Dissertations / Theses: 'Utskrivning'

1

Subasic, Mersiha Merri. "Inskrivning och utskrivning av akutmedicinska patienter." Thesis, Linköpings universitet, Institutionen för medicin och hälsa, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-67621.

Full text

Abstract:

Bakgrund: Personer över 80 år har ökat med nästan 22 % under åren 1992 – 2005. Under samma tid har vårdplatserna inom hela akutsjukvården nästan halverats. Detta har lett till ökat vårdbehov och större belastning på framför allt akutmottagningar, medicinkliniker, primärvården och kommunen. Tidigare studier har visat att inadekvata akutmedicinska inläggningar sker ofta runtom i Europa. Syfte: Syftet med studien var att studera inskrivning och utskrivning av patienter vid akutmedicinska avdelningar på ett sjukhus i Sverige. Metod: Studien genomfördes under 2007 på en akutmedicinsk klinik i Sydöstra Sverige. 411 akutmedicinska patientinläggningar bedömdes med Appropriateness Evaluation Protocol (AEP). Lika många hade möjlighet att besvara en enkätfråga, riktad till patienter, sjuksköterskor och läkare, om bedömning av utskrivningen. Resultat: Studien visar att 28,7% av patientinläggningarna inte uppfyllde AEP’s kriterier. De flesta patienter hade bröstsmärta som inskrivningsorsak oavsett adekvat eller inadekvat inläggning. Nära 30 % av patienterna, sjuksköterskorna och läkarna bedömde möjlig utskrivning ett dygn tidigare. Slutsats: Studien visar att inadekvata akutmedicinska inläggningar, enligt instrumentet AEP utgör en betydande del av beläggningen på en medicinklinik som är potentiellt påverkbar. Studien visar också att beläggningen kan påverkas genom tidigarelagd utskrivning enligt bedömningar av såväl patienter som sjuksköterskor och läkare. Resultatet talar för att en bättre kommunikation mellan patienter, sjuksköterskor och läkare skulle kunna optimera längden för akuta medicinska vårdtillfällen.
Background: Persons aged over 80 has increased by almost 22% during 1992-2005. In that time, bed occupancy throughout the emergency medical services has almost decreased to the half. This has led to increased care needs and greater burden, especially on emergency wards, medical clinics, primary care and community. Previous studies have shown that inadequate emergency medical admissions are frequently around Europe. Aim: The aim was to study admission and discharge of patients in acute medical wards at a hospital in Sweden. Method: The study was conducted in 2007 at an acute medical clinic in Southeast Sweden. 411 acute medical patient admissions were assessed with the Appropriateness Evaluation Protocol (AEP). Just as many were able to answer a survey question, directed to patients, nurses and doctors, on the assessment of discharge. Results: The study shows that 28.7% of patients' admissions did not meet AEP's criteria. Most patients had chest pain that enrollment cause any adequate or inadequate curing. Almost 30% of patients, nurses and doctors thought that discharge of the patient was possible one day earlier. Conclusion: The study shows that inadequate emergency medical admissions, with the instrument AEP, are an important part of the hospital bed occupancy of a medical clinic that is potentially impressionable. The study also shows that the hospital bed occupancy can be influenced by earlier discharge according to assessments by both patients, nurses and doctors.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

2

Summermatter, David. "Livskvalitet bland intensivvårdspatienter 12 månader efter utskrivning från intensivvård." Thesis, University of Gävle, Department of Caring Sciences and Sociology, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-5901.

Full text

Abstract:

Syfte med denna enkätstudie var att undersöka hälsorelaterad livskvalitet (HRQOL) tolv månader efter utskrivning från intensivvårdavdelning mellan kvinnor och män och mellan yngre (< 65 år) och äldre (≥65 år). Huvudresultatet visade att det fanns signifikanta skillnader mellan kvinnor och män hur de skattar HRQOL i delskala smärta. Ingen signifikant skillnad fanns mellan yngre och äldre. Även med ett litet antal patienter är skattad HRQOL för hela undersökningsgruppen jämförbar med större studier inom område som mäter HRQOL med SF-36.

The aim of the study was to assess health-related quality of life (HRQOL) twelve months after discharge from the intensive care unit (ICU) as well as to study if there were differences in HRQOL between younger (<65 years) and older (≥65 years) patients. There were significant differences between women and men in how they estimated HRQOL in the domain pain. No significant differences existed between younger and older patients and the HRQOL overall twelve months after discharge from ICU were consistent with previous HRQOL SF-36 research results even with a small sample of patients.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

3

Svensson, Jonny, Olga Sjögren, and Ann-Christin Nilsson. "Patienters förståelse för erhållen läkemedelsinformation vid utskrivning från sjukhus." Thesis, Kristianstad University College, Department of Health Sciences, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-4688.

Full text

Abstract:

It’s known that the drug information patients get at discharge from hospital is often insufficient. Patients’ ignorance of which drug they use and how to take them can lead to drug related problems, can cause suffering and heavy expenses.

The aim of this study was to shed light on the patients’ understanding for drug information, which was given at discharge from hospital. The literature survey was used as a method and based upon a systematic choice of scientific articles, which were found in different databases during the period of April 1 to May 31, 2008.

The result from eighteen chosen articles showed that there were problems in patients’ understanding of their drug information. The understanding could be influenced by different factors, among other things: age, number of prescribed drugs, how much and what kind of information the patients got at discharge. The patients thought the information they got from the nurse and the doctor had the same quality. The understanding for the drug treatment increased when the drug information was delivered in both verbal and writing and at a follow-up telephone call or meeting at home. When the understanding for the their drug treatment got better, the compliance increased and the drug related problems decreased.

The conclusion is that the nurse plays an important role to inform and educate the patients about their drug treatment and to follow up the patients’ understanding.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

4

Gran, Gabriella, and Robin Nilsson. "Vårdandet vid utskrivning : En systematisk litteraturstudie utifrån patienters upplevelser." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för hälsa, vård och välfärd, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-42543.

Full text

Abstract:

Bakgrund: Utskrivningen från slutenvården till hemmet är ett sårbart moment för patienter som övergår mellan två olika miljöer. Tidigare forskning visar att sjuksköterskor upplever utskrivningen som otydlig. Sjuksköterskor ser inte alltid utskrivningen som ett vårdande tillfälle eller upplever att det inte finns möjlighet att vårda. Det är oklart hur patienter påverkas av sjuksköterskans perspektiv på utskrivningen. Syfte: Att beskriva patienters upplevelser av vårdandet vid utskrivning. Metod: En systematisk litteraturstudie med deskriptiv design och analys av 13 kvalitativa vårdvetenskapliga artiklar. Resultat: Vårdrelationen vid utskrivning brister och patienter känner sig utelämnade. De upplever att deras behov inte blir uppmärksammade och att de blir utskickade. Patienter upplever att informationen är otillräcklig och att de inte får hjälp att förstå den. De vet inte vad de har att förvänta sig och blir oroliga. Omfattande information anses vara betryggande. Slutsats: Sjuksköterskor behöver förbättra sitt helhetsperspektiv på patienterna vid utskrivning. Mer uppdaterad kunskap angående vårdande relationer behövs för att synliggöra patientens behov och kunna utföra vårdande handlingar.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

5

Bylund, Ann-Sofie, and Pernilla Köllås. "Hjärtinfarkt : patientens upplevelser av hjärtinfarkt efter utskrivning från sjukhuset." Thesis, Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-20297.

Full text

Abstract:

Varje år drabbas många svenskar av hjärtinfarkt, deras livsvärld och subjektiva kropp förändras plötsligt. Sjuksköterskan har till uppgift att lindra och förebygga det lidande som förändringen kan leda till. Det kan hon/han göra genom att ha kunskap om området, uppträda på ett lugnt sätt och ge adekvat information. Syftet med denna uppsats är att beskriva vad patienter drabbade av hjärtinfarkt upplever efter utskrivning från sjukhuset. Uppsatsen är en kvalitativ litteraturstudie. Artiklar hittades genom sökning i databaserna och genom kedjesökning och åtta av dessa passade vårt syfte. De åtta artiklarna analyserades utifrån en modell av Evans. Analysen resulterade i fyra huvudteman varav tre har subteman. Resultatet visar att en hjärtinfarkt inte bara påverkar kroppen rent fysiskt utan även psykiskt. Deltagarna i studierna är oroliga för framtiden och för hur de ska komma tillbaks till vardagen igen. Även relationer till närstående och vänner påverkas efter hjärtinfarkten. Känslan av oro och rädsla är som starkast tiden strax efter en hjärtinfarkt men mattas av efter hand som tiden går. Bristen på adekvat information är en upplevelse som framkommer hos många av deltagarna och orsakar onödigt lidande för patienten.
Program: Sjuksköterskeutbildning

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

6

Hassel, Hanna, and Emma Petersson. "Patienters upplevelse av utskrivning från kirurgisk vårdavdelning : En intervjustudie." Thesis, Uppsala universitet, Sjuksköterskeutbildningar, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-446306.

Full text

Abstract:

SAMMANFATTNING Bakgrund: Tidigare studier visar att patienter upplever att de inte får tillräckligt med information vid utskrivning från kirurgisk vårdavdelning vilket påverkar patientens återhämtning i hemmet. Bristande utskrivningsinformation leder till otrygghet och ger upphov till onödigt lidande. Sjuksköterskan upplever sin roll vid utskrivningen som oklar, och patienterna uttrycker behov av personcentrerad utskrivning. Syfte: Studiens syfte är att undersöka hur patienter beskriver sin utskrivning från kirurgisk vårdavdelning och sin upplevelse av hur fysiska, psykosociala och relationella omvårdnadsbehov blev tillgodosedda. Metod: Kvalitativ intervjustudie med deduktiv ansats, med utgångspunkt i ramverket Fundamentals of Care’s andra dimension. Tio patienter som vårdats på kirurgisk vårdavdelning deltog. Resultat: Informanterna beskrev merparten av sina fysiska, psykosociala och relationella behov som tillgodosedda. De berättade också om upplevelser av icke tillgodosedda behov. Icke tillgodosedda fysiska behov handlade ofta om smärta och trötthet samt osäkerhet kring egenvård. Planerad uppföljning förknippades med trygghet och att träffa fysioterapeut och dietist bidrog till tillgodosedda fysiska behov. Inom de psykosociala behoven framkom ett tillgodosett informationsbehov, trots att mängden information varierade. Skriftlig information uppskattades. Informanterna beskrev personalen som närvarande, engagerade och empatiska, vilket bidrog till tillgodosedda relationella behov. Slutsats: Resultatet av denna studie visar att patienter som skrivs ut från kirurgisk vårdavdelning har i huvudsak fått sina behov tillgodosedda. Det framkom dock också brister i de fysiska, psykosociala och relationella behoven. Tydliga och förbättrade rutiner kring utskrivning behövs. Specialistsjuksköterskan i kirurgisk vård ska leda förbättringsarbete och har ansvar för att vården av patienterna är evidensbaserad och är således lämpad att arbeta fram rutiner kring utskrivning.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

7

Humble, Sara, and Sandra Strandberg. "Hjärtpatientens upplevelse av information i samband med sjuksköterskans utskrivningssamtalvid utskrivning." Thesis, Uppsala University, Department of Public Health and Caring Sciences, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-126116.

Full text

Abstract:

Det har visat sig att patienterna vårdade vid thoraxkirurgens vårdavdelning i Uppsala

upplever en brist i samband med information.

Syftet med denna studie var att undersöka patienternas upplevelse av informationen de

fått vid utskrivningssamtalet med sjuksköterskan, en vecka efter utskrivning. De

intervjuade hade genomgått ingrepp i hjärtat och fått information utifrån rutiner som

avdelningen framarbetat från socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd. En kvalitativ

ansats valdes och telefonintervjuer genomfördes med fem patienter en vecka efter att de

skrivits ut. Data analyserades med innehållsanalys. Resultatet visade att patienterna hade

positiva upplevelser av informationen de fått vid utskrivningssamtalet med

sjuksköterskan och analysen resulterade i tre huvudkategorier med subkategorier. Dessa

var viktig information med subkategorin specifik information och trygghet inför

hemgång, motivation med subkategorierna erfarenhet nyfikenhet och mottaglighet och

kunskap och kunskapsförändring med subkategorierna varierande information, vikten av

fortsatt stöd, nöjda patienter och djupare insikt som leder till trygghet. Den information

som uppskattades av patienterna var informationen angående egenvård och de intervjuade

uttryckte att de var nöjda med de råd de fått angående egenvård. Samtliga patienterna

upplevde informationen som individuellt anpassad till det informationsbehov de hade och

slutsatsen är att de rutiner som avdelningen följer medför att patienterna är

välinformerade och trygga inför hemgång.

Previous studies at the thorax surgical ward in Uppsala indicates that the patients’

experience a lack in context of information.

The aim of this study was to examine the patients’ experiences and thoughts concerning

the information given by a nurse at a discharge discourse one week after discharge. The

participants had all had heart surgery and been given information elaborated from the

Swedish health authorities directions and general advices.

