidigt stöda den äldres välmående.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

6

Skjenneberg (ed.), Sven. "1) Stress hos tamrein 2) Arbeidsgruppe om forskning." Rangifer 5, no. 1 (May 1, 1985): 35. http://dx.doi.org/10.7557/2.5.1.534.

Full text

Abstract:

<p>1) NOR har adoptert et opprinnelig svensk prosjekt for å klarlegge i hvilken grad moderne reindriftsteknologi kan tenkes å påvirke reinen slik at det utvikles symptomer på stress. Det er særlig to forhold som har gjort NOR interessert i et slikt prosjekt, nemlig stressforandringers innvirkning på kjøttkvalitet samt i hvilken grad stresspåvirkninger kan medføre langtidseffekter som har innvirkning på dyrenes overlevelsesevne under vanskelige vinterforhold, altså på reintapenes størrelse. Begge disse to momenter har direkte innvirkning på reinnæringens økonomi.</p><p>2) Forskning, veiledning og utdanning i reindriften i Norge.</p><p>Den arbeidsgruppe som det norske Landbruksdepartementet den 30. august 1983 oppnevnte for å utrede ovennevnte tema, avga 14. mai 1985 sin betenkning. Denne skisserer gruppens forslag til langtidsplan.</p>

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

7

Eriksson, Maria, and Elisabet Näsman. "Utsatta barn i familjerättsprocesser: utredares bemötanden och barns strategier." Socialvetenskaplig tidskrift 16, no. 1 (April 11, 2016). http://dx.doi.org/10.3384/svt.2009.16.1.2509.

Full text

Abstract:

Sedan början av 1990-talet har en rad förändringar i lagstiftningen genomförts för att stärka barns rätt att komma till tals i familjerättsliga tvister. Hur tillämpas lagstiftarens krav på delaktighet för barn i fall där barnen har en utsatt situation, som när pappa utövat våld mot mamma?

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

8

Paus, Benedicte. "Kanskje teste, ofte utrede, alltid veilede." Tidsskrift for Den norske legeforening, 2018. http://dx.doi.org/10.4045/tidsskr.18.0574.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

9

Enell, Sofia. "Banor i samhällsvården – en tvåårsstudie om unga som utretts på SiS-institution." Socialvetenskaplig tidskrift 21, no. 2 (April 12, 2016). http://dx.doi.org/10.3384/svt.2014.21.2.2417.

Full text

Abstract:

Unga kan placeras på Statens institutionsstyrelses (SiS) institutioner för att utredas tvärprofessionellt. Utredningarna leder fram till förslag på fortsatt vård som socialtjänsten tar ställning till och beslutar om. I artikeln analyseras en sekvens av utredda ungas banor i samhällsvården.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

10

Sallnäs, Marie. "Att utreda föräldraskap Om modem institutionsvård för bam." Socialvetenskaplig tidskrift 2, no. 4 (January 21, 2016). http://dx.doi.org/10.3384/svt.1995.2.4.3003.

Full text

Abstract:

Institutionsvården för barn och ungdomar har genomgått stora förändringar vad gäller såväl omfattning som innehåll. I artikeln analyseras behandlingspraktiken vid en institution som tar emot familjer där barnens situation uppmärksammats av socialtjänsten och där institutionsvistelsen används till att utreda föräldrarnas förmåga till omsorg om sina barn. Den centrala frågan är vad det innebär att göra dessa utredningar under institutionslivets villkor.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

11

Bengtsson, Hans, and Kerstin Gynnerstedt. "Personlig assistans i politik och förvaltning. Ett forskningsprojekt om implementeringen av LASS-reformen." Socialvetenskaplig tidskrift 9, no. 1 (March 7, 2016). http://dx.doi.org/10.3384/svt.2002.9.1.2802.

