Academic literature on the topic 'Utvecklingsarbete förskola'

I artikeln analyseras förskollärares kollegiala lärande i relation till barns användande av digitala lärverktyg i förskolan. Studien utfördes under ett utvecklingsarbete i två svenska förskolor där funktionen kamera på datorplattor användes för lärande. Studiens syfte var att undersöka hur pedagoger kan förstå, förändra och förbättra lärsituationer där digitala verktyg användes under handledning av en filmpedagog, en medforskande förskolekollega och en forskare. Resultaten visar hur fem engagerade pedagoger, utan särskild vana eller intresse för digitala verktyg, börjar använda datorplattor i förskolan som lärverktyg för att nå läroplansmål som handlar om kommunikation. Den i studien använda designbaserade experiment-modellen bygger på designorienterade teorier. Det designbaserade experimentet ledde till en fördjupad reflektionsyta för pedagogerna – en mötespunkt för kollegiala lärprocesser som kan bidra till förskoleutveckling.

I detta utvecklingsarbete har vi valt att visa hur pedagogen kan använda sig av olika estetiska uttrycksformerför att stärka barns självkänsla samt hjälpa dem i sina relationsarbeten. Estetik i alla dess former är enligt Lpfö 98 (Utbildningsdepartementet 2006) ett medel som gör att pedagogen kan uppnå de syften verksamheten har. Vi menar för att nå alla barn måste pedagogen erbjuda olika former av estetik eftersom barn lär på olika sätt. Detta var något som vi strävade efter när vi gjorde vår planering. Vi har i detta arbete utgått från 13 barn i åldern tre till fem år. Efter varje tillfälle har vi tillsammans med barnen utvärderat momenten. Vi har dessutom gemensamt reflekterat efter varje tillfälle för att på så sätt se om våra syften har uppnåts. Som ett resultat av detta arbete med estetiska utgångspunkter kom vi fram till att ett medvetet arbete runt barns självkänsla och relationer är något som hela tiden bör ske i förskolans versamhet, och inte bara under vissa styrda tillfällen, då det ligger till grund för barnens vidare utveckling.

I vårt utvecklingsarbete har syftet varit att pröva ett arbetssätt där man i förskolan kan använda sagor som ett pedagogiskt verktyg för att låta barnen uppleva, fantisera och reflektera kring sagan, deras egna erfarenheter och bokens budskap som i det här fallet handlar om hur man är en bra kompis. Vi valde att jobba förebyggande med detta kompistema där vi behandlade värdegrundsfrågor. Under temat använde vi oss av loggboksskrivande för att dokumentera vårt arbetssätt. Genomförandet ägde rum vid fem tillfällen på två olika förskolor under en tvåveckors period. I detta arbete har barns perspektiv utgjort fokus och det betyder att även samtalets betydelse lyfts fram. Slutsatsen är att det varit lustfyllda tillfällen där vi haft sagan som verktyg och något vi kommer jobbare vidare med vid andra tillfällen. 

 

Syftet med detta utvecklingsarbete är att arbeta fram en metod för att använda Minecraft i förskolans undervisning. Utifrån ett sociokulturellt perspektiv utforskar jag de didaktiska möjligheterna i Minecraft tillsammans med barnen. Planeringen av aktiviteterna har utgått från förståelsen att lärande sker i interaktion med andra personer. Utvecklingsarbetet syftar till att stärka det gemensamma lärandet och samarbetet mellan barnen. Att uppmuntra andra pedagoger att ta steget till att använda digitala verktyg i arbetet med barn. I studien används en förenklad Learning Study-modell där arbetet utgått från planerade aktiviteter med barn i åldern 4–6 år i syfte att utveckla intresset för matematik och matematiska begrepp.Hur kan ett digitalt spel som Minecraft användas som verktyg i matematikundervisningen i förskolan? I följande arbete beskrivs några konkreta metoder för användandet av Minecraft i undervisning av främst matematik, samt förslag på fortsatta pedagogiska aktiviteter. Barnen som har deltagit har visat stort intresse för projektet och även spontant använt Minecraft-inspirerade lekar och skapande aktiviteter.

Vårt syfte med undersökningen är att få en fördjupad bild av ett pedagogiskt förhållningssätt och vad det betyder för lärandet. Metod: Vi har gjort en kvalitativ fallstudie med observationer och intervjuer av pedagoger på den aktuella förskolan. Observationerna gjordes före intervjuerna för att vi skulle få en så klar bild av de pedagogiska rummen som möjligt. Resultat: Vårt resultat av studien visar att omorganisationen bland annat lett till att personalen anser att de har mer tid för barnen tack vare de olika rummen samt fått större tilltro till varandra. Allas olika kompetenser tas numera tillvara och verksamheten är inte så tidsstyrd. Avbrotten under dagen har blivit färre, vilket har lett till att barnen får leka färdigt. Att barngruppen fördubblats märks inte på grund av att ytorna blivit större. Läroplanen är djupt förankrad i verksamheten.