The study had a qualitative method and data was collected through telephone interviews

with 5 patients, one week after discharge. Data was analysed with content analysis. The

result indicates that patients’ consider the information as positive and the analysis

resulted in three main categories with subcategories. These were important information

with the subcategory specific information, motivation with the subcategory experience

curiosity susceptibility and knowledge and development of knowledge with the

subcategories variation in information, the importance of continuing support, satisfied

patients’ and deeper knowledge leads to security.

Information that the patients’ appreciated concerned self-care and all interviewed were

pleased with the given advises concerning self-care and considered the information as

adjusted to their information need.

The conclusion is that the routines that the thorax surgical ward in Uppsala uses, entail

the patients´ to feel well-informed and secure before discharge.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

8

Ekstrand, Frida, and Amanda Tunér. "Kommunanställda arbetsterapeuters erfarenhet av samverkan med sjukhusanställda vid utskrivning av patient." Thesis, Örebro universitet, Institutionen för hälsovetenskaper, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-74382.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

9

Portman, Mikaela, and Beatrice Sommer. "Föräldrars upplevelse av delaktighet och deras mående efter utskrivning från barnintensivvårdsavdelning." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för kvinnors och barns hälsa, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-412765.

Full text

Abstract:

Bakgrund: Att vårdas på en barnintensivvårdsavdelning (BIVA) är en stressande miljö för både barn och föräldrar. Detta kan hindra föräldrar från att vara delaktiga i vården och nära sitt barn som är kritiskt sjuk. Barnets upplevelse av trygghet påverkas av förälderns mående och delaktighet i vården. Syfte: Studiens syfte var att undersöka föräldrars upplevelse av delaktighet i vården och förekomst av symptom på posttraumatisk stress (PTS) efter att deras barn vårdats på BIVA. Metod: En retrospektiv deskriptiv design med kvantitativ och kvalitativ ansats användes, där 40 föräldrar besvarade två enkäter om upplevelse av delaktighet på BIVA och symptom på PTS. Resultat: Åttio procent av föräldrarna upplevde sig i stor utsträckning ha varit delaktiga i vården och i de beslut som rörde barnets vård. Föräldrarnas upplevelse av delaktighet resulterade i två huvudteman: Främjande och Hindrande faktorer för delaktighet. Det var en större andel mammor (41%) som visade symptom på PTS jämfört med pappor (12%) (p=0,038). Det var en större andel föräldrar som inte hade högskoleutbildning som visade symptom på PTS jämfört med föräldrar som hade högskoleutbildning (64% versus 14%). Slutsats: Föräldrar upplevde sig i stor grad vara delaktiga i beslut och barnets vård. Identifierade faktorer bland föräldrar med ökad förekomst att utveckla symptom på PTS var att vara mamma, yngre ålder och att inte ha en högskoleutbildning.
Background: Parents whose child was admitted to the pediatric intensive care unit (PICU) found it to be a stressful environment for both child and parent. This can restrict parents from being close and involved in their child's care. The child's sense of security is affected by the parents' feelings and involvement in care. Purpose: The aim of the study was to investigate parents' experiences of participation in the care and parents' symptoms of post-traumatic stress (PTS) after their child was discharged from the PICU. Method: A retrospective descriptive design was used with a quantitative and qualitative approach, where 40 parents answered two surveys about the experience of participation in PICU and symptoms of PTS. Result: Eighty percent of the parents felt that they had been involved in the care and in the decisions concerning the child's care. The parents’ experience of participation resulted in two main themes: promoting and inhibiting factors for participation. There was a higher proportion of mothers (41%) who showed symptoms of PTS compared to fathers (12%) (p=0,038). A higher percentage of parents who didn't have post-secondary education showed PTS symptoms, compared to those who did have post-secondary education (64% versus 14%). Conclusion: Parents reported that they had been involved in the care and in the decisions concerning the child's care. Symptoms of PTS among parents correlated with being a mother, younger age and lower educational level.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

10

Ramot, Andersson Ellinor, and Eva Öhrn. "Den äldre patientens upplevelse av sitt planeringsmöte vid utskrivning från sjukhuset." Thesis, Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-23622.

Full text

Abstract:

Andelen äldre i befolkningen blir fler och fler och med det behövs ökade insatser från vård och omsorg. Om förändrat vårdbehov upptäcks hos en patient i samband med sjukhusvistelse bör ett planeringsmöte bokas inför utskrivningen från sjukhuset. Under planeringsmötet skapas en vårdplan som ska vara individuell och personcentrerad där patientens resurser ska tillvaratas. Syftet med studien var att belysa den äldre patientens upplevelse av sitt planeringsmöte vid utskrivning från sjukhus. En kvalitativ metod genomfördes med en induktiv ansats. Åtta patienter intervjuades. Intervjuerna analyserades genom en kvalitativ innehållsanalys och resulterade i två huvudkategorier: osäkerhet inför planeringsmötet och underläge under planeringsmötet. Resultatet visade att informationen som ges inför mötet ofta upplevs otydlig men det uppskattas att det är en sjuksköterska som ger informationen. Patienterna upplevde även anhörigas närvaro som en trygghet under mötet. Resultatet visar även på att det under mötet framkommer många okända begrepp och att informationen under mötets gång är överväldigande. Tydlig information, individuella förutsättningar och patientens delaktighet är förbättringsområden för en hållbar utveckling inom området.
The proportion of older people in the population is increasing and with this increased health efforts are needed. If a changed need for care is daiscovered in connection with a hospital stay, a discharge meeting can be booked upon discharging from the hospital care. During the discharge meeting, a care plan is created that should be individual and person-centered where the patient's resources are to be utilized. The aim of the study was to illustrate the older patient's experience of their discharging meeting. Eight patients were interviewed using a qualitative method with inductive approach. The interviews were then analyzed through a qualitative content analysis and resulted in two main categories: uncertainty before the discharge meeting and be at a disadvantage during the discharge meeting. The result showed that the information given before the discharge meeting was often unclear but it was appreciated by the patients that it was a nurse who provided the information. The patients also experienced the presence of relatives created the feeling of being safe for the patient during the discharge meeting. The results also show that many unknown concepts emerged during the meeting and that the information during the meeting is overwhelming. Distinct information, individual prerequisite and the patients participation are clear areas of improvement for sustainable development in the area.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

11

Afra, Elnas. "Patienters upplevelse av utskrivning till hemmet från en dagkirurgisk enhet : En intervjustudie." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-156206.

Full text

Abstract:

Syfte: Att beskriva dagkirurgiska patienters upplevelse av att bli utskrivna hem samma dag efter operation utförd i generell anestesi. Metod: Kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats. Elva patienter som har opererats via en handkirurgisk mottagning i mellersta Sverige har intervjuats utifrån en semistrukturerad intervjuguide. Sju kvinnor och fyra män i åldrarna mellan 28-71 år har deltagit i studien. Innehållsanalys användes för analys av materialet. Resultat: Patienterna upplevde hemgången som väldigt positiv. De faktorer som bidrog till en lyckad hemgång var framförallt; Patientens goda grundhälsa, en trygg hemmiljö att återvända till och återhämta sig i, samt att patienterna får sina frågor och funderingar besvarade inför hemgången, och stöd från anhöriga. Vårdpersonalens bemötande och professionella förhållningssätt bidrog till att patienterna upplevde en känsla av trygghet som skapade en förutsättning för delaktighet. Resultatet visar även att patienter önskar mer information om det postoperativa förloppet. Slutsats: Att skrivas ut och komma hem efter ett dagkirurgiskt ingrepp är en positiv upplevelse för patienterna, dock behöver informationen inför hemgången samt möjligheten till stöd från den dagkirurgiska enheten efter hemgången förbättras.
Aim: To describe the day-surgery patients´ experience to be discharge the same day after surgery in general anesthesia. Methods: Qualitative interview study with inductive approach. Eleven patients, operated by a hand surgical receptions in central Sweden were interviewed, using a semi- structured interview guide. Seven women and four men between 28-71 years participated in the study. Content analysis was used for analysis of the material. Result: Patients experienced the discharge as very positive. The factors which contributed to a successful discharge was above all, patient good basic health, a safe home to return to and recover in, and that the patients have their questions and concerns answered before discharge, and the support from relatives. Health professionals' reception and professional approach helped the patients to feel a sense of security that created a condition for participation. The results also show that patients want more information about the postoperative recovery. Conclusions: To be discharged, and come home, after day surgery procedures is a positive experience for patients, however, the information at discharge and the possibility of support from the day surgery unit after discharge needs to improve.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

12

Jansson, Charlotte. "Tidig understödd utskrivning från strokeenhet : En fallstudie av ett förbättringsarbete inom rehabilitering." Thesis, Hälsohögskolan, Högskolan i Jönköping, HHJ. Kvalitetsförbättring och ledarskap inom hälsa och välfärd, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-24383.

Full text

Abstract:

Sammanfattning Bakgrund Rehabilitering efter ett strokeinsjuknande ska påbörjas tidigt och vara målinriktad. För patienter som drabbats av mild till måttlig stroke rekommenderas i Socialstyrelsens riktlinjer vård på strokeenhet i kombination med tidig understödd utskrivning. Uppsatsen beskriver, analyserar och utvärderar ett förbättringsarbete där tidig understödd utskrivning med stöd av ett stroketeam prövades som arbetsmodell på en strokeenhet. Syfte Syftet med förbättringsarbetet var att patienterna skulle uppleva ett tryggt omhändertagande i samband med utskrivningen, samtidigt som strokeprocessen effektiviserades genom kortare vårdtid på sjukhus. Syftet med studien var att beskriva erfarenheter hos patienter, närstående och personal vid införandet av tidig understödd utskrivning från sjukhus med stöd av ett stroketeam för patienter med mild till måttlig stroke. Metod Förbättringsarbetet utvärderades genom mätning av vårdtider och mätning av patienternas upplevelse av trygghet i samband med utskrivningen. I studien av förbättringsarbetet insamlades data genom semistrukturerade intervjuer med patienter och deras närstående, samt i en fokusgruppsintervju med involverad personal. Nio patienter och sex närstående intervjuades. Vid fokusgruppsintervjun deltog två arbetsterapeuter, två sjukgymnaster och en sjuksköterska. Intervjuerna analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat Arbetssättet med tidig understödd utskrivning testades på tio patienter. Vårdtiden var något kortare, men osäkerhet finns i mätningarna och i den kvalitativa analysen framkom tveksamhet om vårdtiderna påverkades. Upplevelsen av trygghet i samband med hemgång var något högre bland deltagarna i projektet jämfört med baslinjemätningen. Vid intervjuerna med patienter framkom värdet av att erhålla rehabilitering i sin hemmiljö. Både patienter och närstående beskrev att teamet bidrog med kunskaper om stroke, rehabilitering och säkerhetsaspekter i hemmet, samt att kontinuiteten med samma personal var värdefull. Närstående beskrev också att de fått stöd av teamet i närståenderollen. Personalen framhöll vid fokusgruppsintervjun förbättrad kvalitet för patienterna, tidsbrist och svårigheter med prioriteringar samt en arbetstillfredställelse i nöjda patienter och att arbeta med förbättringar. Slutsats Tidig understödd hemgång med stöd av ett stroketeam upplevdes positivt av patienter, närstående och personal. Arbetssättet var engagerande men tidskrävande. Förhoppningen är att lärdomarna från detta projekt kan bidra till fortsatt utveckling av rehabiliteringsprocessen i samband med utskrivning.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

13

Pettersson, Sara, and Liv Lundgren. "Från slutenvård till vård i kommunal omsorg- en patients utskrivning ur sjuksköterskeperspektiv." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-236160.

Full text

Abstract:

SAMMANFATTNING Bakgrund: För att patientsäkerheten ska kunna garanteras vid en utskrivning från slutenvården till kommunen är det viktigt att rätt information ges mellan instanserna. Det finns dock problem med kommunikationen vilket kan få olyckliga konsekvenser. Syfte: Att beskriva en patients utskrivning, från slutenvård till kommunal omsorg, ur kommunsjuksköterskors perspektiv. Metod: En kvalitativ metod med en explorativ design har använts för att besvara studiens syfte. Grundutbildande och specialistutbildade sjuksköterskor från fyra olika kommuner intervjuades till studien. Intervjuerna analyserades med systematisk textkondensering. Resultat: Sjuksköterskorna beskriver att en patients utskrivning innefattar många problem, där kärnan är kommunikationsbrist. Brister i journalsystemet, pressad arbetssituation och handhavandet av läkemedel är andra betydande delar av problematiken runt utskrivningar. Slutsats: Bristfällig rapportering från slutenvården, patienter som skrivs ut för tidigt och läkemedel som missas att skickas med hem är företeelser som hotar patientsäkerheten. Bättre kommunikation mellan sjuksköterskor i slutenvård och kommun antas leda till mer välfungerande utskrivningar och därmed öka patientsäkerheten. NYCKELORD samarbete, utskrivning, hemsjukvård, slutenvård, sjuksköterska

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

14

Nåvik, Marit. "”Fortsett sånn!” Samhandling ved utskrivning fra alderspsykiatrisk spesialisthelsetjeneste : Undersøkelse av dagens praksis." Thesis, Nordic School of Public Health NHV, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:norden:org:diva-3111.