Full text

Abstract:

Denna artikel behandlar ett forskningsprojekt om implementeringen av LASS-reformen. Studien omfattar reformens sju första år 1994-2000, och är en komparativ beskrivning och analys i tre län av hur försäkringskassans handläggare utreder och socialförsäkringsnämnderna beslutar vid ansökningar om statlig assistansersättning.I artikeln redovisas förutom forskningsprojektets uppläggning också̊ resultatet från ett nyligen genomfört särskilt utredningsuppdrag angående olika faktorer som påverkar kostnadsutvecklingen för assistansersättningen.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

12

Mattsson, Titti. "Barnets mening i LVU-processen." Socialvetenskaplig tidskrift 5, no. 1 (February 4, 2016). http://dx.doi.org/10.3384/svt.1998.5.1.2928.

Full text

Abstract:

Ett initiativ till ett tvångsingripande enligt LVU medför att barnet hamnar i en omfattande process med avgörande betydelse för dess framtid, men där barnet självt har begränsad förmåga att hävda sina intressen. För en lagstiftning vars syfte är att tillvarata barnets intressen är de personer som utreder, presenterar och argumenterar för barnet centrala aktörer. Vilka medel använder dessa aktörer för att definiera barnets behov och intressen? I denna artikel diskuteras hur barnets intressen definieras av det offentliga biträdet och andra aktörer samt om barnet får uttrycka sin mening i tolv undersökta rättsfall.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

13

Hollsten, Laura. "Konsumerad och älskad till döds. Vilda och tama papegojor i den tidigmoderna Atlantiska världen." Elore 20, no. 1 (May 1, 2013). http://dx.doi.org/10.30666/elore.79047.

Full text

Abstract:

Artikeln studerar europeiska, i huvudsak franska, beskrivningar av karibiska papegojor på 1600- och 1700-talen ur ett miljöhistoriskt perspektiv. Genom att studera papegojans natural- och kulturhistoria under tidigmodern tid argumenterar artikeln för att skillnaden mellan kategorierna vild och tam var en viktig distinktion i relation till papegojornas värde och användningssätt som konsumtionsobjekt. Studien erbjuder dessutom möjligheten att utreda om papegojans röst kan höras i de undersökta skildringarna. Papegojans position i gränslandet mellan natur och kultur leder till att en uppdelning i dessa kategorier är komplicerad. Dels skulle papegojan representera den vilda tropiska naturen i kolonierna, dels skulle den vara ett roande sällskapsdjur som anpassade sig efter människans önskemål och krav genom att härma hennes språk. Papegojornas ”naturliga vildhet” omnämns vid flera tillfällen som en oönskad egenskap. Då man tämjde papegojor försökte man få dem att glömma sin vildhet genom att föra bort dem från sina habitat och från sina artfränder, både geografiskt och symboliskt, för att ”socialiseras” in i människornas sfär. Klyftan mellan människor och djur är betydligt smalare i skildringar av papegojor som sällskapsdjur än i framställningar av papegojor i det vilda. Papegojans egenskaper som gjorde den begärlig för människan, dess välsmakande kött, dess iögonenfallande skönhet och dess förmåga att tala människornas språk var en vinnande kombination på konsumtionsmarknaden. Papegojorna själva framstår däremot som förlorare i händelserna kring den europeiska koloniseringen av Karibien och det därpå följande utbytet av arter kontinenterna emellan och den ekologiska imperialismen.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

14

Henriksen, Jørn Erik. "Rapport om tidlig marin ressursutnyttelse i Altafjord-området basert på tidlige historiske kilder." Septentrio Reports, no. 3 (February 17, 2021). http://dx.doi.org/10.7557/7.5758.

