Academic literature on the topic 'Utvandrarna'

Nuestro lenguaje común es polifonía —afirma Martha Lavey (2004: xi)— aunque constantemente estamos buscando ese lenguaje común que perdimos cuando se derrumbó la Torre de Babel. El objeto de este estudio, la obra de teatro contemponáneo sueca Utvandrarna, confirma la cita anterior. En Utvandrarna la heteroglosia juega un papel muy importante en relación con una serie de narraciones que el público está invitado a construir en la representación. Cuando la obra se representaba en diferentes lugares de Finlandia, el sobretitulado se hizo necesario con mayor frecuencia que en las representaciones suecas (dirigidas a un público que hablaba sueco) para facilitar la comprensión del discurso y, por tanto, la construcción de las narraciones. El propósito del presente trabajo es estudiar el uso e importancia de la heteroglosia y de la alternancia de códigos, tanto en la caracterización (auditiva) como en la escenografía (visual) que conforman la experiencia teatral completa.

The purpose of this essay is to do a narratological analysis of Utvandrarna by Vilhelm Moberg to see how the form affects the theme of freedom and liberation. I used narratology as the method of analysis and my questions for the text regards the significance of the narrator, the use of focalization, the powers, helpers and opponents, the locations and spaces, and how these aspects affect the theme. In my analysis of the novel I found that the narration took place in three levels. This gave the story different perspectives of the theme; an outer perspective, a semi-distant perspective and a more personal perspective. The focalization of the main characters creates sympathies, and the focalization of non-main characters gives the reader an outer perspective on the characters. This could both enhance the perception of oppression in Sweden and make clear that the characters move out of their comfort zone in order to travel to the new country. There are not many helpers in the novel, the main characters are often left to help themselves. The opponents found in the book were mostly characters in Sweden who kept the main characters from their freedom. Negative powers are the social structure and religious oppression, positive powers are determination that help the characters go through with their journey. The locations and the perception of space often enhances the feeling of being shut in which is contrasted to the longing for freedom. One of the main characters opposes the journey and does not see freedom at the other side of the Atlantic Ocean. This, together with the miserable conditions on the ship, problematizes the theme of liberation. The ocean can stand for opportunity and freedom, but once the main characters are on the ship the ocean becomes a threat and the ship holds them prisoners. Since it is not clear whether the main characters reach freedom in America or not, the focus in this novel is on the process of liberation. In my analysis I could see that the theme of freedom was visible in different ways in the different aspects of the narrative.

Uppsatsen undersökte skillnader mellan klassikern Utvandrarna av Wilhelm Moberg (2013/1949) och dess adaption Utvandrarna adapterad av Cecilia Danielsson (2015/1949). Danielssons mål var att adaptera Utvandrarna till en lättläst roman till den stora läsegrupp svenskar på ca 2 miljoner som har svårt att läsa (Sundin 2007 s.26).Kvantitativa metoder användes för att studera meningslängd, fundament, ordval samt textbindning i de två verken. Sedan jämfördes verkens olika resultat med varandra och analyserades. I denna studie undersöktes också hur dessa variabler påverkade verkens läsbarhet utifrån ett andraspråks perspektiv.I studien framkom det att med längre meningslängder och fundament, fler högfrekventa ord utan förklaringar och mindre textbindning har verket Utvandrarna av Vilhelm Moberg (2015/1949) en lägre läsbarhet än dess adaption Utvandrarna (Moberg 2015/1949) adapterad av Cecilia Danielsson.

The purpose of this essay is to do an ecocritical reading of Vilhelm Moberg’s The Emi-grants from 1949. By asking and answering the three following questions; How does a system present itself, What are the different reasons for emigration; Why does differentsystem fit some well and some not. By using two articles from Green Planets - Ecology and Science Fiction to illus-trate two different views; Different parts value in an ekosystem and The Ship as an ecosystem. I have also created, based on the literary text four different terms concern-ing the dynamic system; Stable, Static, Unstable and Collapsing systems. I have found that all system goes through changes, some drastic, that changes the way the parts of the systems fit with in it. The reason for leaving the system in Småland varies a lot, not only nature, and the drive to feed, is responsible for emigration, also persecutions of religious views and class conflict are apparent. The emigrants also end up in a system that does not fit them very well, the ship Charlotta, in which they must struggle to sur-vive. The conclusion that I arrived at is that change will keep happening and that it is natural for a system to change.