Full text

Abstract:

Hensikt: Hensikten med oppgaven har vært å undersøke om sykepleierapport, epikrise og dagens samhandlingspraksis ved utskrivning fra alderspsykiatrisk spesialisthelsetjeneste oppleves som nyttig av leger og sykepleiere i kommunene. Metode: Tverrsnittsundersøkelse. Et spørreskjema ble utviklet og sendt til 497 leger og sykepleiere. Data ble analysert med både kvalitative og kvantitative metoder Resultat Informantene vurderer innhold i epikrise og sykepleierapport som nyttig for videre arbeid med pasienten. Dokumentene beskrives som grundige, nyttige og informative. Dagens samhandlingspraksis vurderes som nyttig. Ambulante pasientrettede tiltak, deltagelse i møter, pasientrettet undervisning og veiledning vurderes som positive tiltak kommunene ønsker mer av. Medarbeidere i kommunene har i varierende grad erfaring med og kjenn-skap til det tilbudet Seksjon for alderspsykiatri gir. Konklusjon Undersøkelsen viser at samarbeidspartnere i kommunene i Telemark er tilfreds med epikrise, sykepleierapport og dagens samhandlingspraksis. De ønsker enda bedre tilgjengelighet
Aim: This study aimed to examine the opinions of physicians and nurses in the municipalities in Telemark, Norway regarding information given in written reports from the old age psychiatri unit and to examine the usefulness of collaboration when patients leave the hospital. Methods: This study used a cross-sectional survey. A questionnaire was developed and sent to 497 health professionals. The data were analyzed by both qualitative and quantitative methods. Results: Physicians and nurses in the municipalities have different knowledge and experiences regarding the services offered by the old-age psychiatry hospital. They described the reports from the hospital as informative and useful for further treatment of the patient. Collaboration practices were also evaluated as useful. Ambulant examination of patients and participation in meetings, education and guidance were evaluated as positive approaches. Conclusions: Physicians and nurses in the municipalities in Telemark county expressed satisfaction with the information in the reports and the existing collaboration practice when old age psychiatry patients leave the hospital. They want more of the services offered today.

ISBN 978-91-86739-24-9

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

15

Nordström, Charlotta, and Ellinor Jonsson. "Patienters upplevelse av uppföljning via öppenvård efter utskrivning från sluten psykiatrisk vård." Thesis, Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsovetenskap, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:ltu:diva-68877.

Full text

Abstract:

Distriktssjuksköterskor som arbetar i öppenvården möter i sin profession patienter med psykisk ohälsa eller sjukdom. Som distriktssjuksköterska har man en viktig roll när det gäller uppföljning och fortsatt vård av patienter med psykisk ohälsa. Den psykiska ohälsan ökar både i Sverige och i världen. Att ha en utskrivningsplanering är viktig när patienten skrivs ut från slutenvården till öppenvården. Syftet med studien var att beskriva patienters upplevelse av uppföljning via öppenvården efter utskrivning från psykiatrisk slutenvård. Data samlades in med hjälp av semistrukturerade intervjuer med åtta patienter som hade en eller flera psykiatriska diagnoser. Intervjuerna analyserades med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats. Analysen resulterade i tre huvudkategorier, personalen var viktig, att inte få den hjälp som behövs och att känna sig stigmatiserad, kränkt och osynlig. Resultatet visar på att patienter skrivs ut utan någon som helst uppföljning. Patienter upplever att de skrivs ut till en helt ny värld där hjälpen var obefintlig. Resultatet visade även den positiva upplevelsen av uppföljning i öppenvården efter utskrivning, att få hjälp och att känna förtroende för personalen inom öppenvården. Resultatet visade att det var viktigt för tillfrisknandet att ha god kontakt med personalen inom öppenvården. Resultatet visade även att patienter kände sig stigmatiserade, kränkta och osynliga. Det behövs tydligare rutiner kring utskrivning planeringen till öppenvården så att patienterna kan känna sig trygga när de skrivs från slutenvården till öppenvården.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

16

Eriksson, Camilla, and Carl-Johan Bergling. "Betydelsen av individualiserad information till hjärtsviktspatienter." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-225588.

Full text

Abstract:

Inledning: Risken för återinskrivning minskar om patienten har kunskap och kan hantera hjärtsvikten utifrån egenvårdsråd. Förmågan att ta till sig information har även en central roll i detta. Hjärtsviktspatienter med dålig följsamhet i sin egenvård av sjukdomen skrivs oftare in än de som har bra följsamhet. Minskad förståelse och kunskap kring sjukdom leder till minskad möjlighet för patienten att förstå information, läsa och följa medicinska rekommendationer samt skriftliga och muntliga instruktioner. Metod: Ett frågeformulär delades ut till patienter på två hjärtsviktsmottagningar i Mellansverige. Skillnader mellan skriftlig information testades mot skriftlig och muntlig information och analyserades med Mann-Whitney U test. Trettio patienter besvarade frågeformuläret (97 % response rate). Resultat: Sextiotre procent av deltagarna i denna studie fick både muntligt och skriftlig information angående egenvården. 60 % i undersökningsgruppen hade endast en grundskola/gymnasial utbildning och 40 % hade en högskola/universitets utbildning. Kunskapsmässigt skiljde sig inte grupperna åt. Diskussion: Tidigare studier har visat att egenvården inte alltid utförs optimalt bara för att patienten har en hög kunskap. Studiens kliniska implikationer är att patienter som följs upp på hjärtsviktsmottagningar har bra kunskap oavsett utbildningsnivå eller hur de fått informationen.' Slutsats: Det fanns ingen signifikant skillnad i kunskap mellan de olika informationssätten och utbildningsnivåerna.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

17

Svahn, Ewa. "Från intensivvårdsavdelning till vårdavdelning : åtgärder för att underlätta för patienten." Thesis, Sophiahemmet Högskola, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:shh:diva-1631.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

18

Sjölund, Anna-Carin, and Shirin Nejati-Shahidin. "Föräldrars samlade erfarenheter av barns utskrivning från sjukhus : en intervjustudie om föräldrars upplevelser." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-254504.

Full text

Abstract:

Bakgrund: Familjens fortsatta omhändertagande av barnet efter en sjukhusvistelse behöver ske på ett tryggt och säkert sätt, utan fara för missförstånd eller allvarliga risker. En ökad medvetenhet och kunskap om hur föräldrars beredskap stärks inför barnets utskrivning är betydande för att undvika osäkerhet. Syfte: Studiens syfte var att beskriva föräldrars upplevelser av att deras barn blivit utskrivet till hemmet efter en sjukhusvistelse. Urval: Föräldrar till nio barn och ungdomar som av olika anledningar varit inskrivna på sjukhus i minst tre dygn deltog i studien. Metod: Data insamlades genom semistrukturerade kvalitativa intervjuer och analyserades med innehållsanalys. Resultat: Barns utskrivning från sjukhus till hem kunde se olika ut samt upplevas på varierande sätt av föräldrar. Studien belyser vikten av en trygg utskrivning där tillräcklig information, fungerande kommunikation och en familjecentrerad omvårdnad bidrar till att öka föräldrars delaktighet och beredskap. Ett tydligt utskrivningsprogram med fasta rutiner och riktlinjer underlättade överföringen och bidrog till att föräldrars beredskap stärktes. En tid för uppföljning i form av återbesök eller telefonkontakt skapade trygghet för familjen. Slutsats: Grundläggande för en trygg och säker övergång från sjukhus till hem var att föräldrar kände sig väl förberedda inför det fortsatta omhändertagandet av sitt barn. Tydliga utskrivningsrutiner, anpassad information och fungerande kommunikation kan bidra till att öka föräldrars beredskap.
Background: The familys further care of the child after a hospital stay needs to be done in a confident and safe way, without risk for misunderstandings or serious consequences. An increased awareness and knowledge about how to strenghten the parents readiness before discharge is significant to avoid uncertainty. Aim: The aim of the study was to describe parental experiences of discharge from hospital to home after a period when the child has been in need of hospital treatment. Sample: The parents of nine children and adolescents who have been staying at the Akademiska hospital for at least three days (for different reasons) took part of the study. Method: Data was collected through semi-structured qualitative interviews and was analyzed using content analysis. Outcome: Childrens discharge from hospital to home can be different and can be experienced in various ways by the parents. The study illuminates the weight of a confident discharge where sufficent information, adequate communication and a family centered care contribute to increased participation and readiness for the parents. A clear discharge program including fixed routines and guidelines is supporting the nurse and strengthens the parents safety. An appointment for follow-up in terms of a re-visit or phone contact leads to a feeling of safety for the family. Conclusion: Essential for a safe transition from hospital to home is that the parents feel well prepared and safe in the further care of their child. A conscious nurse combined with clear routines for discharge contributes to this preparedness.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

19

Lindberg, Sara, and Anna Andersson. "Distriktssköterskors erfarenheter gällande in- och utskrivning av patienter mellan primärvård och kommunal hemsjukvård." Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-26687.

Full text

Abstract:

Bakgrund: Distriktssköterskor inom primärvård och hemsjukvård arbetar regelbundet med in- och utskrivning av patienter mellan huvudmännen. Detta arbete regleras av ett länsövergripande avtal i Gävleborgs län. Huvudmännens personal har tidigare rapporterat om samarbetssvårigheter utifrån avtalets uppbyggnad, vilket skapar oro hos patienter och närstående. Syfte: Syftet med studien var att beskriva distriktssköterskors erfarenheter gällande in- och utskrivning av patienter mellan primärvård och kommunal hemsjukvård. Metod: Studien hade kvalitativ ansats med beskrivande design. Datainsamlingen skedde genom semistrukturerade intervjuer och analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Det övergripande temat som intervjuerna mynnade ut i var: Eftersträvan av ett gott samarbete för en gemensam personcentrerad vård, och utgjordes av de tre huvudkategorierna: Erfarenheter av processen vid in- och utskrivning, Erfarenheter av när in – och utskrivning fungerar och Brister i att få ett fungerande arbetssätt under in- och utskrivning. Kategorierna innehåller beskrivningar av erfarenheter av ett samarbete mellan huvudmän som stundtals var fungerande men som dock hade brister, vilket ledde till att det personcentrerade arbetet försämrades då medarbetares tid och energi lades på att lösa konflikter. Slutsats: Distriktssköterskorna i föreliggande studie beskrev erfarenheter av ett arbete med in- och utskrivning som var komplicerat relaterat till olika organisationsuppbyggnader och ett svårtolkat avtal. En gemensam vilja fanns hos distriktssköterskorna att arbeta personcentrerat. Studiens resultat kan ge ökad förståelse för varandras olika arbetssituationer och förhoppningsvis mynna ut i ett förbättrat samarbete med patienterna i fokus.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

20

Johnsson, Carin, and Marita Hök. "Intensivvårdssjuksköterskans erfarenhet av patientbedömning och patientsäkerhet vid utskrivning till allmän vårdavdelning : En intervjustudie." Thesis, Karlstads universitet, Fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap (from 2013), 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-48053.

Full text

Abstract:

Introduktion: Antalet vårdplatser för inneliggande patienter har minskat vid de flesta sjukhusen i Sverige de senaste åren. I dagens sjukvård förflyttas patienterna från intensivvårdsavdelning till allmän vårdavdelning i ett tidigare skede och sjukare än någonsin, vilket kan äventyra vårdkvalitén. Syfte: Syftet med denna studie var att belysa intensivvårdssjuksköterskans erfarenhet av patientbedömning och patientsäkerhet vid utskrivning till allmän vårdavdelning. Metod: Kvalitativ metod användes och resultatet utgörs av semistrukturerade intervjuer med 12 intensivvårdssjuksköterskor. Kvalitativ innehållsanalys tillämpades för att analysera data. Resultat: Två huvudkategorier med tre respektive fyra underkategorier som påverkade patientbedömningen och patientsäkerheten framkom: Bedömning ur ett omvårdnadsperspektiv med underkategorierna 1) Varierande utskrivningskriterier beroende av situation, 2) Gemensam patientbedömning, 3) Trygghet i överlämnandet; Vårdorganisationens betydelse med underkategorierna 1) Brist på vårdplatser och personal skapar otrygghet, 2) Överflyttning nattetid påverkar patientsäkerheten, 3) Överflyttning till lägre vårdnivå ställer stora krav på avdelningspersonalen samt 4) Behov av ytterligare vårdnivå. Konklusion: Särskilda kriterier ska helst vara uppfyllda innan patienten skrivs ut till vårdavdelning men det är inte alltid som de är det. Teamarbetet intensivvårdssjuksköterska, patientansvarig läkare och undersköterska fungerar ofta bra kring patienten. Överrapportering är en viktig faktor för att öka patientsäkerheten vid förflyttning till allmän vårdavdelning. Intensivvårdssjuksköterskorna känner otrygghet i att patienterna förflyttas för tidigt till lägre vårdnivå, relaterat till brist på resurser samt att överflyttning nattetid hotar patientsäkerheten. Mobil intensivvårdsgrupp är en bra funktion och en intermediäravdelning skulle vara ett bra alternativ för att säkerställa patientsäkerheten.
Introduction: The number of beds for hospitalized patients has been reduced at most hospitals in Sweden in the recent years. Patients are transferred at an earlier stage from intensive care unit to general ward and in more severe condition than before, which can jeopardize the quality of health care. Aim: The aim of this study was to bring forth the experience of intensive care nurse’s with respect to assessment of patients and patient safety at dismissal to general care units. Method: Qualitative methodology was used with semi-structured interviews of 12 intensive care nurses. The data collected was subjected to qualitative analysis. Results: Two main categories with three respectively four subcategories were identified in the assessment of patients and patient safety: Assessment from a nursing perspective with the subcategories 1) Variations in criteria for dismissal depending on situation, 2) Collective assessment of patients, 3) Safety in the transfer; The importance of the healthcare organization with subcategories 1) Lack of hospital beds and staff causes lack of safety, 2) Transfer at night jeopardizes patient safety, 3) Transfer to lower level care units places significant demands on staff, and 4) Need for additional level of care. Conclusion: Specific criteria should preferably be fulfilled before the patient is dismissed to general care, but that is not always the case that it is. The teamwork between the intensive care nurse, responsible doctor and the assistant nurse generally works well. Reporting is an important factor in increasing patient safety at transfer to general care unit. The intensive care nurses experience insecurity in that the patients are transferred to lower level care prematurely, related to lack of resources and that transfer at night jeopardizes patient safety. A mobile intensive care group is considered beneficial and an intermediate care unit would be a good option to ensure patient safety.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

21

Andersson, AnnaKarin. "Utskrivning från sjukhus: Upplevelser av att återgå till hemmet efter en svår KOL- exacerbation." Thesis, Mittuniversitetet, Institutionen för hälsovetenskap, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-9129.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

22

Andersson, Louise, and Anna Petrén. "Nya regler för vårdplanering och betalningsansvar : Hur erfar sjuksköterskor vårdplaneringsprocessen efter den 1 januari 2018." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för hälso- och vårdvetenskap (HV), 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-78928.