Full text

Abstract:

Rapporten er en kommentert gjennomgang av et bredt utvalg eldre skriftlige kilder, relevante faghistoriske studier og lokalhistorisk litteratur vedrørende utnyttelse av marine/akvatiske ressurser i Altafjordområdet. Siktemålet var å utrede opplysninger om hvilke ressurser som tradisjonelt har blitt utnyttet til hvilke tider og i hvilke deler av undersøkelsesområdet. Redskapstyper og fangstteknologi benyttet i utnyttelse av akvatiske ressurser, er så langt mulig redegjort for. Det antydes hvilke ressurser og fangstmetoder som kan ha vært anvendt også i forhistorisk tid. Kildene ga inntrykk av en fiskerik fjord med de rikeste havfiskeriene i fjorden nord for Talvik, sommer som vinter. Håndsnørefiske var den dominerende fisketeknologien frem til 17-1800-tallet, men kildene viser variasjon i eldre fiskemetoder. Fiskerier i de grunnere fjordbunnene har i perioder vært økonomisk lønnsomme. Semi-passive fiskeredskaper har i forhistorien mest sannsynlig vært brukt på grunne havpartier. Laksefiskeriene i Altaelva dominerer kildene fullstendig med hensyn til utnyttelse av anadrom fisk. Intensivt stengsel- og garn/notfiske dominerte, men bruk av tradisjonelle fiskemetoder som lystring og enklere varianter av stengselfiske fortsatte inn i moderne tid. Kildene gir inntrykk av gode forekomster av fjordkobbe over det meste av fjorden. Områdene ved Rafsbotn og partier av Altaelva er eneste område av fjorden beskrevet som særskilt gode fangststeder for fjordkobbe. Kildene fremhever de rike forekomstene av hval generelt i Altafjorden, men fokuserte spesielt på store bardehvalarter i området ved Bossekop – Rafsbotn og Talvik vinterstid.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

15

Klinkmann, Sven-Erik. "Calle Haglund – stereotyp, brand eller ikon?" Elore 23, no. 2 (December 23, 2016). http://dx.doi.org/10.30666/elore.79257.

Full text

Abstract:

En viktig utgångspunkt för artikeln Calle Haglund – stereotyp, brand eller ikon har varit frågan vad det innebär att en politiker som sfp:s tidigare ordförande Carl ”Calle” Haglunds habitus i media uppfattats som ”ganska stereotypt finlandssvensk” och varför detta tolkats som någonting som framstår som främmande för finskspråkiga väljare. För att kunna utreda frågeställningen närmare har jag närläst två journalistiska texter som ingått i Helsingin Sanomat: ett reportage i tidningens NYT-veckobilaga från år 2009, ”Mahaplätsi ankkalampeen” (Magplask i ankdammen) samt ett modereportage i tidningens månadsbilaga, ”Malli Haglund” (Modellen Haglund). Min metod kan beskrivas som kultursemiotisk. Den består av en närläsning av valda texter och bilder som förs in i ett tolkningssammanhang där jag genom val av teoretiskt perspektiv – tre olika, men relaterade symboliseringsprocesser, stereotypisering, branding och ikonisering och samt teorier om dessa – undersöker hur ett medialt material skapar förståelser som kan gälla allt från en enskild persons offentliga persona till relationen mellan språkgrupper, de finsk- och de svenskspråkiga finländarna. Att jag valt Calle Haglund som objekt för undersökningen har samband med att jag tidigare undersökt det finlandssvenska utifrån överväganden om stereotypisering, humor och ironi. Genom att jämföra de tre olika symboliseringsstrategierna stereotypisering, kulturell branding och ikonisering har jag kunnat peka på viktiga likheter och skiljelinjer mellande tre strategierna och även kunnat visa att de register som används följer vissa mönster som här beskrivits i termer av framför allt kulturell annanhet eller exotisering, med en double bind-karaktär: än kan det handla om förebildlighet och förmåga att väcka beundran, än om någonting lägre, mer problematiskt som kan väcka avund eller förbittring hos den språkliga majoriteten. Bilderna och texterna innehåller, som jag visat, olika maktaspekter satta i spel.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

We offer discounts on all premium plans for authors whose works are included in thematic literature selections. Contact us to get a unique promo code!