Lättlästa böcker kan användas i undervisningen i svenska som andraspråk, men de har fått kritik för att inte vara så lättlästa. Denna studie syftar till att beskriva originalversionen av en roman och dess lättlästa version vad gäller språklig uppbyggnad och läsbarhet. Studiens material är Vilhelm Mobergs roman Utvandrarna och dess lättlästa version. Metoden är en kvantitativ textanalys enligt en strukturell analysmetod som kompletteras med en läsbarhetsanalys. Undersökningens huvudresultat är att den lättlästa texten följer mönstret för lättlästa texter i vissa avseenden. Den har till exempel lättläst LIX-värde, luftig layout, färre löpord, färre bisatser och fler ord i dialoger. I andra avseenden är den inte lättläst, då den saknar kausala referensbindningar och kan upplevas som hackig, eftersom den är kort men innehåller trots det många långa ord och många meningar. Då resultatet inte är entydigt är slutsatsen att mer omfattande studier behövs.

En komparativ diskursanalys av romanen Utvandrarna och läromedel i historieämnet med mål att undersöka om ämnesöverskridande projekt i svenska och historia kan främja arbetet med historiemedvetande hos eleverna.

Inget att anmärkas.

The aim of this this study is to investigate how different schools in the region Småland in Sweden work with the author Vilhelm Moberg and his literature. The aim is also to see wich aspects are central in the teaching of Moberg. Seven teachers have been interviewed  and asked about how they teach about Moberg. The results schow that the novel The Emigrants is the most popular amongst Moberg's books when it comes to education and that Moberg is important in the schools of Småland, because of this connection to region and what he wrote about Swedish emigration. All of the teachers use different strategies when it comes to reading Mobergs's works and some of them take the pupils to the areas where Moberg was born. Most of the teachers also show the pupils a film based on one of Moberg's books. The results also show that there is no big difference between lower secondary school adn upper secondary school in how they teash about Moberg, but there is a difference in how much each teacher works with the author.