Full text

Abstract:

Bakgrund: Den 1 januari 2018 infördes en ny lag om samverkan vid utskrivning från slutenvården. Lagen reglerade samordnad vårdplanering samt kommunernas betalansvar. Forskningen visade att kommunikation mellan vårdgivare gick att förbättra för att öka förståelse för varandras arbete. Genom uppföljning av patienter kunde en trygg hemgång säkras och återinläggningsfrekvensen kunde minskas. Syfte: Syftet var att belysa hur sjuksköterskor inom kommunal hemsjukvård erfor de förändringar i vårdplaneringsprocessen som infördes vid utskrivning av patienter från somatisk slutenvård efter lagändringen den 1 januari 2018. Metod: Studien genomfördes med en kvalitativ design. Semistrukturerade intervjuer genomfördes efter ett ändamålsenligt urval samt kompletterades med ett snöbollsurval. Studien innefattade åtta intervjuer med informanter från två kommuner i Kronobergs län. Det insamlade materialet analyserades därefter med en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i sex kategorier och tio underkategorier. Efter lagändringen gick vårdplaneringsprocessen snabbare vilket gav negativ inverkan på delaktigheten och patientsäkerheten. Kommunikation och samarbete både inter- och intraprofessionellt hade stor vikt under vårdplaneringsprocessen. Trots en god vårdplanering kunde organisatoriska faktorer orsaka problem i samband med utskrivningar från slutenvården. Resultatet påvisade vissa brister och förbättringsområden i samband med vårdplaneringsprocessen. Studien bidrog med ökad förståelse och ny kunskap om hur sjuksköterskor erfor förändringar i vårdplaneringsprocessen. Slutsats: De kortare vårdtiderna inom slutenvården ledde till att hemsjukvården fick ta ett större ansvar för patienters vård. Det framkom även att det var viktigt att bibehålla en god patientsäkerhet och möjliggöra en trygg hemgång för patienter. Det framkom flera förslag på förbättringsåtgärder inom området.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

23

Elofsson, Isabelle, and Rebecca Fagher. "Ett glapp i vårdkedjan? : En systematisk litteraturstudie som belyser patientsäker utskrivning från intensivvård till vårdavdelning." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för hälso- och vårdvetenskap (HV), 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-85484.

Full text

Abstract:

Bakgrund: Utskrivning från en intensivvårdsavdelning (IVA) till vårdavdelning kan vara ett kritiskt moment för patienten och involverad personal då det är mycket som kan gå fel i utskrivningsprocessen. Att bibehålla patientsäkerheten i samband med utskrivning ses idag som en utmaning då det är flera olika aktörer som är med i vårdkedjan, vilket ställer höga krav på samarbetet sinsemellan. Brister i utskrivningsprocessen ökar risken för återinläggningar till intensivvården vilket är förknippat med ökad mortalitet. Syfte: Att undersöka vårdpersonalens upplevelse kring vad som påverkarpatientsäkerheten i utskrivningsprocessen från IVA till vårdavdelning. Metod: En systematisk litteraturstudie baserad på analys av kvalitativ data utifrån Bettany-Saltikov och McSherry metod (2016). Resultat: Vårdpersonalen upplevde en skillnad i vårdnivå mellan IVA och vårdavdelning, vilket påverkade patientsäkerheten då det orsakade glapp ivårdkedjan vid utskrivning. En nivå mellan IVA och vårdavdelning upplevdes som fördelaktigt - men existerade sällan. Vårdavdelningen kunde upplevas som en sårbar destination på grund av mindre resurser och kompetens. Brister i informationsöverföringen i samband med utskrivning upplevdes äventyra patientsäkerheten. Planering och uppföljning i samband med utskrivningsprocessen upplevdes betydelsefullt för att minska glappet i vårdkedjan. Slutsats: Utskrivning från IVA till vårdavdelning innefattar ett glapp i vårdkedjan vilket upplevs äventyra patientsäkerheten då det kan leda till vårdskador i samband med utskrivning. Utifrån systemteorin så hade mycket kunnat undvikas genom att se över den organisatoriska strukturen i sjukvården. Utskrivningsprocessen är komplex och alla delar i systemet påverkar varandra cirkulärt. Ingen (vård)kedja är starkare än sin svagaste länk.
Background: Discharge from intensive care unit (ICU) to a general ward might be a critical moment for both the patients and staff involved and there’s a lot that can go wrong in the discharge process. To maintain patient safety in the connection of discharge is a great challenge because the numbers of actors involved. This requires a high ability to cooperate. Deficiencies in the discharge process increases the risk for readmissions which is associated with increased mortality. Aim: To investigate healthcare personnel experience about what affects patient safety in the discharge process from ICU to ward. Method: A systematic review based on analysis of qualitative data after Bettany-Saltikov and McSherry (2016) method. Result: The ward personnel experienced a difference in the level of care between ICU and ward, which caused a gap that affected patient safety in the discharge process. An in-between level of care could reduce the gap, but seldom existing. The ward could be experienced as vulnerable, because lack of resources and competence. Shortcomings in the information transfer occurred during the discharge process, which was experienced to jeopardize patient safety. Planning and follow-upservice were experienced as important to avoid a gap in the care of chain. Conclusion: Discharge from ICU to ward comprises a gap in the care of chain which is experienced to jeopardize patient safety. This could lead to adverse events.The framework of system theory shows that much could be avoided by overlooking the organizational structures in healthcare, which often is the underlying cause to failure in patient safety. The discharge process is complex and all the parts affects each other circularly. No care of chain is stronger than the weakest link.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

24

Blomkvist, Anna-Karin, and Eleksandra Mousa. "Behov av kunskap och undervisning gälande egenvård till hjärtsviktspatienter i samband med utskrivning från sjukhus." Thesis, Sophiahemmet Högskola, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:shh:diva-2417.

Full text

Abstract:

Hjärtsvikt drabbar många äldre människor och det uppskattas att ungefär 200 000 personer i Sverige har hjärtsvikt. Hjärtsvikt orsakas alltid av en eller flera bakomliggande sjukdomar, där kranskärlssjukdom och högt blodtryck är de vanligaste orsakerna. Människor påverkas på olika sätt av hjärtsvikt och därför är det av yttersta vikt att förstå sjukdomen ur ett helhetsperspektiv. Egenvård är en betydelsefull del i behandlingen av hjärtsvikt och kräver ett aktivt deltagande. Informationen och undervisningen ska ges utifrån patientens och anhörigas behov och med hänsyn till den situationen den specifika patienten befinner sig i. Krav ställs därför på sjuksköterskor att ha kunskap om rekommenderade egenvårdsåtgärder vid hjärtsvikt, detta för att de ska kunna ge rätt sorts information och undervisning till hjärtsviktspatienterna. Syftet med arbetet var att belysa behovet av kunskap och undervisning gällande egenvård till hjärtsviktspatienter i samband med utskrivning från sjukhus. För att besvara syftet i denna litteraturöversikt har 15 vetenskapliga artiklar inkluderats. Artiklarna söktes i databaserna PubMed och Cinahl. Samtliga artiklar kvalitetsgranskades, analyserades och sammanställdes sedan för att besvara syftet. Resultatet visade att behovet av egenvårdskunskap är stort hos patienter som vårdas på sjukhus. Det framkommer en förbättrad egenvårdskunskap hos de patienter som fått en välplanerad utskrivning med en snabb uppföljning. Med kontinuerlig undervisning över tid, där flera professioner inom vården samverkade med patienten, ledde till ytterligare positiva resultat vad gäller egenvårdskunskap. Det framkommer även att patienter som erhållit egenvårdsundervisning hade mindre återinläggningar på sjukhus, samt när de blev inlagda var vårtiden kortare. Resultatet påvisar vidare att patienterna upplevde sig ha goda egenvårdskunskaper på sjukhuset, men att det uppstod en känsla av osäkerhet efter att patienterna återvänt hem. Trötthet och en tvekan att ta kontakt med sjukvården vid symtomförsämring var vanliga företeelser bland patientgruppen. För att nå ett gott resultat av patientundervisningen bör sjuksköterskan ha rätt sorts utbildning och kunskap. Genom att identifiera patientens hälsokunskap kan undervisningen riktas utifrån den nivå patienten befinner sig på. För att få en god effekt och följsamhet av egenvård bör personcentrad undervisning anpassas utifrån patientens hälsokunskap, utbildningsnivå och individuella förutsättningar. Med en snabb uppföljning och långsiktig planering vid utskrivning ökar patientens förutsättningar för en trygg återgång till hemmet.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

25

Larsson, Malin, and Fabian Nyström. "Kunskapsbrist hos patienter bidrar till osäkerhet kring egenvård : En intervjustudie efter utskrivning från kirurgisk vårdavdelning." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för kirurgiska vetenskaper, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-324151.

Full text

Abstract:

Bakgrund: Patienter på kirurgisk vårdavdelning uttrycker ett stort informationsbehov vid utskrivning och upplever att väsentlig information saknas. Enligt patientlagen har patienter rätt till individanpassad information och delaktighet i sin vård. Högt flöde av patienter på kirurgiska vårdavdelningar och förkortade vårdtider kan medföra att patienter behöver klara av många delar av sin egenvård i hemmet efter en operation Syfte: Att undersöka hur patienter som skrivits ut från kirurgisk vårdavdelning upplever att deras informationsbehov har tillgodosetts för att klara av den första tiden i hemmet. Metod: Kvalitativ intervjustudie med ett bekvämlighetsurval. Åtta patienter som vårdats på kirurgisk vårdavdelning inkluderades. Intervjuerna analyserades med systematisk textkondensering. Resultat: Det framkom tre teman som beskriver patienternas upplevelser av hur deras informationsbehov blev tillgodosett. Patienterna beskrev upplevelser av oro och rädsla på grund av bristande information om kroppens återhämtning efter kirurgi. En kunskapsbrist hos patienter efter utskrivning bidrog till upplevelser av osäkerhet kring egenvård. Anpassad information och möjlighet att ställa frågor ansågs vara viktigt. Slutsats: Trots att patienter på kirurgisk vårdavdelning upplever att de får välanpassad och användbar information inför hemgång är det inte tillräckligt för att de ska känna sig trygga i hemmet. Avsaknad av viktig information och kunskap skapade känslor av oro och rädsla. Det är viktigt att utforma utskrivningssamtalet med fokus på patientdelaktighet och patientens individuella behov. Här finns ett område för specialistsjuksköterskan inom kirurgisk vård med sin kompetens att förbättra.
Background: Patients treated in surgical wards require self-care information at discharge. They demand information that suits their needs and express a lack of essential information. Swedish regulation states that patients have the right to get individualized information and to be able to participate in their care. Due to the large volume of patients in surgical wards and shortened length of stay, patients may be required to handle more aspects of self-care at home. Aim: The aim is to understand how surgical patients feel their information needs have been met, in order for them to confidently take care of themselves after discharge. Method: Qualitative interview study with a convenience sample of eight patients treated in surgical wards, analyzed using systematic text condensation. Findings: Three themes emerged which explained how patients felt their information needs were met. Patients describe a sense of anxiety and fear at home due to lack of information concerning recovery after surgery. A lack of knowledge after discharge led to insecurities related to self-care. Adapted information and possibilities to ask questions were perceived as important. Conclusion: Patients treated in surgical wards perceive discharge information as well-adapted and useful. However, it is perceived as not being extensive enough. A lack of essential information, coupled with a lack of knowledge led to feelings of anxiety and fear. With these results in mind, it is important to individualize the information given to patients at discharge, and to improve the patient participation during this process. This is an area that registered nurses, specialized in surgical care, have potential to improve.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

26

Kalinrih, Mewlid, and Andreas Bäckström. "“Jag trodde aldrig att mitt liv skulle bli såhär” : En allmän litteraturstudie om personers erfarenheter efter psykiatrisk tvångsvård." Thesis, Högskolan Kristianstad, Avdelningen för sjuksköterskeutbildningarna och integrerad hälsovetenskap, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-21793.

