Academic literature on the topic 'Utvaldhet'

I denne artikkelen utforskar eg utvalde tekstar frå Norsk andrespråkskorpus (ASK) som personlege narrativar. I norsk andrespråksforsking finst det knap-past forsking på innlæraranes beskrivingar av sjølvopplevd språklæring, og ASK har så langt i all hovudsak vore nytta til å granska grammatiske og leksi-kalske trekk ved andrespråkstileigning. Analysen av 38 tekstar frå ASK viser at korpuset også kan nyttast til å granska sjølve innhaldet i tekstar der innlærarane skriv om språklæring basert på erfaring.Nøkkelord: andrespråkstileigning, vaksne innvandrarar, Norsk andrespråks-korpus (ASK), personlege narrativarAbstractThis article explores a sample of texts from the Norwegian learner corpus (ASK) as personal narratives. In Norwegian second language acquisition, research on learners’ language learning experience has been scarce, and ASK has so far mainly been exploited as a source of insight into L2 learners’ grammatical and lexical development. The present analysis of 38 texts from ASK demonstrates, however, that the corpus may also be useful to content analyses of texts in which learners write about their own experiences.Keywords: L2 learning, adult immigrants, Norwegian learner corpus (ASK), personal narratives

I denne hovudoppgåva har eg undersøkt 9 fonologiske og 9 morfologiske språktrekk i sogndalsdialekten. Talemålstilfanget har eg fått gjennom samtalar med 30 tilfeldig utvalde sogndøler, 15 frå Sogndalsfjøra og 15 frå Sogndalsdalen. Alle samtalane vart tekne opp på kassett og deretter ekserperte av meg. Sidan Sogndal på eit par generasjonar har gått frå å vera ei jordbruks- og fruktbygd til å verta eit kommunikasjons-, handels- og skulesentrum for heile Sogn, ville eg sjå om dette også viste att i språket. Eg ville ved hjelp av ein kvantitativ analyse finna ut om det var mogleg å påvisa variasjon mellom ulike sosiale inndelingar som kjønn, region, utdanning, yrkesgruppe, foreldrebakgrunn eller det å ha budd borte frå Sogn i to år eller meir. Eg ville også prøva å finna ut om det kan ha skjedd store endringar i sogndalsdialekten ut frå frekvensen av tradisjonelle og nyare belegg og ut frå alder. Det viste seg at det berre var den sosiale inndelinga etter kjønn som gav store nok skilnader til å forkasta ein null-hypotese. På eit djupare nivå kom det fram at denne kjønnsskilnaden var størst for regionen Dalen. For alle personane og belegga sett under eitt fekk eg ein gjennomsnittleg tradisjonsprosent på 78,4%, noko som tyder på at dei tradisjonelle talemålsformene i Sogndal held seg godt. For tre variablar, variabel 3 /ø/ -/øy/ framfor palatal, som i <tykkja>, 14 /nd, ld/ - /n, l/, som i <skulle> og <kunne> og 18 /ei:/ - /i/, som i <inne> var det likevel dei nyare variantane som dominerte. Ei inndeling i to aldersgrupper synte så mange signifikante utslag på aldersskilnad at null-hypotesen måtte forkastast. Dette gav størst utslag for regionen Dalen. Skilnaden mellom aldersgruppene var størst hjå dei kvinnelege informantane. Resultata har eg dels forklart ved hjelp av sosiale og psykologiske faktorar og dels ved hjelp av språklege faktorar.

This thesis tries to define factors that impact upon the feeling of exclusivity for users on travelorganizers websites. We have identified seven key factors that we believe impact this feeling andthose factors are newsletters, special offers/auxiliary services, registration/limited information,price, limited number of seats on a journey, deals for members and personal service. To researchthis we have conducted a questionnaire and performed interviews with people that are familiarwith travel organizers websites. To create an understanding for the results we have studied usercenteredweb design, affective design and the meaning of pictures. The results show that personalservice and price are important factors to make users feel that they get their requirements andwishes met. Newsletters and special offers/auxiliary services on the other hand are seen by mostas spam and do not impact the feeling of exclusivity because it is being sent to anyone who signsup for it.

Inledning: Skolans styrdokument fastställer att den svenska skolverksamheten har ett dubbelt uppdrag som innefattar både kunskapsuppdraget liksom värdegrundsuppdraget. Att använda sig av dystopisk skönlitteratur i svenskundervisningen kan förena dessa uppdrag eftersom den dystopiska genren ofta belyser omvärldsfrågor och dagens samhällsproblem. Därutöver har den dystopiska genren ökat i popularitet och lockar många unga läsare vilket gör den fördelaktig att använda i svenskundervisningen. Undersökningen ämnar därför att belysa vilken didaktisk potential tre vanligt förekommande skönlitterära dystopier har i svenskämnets värdegrundsarbete. Didaktisk potential används i enlighet med Alkestrands(2016) definition av begreppet. Syfte: Syftet är att belysa tre skönlitterära dystopiers didaktiska potential i svenskämnets värdegrundsarbete. Metod: Undersökningen bygger på metoden tematisk analys samt den kvalitativa, textanalytiska metoden närläsning. Undersökningen utgår från tre skönlitterära dystopiska verk som bearbetats och analyserats med hjälp av Alkestrands (2016) definition av teorin didaktisk potential. Resultat: De dystopiska verken som studeras i undersökning innehåller många möjligheter att problematisera värdegrunden. Utifrån teorin didaktisk potential har verken som undersökts didaktisk potential eftersom de innehåller möjligheter att belysa vardagliga företeelse ur ett främmande perspektiv, så kallad främmande göring. De främmandegörande aspekterna utgörsav att elever introduceras till världar som är olik den som vi lever i nu. Samtidigt förekommer det igenkänning i och med att de dystopiska världarna anknyter till företeelser som elever kan känna igen från vårt samtida samhälle. Dystopierna ger möjlighet till att den narrativa fantasin tränas genom de etiska och moraliska frågor som tas upp. De litterära verken anknyter tilldiskussioner och problem i vår samtid, men innehåller också motsättningar och moraliska dilemman som en läsare måste förhålla sig till.