Syftet med detta utvecklingsarbete var att vi ville genom utomhuspedagogik ge möjlighet för barns utveckling och lärande inom matematik och undersöka barns uppfattningar om matematik. Vi har planerat och genomfört matematikaktiviteter i utomhusmiljö. Verktyg som använts för dokumentation i utvecklingsarbetet var ostrukturerad observation där vi förde anteckningar. Vi planerade och genomförde 12 aktiviteter under fyra tillfällen på en förskola. I barngruppen ingick tio femåringar. Vi riktade in oss på områdena taluppfattning och matematiska begrepp som jämförelseord och lägesord. Genomförandet visade i denna barngrupp att deras uppfattning av matematik är att läsa, skriva och räkna. Barnen visade ett stort intresse och engagemang för aktiviteterna. Vår slutsats är att det krävs ett kontinuerligt arbete med matematik i förskolan för att befästa matematiska begrepp hos barnen samt att det är meningsfullt och engagerande att arbete med matematik utomhus.

BakgrundI bakgrunden redogörs för barns utevistelse på förskolan och utemiljöns påverkan på deras lärande och samspel. Tidigare forskning visar på att utomhusmiljön måste inbjuda barnen till stimulans, utmaningar och kreativitet. I läroplanen (1998 rev 2010, s. 9) står det att barnen ska få möjligheten att utveckla sitt kunnande om bygg och konstruktion med hjälp av olika sorters material.SyfteSyftet med utvecklingsarbetet är att förändra utomhusmiljön på en förskolegård. I studien kommer återvinningsmaterial att användas. Materialet har inte något färdigt syfte för barnens ändamål och det är återvinningsmaterial som företagen annars hade kasserat. Syftet är även att studera hur barnen leker med materialet och se om det sker en förändring på hur barnen leker, samspelar och använder sin kreativitet med det återvinningsmaterialet i jämförelse med deras tidigare leksaker. Våra frågeställningar är: Leker barnen enskilt eller i grupp? Vilka lekar stimulerar materialet till? Hur ser samarbetet ut mellan barnen?MetodUtvecklingsarbetet genomfördes på en förskola och där användes observation med löpande protokoll samt några informella samtal med pedagoger. Observationerna genomfördes på barnen under deras utevistelse på förskolans gård.ResultatResultatet visar på att återvinningsmaterial utan ett färdigt syfte för barnen bidrar till ökad kreativitet, verbalt samspel och stimulans hos barnen. Observationerna visar vad och hur barnen leker både före och efter att återvinningsmaterialet togs in. Utdragen av de informella samtalen visar varför pedagogerna ville ta in sådant material och om intresset fortfarande kvarstår.
Program: Lärarutbildningen

Detta är ett utvecklingsarbete med syfte att på vetenskaplig grund med ett sociokulturellt förhållningssätt arbeta fram det pedagogiska materialet Årstidsmattan. Syftet är att Årstidsmattan kan användas i förskolan och förskoleklass för att på ett lekfullt sätt bidra till lärande om årstider och månader. För att på så sätt ge barnen möjlighet att få kunskap om våra gemensamma referensramar. Utvecklingsarbetet har utförts i en förskoleklass tillsammans med barnen och deras förskollärare. För att undersöka och utvärderat arbetet har samtal med förskolläraren transkriberats och analyserats för att utifrån detta få syn på om syftet med materialet har uppnåtts. I resultatet kan utläsas att i just denna förskoleklass har Årstidsmattan bidragit med kunskap om årets månader och årstider.

Vårt utvecklingsarbete har utförts i en förskola och i en skola årskurs 2 i syftet att få in mera aktiviteter och undervisning utomhus som samspelar med förskoleverksamheten och skolundervisningen inomhus. Vi ville även se vilka möjligheter respektive hinder det fanns med utomhuspedagogik. Vår upplevelse är att det sker för lite utomhuspedagogik i verksamheterna förskola och i skola. Därför utvecklade vi utomhusaktiviteter i svenska och matematik till förskolan och skolan som skedde ute i skogen. Vi upplevde att barnen tyckte det var roligt att få göra något som det inte brukade göra. Barnen var engagerade och fokuserade på de olika aktiviteterna som vi utförde.  Däremot blev det svårt för oss att uppfatta barnens lärande utifrån utomhuspedagogikensperspektiv, då det blev för få tillfällen att genomföra våra aktiviteter. Matematik- och svenskaktiviteterna fungerade bra att genomföra utomhus både i förskolan och i skolan, eftersom vi hade anpassat svårighetsgraden utifrån barnens ålder och kunskapsnivå. Aktiviteter bör anpassas efter väderlek och årstid, då vi upplevde att det blev kallt och blött för barnen med stillasittande aktiviteter på hösten.

Detta examensarbete består av ett utvecklingsarbete i två delar. Den första delen är en rapport av en studie med syfte att undersöka hur några pedagoger arbetar med musik som ett språkutvecklande verktyg i förskolan och förskoleklassen samt deras syn på musikens betydelse för barns lärande och språkutveckling. Materialet består av enkäter och undersökningsgruppen består av 27 pedagoger. Undersökningens resultat visar att samtliga pedagoger använder sig av sång i det vardagliga arbetet med barn och att pedagogerna medvetet arbetar med sång och ramsor för att främja barns språkutveckling. Däremot visar resultaten att musiken som en helhet, det vill säga lyssnandet och skapandet, har en mindre betonad roll i förskolans verksamhet. Den andra delen av examensarbetet är en "Idébok i språkutvecklande musikaktiviteter" som innehåller musiklekar och musikaktiviteter med syfte att främja den fonologiska medvetenheten som är språkutvecklingens grogrund.
Språkutvecklande musikaktiviteter, En idébok