Full text

Abstract:

Bakgrund: Personer som har blivit vårdade enligt lagen om psykiatrisk tvångsvård har långsamt ökat under de senaste åren. Vid denna typ av vård kan etiska begrepp som autonomi och delaktighet förbises om det är nödvändigt. Studier som har undersökt patienters erfarenheter av psykiatrisk tvångsvård visar på förekomst av negativa och traumatiska erfarenheter från vårdtiden. Kunskap om hur dessa erfarenheter har påverkat personerna under tiden efter vården anses därför vara av värde. Syfte: Beskriva personers erfarenheter under tiden efter psykiatrisk tvångsvård på en sluten psykiatrisk avdelning. Metod: En litteraturstudie har genomförts där kvalitativa artiklar har samlats från databaserna Cinahl complete och Psycinfo. Artiklarna granskades sedan enligt Fribergs trestegsanalys. Resultat: Faktorer som medicin, förändrade relationer, förändrad självbild, stigmatisering och en annorlunda syn på vården var erfarenheter som bidrog till ett sämre mående under tiden efter den psykiatriska tvångsvården. En mindre grupp såg medicinen som något positivt för dem och att tvångsvården var nödvändig och förändrade deras personlighet på ett bra sätt. Diskussion: Brist på kunskap utgjorde en försvårande faktor för tiden efter tvångsvården. Detta ledde till olika svårigheter för personerna vilket påverkade återhämtningsprocessen negativt. Att vården inte räckte till att hjälpa personens mående eller i vissa fall fick hen att må ännu sämre ledde till lidande under tiden efter psykiatrisk tvångsvård. Stigmatisering var en erfarenhet som framkom i flera studier, stigmatisering och psykisk ohälsa har en koppling till ökad suicidrisk. Sökord: Patienter, erfarenheter, psykiatrisk tvångsvård, efter utskrivning.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

27

Rubing, Niklas, and Tobias Karlsson. "Delaktighet under utskrivningsprocessen- En litteraturöversikt utifrån patientperspektiv." Thesis, Mittuniversitetet, Institutionen för omvårdnad, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-35880.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

28

Gyllebring, Susanne, and Martina Kask. "Delaktighet under utskrivningsprocessen från psykiatrisk slutenvård : - En litteraturöversikt om patienters upplevelser." Thesis, Mittuniversitetet, Institutionen för omvårdnad, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-40595.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

29

Kiuru, Sara. "Patientens perspektiv på vad som är betydelsefullt avseende patientdelaktighet under vårdtiden och inför utskrivning på kirurgisk vårdavdelning." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-154703.

Full text

Abstract:

SAMMANFATTNING Bakgrund: I lagstiftningen betonas att hälso- och sjukvårdspersonal är skyldig att informera och göra patienten delaktig. För att förbättra patientdelaktighet inom kirurgisk vård är det värdefullt med fördjupad kunskap om vad patienter anser vara betydelsefullt. Syfte: Att beskriva vad patienter anser vara betydelsefullt avseende delaktighet under vårdtiden och inför utskrivning på kirurgisk vårdavdelning. Metod: Studien har en deskriptiv kvalitativ design. Patienterna erbjöds att dagligen under sjukhusvistelsen skriva vad som var betydelsefullt för dem under vårdtiden och inför utskrivning på ett patientkort. Det som patienterna skrivit på patientkorten analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet omfattar fyra olika huvudkategorier: att få kunskap och vara delaktig i samtal,att känna sig väl omhändertagen, att känna sig betydelsefull samt att känna trygghet inför hemgång. Slutsats: Studien visar att patienter som vårdas på kirurgiska vårdavdelningar anser att kunskap och fortlöpande information om sjukdom, behandling och planering är betydelsefullt för patientdelaktighet, vilket stöds av resultat från tidigare studier. För att uppnå att patienten blir delaktig i sin vård är det av stor vikt att patientens behov efterfrågas dagligen, vilket enkelt kan uppnås genom användandet av patientkortet som använts i denna studie. Nyckelord: Patientdelaktighet, patientinformation, kommunikation, kirurgisk omvårdnad, kvalitativ innehållsanalys.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

30

Brolund, Emelie, and Kristin Jonsson. "Hur patienter som drabbats av hjärtinfarkt skattar och upplever sin livskvalitet efter utskrivning från sjukhus : En litteraturstudie." Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för hälso- och vårdvetenskap, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-21449.

Full text

Abstract:

Bakgrund Att ha drabbats av en hjärtinfarkt kan vara väldigt omvälvande och innebär inte bara att patienter kan få fysiska skador på hjärtmuskulaturen utan även att den psykiska hälsan kan påverkas. Därför är det viktigt att studera hur patienter skattar och upplever att deras livskvalitet har påverkats efter att de drabbats av hjärtinfarkt. Syfte Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva hur patienter som drabbats av hjärtinfarkt skattar och upplever sin livskvalitet efter utskrivning från sjukhus samt vilka datainsamlingsmetoder som använts i artiklarna. Metod Examensarbetet har gjorts i form av en deskriptiv litteraturstudie utifrån 12 stycken artiklar med kvalitativ och kvantitativ ansats. Artiklarna är hämtade från databaserna Medline och PsycINFO och har granskats av båda författarna. Huvudresultat Studien visar att livskvaliteten kan förändras hos patienter som drabbats av hjärtinfarkt, och att många kan ha svårt att acceptera och hantera den nya situationen. I föreliggande studie framkom att patienternas brist på energi ligger till grunden för andra problem hos majoriteten av patienterna. Data har samlats in med hjälp av enkäter samt genom semistrukturerade intervjuer. Slutsats Denna studie visar att patienter som drabbats av hjärtinfarkt behöver tydlig information om deras tillstånd och vad de har att förvänta sig efter hjärtinfarkten för att lättare kunna acceptera och hantera den omvälvande situationen. Informationen och rehabiliteringen bör vara anpassad utifrån varje enskild individ eftersom patienterna många gånger upplever olika typer av problem och då kan behöva olika strategier för att handskas med dessa.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

31

Björk, Andersson Ellinor, and Nadine Dranichnikova. "Traumapatienters upplevelse av information inför hemgång : En kvalitativ intervjustudie." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-295057.

Full text

Abstract:

Bakgrund: Tidigare forskning visar att traumapatienter oftast känner sig oförberedda inför hemgång. Detta beror bland annat på bristande patientinformation vid utskrivningen. Tydlig och saklig information som ges till traumapatienter vid utskrivningen kan bidra till att traumapatienter känner sig trygga och mer förberedda inför hemgång. Syfte: Syftet med denna studie är att belysa vilken information traumapatienter upplever att de får inför hemgång, om de är tillfredsställda med den information som givits och om informationen kan förbättras. Metod: Sju deltagare som hade varit traumapatienter under år 2014-2015 på ett universitetssjukhus i Sverige rekryterades. Deltagarna var i varierande åldrar, kön och hade en varierad skadebild. Semistruktuerade telefonintervjuer utfördes efter kontakt med deltagare via brev och telefon. Insamlad data har analyserats via kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet av denna studie har visat att en del traumapatienter fått muntlig information om hjälpmedel, känslor och reaktioner som kan uppstå efter ett trauma, läkemedel som de får med sig vid utskrivningen, nedtrappningsschema för starka opioider, skadan de blivit utsatta för samt vidare uppföljning. Den information som deltagarna fick inför hemgång bidrog till att de kände sig införstådda, tillfredsställda och trygga. Deltagare uppgav att de fått otillräcklig information om aktivitet, hygien, infektionstecken, läkemedel och biverkningar, känslor och krisreaktioner, nedtrappningsschema för starka opioider, normalt läkmönster, skada, smärta, stöd - var kan man vända sig om man har frågor och vid eventuell försämring eller utebliven förbättring, sårvård, uppföljning och återbesök. Detta gjorde att deltagarna uttryckte besvikelse, missuppfattning, oro, ovisshet, osäkerhet och önskade mer information. Slutsats: Studiens resultat visar att vissa traumapatienter önskar mer och tydligare information vid utskrivning.
Background: Previous studies have shown that trauma patients often feel unprepared at discharge due to a lack of patient information. Explicit and relevant information that is given to trauma patients at discharge can contribute to trauma patients feeling more secure when going home from a hospital. Aim: The aim of this study is to demonstrate what information trauma patients perceive they are getting when going home from hospital, if they are satisfied with the information that is given, and if the information can be improved. Method: Seven participants who had been trauma patients during 2014-2015 at a university hospital in Sweden were recruited. The participants varied in age, gender and trauma (injury). Semi structured telephone interviews were implemented after being in contact with the participants by letter and phone. All the collected data has been analyzed through qualitative content analysis. Results: The result of this study has shown that some trauma patients received verbal information about mobility aids and equipment, feelings and reactions that can occur after trauma, new medicines and how and when to stop taking them, their injury, and follow-ups. The information the participants got made them feel informed, secure and satisfied. Participants also reported that they had received insufficient information regarding activity, hygiene, signs of infection, medicines and its potential side-effects, how and when to stop taking strong painkillers, feelings and reactions of crisis, their injury, a normal healing process after an injury, pain control, support - where to seek information, support in case of deterioration or absence of improvement despite medication and treatment, how to take care of wounds and planned follow-ups. The lack of this information contributed to the fact that participants felt disappointed, poorly informed, anxious, uncertain and insecure. Furthermore participants reported that they would appreciate more explicit information. Conclusion: The result of this study shows that some trauma patients need more explicit information at discharge.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

32

Åslund, Elin, and Katrin Färnlöf. "Föräldrars upplevelse av för tidigt födda barns magbesvär och stöd som gavs efter utskrivning från neonatalavdelning : En kvalitativ studie." Thesis, Högskolan Dalarna, Omvårdnad, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-31788.

Full text

Abstract:

Bakgrund: Ett för tidigt fött barns tarmar och matsmältningsapparat är inte färdigutvecklade och de kan drabbas i större utsträckning av mag-tarmproblem. Att vårdpersonal har kunskap om upplevelser och stöd kring för tidigt födda barns magbesvär är viktigt. Syfte: Att beskriva för tidigt födda barns mag-tarmbesvär ur föräldrarnas perspektiv samt beskriva vilket stöd som gavs av vårdgivaren. Metod: Denna studie genomfördes med en kvalitativ innehållsanalys med deskriptiv ansats. Data analyserades med en tematisk nätverksanalys. Data bestod av loggboksblad samt skriftliga kommentarer från mödrar. Totalt antal mödrar som inkluderades i denna studie var 148, totalt antal loggboksblad var 133 och 56 skriftliga kommentarer. Resultat: Ett globalt tema, två organisationsteman samt åtta basteman identifierades. De två organisationsteman som framkom var: föräldrarnas upplevelser kring sitt för tidigt födda barn med magbesvär samt Vårdgivarens stöd och föräldrarnas upplevelse och effekt av detta stöd. Det globala temat som framkom var: Vikten av att bli lyssnad på, få stöd, och rätt information i en utsatt situation. Slutsats: Det finns ett behov av individuellt anpassat stöd hos föräldrar till för tidigt födda barn med magbesvär. Trygghet skapades då det upplevdes att vårdgivarna hade god tillgänglighet, var kunniga inom området och gav adekvata rekommendationer. Den stress och oro hos föräldrarna som barnets magbesvär medförde kunde minskas med hjälp av att bli lyssnad på, få individuellt stöd och rätt information.
Background: A prematurely born infant’s intestines and digestive system is not fully developed and may suffer of gastrointestinal problems. It is important that health care staff have knowledge of experiences and support regarding premature born infants. Purpose: To describe preterm infant’s gastrointestinal problems from a parents perspective as well as the type of support provided by medical provider. Method: The study was carried out with a qualitative/descriptive analysis of collected data. Data comprised of 133 logbook notes as well as 56 written comments from the mothers. In total 148 mothers were included in the study. Result: One global theme, two organisational themes and eight base themes were identified. The two organisational themes emerged: Parents experience of their prematurely born infant’s stomach problems and Medical providers support and parents experience and the effect of that support. The global theme emerged: The importance of being listened to, receive support and the correct information in a compromised situation. Conclusion: There is a need for individually tailored support for parents of premature infants with stomach problems. Security was created when parents experienced that the medical providers provided good accessibility, were knowledgeable in the area and made adequate recommendations. The stress and anxiety of the parents caused by the infants stomach problems could be alleviated by being listened to, receive individual support and correct information.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

33

Bygdén, Evelina. "Patienters återhämtning efter intensivvård." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för hälso- och vårdvetenskap (HV), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-105590.