Since 1995 the musical Kristina från Duvemåla has been performed on many national theatre stages in Sweden and is still obtaining success and fame. It is based on novels by the famous Swedish author Vilhelm Moberg, Utvandrarna (1949), Invandrarna (1952), Nybyggarna (1956) and Sista brevet till Sverige (1959) that revolve around a Swedish family emigrating to the United Stated during the 19th century. This thesis investigates both the novels and the musical adaptation in a comparative way. Theory of adaptation and intermediality is used to analyse differences and similiarities of the stories used in the novels and the musical. It can be assumed that major changes were implemented in the adaptation of the main characters, specifically Kristina. According to that a shift in importance and variations in characteristics of the main characters appeared in the musical. Since the musical is named after the character Kristina who is moreover the key figure in the overall scenic performances, it leads to the conclusion that there exist major shifts in importance of content structures. For the analysis, individually chosen scenes are investigated in comparison with the novel contents as well as certain musical songs and dialogues. It can be ascertained that Kristina’s role in the musical has changed significantly in comparison to the novels by Vilhelm Moberg. The results do make contributions to the applied analysis of media adaptations in literary studies and musicology and might state an example for further analysis of adaptations.
Kristina und Kristina ist eine vergleichende literaturwissenschaftliche Analyse der Auswandererromane Vilhelm Mobergs und dem Musical Kristina från Duvemåla. Bei den Werken Vilhelm Mobergs, die als Grundlage für diese Arbeit dienen, handelt es sich um Utvandrarna – Die Auswanderer (1949), Invandrarna – In der neuen Welt (1952), Nybyggarna – Die Siedler (1956), Sista brevet till Sverige (1959) – Der letzte Brief nach Schweden. Vergleichend dazu wird das Manuskript des Musicals Kristina från Duvemåla aus dem Jahr 2012 untersucht, insbesondere dessen Liedtexte, Szenendialoge sowie Monologe. Ziel dieser Arbeit ist es, mithilfe einer komparativen Analyse der vier Romane und des Musicals, mögliche Gemeinsamkeiten und Unterschiede festzustellen. Der Fokus liegt dabei auf dem Hauptcharakter Kristina, welche im Vergleich zu den anderen Hauptcharakteren Karl Oskar, Robert und Ulrika bedeutend häufiger im Musical auftritt. Für die Textanalyse werden besonders Linda Hutcheons A Theory of Adaptation (2006) und Hans Lunds Intermedialitet. Ord, bild och ton i samspel (2002) genutzt. Es werden ausgewählte Episoden aus dem Musical mit den Inhalten der vier Romane Mobergs verglichen. Auf Grund des limitierten Umfangs der Arbeit ist nur eine begrenzte Betrachtung der Primärquellen möglich. Die szenische Darstellung erhält keinen Einzug in die Analyse. Bei der musikalischen Umsetzung der Romane im Musical erfolgt eine Betrachtung an ausgewählten Beispielen. Nach der vergleichenden Textanalyse beider Werke ist festzustellen, dass es sich um eine gelungene Adaption handelt, da nur bei genauer Betrachtung einzelner Episoden aus dem Musical Unterschiede zu den ursprünglichen Romanen deutlich werden. Zudem ist das Musical inhaltlich sehr nah an Mobergs Auswandererromanen angelegt. Notwendige Anpassungen, wie Kürzungen und Zusammenfassungen von Episoden aus den Romanen, sowie eine Fokussierung auf die wichtigsten Geschehnisse sind ebenfalls zu verzeichnen. Die These, dass Kristina im Musical anders dargestellt wird als in den Büchern Vilhelm Mobergs, kann durch die genaue Textanalyse bestätigt werden. Während die Figur Kristina in den Romanen eher eine zurückhaltende, vorsichtige und schüchterne Rolle einnimmt, wird sie im Musical als eine mutige, direkte und starke Frau dargestellt und wahrgenommen. Bis heute erfreut sich das Musical Kristina från Duvemåla in Schweden größter Beliebtheit und dies nicht nur aufgrund der gelungenen Umsetzung der Auswandererromane Vilhelm Mobergs, sondern auch dank der musikalischen Inszenierung durch Benny Andersson und der stilvollen Liedtexte Björn Ulvaeus‘.

År 1966 påbörjades bygget av Utvandrarnas Hus. Avsett att rymma Svenska Emigrantinstitutets arkiv, bibliotek och utställningar. Ursprungligen utformades byggnaden av arkitekten Bent Jörgen Jörgensen. Huset har byggts om och byggts till i flera omgångar för att anpassas till rådande omständigheter. Utvandrarnas Hus har många möjligheter men också problem i sin utformning. I denna rapport struderas hur funktionell den befintliga planlösningen är för de verksamheter som nyttjar lokalerna och vilka svårigheter som uppstår i användandet. Identifieringen av problemen sker genom samtal och intervjuer med de som arbetar i och med byggnaden. Som komplement utförs en personlig platsstudie med egna iakttagelser för att försöka förstå arkitekturens funktioner. Målet är att identifiera problem i husets planlösning och ge förslag på hur dessa kan åtgärdas genom att presentera olika gestaltningslösningar.

Syftet med denna uppsats är att studera uppfattningar om invandring och skapandet av vi och dem genom att problematisera kvantitativ forskning. Vi har använt oss av kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer. Forskning visar att klasstillhörighet påverkar människors attityder. Vårt urval i studien är högutbildade med minst kandidatexamen, urvalet motiveras genom att högutbildade generellt har en mer tolerant attityd till invandring. Analys av den insamlade empirin gjordes genom att hitta de bärande teman genom kodning som resulterade i de teoretiska begreppen: etnicitet, vi och dem och klass. Resultatet i studien visar att genom att fördjupa den kvantitativa undersökningen finns fler variabler att ta hänsyn till. I resultatet finns en problematisering kring kultur och religion som både visade att respondenterna ser Sverige som ett mångkulturellt samhälle men även att det finns en oförståelse för andra kulturer och religioner. Resultatet i studien visar att bilden av invandrare kan vara föränderlig samt att boendesegregation och ojämlika villkor på arbetsmarknaden, skapar en diskriminering i samhället.

2016-06-07