Full text

Abstract:

Bakgrund: Att vårdas inom intensivvården kan innebära att känslan för tid och verklighet förloras, förklarat av sjukdomens allvarlighetsgrad och patientens nedsatta medvetande under vårdtiden. Efterföljande problem försvårar återhämtning och påverkar patientens dagliga livsfunktion och livskvalité i varierad omfattning. Syfte: Syftet var att belysa patienters återhämtning efter intensivvård Metod: Litteraturstudien med induktiv ansats har sammanställt och återberättat innehållet från 20 vetenskapliga artiklar från databaserna PubMed och Cinahl. En integrativ metod enligt beskrivning av Whittenmore och Knafl (2005) tillämpades. Resultat: I resultatet framkom huvudkategori 1. Återhämtningens dimensioner med kategorierna återhämtningens innebörd, återhämtning ur ett psykiskt och fysiskt perspektiv, betydelsen av socialt stöd i återhämtningsprocessen och huvudkategori 2. Uppföljningens betydelse för återhämtningen med kategorierna att återfå kontroll samt hjälpmedel för att förstå. Slutsats: En gynnsam uppföljning efter intensivvård förefaller vara inriktad på patientens hanterbarhet, begriplighet och meningsfullhet som kan likställas med Känslan av sammanhang.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

34

Fyrvall, Erika. "Som att ha ett osynligt koppel på sig : Intervjustudie med tre patienter med erfarenhet av utskrivning från substitutionsbehandling mot opiatmissbruk." Thesis, Stockholms universitet, Institutionen för socialt arbete - Socialhögskolan, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-87748.

Full text

Abstract:

Aims: To examine how patients with experience of being involuntarily discharged from medication-assisted treatment with methadone or buprenorphine have coped with the consequences following the discharge. The study also aim to examine how the patients cope with the stigma related to their abuse of heroin and how they manage to cope with the rules regarding themedication-assisted treatment. Method: Three patients with experience of involuntary discharge from medication-assisted treatment have been interviewed. All were heroin abusing men living in Stockholm. The interviewees were recruited through the Swedish Drug Users Union and through a shelter for homeless people with drug problems. Results: All the discharged patients experienced a hard time after the discharge. One went back to abuse heroin and the other two began to buy methadone or burprenorphine on the black market. All of them also experienced it difficult to cope with the stigma and considered that there were many obstacles in their life caused by the treatment rules. Conclusion: The discharge led to harsh consequences for all the patients. Heroin addicts need to deal with a lot of stigma related both to their drug abuse and the medical assisted treatment and find it difficult to manage that.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

35

Gustafsson, Jenny, and Beatrice Lennartsson. "Patientinformation vid utskrivning : En enkätstudie om vilken information patienter uppger att de får och vilken de själva tycker är viktig." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-294900.

Full text

Abstract:

Bakgrund Ett personcentrerat förhållningssätt är viktigt för att främja en god kommunikation mellan vårdgivaren och patienten. Detta tillsammans med att den information patienten får inför utskrivning är adekvat, lätt att förstå och anpassad till individen gör att fler patienter känner sig nöjda med vården och trygga med sin utskrivning. Syfte Syftet med denna studie var att undersöka vilken information patienter får vid utskrivning från sjukhus samt vilken information patienter tycker är viktig att få. Metod Enkätstudie med kvantitativ ansats. En enkät utformades av författarna och delades ut till utskrivningsklara patienter på två avdelningar under tre veckor. Enkäten besvarades av 38 patienter och data analyserades med deskriptiv statistik. Resultat Den information som gavs till flest patienter var om diagnos, behandling och vart de skulle vända sig vid akuta problem. Sex och samliv samt råd om hygien, dusch och eventuell sårskötsel var de ämnen minst antal patienter fick information om. Det som flest patienter ansåg vara mycket viktigt att få information om var vart de ska vända sig vid akuta problem, risker/komplikationer/symtom att vara observant på efter sjukhusvistelsen, varför de tar sina mediciner samt information om behandlingar. Information om sjukskrivning och intyg, alkohol samt rökning och snusning ansåg flest patienter vara oviktigt. Slutsats Flest patienter fick information av medicinsk karaktär, det var dock fler än dessa områden patienter tyckte var viktig att få information om. Alla patienter har olika informationsbehov och det krävs mer individanpassad information till patienter inför utskrivning. Det behövs mer forskning om patientinformation.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

36

Nordgren, Emma, and Fatima Mulet. "Institutionsplacerade ungdomars uppleverlser av återvändningsprocessen i förhållande till familj, skola och kamratvärld : "det kommer att bli tuffare än du tror"." Thesis, Stockholms universitet, Institutionen för socialt arbete - Socialhögskolan, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-77104.

Full text

Abstract:

The aim of this study is to describe young people’s experiences returning home after beinginstitutionalized for over two years. The young people in this study describe their feelingsregarding their return home which involves reuniting with their families, their friends andstarting school. The study is conducted through five semi-structured using qualitativeindividual interviews with two boys and three girls. The theoretical points of departure areconcepts from the Symbolic interactionism and the Bioecology model of human development.The results of the study show that reunion with families is not easily accomplished by theadolescents and returning home is likely to be very stressful. It is also clear that the separationand return are part of a long process. Another finding is that this return process is perceived aslonely for the adolescents and makes great demands on both them and their families to havedeveloped during the time at the institution. The adolescents receive almost no support fromthe community in their struggle to adapt to their new life at home. Secondary school appearedfor the majority of the adolescents unmanageable when they simultaneously struggled to findtheir way into their families and in peer world.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

37

Ellerström, Zandra. "Vad avgör om en patient skrivs ut tidigt eller sent vid dagkirurgi med intravenös anestesi som sövningsmetod." Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-27812.

Full text

Abstract:

Dagkirurgi verksamheten ökar och det pågår en debatt om vilken anestesiform som är mest lämpad för denna verksamhet. Snabb återhämtning, god kvalitet, kostnadseffektivitet och få biverkningar är målen för att få patienten att kunna gå hem samma dag. En kvantitativ studie med en enkät framkonstruerad för studiens syfte utfördes. Syftet med studien var att undersöka vad om avgör om en patient skrivs ut tidigt eller sent vid dagkirurgi med övningsmetod intravenös anestesi Target Controlled Infusion TCI eller Total Intraveös Anestesi TIVA. 20 stycken patienter på en dagkirurgisk avdelning observerades postoperativt av ansvarig sjuksköterska, som fyllde i frågorna i enkäten. I resultatet framkom det att ålder, smärta postoperativt, en längre operationstid med längre sövningstid och könsskillnader har betydelse för hur snabb utskrivning sker postoperativt. Vidare i en fullskalig studie bör vara inriktad på patientens hela vistelse på dagkirurgin.
After day surgery patients is discharge within a relatively short time. Some of the benefits of outpatient are quick recovery, increased cost effectiveness and adapted anesthetic techniques with fewer adverse effects. Day Surgery is expanding and there has been a long debate on which anesthesia techniques are most suitable for outpatients. A Quantitative custom made survey for the pilot studies purpose was conducted. The aim was to study what effects the anesthetic method hade on time of discharge of the patients undergoing surgery. The chosen method was Target Controlled Infusion or Total Intravenous Anesthesia. 20 patients were observed by nurses in the postoperative ward of the day surgery unit. The results regarding the differences of the time of discharge shoed that age, post-operative pain, longer surgery time with longer anesthesia and gender differences effected the time of discharge. Further research with a full-scale study ought to focus on the patient’s total stay in day surgery.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

38

Noleryd, Annika, and Ida Pettersson. "Betydelsen av patientens egen berättelse i samband med utskrivning från sluten hälso- och sjukvård och tiden efter : En Appreciative Inquiry inspirerad intervjustudie." Thesis, Mittuniversitetet, Institutionen för kvalitets- och maskinteknik, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-41209.

Full text

Abstract:

såväl vårdens lagstiftning som i utveckling av vården får patienten allt mer central ställning och roll. Ur ett patientperspektiv pekar dock uppföljningar av lagstiftning som reglerar samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård på bristande kunskapsläge på nationell nivå. Syftet med denna studie var att genom patientens egen berättelse söka insikter om upplevelser av utskrivningsprocessen från somatisk sluten hälso- och sjukvård och tiden efter, där behov funnits av fortsatt vård och omsorg efter utskrivning. Syftet var också att söka förståelse för huruvida Appreciative Inquiry kan bidra till insikter till ständiga förbättringar ur ett patientperspektiv. Med kvalitativ design och narrativ ansats genomfördes nio värdeskapande intervjuer med vuxna personer som vårdats på sjukhus 1 januari 2018. Dessa personer hade även behov av vård och/eller omsorg efter utskrivning. Intervjuguiden innehöll två huvudfrågor; “Berätta din berättelse om när du senast låg inne på sjukhus och tiden efter när du kom hem” och “Kan du berätta om en situation eller händelse som sticker ut som fungerade riktigt bra?”. Släktskapsdiagram grupperade och sorterade intervjuernas innehåll varvid fem indikatorer identifierades som viktiga i utskrivningsprocessen; Bemötande, att bli Lyssnad på, vara Informerad, uppleva att det Klaffar och upplevelse av Delaktighet. Ålder, allvarlighetsgrad på sjukdom eller behovsnivå av kommunal vård och omsorg efter utskrivning verkar inte vara faktorer som påverkar vad som är viktigt i samband med utskrivning från sluten vård. Befintlig lagstiftad process harmoniserar delvis med patientens uttryckta behov av vad som är viktigt. Patientens egen berättelse ingår i personcentrerat förhållningssätt där Appreciative Inquirys grundfilosofi såväl som värdeskapande verktyg kan bidra till processutveckling.
In both healthcare legislation and in the development of healthcare, the role of the patient is obtaining an increasingly central position. However, from a patient perspective, there appears to be a lack of knowledge at the national level about what is important during the discharge process from the hospital. The study aimed to gain insights through the patient's own story about experiences of the discharge process from closed somatic health care, including the time following discharge when additional care was needed. The purpose was also to develop understanding about in what ways the Appreciative Inquiry method can contribute to insights about the patients perspective that could serve continuous improvements. With qualitative design, and a narrative approach based on appreciative inquiry, nine interviews were conducted with adults who had been hospitalized after January 1th 2018. These individuals were also in need for care after discharge. The interview guide contained two main questions; “Tell me your story of when you were last hospitalized and the time after when you came home” and “ Can you tell me about a certain situation or event which stands out, that worked really well?”. The content from the interviews was sorted and categorized using a relationship diagram that identified five indicators as important to the discharge process; Empathetic response, being listened to, being informed, experiencing flow and experience of participation. Age, severity of illness or level of need for municipal care after discharge does not appear to be factors of importance in context of the discharge process from hospitalized care. Existing legislative process are partially in harmony with the needs expressed by patients about what is important. The patient’s own story is part of the person-centered approach where Appreciative Inquiry’s philosophy, as well as its value-creating tools, can contribute to process development.

2020-06-26

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

39

Ericsson, Carin. ""Det känns kul när man kan förbättra saker för patienterna" : En fallstudie av ett förbättringsarbete som syftar till trygg utskrivning från sjukhus." Thesis, Hälsohögskolan, Högskolan i Jönköping, The Jönköping Academy for Improvement of Health and Welfare, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-30608.

Full text

Abstract:

För patienterna är det viktigt att övergången mellan olika vårdgivare sker på ett tryggt och säkert sätt som underlättar den fortsatta vården. Forskning visar att patienternas delaktighet i förberedelser inför utskrivning från sjukhus ofta brister. Sjuksköterskorna på vårdavdelningen upplevde att arbetet inför utskrivning var stressigt. Syftet med förbättringsarbetet var att identifiera och implementera åtgärder som möjliggör en välfungerande och trygg utskrivningsprocess. Syftet med studien av förbättringsarbetet var att identifiera faktorer av betydelse för implementeringen av förbättringsåtgärder på en vårdavdelning.Metoden för genomförande av förbättringsarbetet följde principerna för förbättringsrampen. Studien av förbättringsarbetet var en fallstudie med explorativ ansats. Data om personalens erfarenheter av förbättringsarbetet inhämtades med intervjuer som analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultatet av förbättringsarbetet visade inte någon mätbar förbättring av utskrivningsprocessen. Resultatet av studien visade att vårdpersonalen ändå upplevde förbättringar och att motivation och praktiska förutsättningar för att delta var viktiga för resultatet. Slutsatsen var att förbättringsarbetet var värdefullt och medförde ett lärande, även om mätbara mål inte uppnåddes. Ledningsens engagemang var viktigt för att skapa möjligheter för personalen att delta i förbättringsarbete. Valet av förbättringsområde hade stor betydelse för resultatet då det påverkade de medverkandes motivation.
"It feels great when you can improve things for the patients" Safe hospital discharge, a case study of an improvement work An important aspect of health care, from the patient’s perspective, is to achieve smooth and efficient transitions between different health care providers. Current research shows that the patient’s involvement in discharge planning before leaving the hospital is often deficient. Furthermore, nurses at the hospital ward experience discharge planning as stressful work. The aim of the improvement work was to identify and implement measures for improving discharge process. The method underlying this improvement work is referred to as “the improvement ramp”, and an exploratory case study was carried out. Data was collected, by interviewing health professionals, and analysed using qualitative content analysis. The results of the implemented measures show no measurable improvements in the discharge process. However, the interviews indicate that health professionals experienced improvements in their daily routines. The conclusion was that the improvement work was valuable and resulted in a developed learning although the measurements didn’t capture all results. The choice of area for improvement was of great importance because it affected the participants' motivation.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

40

Sjöholm, Linda. "En framgångsrik utskrivning från IVA en vision att förverkliga : Enstudie om faktorer som kan öka patientsäkerheten i samband med att intensivvårdspatienten flyttar till vårdavdelning." Thesis, Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-432.

Full text

Abstract:

De patienter som vårdas på en intensivvårdsavdelning (IVA) har svikt i ett eller ofta flera organ och deras vitalparametrar övervakas noggrant dygnet runt med specialistutbildad personal som hela tiden finns hos patienten. I samband med att intensivvården skall avvecklas och som ett led i att patienten har tillfrisknat planeras för flytt till en lägre vårdnivå som vårdavdelning, vilket innebär en miljö med mindre resurser. Utskrivningsprocessen av intensivvårdspatienten är förknippad med stora risker och måste planeras noggrant för att öka patientsäkerheten och minska lidandet under den fortsatta vården av denna känsliga patientgrupp. Då denna flytt ibland sker oplanerat och för tidigt minskar möjligheterna att förbereda patienten och dess anhöriga samt personalen på vårdavdelning. Syftet med studien är att belysa faktorer som kan öka patientsäkerheten i samband med att intensivvårdspatienten flyttar till vårdavdelning. Metoden som använts är en litteraturstudie. Resultatet visar att många olika faktorer samspelar för att skapa en framgångsrik utskrivning av intensivvårdspatienten. Viktigt är att alla i teamet runt patienten är delaktiga och blir lyssnade på och att kommunikationen i samband med överrapportering utförs så att viktig information inte förloras. Skillnad i prioriteringar av och kunskap om patientens omvårdnad mellan IVA och vårdavdelning var betydande. Stödfunktioner som mobil intensivvårdsgrupp (MIG) och förbindelsesjuksköterskor är viktiga för att identifiera eventuella försämringar hos patienterna och för att skapa trygghet både för sjuksköterskor, patienter och anhöriga i samband med utskrivning. Att patienterna och anhöriga är välinformerade och väl förberedda på flytten är viktigt. Tillsammans bidrar detta till att patientsäkerheten ökar och att patienterna upplever mindre oro, ångest och känner sig tryggare i samband med byte av vårdnivå. Vilket ökar möjligheterna att tillfriskna och åter ta kontroll över sin kropp.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

41

Grufman, Carl, and David Sundblad. "Kartläggning och analys av patientflöde vid Södersjukhuset." Thesis, Linköping University, Department of Production Economics, 2005. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-2657.

Full text

Abstract:

Detta examensarbete har genomförts vid Institutionen för produktionsekonomi på Linköpings tekniska högskola. Uppdragsgivare har varit Svenskt Näringsliv och arbetet har utförts på Södersjukhuset i Stockholm. Syftet med arbetet har varit att kartlägga flödet av patienter med sökorsak höft genom sjukhusets akutmottagning och ortopediska verksamhet, för att därefter analysera detta och föreslå åtgärder som kan minska väntetider och öka genomflödet.

På akutmottagningen har tre aktiviteter visat sig vara viktigare än de övriga, nämligen läkarundersökning, röntgen och inläggning på vårdplats. Anledningen till detta är att väntan till de aktiviteterna utgör cirka två tredjedelar av en patients tid på akutmottagningen. Därför har åtgärderna på akutmottagningen syftat till att reducera dessa väntetider och mildra dess konsekvenser.

Ett led i detta är att akutmottagningen anpassar antalet läkare bättre efter de varierande behoven över dygnet. Röntgenavdelningen bör kontinuerligt utvärdera behoven från akutmottagningen för att på så sätt balansera sin kapacitet. Patienter som är färdiga på akutmottagningen placeras i en separat lokal under tiden de väntar på vårdplats.

Inom den ortopediska verksamheten syftar åtgärdsförslagen till en förändrad hantering av resurser och ett bättre utnyttjande av desamma. De två resurser som arbetet koncentrerar sig kring är vårdplatser och operation, och avvägningen om dessa bör vara gemensamma eller dedicerade mellan elektiva och akuta patienter.

Det betydande antalet operationer som drabbas av störningar, och därför ej kan genomföras, talar för en uppdelning av operationsresurser mellan akuta och elektiva patienter. Däremot bör vårdplatserna vara gemensamma eftersom de elektiva patienterna kan jämna ut den totala efterfrågan på vårdplatser. Genom att dessutom se över utskrivningsrutinerna från vårdavdelningar kan flödet förbättras ytterligare. Åtgärder som föreslagits för att åstadkomma detta är tidig planering av utskrivningar, utskrivningskoordinator och att inrätta en lokal i väntan på hemfärd.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

42

Paduraru, Andrada, and Isoken Palmer. "Sjuksköterskans förhållningssätt till rutinerna kring samordnad vårdplanering." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-26467.

Full text

Abstract:

Samordnad vårdplanering tillhör sjuksköterskans ansvarsområde och är ett ofta förekommande arbetsmoment. Processen innefattar patientens övergång från slutenvård till öppenvård, efter det att denne bedöms vara medicinskt färdigbehandlad. Till grund för planering av vilka insatser patienten är i behov av efter utskrivning från slutenvården ligger den information som överförs från slutenvården till de andra vårdformerna. Informationsöverföringen äger rum på vårdplaneringsmöten eller via telefon. Syftet med studien är att undersöka och beskriva sjuksköterskors förhållningssätt till rutinerna kring samordnad vårdplanering inom slutenvården. Denna empiriska studie genomfördes med semi-strukturerade kvalitativa intervjuer. Urvalet var 6 sjuksköterskor (26-56 år) med olika långa yrkeserfarenhet från 2 avdelningar på Universitetssjukhuset i Malmö. Insamlad data analyserades med hjälp av Burnards metod för manifest innehållsanalys. I resultaten framkom att samverkan mellan alla inblandade vårdformer och administrativ samordning är av stor vikt vid samordnad vårdplanering. Sjuksköterskorna uttrycker ett behov av stödfunktion, ett mer överblickbar datasystem och fortsatt utbildning för att underlätta arbetet med de samordnade vårdplaneringarna.
The discharge planning process is one of the nurses’ areas of responsibilities and is an often recurring work task. The process includes patient’s transition from hospital care to primary care when the patient’s treatment is considered completed. The information from hospital staff to the community health staff is the basis upon which the patient’s further care needs are being assessed and supplied for after discharge. The transference of information takes place in discharge planning conferences or by phone.The aim of this study is to study and describe nurses’ attitudes towards the routines for discharge planning within a hospital healthcare setting. This empirical qualitative study was conducted using semi-structured interviews. A total of 6 nurses (26-56 years) participated in this study, working in 2 different wards at the University Hospital of Malmö, Sweden. The collected data was analyzed using manifest content analysis method and the results showed that interaction and coordination between multi-disciplinary teams is vital in the discharge planning process. The nurses also expressed the need for extra support, a more easily overviewed technological support system and continued education on discharge planning.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

43

Auren, Karlgren Birgitta. "Från intensivvård till vårdavdelning : En systematisk litteraturstudie ur ett patientperspektiv." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för hälso- och vårdvetenskap, HV, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-17863.

Full text

Abstract:

Inledning: Patienter som varit svårt sjuka och vårdats på intensivvårdsavdelning, upplever ofta oro och ångest, när de ska överflyttas till vårdavdelning. Dessa patienter har stort vårdbehov, eftersom flertalet inte återhämtat sig, från sitt svåra sjukdoms tillstånd. Patienterna är fortfarande mycket trötta, har nedsatt muskelkraft och svårt att klara sig själva. Målet med studien är, att med kunskap om hur patienter upplever överflyttningen, försöka finna former för hur vi ska kunna underlätta denna för patienten. Syftet med studien är att beskriva patienters upplevelser i samband med överflyttning från intensivvårdsavdelningen till vårdavdelningen. Metoden var systematisk litteraturstudie av vetenskapliga artiklar. Materialet granskades med kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visar att flertalet patienter upplever överflyttningen positivt och de tolkar den, som att de blivit bättre. Ett antal patienter upplever överflyttningen med omedvetna känslor, antingen har de minnesluckor, eller ser de överflyttningen som en normal händelse i vårdkedjan. Ett fåtal patienter upplever överflyttningen som mycket traumatisk, de drabbas av oro och ångest, sk”flyttstress”. De oroar sig över hur de ska klara sig på vårdavdelning, känner sig enormt hjälplösa och har en rädsla över att bli ”glömda” på sitt rum och inte få den hjälp, de anser att de behöver. Slutsatsen av litteratur studien är att ett fåtal patienter upplever stor oro och ångest, när de ska lämna intensivvårdsavdelningen (IVA). Det är de patienter som varit svårast sjuka, oftast med multiorgansvikt och en lång vårdtid på IVA. Det är dessa patienter vi måste hjälpa till bättre livskvalitet vid en överflyttning till vårdavdelning. Förslagsvis utarbetas ett samarbete mellan mottagande vårdavdelning och intensivvårdsavdelning. Information upplever patienterna, som enormt viktig. En väl informerad patient är också en trygg patient. Anhöriga görs mer delaktiga i vården och är de välinformerade blir de ett stort stöd för patienten.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

44

Ingvarsson, Emelie. "”I händerna på myndigheterna” : Om hur äldre personer förstår och förhåller sig till att bli utskrivna från sjukhusvård för att istället få stöd och vård i det egna hemmet." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för socialt arbete (SA), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-98424.

Full text

Abstract:

Background: The report Laga efter Läge (Rapport, 2020: 4) states that there is limited knowledge about the effects of the Act on collaboration for patients and care recipients. The report emphasizes that the discharge process has changed at a rapid pace, which they mean can challenges both coordination and care recipients' participation and security. The law of Sweden contains an intention for legal recognition of human beings. Swedish legislation also regulates various principals (region, primary care and municipality) in the health and care sector and their respective responsibilities for the individual. The study is based on the fact that the individual is a central part but also as an intersection between these various principals in their collaboration and the legislation's intention of recognition and self-determination. The discharge-process itself is a broad and in some case relatively explored field within the health and care sector, but relatively unexplored from a social work perspective. In that sense that earlier studies have contributed with perspectives on how professionals, elderly and relatives experience different moments in how practice is done, it may be valuable to take note of the elderly people´s own experiences to contribute with increased knowledge among healthcare and social-care professionals in their daily work. Purpose: The purpose is to describe and analyse how older people understand and relate to being discharged from hospital care in order to instead receive support and care in their own home. A special focus will be on their ability to influence and participate during this care transition. The analysis will be based on theories of recognition and social psychological role theory. Method: The study was based on a hermeneutic approach and the empirical material was collected by using a qualitative semi-structured telephone-interviews with 12 people with the age of 70-90 years old. The analysis was based on a hermeneutic analytic method with the theoretical approach of recognition by Honneth (2000/2003) and Heidegren (2009) and concepts from Erving Goffman's dramaturgical perspective. Results and conclusion: The study indicates that elderly people are heterogeneous in terms on how they experience participation and self-determination in the discharge process from hospital to home and in their own home with home-care. The study resulted in four different themes; the role as individual, patient and care recipient; Recognition from other as individual, patient and care recipient; Recognition in practice and Compliance or struggle for recognition. One main finding in the study was that the elderly had different ways of considering their own role as part in the discharge process, the view of being included as active part or put their trust in the hands of professionals and relatives to plan for their continued support and help at home. It appeared that the elderly themselves not alone sets the terms of participation and autonomy in the discharge process without this being something that is also assured to the individual from others (professionals and relatives). Finally, it emerged that for the participating individuals in the study who did not experience participation, recognition and self-determination in the discharge process, ended up with a choice of how to handle the experience of lack of self-determination and recognition. Either compliance or the choice to go to battle to ensure a desired recognition. The overall conclusion is that the elderly are not involved and experience self-determination in the care transition as the intention is in legislation.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

45

Persson, Niklas. "Slaget vid Klågerup : Historiekultur och historiebruk i anknytning till Sveriges sista bondeuppror." Thesis, Högskolan i Jönköping, Högskolan för lärande och kommunikation, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-46886.

Full text

Abstract:

The battle at Klågerup: Culture of history and the use of history in conjunction with Sweden’s last peasant uprising. During the early 1800’s the southern part of Sweden and its people was subjected to change in terms of agricultural management, also known as the great agricultural reform. This was only one of several aspects which affected the peasants towards a time of lesser status and rights. Eventually an unforeseen to some degree forced enlistment of 15. 000 peasants in southern Sweden became a decisive moment in Sweden’s history. In which the commoners revolted against the Swedish state at varying locations. However, one area in particular was affected by the peasants’ accumulated discontent. Namely a small village called Klågerup, which resulted in the Swedish government quelling the uprising in what can only be referred to as a blood bath. Approximately 23 peasants were killed in 1811 while the Swedish cavalry suffered no casualties according to records. The aim of this essay examines how people have used the memory of the Klågerup riots, in conjunction with two historical perspectives, which are culture of history and the use of history. The examination is done through the lens of a qualitative hermeneutic text analysis. The interest of examining the Klågerup riots in conjunction with the specific above-mentioned perspectives is based on an inspiration of Anders Dybelius’s thesis called “A sustainable memory? The use of history in relation to Georg Carl von Döbeln 1848 – 2009”. The material used in this examination includes newspapers, a play, a novel, scientifically researched historical literature, one historical monument and one building of historical value. All of the used material for analysis is referred to as artefacts. The analysis through the help of Klas-Göran Karlssons and Ulf Zanders typology in regard to use of history, and Dybelius’s perspective of local-ideology show interesting results. The result indicates that multiple purposes for the use of history is applicable on a majority of the used artefacts. Furthermore, regarding the culture of history based on Dybelius’s rendering of Jörn Rüsens tripartite thematization in terms of culture of history, resulted in three artefacts being categorized into each of the three themes. In total nine artefacts were analyzed regarding both the use of history and culture of history. A didactic reflection upon the use of history, culture of history and history awareness is presented in the end of this paper regarding how one might implement the three into the classroom and role of teaching

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

46

Backman, Linda. ""Det är inte okej att ha så här högt tempo i dom här utskrivningarna" : En kvalitativ studie om lag (2017:612) om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård ur biståndshandläggares perspektiv." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för socialt arbete (SA), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-97872.

Full text

Abstract:

In 2018, a new welfare law was implemented in Sweden aiming to increase the collaboration between hospital care, primary care and municipalities in cases where patients are in need of continued care and attention after they have been discharged from inpatient care (the Collaboration Act, my translation). The legislation contains instructions on the division of responsibilities between the different actors involved in the collaboration, but also provisions about municipal payment responsibility in cases where patients can´t be discharged from inpatient care at hospital within three days from the day he or she has been assessed as medically finished by the responsible doctor. This study aimed to describe and analyze the significance of the Collaboration Act for care managers in cases where elderly people have been discharged inpatient care. The empirical material was collected through qualitative interviews with six care managers. In order to analyze the empirical material a theoretical framework has been used consisting of Lundquists theory on officials as guardians of democracy and Lipskys theory on street-level bureaucrats. The result indicates that the care managers working methods are unchanged, but that the pace has increased in the care planning process. This means that the same amount of work must be performed as before, but with a more limited time before the municipal payment responsibility arises which has led to a consequence with inadequate investigations and needs assessments for the elderly client. To handle this dilemma, care managers overcompensate the elderly client with care interventions to create a feeling of security when they are dischared from inpatient care.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

47

Serholt, Lena, and Helena Svärd. "Äldre patienters upplevelser av samordnad vårdplanering." Thesis, Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-13475.

Full text

Abstract:

Vårdtiderna för äldre patienter på sjukhus har förkortats och detta har fått till följd att allt fler äldre med stora omvårdnadsbehov skrivs ut till det egna hemmet. Flera brister har uppmärksammats när det gäller samordnad vårdplanering för den äldre patienten vid utskrivning från sjukhus till hemmet. En av utmaningarna för den samordnade vårdplaneringen är att ge den äldre patienten en individuellt anpassad hjälp där patientens behov av trygghet och självbestämmande tillgodoses. Syftet med litteraturstudien var att beskriva äldre patienters upplevelser av samordnad vårdplanering. Den litteratur som studerades bestod av nio kvalitativa och en kvantitativ artikel. Resultatet sammanfattades till två centrala teman vilka beskrev äldre patienters upplevelse av Otrygghet och hinder för Självbestämmande. Underteman som påverkade de äldre patienternas upplevelse av otrygghet och självbestämmande identifierades och beskrev strukturen på den samordnade vårdplaneringen, de äldre patienternas förberedelse inför samordnad vårdplanering, samt olika slag av kommunikation som användes under den samordnade vårdplaneringen. Dessa underteman kunde antingen främja eller hämma de äldre patienternas upplevelse av trygghet och möjlighet till självbestämmande. Risk finns för att den samordnade vårdplaneringen orsakar vårdlidande då äldre patienters livsvärld inte inkluderas och patientperspektivet inte beaktas. Ytterligare forskning om äldre patienters upplevelser i samband med samordnad vårdplanering är angelägen för att kunna säkerställa patientens behov av trygghet och självbestämmande.
The length of stay for the elderly patients in hospitals are becoming shorter, and this has led to an increasing number of elderly people with high care needs being discharged to their own home. Several deficiencies have been noted when it comes to discharge planning for the elderly patient when being discharged from hospital to home. One of the challenges for the discharge planning is to provide the elderly patient with an individually adapted plan that satisfies the patient's need for security and self-determination. The aim of the literature study was to describe older patients' experiences in the context of discharge planning. The literature study consisted of nine qualitative and one quantitative article. The result was summarized into two key themes describing older patients' experience of insecurity and self-determination. Sub themes that affected the elderly patients 'experience of insecurity and self-determination were identified and described the structure of discharge planning, the elderly patients' preparation for discharge planning, and different types of communication used during discharge planning. These subjects could either promote or inhibit the elderly patient's experience of security and self-determination. There is a risk that the discharge planning will cause care suffering when the elderly's lifeworld is not included and the patient perspective is not taken into account. Further research on older patients' experiences in the context of discharge planning is anxious to ensure the patient's need for security and self-determination.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

48

Cuci, Albina. "Frivillighet kontra tvång : samverkan mellan rättspsykiatri och socialtjänst kring patienter som slussas ut från rättspsykiatrisk vård." Thesis, Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för socialvetenskap, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:esh:diva-8322.

Full text

Abstract:

The aim of this study is to gain insight into professional`s experiences of interdisciplinary collaboration between the municipality and the forensic ward. The study was intended to contribute to an increased understanding of the professional`s experiences of what is considered to work and what is considered to lack in the interdisciplinary collaboration between the municipality and the forensic ward. The study`s empirical data was obtained through eight semi-structured interviews with five social workers from the social services and three counselors`s at the forensic ward. National and international previous research in interdisciplinary collaboration that was relevant for my study has been obtained. For the analyze I combined previous research, the result from my interviews and my theoretical framework. Conclusions show that the professionals believe that communication between social services and forensic psychiatry is good and that both parties focus on the individual patient. Conclusions also show that insufficient knowledge regarding the organizations, work areas, responsibility, and resources and that the legislation is different. All the interviewees have a wish to improve and develop the collaboration between them.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

49

Sigsäter, Julia, and Lisen Carlén. "Mottagningsprocessen av multisjuka äldre : – En kvalitativ studie om erfarenheter och upplevelser från sjuksköterskor inom kommunal verksamhet." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-270672.

Full text

Abstract:

Bakgrund: Antalet äldre ökar och inom tio år väntas gruppen bli en av svensk hälso- och sjukvårds största utmaningar. Patientgruppens vård utgör en särskild utmaning för sjukvårdssystemet som bygger på flera olika vårdgivare. Forskning har visat att koordination och samarbete mellan vårdgivarna är avgörande för vårdkvaliteten, men är samtidigt fortsatt ett problemområde. Syfte: Syftet är att undersöka sjuksköterskor inom kommunal sjukvårds upplevelser och erfarenheter av mottagningsprocessen av multisjuka äldre vid överflyttning från sjukhusvård. Vi vill även undersöka sjuksköterskornas uppfattning om hur mottagningsprocessen kan påverka patienten och patientens fortsatta vård. Metod: En kvalitativ intervjustudie innefattande sju intervjuer. Intervjuguiden konstruerades av fyra öppna frågor. Innehållet analyserades med innehållsanalys enligt metod beskriven av Graneheim och Lundman (2004). Resultat: Resultaten från studien visar att mottagningsprocessen beskrevs som mer positiv vid ett gott samarbetet med en sjuksköterska inom landstinget, då läkemedelshantering fungerande samt när möjligheter till framförhållning fanns vid planeringen av patientens vård. Sjuksköterskorna uttryckte även att en mer positiv mottagningsprocess bidrar till att patienten känner sig mer trygg och får en mer personcentrerad vård. Erfarenheter av en mer negativ mottagningsprocess relaterades bland annat till bristande läkemedelshantering. Detta resulterade i upplevelser av stress och att utföra mindre patientsäker vård. Slutsats: Sjuksköterskor inom kommunal sjukvårds har både negativa och positiva upplevelser och erfarenheter av mottagningsprocessen. En positiv mottagningsprocess innebär en mer personcentrerad vård av multisjuka äldre. En mer negativ leder till en mindre personcentrerad och trygg vård.
Background: Elderly people are increasing and within ten years time the group is expected to become one of Swedish healthcare largest challenges. The patient group is a particular challenge as the care includes several actors. Research has shown that coordination and cooperation between care providers is crucial for the quality of care, but still a problem in healthcare today. Aim of the study: Study the experiences of nurses in municipal health cares reception process of patients with multiple diseases discharged from hospital care. We also would like to investigate the nurses' perception of how the reception process can effect the patient. Method: The study was conducted as a qualitative interview study, including seven interviews. The interview guide contained four open questions. Results: The informants' experiences of the receiving process were described positive when good cooperation with a nurse in the county and when the handling of the patients’ medication worked. The nurses expressed that a positive reception process can help the patient feel more secure. A more negative reception process was associated with a lack of control of the patients’ pharmaceuticals, a less person-centered care and unease. Conclusion: Nurses in municipal care have both negative and positive experiences of the receiving process. A positive reception process makes care of multi-ill elderly become more person-centered, and that they experience less feelings of stress while a negative receiving process result in a less person-centered and safe care.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

50

Berggren, Karin, and Rebecka Schmidt-Gustafsson. "Överflyttning mellan intensivvårdsavdelningar på grund av resursbrist 2009 och 2010 : En jämförande pilotstudie av eventuella skador." Thesis, Röda Korsets Högskola, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:rkh:diva-267.

Full text

Abstract:

Bakgrund: Svenska intensivvårdsregistret (SIR) sammanställer varje år fastställda kvalitetsmått där en av dem är ”Överflyttning till annan intensivvårdsavdelning på grund av egen resursbrist.” Flera studier har visat att de patienter som flyttas mellan intensivvårdsavdelningar har en högre mortalitet och längre vårdtid än de som inte flyttas. Enligt patientsäkerhetslagen ska vårdgivaren förebygga och utreda vårdskador. Ett sätt att mäta vårdrelaterade skador är Global Trigger Tool (GTT). Syfte: Att undersöka frekvensen av skador hos de patienter som överflyttats till annan intensivvårdsavdelning på grund av resursbrist jämfört med en matchad kontrollgrupp. Metod: En retrospektiv, deskriptiv och jämförande pilotstudie. Journaler från patienter som flyttats till annan intensivvårdsavdelning på grund av resursbristscannades efter skador med hjälp av GTT och jämfördes sedan med en kontrollgrupp som inte flyttats mellan intensivvårdsavdelningar. Resultat: I undersökningsgruppen (n=20) återfanns 67 skador med ett genomsnitt på 3,4 skador per patient. I kontrollgruppen (n=40) hittades 80 skador med ett genomsnitt på 2,0 skador per patient. Det fanns en stark tendens (p=0,05) till att undersökningsgruppen hade fler antal skador jämfört med kontrollgruppen. Av de patienter som hade sammanlagt sju skador återfanns 15 % i undersökningsgruppen jämfört med 2,5 % i kontrollgruppen. Slutsats: Tendenser ses till att patienter som flyttas på grund av resursbrist har en högre frekvens av skador jämfört med de som inte flyttas. Klinisk betydelse: Om inte överflyttningar på grund av resursbrist kan undvikas, bör i alla fall fler hänsyn tas när beslut om överflyttning sker, såsom exempelvis mått på sjuklighetoch etiska överväganden.
Background: The Swedish Intensive Care Register (SIR) on a yearly basis puts together appointed quality measurements; one of them is entitled ”Transfer to Another Intensive Care Unit Due to Own Lack of Resources.” Several studies have shown that patients that are being transferred between intensive care units have higher mortality rates and longer stay at hospital, compared to those who do not transfer. According to the Swedish Law for Patient Safety the provider of care shall prevent and investigate adverse events. One way of measuring healthcare related adverse events is the Global Trigger Tool method (GTT). Objectives: To investigate the frequency of adverse events in patients who transfer to another intensive care unit due to lack of resources compared to a matched control group. Methods: A retrospective, descriptive and comparative pilot study was conducted. Medical records from patients who were moved to another intensive care unit due to lack of recourses were scanned for adverse events with GTT and then compared with a control group who had not been transferred between intensive care units. Results: In the experimental group (n=20), 67 adverse events were detected with an average of 3, 4 adverse events per patient. In the control group (n=40), 80 adverse events were detected with an average of 2, 0 adverse events per patient. There was a strong possibility (p=0, 05) that the experi-mental group had a higher incidence of adverse events compared to the control group. As much as 15 percent of the patients in the experimental group had been subjected to, in all, seven adverse events, compared to 2, 5 percent in the control group Conclusion: There is a possibility that patients who transfer due to lack of resources have a higher frequency of adverse events than those who do not transfer. Clinical relevance: If transfers due to lack of resources cannot be eliminated when decision about transfers are being made, more consideration should be given to such things as morbidity and ethics.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

Dissertations / Theses on the topic 'Utskrivning'

Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles