Dissertations / Theses: 'Utvecklingsarbete förskola'

1

Semb, Johansson Yvonne, and Jessica Araskog. "Estetik, självkänsla och relationer- ett utvecklingsarbete." Thesis, Mälardalen University, Mälardalen University, Mälardalen University, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-7739.

Full text

Abstract:

I detta utvecklingsarbete har vi valt att visa hur pedagogen kan använda sig av olika estetiska uttrycksformerför att stärka barns självkänsla samt hjälpa dem i sina relationsarbeten. Estetik i alla dess former är enligt Lpfö 98 (Utbildningsdepartementet 2006) ett medel som gör att pedagogen kan uppnå de syften verksamheten har. Vi menar för att nå alla barn måste pedagogen erbjuda olika former av estetik eftersom barn lär på olika sätt. Detta var något som vi strävade efter när vi gjorde vår planering. Vi har i detta arbete utgått från 13 barn i åldern tre till fem år. Efter varje tillfälle har vi tillsammans med barnen utvärderat momenten. Vi har dessutom gemensamt reflekterat efter varje tillfälle för att på så sätt se om våra syften har uppnåts. Som ett resultat av detta arbete med estetiska utgångspunkter kom vi fram till att ett medvetet arbete runt barns självkänsla och relationer är något som hela tiden bör ske i förskolans versamhet, och inte bara under vissa styrda tillfällen, då det ligger till grund för barnens vidare utveckling.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

2

Blom, Susanne, and Karolina Eriksson. "Värdegrundsarbete i förskolan." Thesis, Mälardalen University, School of Education, Culture and Communication, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-7776.

Full text

Abstract:

I vårt utvecklingsarbete har syftet varit att pröva ett arbetssätt där man i förskolan kan använda sagor som ett pedagogiskt verktyg för att låta barnen uppleva, fantisera och reflektera kring sagan, deras egna erfarenheter och bokens budskap som i det här fallet handlar om hur man är en bra kompis. Vi valde att jobba förebyggande med detta kompistema där vi behandlade värdegrundsfrågor. Under temat använde vi oss av loggboksskrivande för att dokumentera vårt arbetssätt. Genomförandet ägde rum vid fem tillfällen på två olika förskolor under en tvåveckors period. I detta arbete har barns perspektiv utgjort fokus och det betyder att även samtalets betydelse lyfts fram. Slutsatsen är att det varit lustfyllda tillfällen där vi haft sagan som verktyg och något vi kommer jobbare vidare med vid andra tillfällen.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

3

Christianson, Linda. "Minecraft i förskolan - Ett utvecklingsarbete om Minecraft som undervisningsverktyg i förskolan." Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-30211.

Full text

Abstract:

Syftet med detta utvecklingsarbete är att arbeta fram en metod för att använda Minecraft i förskolans undervisning. Utifrån ett sociokulturellt perspektiv utforskar jag de didaktiska möjligheterna i Minecraft tillsammans med barnen. Planeringen av aktiviteterna har utgått från förståelsen att lärande sker i interaktion med andra personer. Utvecklingsarbetet syftar till att stärka det gemensamma lärandet och samarbetet mellan barnen. Att uppmuntra andra pedagoger att ta steget till att använda digitala verktyg i arbetet med barn. I studien används en förenklad Learning Study-modell där arbetet utgått från planerade aktiviteter med barn i åldern 4–6 år i syfte att utveckla intresset för matematik och matematiska begrepp.Hur kan ett digitalt spel som Minecraft användas som verktyg i matematikundervisningen i förskolan? I följande arbete beskrivs några konkreta metoder för användandet av Minecraft i undervisning av främst matematik, samt förslag på fortsatta pedagogiska aktiviteter. Barnen som har deltagit har visat stort intresse för projektet och även spontant använt Minecraft-inspirerade lekar och skapande aktiviteter.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

4

Ljungqvist, Anna, and Linda Ivarsson. "Förskola i utveckling : en studie om pedagogiska rum." Thesis, University West, Department of Social and Behavioural Studies, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hv:diva-1240.

Full text

Abstract:

Vårt syfte med undersökningen är att få en fördjupad bild av ett pedagogiskt förhållningssätt och vad det betyder för lärandet. Metod: Vi har gjort en kvalitativ fallstudie med observationer och intervjuer av pedagoger på den aktuella förskolan. Observationerna gjordes före intervjuerna för att vi skulle få en så klar bild av de pedagogiska rummen som möjligt. Resultat: Vårt resultat av studien visar att omorganisationen bland annat lett till att personalen anser att de har mer tid för barnen tack vare de olika rummen samt fått större tilltro till varandra. Allas olika kompetenser tas numera tillvara och verksamheten är inte så tidsstyrd. Avbrotten under dagen har blivit färre, vilket har lett till att barnen får leka färdigt. Att barngruppen fördubblats märks inte på grund av att ytorna blivit större. Läroplanen är djupt förankrad i verksamheten.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

5

Dalemo, Birgitta, and Emma Norberg. "Matematik utomhus : Ett utvecklingsarbete för förskolebarn "läsa, skriva, räkna"." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-12393.

Full text

Abstract:

Syftet med detta utvecklingsarbete var att vi ville genom utomhuspedagogik ge möjlighet för barns utveckling och lärande inom matematik och undersöka barns uppfattningar om matematik. Vi har planerat och genomfört matematikaktiviteter i utomhusmiljö. Verktyg som använts för dokumentation i utvecklingsarbetet var ostrukturerad observation där vi förde anteckningar. Vi planerade och genomförde 12 aktiviteter under fyra tillfällen på en förskola. I barngruppen ingick tio femåringar. Vi riktade in oss på områdena taluppfattning och matematiska begrepp som jämförelseord och lägesord. Genomförandet visade i denna barngrupp att deras uppfattning av matematik är att läsa, skriva och räkna. Barnen visade ett stort intresse och engagemang för aktiviteterna. Vår slutsats är att det krävs ett kontinuerligt arbete med matematik i förskolan för att befästa matematiska begrepp hos barnen samt att det är meningsfullt och engagerande att arbete med matematik utomhus.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

6

Claesson, Emelie, and Sara Forsbring. "Kan ute bli inne? : Utvecklingsarbete/Aktionsforskning om förskolebarns utevistelse." Thesis, Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-17056.

Full text

Abstract:

BakgrundI bakgrunden redogörs för barns utevistelse på förskolan och utemiljöns påverkan på deras lärande och samspel. Tidigare forskning visar på att utomhusmiljön måste inbjuda barnen till stimulans, utmaningar och kreativitet. I läroplanen (1998 rev 2010, s. 9) står det att barnen ska få möjligheten att utveckla sitt kunnande om bygg och konstruktion med hjälp av olika sorters material.SyfteSyftet med utvecklingsarbetet är att förändra utomhusmiljön på en förskolegård. I studien kommer återvinningsmaterial att användas. Materialet har inte något färdigt syfte för barnens ändamål och det är återvinningsmaterial som företagen annars hade kasserat. Syftet är även att studera hur barnen leker med materialet och se om det sker en förändring på hur barnen leker, samspelar och använder sin kreativitet med det återvinningsmaterialet i jämförelse med deras tidigare leksaker. Våra frågeställningar är: Leker barnen enskilt eller i grupp? Vilka lekar stimulerar materialet till? Hur ser samarbetet ut mellan barnen?MetodUtvecklingsarbetet genomfördes på en förskola och där användes observation med löpande protokoll samt några informella samtal med pedagoger. Observationerna genomfördes på barnen under deras utevistelse på förskolans gård.ResultatResultatet visar på att återvinningsmaterial utan ett färdigt syfte för barnen bidrar till ökad kreativitet, verbalt samspel och stimulans hos barnen. Observationerna visar vad och hur barnen leker både före och efter att återvinningsmaterialet togs in. Utdragen av de informella samtalen visar varför pedagogerna ville ta in sådant material och om intresset fortfarande kvarstår.
Program: Lärarutbildningen

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

7

Dahlberg, Jenny. "Årstidsmattan : Utvecklingsarbete av ett pedagogiskt material för barn i förskola och förskoleklass." Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för utbildningsvetenskap, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-23184.

Full text

Abstract:

Detta är ett utvecklingsarbete med syfte att på vetenskaplig grund med ett sociokulturellt förhållningssätt arbeta fram det pedagogiska materialet Årstidsmattan. Syftet är att Årstidsmattan kan användas i förskolan och förskoleklass för att på ett lekfullt sätt bidra till lärande om årstider och månader. För att på så sätt ge barnen möjlighet att få kunskap om våra gemensamma referensramar. Utvecklingsarbetet har utförts i en förskoleklass tillsammans med barnen och deras förskollärare. För att undersöka och utvärderat arbetet har samtal med förskolläraren transkriberats och analyserats för att utifrån detta få syn på om syftet med materialet har uppnåtts. I resultatet kan utläsas att i just denna förskoleklass har Årstidsmattan bidragit med kunskap om årets månader och årstider.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

8

Andersson, Karolina, and Jenny Vagelin. "Pedagogiskt forum : - Verksamhetsutveckling inom ett gemensamt arbete i en kommun." Thesis, Mittuniversitetet, Avdelningen för utbildningsvetenskap, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-27060.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

9

Andersson, Åse, and Therese Dahmberg. "Utomhuspedagogik i förskola och skola : Ett utvecklingsarbete med aktiviteter och lektioner i svenska och matematik." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-24386.

Full text

Abstract:

Vårt utvecklingsarbete har utförts i en förskola och i en skola årskurs 2 i syftet att få in mera aktiviteter och undervisning utomhus som samspelar med förskoleverksamheten och skolundervisningen inomhus. Vi ville även se vilka möjligheter respektive hinder det fanns med utomhuspedagogik. Vår upplevelse är att det sker för lite utomhuspedagogik i verksamheterna förskola och i skola. Därför utvecklade vi utomhusaktiviteter i svenska och matematik till förskolan och skolan som skedde ute i skogen. Vi upplevde att barnen tyckte det var roligt att få göra något som det inte brukade göra. Barnen var engagerade och fokuserade på de olika aktiviteterna som vi utförde. Däremot blev det svårt för oss att uppfatta barnens lärande utifrån utomhuspedagogikensperspektiv, då det blev för få tillfällen att genomföra våra aktiviteter. Matematik- och svenskaktiviteterna fungerade bra att genomföra utomhus både i förskolan och i skolan, eftersom vi hade anpassat svårighetsgraden utifrån barnens ålder och kunskapsnivå. Aktiviteter bör anpassas efter väderlek och årstid, då vi upplevde att det blev kallt och blött för barnen med stillasittande aktiviteter på hösten.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

10

Johansson, Protopapa Despina. "Språkutvecklande musikaktiviteter : Ett utvecklingsarbete om musikens användning i förskolan och förskoleklassen." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-24402.

Full text

Abstract:

Detta examensarbete består av ett utvecklingsarbete i två delar. Den första delen är en rapport av en studie med syfte att undersöka hur några pedagoger arbetar med musik som ett språkutvecklande verktyg i förskolan och förskoleklassen samt deras syn på musikens betydelse för barns lärande och språkutveckling. Materialet består av enkäter och undersökningsgruppen består av 27 pedagoger. Undersökningens resultat visar att samtliga pedagoger använder sig av sång i det vardagliga arbetet med barn och att pedagogerna medvetet arbetar med sång och ramsor för att främja barns språkutveckling. Däremot visar resultaten att musiken som en helhet, det vill säga lyssnandet och skapandet, har en mindre betonad roll i förskolans verksamhet. Den andra delen av examensarbetet är en "Idébok i språkutvecklande musikaktiviteter" som innehåller musiklekar och musikaktiviteter med syfte att främja den fonologiska medvetenheten som är språkutvecklingens grogrund.
Språkutvecklande musikaktiviteter, En idébok

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

11

Lindgren, Eneflo Elisabeth. "Att utveckla och utvecklas i förskolan : Kunskapande i praktisk handling med reflektionen som grund." Thesis, Högskolan Dalarna, Pedagogiskt arbete, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:du-6240.

Full text

Abstract:

Studien belyser ett aktionsforskningsinriktat utvecklingsarbete som iscensattes och genomfördes på tre avdelningar i en svensk förskola under september, oktober och november 2010. Matematik, lek samt samtalsklimatet var de områden som de tio medverkande pedagogerna valde att utveckla. Fallstudien har koppling till specialpedagogik med emfas på att skapa ett förebyggande arbete genom att kontinuerligt dokumentera, följa upp och utveckla förskolans verksamhet för att ge bästa möjliga förutsättningar för utveckling och lärande utifrån barns olika förutsättningar och behov. Det övergripande syftet har varit att i samverkan mellan forskare och pedagoger beskriva ett aktionsforskningsinriktat utvecklingsarbete i en förskolas verksamhet samt att analysera och tolka det beskrivna utvecklingsarbetet. Syftet har också varit att belysa de deltagande pedagogernas uppfattningar av vilka förändringar som ägde rum i verksamheten samt hur och varför förändringarna ägde rum. I utvecklingsarbetet har sociokulturell teoribildning och praktik växelverkat genom att systematiska observationer och dokumentationer har reflekterats i en serie om fyra handledningssamtal med respektive arbetslag. Triangulering har använts som metod där forskarens deltagande observationer, transkriptioner av samtalen samt intervjuer med pedagogerna har fått komplettera varandra. Studien har haft en fenomenografisk ansats vilket här innebar att söka efter variationen av pedagogernas uppfattningar. Studien vilar på socialkonstruktionistisk kunskapssyn och sociokulturell lärandeteoris idé om att lärande kan ske genom interaktion med betydelsefulla andra och att vi utifrån behov och den kontext vi ingår i utvecklar våra verktyg genom aktivitet och handlingar. En fenomenografisk analysmetod har använts där pedagogernas utsagor i respektive arbetslag inordnats i beskrivningskategorier som sedan analyserats i ett horisontalt system. Relationen mellan samtliga arbetslags beskrivningskategorier analyserades i ett hierarkiskt system. Resultatet tolkades och formulerades i en slutsats där utvecklingsarbetet beskrivs som en hierarkisk process i tre steg: Organisering – reflektion – praktisk handling. Att organisera för tid och upplägg av handledningssamtal och dokumentationsverktyg uppfattades av pedagogerna som en grundläggande förutsättning för utvecklingsarbetet. De reflektioner som blev möjliga genom de kontinuerliga handledningssamtalen och utifrån dokumentationerna uppfattades av pedagogerna leda till ett kunskapande om den egna praktiken och om sig själva som pedagoger. De nya kunskaperna ledde i sin tur till de nya aktioner som prövades. Aktionerna beskrevs av pedagogerna dels som gripbara förändringar i miljön och dels som icke gripbara förändringar vilket innebar att pedagogerna ökade sin närvaro, delaktighet och medvetenhet i samspelet med barnen. Studien kan bidra till att andra förskolor inspireras i arbetet med att utveckla sin verksamhet och söka stöd för att se på den egna praktiken samt att låta mötet mellan teori och praktik stimulera till utveckling och förändring.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

12

Kvist, Sara, and Sara Kock. "Högläsning i förskolan : Hur högläsning kan användas som en språkutvecklande aktivitet." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-25624.

Full text

Abstract:

Syftet med vårt arbete är att undersöka om högläsning i en mindre grupp barn på förskolan kan vara en språkutvecklande aktivitet. Syftet är också att belysa hur man kan arbeta med en bok. Den metod vi använt oss av är fältstudier på en förskola med aktiviteter runt en bok. Vid fyra tillfällen träffade vi fem barn. Vi filmade deras aktiviteter samt transkriberade samtal. Vi ville med denna metod undersöka om högläsning kan vara språkutvecklande för barn i förskoleåldern. Vårt resultat visade en tydlig skillnad mellan första och sista tillfället då vi kunde se en utveckling i barnens språkanvändning. Slutsatsen vi drar är att högläsning och aktiviteter runt boken är språkutvecklande för barn

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

13

Bergqvist, Engwall Jessica. "Ett normkritiskt utvecklingsarbete med fokus på en förskolas sångrepertoar." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-31197.

Full text

Abstract:

Syftet med utvecklingsarbetet är att utifrån ett normkritiskt perspektiv granska ochutveckla en del av verksamheten på en förskola, i syfte att synliggöra och vidga normer. Utvecklingsarbetet skedde tillsammans med delar av ett arbetslag från en förskola i en större stad i Sverige och materialet som granskades är de sånger som vanligtvis sjungs av pedagogerna i projektet.Frågeställningarna som ställs är: hur ser pedagogerna på normer och likabehandling, vilka normer som kan identifieras i materialet samt vilka lärdomar och möjliga effekter som kan dras av projektet. Teorier om normer, kulturell dominans och normkritiskt pedagogik har varit centrala för studien samt begreppen barnkultur och barns kultur. Metoder för utvecklingsarbetet har varit deltagarorienterad ansats med semistrukturerade fokusgrupper som främsta metod. Resultaten visar att pedagogerna har en medvetenhet och till viss del har en kritisk ingång till normer och önskar en utveckling med en kollektiv, gemensam process. Sångrepertoaren förstärker svenska språket och aktivitet som norm och har en snäv representation av upphovsskapare. Pedagogerna kan ses som den dominerande gruppen som har makten att välja vad som ska ingå i sångrepertoaren. Alla barn blir inte representerade och exempelvis blir barn som pratar fler språk än svenska osynliggjorda i sångrepertoaren. En effekt av projektet var de samtal som pedagogerna höll med barn från barngruppen kring vad de skulle vilja sjunga om. Barnens intressen visade sig vara nutida barnkultur och populärkultur. Pedagogernas bakgrund skulle då inte vara avgörande för att kunna inkludera barnens intresse i sångrepertoaren. Genom att samtala med barnen kan deras intressen synliggöras vilket kan leda till att sångrepertoaren blir bredare och barnen blir mer delaktiga i verksamheten.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

14

Bergh, Susanne, and Caroline Karlsson. "DET SPELAR INGEN ROLL! : Ett utvecklingsarbete om genus och könsöverskridande aktiviteter i förskolan." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-28092.

Full text

Abstract:

Detta utvecklingsarbete syftar till att synliggöra och möjliggöra normöverskridande aktiviteter med leken som verktyg. Med ett arbetssätt som utgår ifrån en genusaspekt med inriktning på normkritik hoppades vi kunna öppna upp för nya erfarenheter, nya kamratval och vidga barnens lekvärldar. Detta utan att styra barnen då målet med genus inte är att tvinga barn att göra vissa val, utan att snarare öppna upp för fler valmöjligheter. Det krävs att förskollärarna är medvetna och uppmärksamma på genusstrukturerna i barnens lek, både i den organiserade och i den fria leken. I vårt arbete kom vi fram till att det är upp till förskollärarna att ge barnen dessa förutsättningar och endast det arbetet kan utvärderas.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

15

Gustavsson, Malin, and Pernilla Vilhelmsson. "Utveckling av en förskolas utomhusmiljö : Ett utvecklingsarbete med förändring i fokus." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-24388.

Full text

Abstract:

Idéen med att utveckla en förskolas utomhusmiljö har utgått ifrån att vi har uppmärksammat en bristfällig utomhusmiljö som var i behov av att utvecklas. Utomhusmiljön var en gammal skolgård på 6400 m² som endast bestod av en torftig asfaltsgård och en sandlåda. Det var tre småbarnsavdelningar som utnyttjade utomhusmiljön och sammanlagt var det ca 48 barn och 10 personal som vistades där. Syftet har varit att skapa en mer meningsfull och lustfylld utomhusmiljö som främjar leken och andra utomhusaktiviteter. Med samtalsintervjuer som metod fick vi ta del av barnens intressen och vad de gjorde i utomhusmiljön innan vi genomförde utvecklingen. De berättade om deras tolkningar och uppfattningar om vad barn hade för intresse i utomhusmiljön. Samtalsintervjuerna lyfte fram personalens åsikter, tankar och teorier om utomhusmiljöns betydelse för barns utveckling och lärande. Det inledande arbetet och samtalsintervjuerna ledde till beslutet om att måla vägbanor, parkeringsplatser, övergångsställen och skapa tillhörande trafikskyltar. Utvecklingsarbetet har lett till att barnen använder utomhusmiljön på nya sätt, att utomhusmiljön har fått en ny innebörd. Tema trafik och olika fordon blir väldigt tydliga och alla barn som gick till matsalen passerade vägarbanorna och låtsas köra. Utvecklingsarbetet har också utgått ifrån ett samarbete mellan personalen och oss för att uppnå det slutgiltiga resultatet. Vi anser att utvecklingsarbetet har lett till nya förutsättningar och möjligheter till ökade utomhusaktiviteter med hjälp av enkla medel och metoder.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

16

Nilsson, Pia, and Patricia Saksholm. "Tio vilda hästar till toppen - ett utvecklingsarbete om upplevelsebaserat lärande i förskolan." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-35259.

Full text

Abstract:

Av de erfarenheter vi har från förskolan har vi båda känt att upplevelsebaserat lärande inte alls har den centrala roll i verksamheten som vi anser att den borde ha. Därför är syftet med examensarbetet att vinna mer kunskap om ämnet dels för vårt eget framtida arbetssätt men även för andra att kunna ta del av. Vi anser också att utbudet på forskning om upplevelsebaserat lärande är magert, och hoppas att kunna inspirera till mer forskning. Då upplevelsebaserat lärande har under utbildningen varit ett brinnande ämne för oss har vi lagt framförallt tre teorier i minnet, och därför har dessa fallit naturligt in i vårt examensarbete. Dessa är learning by doing, den proximala utvecklingszonen samt det sociokulturella perspektivet. Vi använder oss av metoder som förberedande läsning och dokumentation i form av filminspelning med syfte att lägga en så optimal grund som möjligt för arbetets fortsatta gång. Miniäventyret är den centrala aktiviteten där vi testar våra hittills vunna erfarenheter och kunskaper, den bidrar även en stor del till analysen. För att testa ytterligare av våra kunskaper utförde vi intervjumetoden stimulated recall. Vi har tagit reda på vad upplevelsebaserat lärande är, det vill säga ett lärande som sker i reflektion av upplevelser och erfarenheter. Lärandet är personligt och främjas av lust och nyfikenhet. Strukturen av ett utvecklingsarbete börjar med en problemformulering, förankras i planering och genomförande samt avrundas i reflektion med hjälp av dokumentation. En viktig grund är relevant forskning.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

17

Jensen, Angelica Yen, and Kelly Preston. ""Att se det jag inte ser" - Ett utvecklingsarbete på en förskola kring ett språkutvecklande arbete." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-30237.

Full text

Abstract:

Detta är ett examensarbete som genomfördes som ett utvecklingsarbete på en förskola som ligger i Malmö. I detta utvecklingsarbete samarbetade vi med ett arbetslag, som bestod av två barnskötare och en förskollärare. Syftet med detta utvecklingsarbete var att studera samt försöka ge förslag till en utveckling av pedagogernas språkutvecklande arbetet. Detta syfte framkom då arbetslaget hade uttryckt sig till oss att de hade svårigheter i att ta sig vidare inom detta område, samt att se hur arbetet hjälper barnens språkutveckling. Våra frågeställningar under arbetet var “Hur ser det språkutvecklande arbetet ut hos arbetslaget på avdelningen Granen? Hur kan Granen arbeta vidare med sitt arbete inom språkutvecklande arbete? Hur kan vi hjälpa arbetslaget utveckla deras reflektionsarbete?” Vilka är arbetslagets uppfattningar om reflektionsmaterialet? Under utvecklingsarbetet så har vi använt oss utav den sociokulturella teorin, konstruktivismen och Donald Schöns tankar om reflektion som teoretiska perspektiv för lärande och tänkande. I studien använde vi oss utav metoderna aktionsforskning och intervjuer. I resultatet framkom betydelsen av att använda sig utav ett reflekterande arbetssätt både individuellt och inom arbetslaget. I och med att det framkom att arbetslaget behövde utveckla deras reflektionsarbete så skapade vi ett reflektionsmaterial med frågor, för att arbetslaget skulle få syn på det de inte ser, vilket arbetslaget sedan gav respons på.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

18

Lundberg, Caroline, and Elin Nyman. ""Mera måla!" : ett utvecklingsarbete om de yngsta barnens möjligheter till bildskapande i förskolan." Thesis, Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-20541.

Full text

Abstract:

BakgrundHär presenteras tidigare forskning och litteratur som berör barns skapande aktiviteter och de förutsättningar som möjliggör och stöttar barns utveckling i förskolan. I detta avsnitt lyfts bland annat betydelsen som skapande kan ha för barn och deras utveckling, hur pedagogens förhållningssätt påverkar tillgänglighet till skapande samt val av material. Dessutom beskrivs hur miljön kan påverka och möjliggöra en tillåtande, utforskande och utvecklande verksamhet.SyfteSyftet med den här studien är att undersöka små barns möjligheter till skapande genom ett utvecklingsarbete.MetodVi har valt att genomföra en kvalitativ studie i form av ett utvecklingsarbete med inspiration från etnografin. Observationer användes för att undersöka barnens skapande möjligheter. Därefter planerades och iordningsställdes en ateljé som sedan introducerades för barn och pedagoger under två veckor. Sedan observerade vi för att se om det skett några förändringar.ResultatStudiens resultat visar att det har skett en förändring i barnens skapande efter utvecklandet av ateljén. Aktiviteterna skedde mer på barnens initiativ och förutsättningar och pågick under dubbelt så lång tid. Interaktionen barnen emellan skiljde sig åt före och efter utvecklingsarbetet.
Program: Lärarutbildningen

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

19

Nilsson, Elin, and Susanna Svedberg. "”Mer än bara könsroller” : En kvalitativ studie kring genus i förskolan med fokus på pedagogers planerings- och utvecklingsarbete." Thesis, Högskolan i Borås, Akademin för bibliotek, information, pedagogik och IT, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-10310.

Full text

Abstract:

InledningStudien behandlar ett genusrelaterat planerings- och utvecklingsarbete inom förskolans verksamhet. I studien lyfts betydelsen av pedagogers medvetenhet om genus samt olika arbetssätt. Vår ambition med studien är att den ska ge ökade kunskaper om hur genusarbete i förskolans verksamhet kan förstås och utvecklas.SyfteSyftet med studien är att undersöka hur pedagoger resonerar kring genus i förskolans verksamhet med fokus på planerings- och utvecklingsarbete.MetodStudien har utgått från en kvalitativ metod där semistrukturerade intervjuer har använts som datainsamlingsmetod och hermeneutik som metodansats. Vid intervjuerna användes en intervjuguide. Datainsamlingen analyserades och kategoriserades utifrån olika teman som bearbetats fram under analysprocessen.ResultatPedagogerna resonerar kring två olika sätt att möta genus i verksamheten, det ena som ett förhållningssätt och det andra som ett innehåll i undervisningen. De betonar att genusarbete innebär att skapa lika möjligheter och förutsättningar för varje barn oavsett kön. För att skapa lika förutsättningar tänker pedagogerna kring utformningen av verksamheten samt reflekterar över sitt eget bemötande för att barn inte ska hindras av stereotypa könsroller. Det framkommer att pedagogerna tar hänsyn till genus i sitt planerings- och utvecklingsarbete i vissa situationer och vid behov. Pedagogerna uttrycker även att genus finns med i verksamheten trots att de inte medvetet arbetar med det.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

20

Franzén, Maria, and Linda Kjellström. "Matematik finns utomhus, den ska bara synliggöras : Ett utvecklingsarbete om hur lärare kan arbeta med matematik utomhus i förskolan." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-14157.

Full text

Abstract:

Målet med detta utvecklingsarbete var att ta reda på hur utomhuspedagogik kan synliggöra och aktivera flera sinnen och därmed gynna barns lärande och utveckling i matematik. Detta inom områdena god taluppfattning, god problemlösningsförmåga samt kommunikativ förmåga. Förskolans läroplan beskriver att förskollärare ska ansvara för att barnen stimuleras och utmanas i sin matematiska utveckling. Utvecklingsarbetet genomfördes på en förskola med fem barn i åldrarna fyra respektive fem år. Vi planerade, genomförde samt utvärderade fem olika aktiviteter kopplade till matematik och utomhuspedagogik. Resultatet visade att arbetet med matematik i utomhusmiljö ger barn möjlighet till lustfyllt och meningsfullt lärande. Under dessa aktiviteter stimulerades flera sinnen med hjälp av naturen och dess material. Detta bidrog till att barnen fick uppleva konkret matematik. Barnen upplevde våra aktiviteter som lustfyllda.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

21

Kron, Anette. "Historien som leder till sång - Ett utvecklingsarbete i förskolan om hur barn producerar en sång utifrån en berättelse." Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-29166.

Full text

Abstract:

Syftet med utvecklingsarbetet är att ur ett didaktiskt perspektiv undersöka och analysera ett sätt att arbeta med berättande som leder till musikproducerande. Arbetet, en kvalitativ studie med abduktiv ansats, synliggör barns läroprocess i relation till språkliga- och musikaliska aspekter. Berättande leder till en producerad sång som visar hur dessa aspekter kan samspela i olika uttryck. Ofta sjungs det redan producerade sånger på förskolan medan det är mindre vanligt att det produceras musik i förskolan. Teorin tar sin grund ur musikdidaktiken med begrepp som innehåll (linjärt och/eller icke-linjärt), aktivitetsformer (sång, spel och rörelse) och funktion (reproduktion och produktion). Utöver dessa centrala begrepp är literacy av vikt för utvecklingsarbetets analys, där det synliggörs hur barn samtalar i en samspelsdialog genom att vara delaktiga, involverade och autonoma. Genom barnens samspeldialog med ledaren återberättas historien om Sandvargen och Zackarina. Resultatet visar att barngruppen, utifrån en existerande berättelse, samspelar i en samspelsdialog där de utmanas språkligt när sångtexten produceras. Dramaturgin förstärks med rytminstrument i varierad dynamik. Resultatet visar att vid framträdandet samspelar ledare, barn, musik och historia.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

22

Ahmed, Amina, and Josefin Andersson. "Ett barn är gjort av hundra språk. Ett utvecklingsarbete om miljöns påverkan på barns språkutveckling." Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-34206.

Full text

Abstract:

Barn lär sig att förstå sin omvärld med hjälp av språket vilket gör språket till en av de viktigaste förutsättningarna i barns liv. Följande studie har tagit sin utgångspunkt och inspiration från Reggio Emilia pedagogikens filosofi där grundaren av filosofin beskrev barnet som att de föds med hundra språk, men berövas nittionio. Genom en inbjudande och utmanande miljö ges barnen förutsättningarna att uttrycka sig på många olika sätt, vilket i sin tur gynnar deras språkutveckling. Syftet med utvecklingsarbetet är att skapa en inbjudande och utmanande miljö där lek och ett språkutvecklande lärande står i fokus. Studien är kvalitativ och det empiriska materialet som samlats in analyseras utifrån den tidigare forskning och begrepp som vi valt att lyfta fram. De resultat studien visat är att rummet har öppnat upp för många olika uttryckssätt. Resultatet visar även på att barn har många olika sätt att uttrycka sig på och att rummet blev ett hjälpmedel för barnen att kunna göra detta.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

23

Bergström, Anna-Maria, and Cecilia Persson. "Hur upplever pedagoger användandet av webbverktyg som dokumentationsform i förskolan?" Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för utbildningsvetenskap, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-26099.

Full text

Abstract:

Den här intervjustudien inriktar sig på hur pedagoger upplever användandet av digitala webbverktyg för att dokumentera på förskolor. Eftersom det är ett relativt nytt fenomen att dokumentera digitalt så saknas det omfattande forskning på området. Studiens syfte är att få en inblick i hur pedagoger använder sig av ett digitalt webbverktyg för dokumentation som en del av det pedagogiska utvecklingsarbetet på förskolan. För att kunna förstå användandet av ett digitalt webbverktyg har vi utgått från Vygotskijs sociokulturella teori där vi ser dessa webbverktyg som kulturella artefakter. I studien har det genomförts åtta intervjuer med pedagoger som har olika arbetsroller på den förskola som de arbetar. Respondenternas svar har bearbetats för att därefter kunna identifiera centrala teman som pedagogerna betonar i intervjuerna. Resultatet av studien visar att pedagoger upplever användandet av digitala webbverktyg som positivt för att deras administrativa arbete underlättas av att kunna göra dokumentationer i barngrupp. De upplever också att vårdnadshavare får en större inblick i verksamheterna vilket märks när vårdnadshavarna ger pedagogerna snabb respons på vad deras barn får uppleva i verksamheten. Dock finns det vissa nackdelar med att ha en textbaserad dokumentationsform, till exempel för pedagoger och vårdnadshavare som har språkliga svårigheter men också för att barnen får svårare att vara delaktiga i sin egen dokumentation till skillnad från när det endast fanns väggdokumentation på förskolorna eller när barnen hade egna dokumentationspärmar. Slutsatsen utgår från hur pedagogerna upplever att användandet av detta dokumentationsverktyg påverkar förskolans arbete, både administrativt men också i arbetet med barnen.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

24

Wallin, Erika. "Tänka om tänka nytt, vad blir viktigt på riktigt? : En vetenskaplig essä om utvecklingsarbete i förskolan." Thesis, Södertörns högskola, Institutionen för kultur och lärande, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-45783.

Full text

Abstract:

Den här uppsatsen handlar om utveckling och utvecklingsarbete på förskolan. Utveckling är ett välanvänt begrepp på förskolor runt om i Sverige. Det är begrepp som ofta används utan större eftertanke. Vad innebär egentligen utveckling och hur utvecklas något eller någon? I min uppsats undersöker jag faktorer som upplevs påverka utvecklingsarbetet i förskolans utbildning. Syftet med uppsatsen är att upptäcka små och stora aspekter som gör skillnad, för individen och för helheten i förskolans utvecklingsarbete. Mina forskningsfrågor är följande: – Vad innebär fenomenet utvecklingsarbete i förskolans utbildning? – Vilka möjligheter/svårigheter ser erfarna förskollärare i ett utvecklingsarbete? – Vilka faktorer påverkar utvecklingsprocessen? – Vilka former av praktisk och teoretisk kunskap krävs för att ett utvecklingsarbete ska ske? Empirin består av berättelser från min egen vardag, om upplevelser och tankar som genom åren kommit och gått. För att få perspektiv på det jag tror mig veta möter jag erfarna förskollärare, jag sitter med i olika samtalsforum samt träffar en fokusgrupp. Genom mina samtal och genom läsning av vetenskapliga och litterära texter uppmärksammar jag olika aspekter på utveckling och utvecklingsarbete i förskolan. Min undersökning visar att utvecklingsarbete är ett komplext fenomen. Små faktorer kan påverka om utveckling sker eller inte. Det finns faktorer som kan hjälpa till i ett utvecklingsarbete, men även faktorer som kan stjälpa ett utvecklingsarbete. Det finns ingen snabb lösning för att utveckling ska ske, det är en lång process som kräver ett engagemang från alla. Genom att uppmärksamma dessa aspekter kan vi förändra och utveckla vår förskolas utbildning mycket lättare. Att arbeta tillsammans kan vara en utmaning, men är även förskolans styrka. Vi behöver ta hjälp av varandra och arbeta tillsammans för att utveckling ska ske. Utveckling sker till stor del i vårt handlande, men det är inte vårt handlande som vi uppmärksammar och fokuserar på. Uppsatsen är indelad i fyra kapitel som visar på utvecklingsarbetets komplexitet: kultur, administrationsarbete, tillit och praktisk kunskap.
This essay is about development and developmental work within preschools. Development is a well-acclaimed term within preschools in Sweden. A term usually used without much thought. What does development really mean and how does something or someone develop? In this essay I will investigate factors which are considered to have an influence on developmental work within the preschool’s educational system. The purpose of this essay is to discover small and large aspects that makes a difference for, both the individual and for the preschools, education in a developmental work. My research questions are as follows: - What does the phenomenon of development work mean for the preschool’s education? - What opportunities/difficulties does experienced preschool teachers see within a developmental work? - What factors influences the development process? - Which forms of practical and theoretical knowledge is demanded for a development work to proceed? This empiricism consists of stories from my own daily life, about experiences and thoughts that through the years have come and gone. To gain a perspective on my experiences, I participate in a couple of different discussion forums and I also see a focus group. Throughout my conversations and through reading scientific and literary texts, I draw attention to various aspects on development and development work within preschools. My research shows that development work is a complex phenomenon. Small factors can affect whether development takes place or not. There are factors that can help in a development work, but also factors that can overturn it. There is no quick fix for development to take place, it is a long process that requires commitment from everyone. By paying attention to these aspects, we can change and develop our preschool education much more easily. Working together can be a challenge, but it is also the strength of preschools. We need to support each other and work together for development to take place. Development takes place largely in our present actions rather than in the administrative work. The essay is divided into four chapters that show the complexity of the development work: culture, administration work, trust and practical knowledge.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

25

Hedberg, Anne-Li, and Lisa Johnsson. "Kollegiala samtal : - en väg till utveckling?" Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för pedagogik (PED), 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-68444.

Full text

Abstract:

Pedagoger i förskolan har lite tid för pedagogisk reflektion, detta begränsar möjligheter för pedagoger att samtala kring dilemman i verksamheten. Det begränsar även möjligheter för pedagoger att synliggöra och kritiskt granska sina egna handlingar och koppla dem till sina värderingar samt till ett teoretiskt perspektiv för att bli medveten om sin praktikteori, vilket är syftet med studien. Kollegiala samtal används som metod i studien för att skapa möjlighet för pedagoger att kritiskt granska sin verksamhet, sina handlingar samt sin praktikteori. Studien har ett aktionsforskningsinriktat arbetssätt där handledarna är aktiva i de pedagogiska samtal som äger rum med utgångspunkt i pedagogernas vardagdilemman. Samtalen analyseras med hjälp att två analysverktyg för att medvetandegöra de olika delar som utgör praktikteori. Resultatet visar att teoriförankringen inte sker naturligt i pedagoger samtal. Det är först när handledaren introducerar olika teoretiska perspektiv som samtalet når en ny nivå, där alla delar av pedagogers praktikteori blir synlig och kan granskas kritisk.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

26

Fuster, Rosgard Melanie, and Yvonne Sundelin. "Språklig medvetenhet i förskolan Ett utvecklingsarbete på två förskolor." Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-35688.

Full text

Abstract:

Titel: Språklig medvetenhet i förskolan, ett utvecklingsarbete på två förskolorFörfattare: Melanie Fuster Rosgard och Yvonne SundelinDet handlar om ett utvecklingsarbete som genomfördes av författarna under fyra veckor, på två olika förskolor med totalt 42 barn i åldrarna tre till fem år. Syftet med vårt utvecklingsarbete är att försöka skapa förutsättningar för ett lekfullt och för barnen meningsfullt lärande med inriktning mot språklig medvetenhet och barns skriftspråksutveckling. Vi har också ett kunskapsmål för vår uppsats, som är att bidra till kunskap och skapa förståelse för hur man på ett lekfullt, lustfyllt och för barnen meningsfullt sätt kan arbeta med språklig medvetenhet samt hur man kan skapa en miljö som främjar denna medvetenhet. Våra frågeställningar handlar om hur pedagoger i förskolan kan stimulera barns språkutveckling genom att aktivt arbeta med språklig medvetenhet samt hur pedagoger kan uppmuntra och utveckla förskolebarns språkliga medvetenhet på ett konkret och lekfullt sätt. Utifrån våra problemformuleringar lekte vi, tillsammans med barnen, dagligen med språket på olika sätt. Vi använde både egengjort och färdigt konkret språkmaterial, därmed undersökte och observerade vi om förskolebarnen visade på språklig medvetenhet. Resultatet visar att barnen blev språkligt medvetna och visade ett stort intresse samt tyckte mycket om språklekarna. Vidare har vi kommit fram till de vardagliga situationerna har en stor betydelse för barns lärande.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

27

Elfström, Ingela. "Uppföljning och utvärdering för förändring : pedagogisk dokumentation som grund för kontinuerlig verksamhetsutveckling och systematiskt kvalitetsarbete i förskolan." Doctoral thesis, Stockholms universitet, Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-95692.

Full text

Abstract:

The purpose of the study is to examine, in relation to the curriculum for the Swedish preschool demands of assessment, evaluation and documentation what kind of knowledge that becomes possible through the use of pedagogical documentation, and how this knowledge answers to expectations of development of content, form and organisation of the early childhood educational context. Another purpose is to examine what a post-pragmatic perspective and an immanent idea of evaluation can imply for the two-folded task of the preschool: the societal reproduction of knowledge and the staging of possibilities for children’s own production of knowledge. Three theoretical perspectives have been used: curriculum theory, post-structural theory and an immanent philosophical perspective. Curriculum theory points out that it is essential to use and develop perspectives and methods of evaluation that relates to the goals of the preschool as tools for evaluation govern and shape both questions and analysis. The main study here is directed towards examining pedagogical documentation through an empirical study of one preschool’s use of pedagogical documentation during one year. When dealing with the empirical material my intention has been to make visible both kind of learning processes that this study interprets that the curriculum prescribes. Therefore one method used where curriculum theory and descriptions and categorisations as a part of a discursive analysis of how teachers use pedagogical documentation together with the children and in their planning-sessions. The second method consists of an immanent following up of the rhizomatic web of threads that appear and transform through the practice and where pedagogical documentation is part of the relational field of potentiality.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

28

Thomasdotter, Pernilla. "Samtalet som pedagogiskt verktyg i en förskolekontext : Samtal som möjliggör barns inflytande, delaktighet och lärande." Thesis, Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-17522.

Full text

Abstract:

BakgrundFörskolans uppdrag är att lägga grunden för ett livslångt lärande (Lpfö98, rev.2010,s.5) därför bör lärare i förskolan vara uppmärksamma på samt förstå den roll de har som samtalspartners och kunskapsförmedlare och vikten av att iscensätta varierande samtalssammanhang för att främja barns utveckling och lärande. I samtal, där barn och vuxna deltar, kan förskolebarnerhålla en förståelse för sig själva, för andra människor och sin omvärld.SyfteSyftet med denna studie är att med utgångspunkt i ett utvecklingsarbete undersöka samtalet som pedagogiskt verktyg beträffande förskolebarns inflytande, delaktighet samt lärande i ettprojektarbete med didaktiskt material som hjälpmedel. Syftet är dessutom att belysaförskollärares föreställningar kring samtalet som pedagogiskt verktyg efter genomfört utvecklingsarbete.MetodMetoden för studien utgörs av en kvalitativ etnografisk forskningsansats, med utgångspunkt i ett mindre utvecklingsarbete med intervjuer och observationer som redskap.ResultatEfter avslutat utvecklingsarbete ger förskollärarna uttryck åt att barnen erhåller reellt inflytande samt att ett mer nyanserat lärande möjliggörs med utgångspunkt i samtalet. Barnen är aktivt delaktiga i det samtalssammanhang som utvecklingsarbetet utgör då de får medverkautifrån egna villkor. Förskollärarnas föreställningar kring den egna rollen som barns samtalspartners har efter utvecklingsarbetet blivit tydligare.
Program: Lärarutbildningen

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

29

Kvarnström, Elin, and Therese Wiberg. "Empati : Ett utvecklingsarbete i Förskolan." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-14024.

Full text

Abstract:

Syftet med vårt utvecklingsarbete var att ta reda på om vi genom styrda aktiviteter, såsom sagoberättande och bildskapande, kunde öka medvetenheten kring empati hos barn i förskolan. För att uppnå detta genomförde vi fyra olika aktiviteter i förskolan tillsammans med en liten grupp femåringar. Aktiviteterna hade en gradvis ökande progressionsnivå. För alla aktiviteter finner vi stöd i den litteratur som redovisas i arbetet. Vi använde oss av ljudupptagning under alla aktiviteterna för att få ut så mycket som möjligt av resultatet. Som helhet upplevde vi att vi lyckades med vårt utvecklingsarbete. Vi såg att barnen utvecklades under arbetets gång och att de lättare kunde sätta ord på sina känslor. Som pedagoger kan vi dock alltid utvecklas. Vi ansåg det viktigt att reflektera över den egna insatsen för att se vilken påverkan vi hade på barnen. Vi kände att både vi och barnen följde en röd tråd under alla aktiviteter och barnen fick en helhetsbild över olika känslor och empati.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

30

Toftling, Johan. "Specialpedagoger i förskolan : En intervjustudie om specialpedagogens uppdrag, organisatoriska position och förskolans utvecklingsarbete." Thesis, Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-45391.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

31

Luthman, Lisa, and Emma Andrésdóttir. "Rim i förskolan : Ett utvecklingsarbete om språkstimulering." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-14147.

Full text

Abstract:

I detta utvecklingsarbete har vi valt att fokusera på språkstimulering i förskolan. Vårt mål var att barnen skulle utveckla medvetenhet om språkets form genom att använda oss av rim och ramsor. Arbetet med rim i varierande former är bra enligt tidigare forskning, då det bidrar till ett lustfyllt lärande och utvecklat den språkliga medvetenheten. Vi har genomgående i detta arbete valt att göra aktiviteterna konkret genom att använda oss av bilder och föremål, då barngruppen har varit flerspråkig. Vi genomförde åtta aktiviteter tillsammans med en grupp på tio barn, och alla aktiviteter observerades genom videofilmning. Resultatet visar på att det är viktigt som förskollärare att tänka på hur aktiviteterna kan utvecklas och anpassas till den barngrupp som finns framför en samt under hur lång tid aktiviteterna genomförs.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

32

Regestad, Amanda. "Att arbeta med rörelse i förskolan : Ett utvecklingsarbete." Thesis, Karlstads universitet, Institutionen för pedagogiska studier, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-32995.

Full text

Abstract:

The purpose of my study is to explore which possibilities there are for movement activities and how to use those possibilities. From this study, I will help the pedagogues recognize how to work more or different with movement activities. I have used participant observations and interviews as methods for my study. I did this at one preschool, because it is a development-study. The observations lasted for two weeks and the interviews were made with the majority of the pedagogues at the preschool. The results of my study showed that the preschool teachers think that movement activities are an important part of children’s lives. Movement activities are all around, because the children often play active games. They have many ideas about what movement is and how to work with it. The pedagogues do not think of their outdoor activities in an educational manner, but they would like to. Most of the activities take place in the yard, which also invites the children to physically active games. The children play much on their own, but appreciate when the pedagogues join them. There are only some planned physical activities, sometimes it includes going to the forest while other activities are planned physical training.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

33

Egerfält, Alexandra, and Jessica Axner. "Utvecklingsarbetet X5000-Läståget : - Är det någon skillnad på arbetssättet på en förskola som arbetar med utvecklingsarbetet och en förskola som inte arbetar med läsning på det sättet?" Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för kultur-, religions- och utbildningsvetenskap, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-15620.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

34

Bengtsson, Fanny, and Jessika Gillström. "Upptäck och utforska matematik med Cajsa cirkel : Ett utvecklingsarbete för förskolan." Thesis, Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-16353.

Full text

Abstract:

BakgrundI bakgrunden har litteratur och tidigare forskning tagits upp som handlar om matematik i förskolan. Vi belyser matematik utifrån ett variationsteoretiskt perspektiv. Det finns kopplingar till både den gamlaläroplanen (Utbildningsdepartementet 1998) och den reviderade läroplanen (Skolverket 2010).SyfteVårt syfte är att undersöka på vilka olika sätt barn visar förståelse för matematik utifrån geometri, taluppfattning och sortering. I vår undersökning har vi valt att skapa tre kriterier för att tydliggöra vårt syfte. Kriterierna vi använt oss av är att skapa ett varierat matematiskt material som går att utveckla. Materialet utgår också från läroplanen (Skolverket 2010).MetodVi har valt att genomföra observationer med 16 barn i åldrarna tre till fem år ifrån två avdelningar. Det har genomförts 20 observationer och dessa har tagit mellan fem och femton minuter. Det har skapats ett material för att besvara vårt syfte, vi har samlat matematiska aktiviteter ifrån VFU- perioder som vi sedan omarbetat och utvecklat. Det vi observerar är barns olika förståelser utifrån vårt matematiskamaterial.ResultatEfter vår undersökning kan vi tydligt se att barn visar förståelse på olika sätt för matematik. Inom resultatet har vi valt att använda oss av beskrivningskategorierna; barns uppfattningar om sagan, geometri, taluppfattning och sortering för att förklara hur barn visar förståelse för matematik inom dessa områden.
Program: Lärarutbildningen

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

35

Abou, Mrad Hayat. "Lärandemiljö : ett utvecklingsarbete om miljöns påverkan på barns språk i förskolan." Thesis, Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-16574.

Full text

Abstract:

BakgrundI bakgrunden presenteras tidigare studier och forskning om barns lärande och om hur bland annat miljö, material och vägledning kan främja utveckling hos barn. Att förskolans verksamhet utformas utefter barns perspektiv spelar en stor roll i att skapa de bästa förutsättningarna för barns lek och lärande.SyfteSyftet med studien är att undersöka ifall ett utvecklingsarbete kan stimulera barns språkliga utveckling.MetodMetoden som har valts är en kvalitativ studie av utvecklingsarbetet med etnografiska inslag. Det har genomförts observationer innan och efter utveckling av barnens lekrumsmiljö för att se förändringar i barns språk och lek. Informella intervjuer av pedagoger på fältet har använts som underlag för resultat och reflektion. Både observationer och intervjuer har antecknats i loggbok för bearbetning och analys av data. Enstaka mer formella intervjuer har spelats in i diktafon och transkriberats.ResultatResultatet visar att barnen har blivit mer språkintresserade och mer angelägna till uttryck. En tillvaro för samtal har skapats genom "kvalitettid" i mindre barngrupper. Utifrån ändringen har miljön fått en tydligare funktion, vilket har påverkat barnens lek och stimulerat dem till att uppta meningsfulla aktiviteter. Utvecklingsarbetet har ändrat hur barnen engagerar sig med i miljön.
Program: Lärarutbildningen

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

36

Jangbo, Therese. "Vilka metoder använder förskolans pedagoger sig av för att främja kvalitetsutveckling? : En undersökning av vilka verktyg som förskolans pedagoger bedömer varamer främjande än andra för förskolans utvecklingsarbete." Thesis, Karlstads universitet, Institutionen för pedagogiska studier, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-33278.

Full text

Abstract:

När kommunerna övertog utbildningsansvaret för förskola och skola på 90-talet uppmuntrades också förekomsten av lokal utveckling och mångfald och det var vid denna tidpunkt som ansvaret för kvalitetsutveckling av verksamheterna sköts ännu längre ut till att slutligen landa helt och hållet på rektorer och lärare. I samband med detta ökade krav på förskolans pedagoger och i samband med att förskolan fick en egen läroplan kom pedagogisk dokumentation att bli ett viktigt arbetsredskap för att följa barnens lärande och utveckling. Pedagogisk dokumentation har kommit att bli ett arbetsredskap som de allra flesta förskoleverksamheter använder sig av idag för att möjliggöra att detta krav blir till en realitet. Arbetsredskapet är dock ett väldigt brett begrepp som inbegriper flera olika verktyg som är användbara för att främja kvalitet och utveckling i förskolans verksamhet. Fokus för denna magisteruppsats har varit att undersöka vilka metoder inom pedagogisk dokumentation som förskolans pedagoger använder sig av för att främja kvalitetsutveckling, samt att undersöka om pedagogerna bedömer att några verktyg är mer främjande än andra för förskolans utvecklingsarbete. Med hjälp av webbenkäter har ett informationsunderlag kunnat samlas in via yrkesverksamma pedagoger i förskolan. Den insamlade informationen har sedan analyserats med hjälp av statistikprogrammet SPSS. Resultatet i denna studie visar att de verktyg som bedöms som mest främjande för förskolans utvecklingsarbete är förekomsten av olika former av måldokument. Även att kontinuerligt föra anteckningar kring de observationer och iakttagelser pedagogerna gör kring barnens utveckling och lärande är särskilt främjande i denna process. Kollegialt lärande anses också vara ett viktigt och uppskattat verktyg som främjar utveckling. Av undersökningens resultat är slutsatsen att de verktyg och metoder som ligger pedagogerna nära till hands också är de som upplevs vara mest främjande för förskolans utveckling.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

37

Jansson, Ida. "Mindfulness i förskolan – Ett normkritiskt utvecklingsarbete med syfte att skapa bättre balans mellan aktivitet och vila i barns kravfyllda vardag." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-30223.

Full text

Abstract:

I dagens samhälle råder det en stark norm kring att barn ska vara aktiva. Aktivitet tillsammans med krav på prestation eller brist på vila och återhämtning kan leda till stress. Jag har själv upplevt den aktiva normen i förskolan och sett ett behov av att skapa balans mellan aktivitet och vila. Tidigare forskning visar att mindfulness skulle kunna möta det identifierade behovet och har bidragit till arbetets form. Syftet är att genom ett utvecklingsarbete implementera mindfulness i förskolan och att efter fyra veckor undersöka de eventuella effekterna. Utvecklingsarbetet har genomförts i fyra olika barngrupper, på tre olika förskolor, i en stad i Sverige. Mindfulness har där gjorts till en mer eller mindre daglig rutin under fyra veckors tid. Genom en kvalitativ undersökningsmetod med intervjuer, observationer och dagboksanteckningar har jag sökt svar på arbetets frågeställningar: Hur framställer pedagogerna balansen mellan aktivitet och vila före och efter genomfört utvecklingsarbete? Och: Vilka faktorer kan tänkas påverka implementeringen av mindfulness i förskolan? Ett normkritiskt perspektiv har bekräftat att den aktiva och kravfyllda normen är mycket stark. Implementeringen av mindfulness visar sig utmana och förändra den aktiva normen, vilket kommer till uttryck i en känsla av större balans. Mindfulness har även gett upphov till lugnare måltider och en känsla av subjektivt välbefinnande hos barn så väl som pedagoger. Vad som även blivit tydligt är att det finns en mängd olika faktorer och förutsättningar som påverkat genomförandet i de olika verksamheterna. Normer kring ansvar och ledarskap, förhållningssätt och normativa förväntningar på barn har visat sig möjliggöra eller begränsa barnens tillgång till mindfulness. Genom att synliggöra dessa faktorer tror jag det är möjligt att införa mindfulness i förskolan på ett mer medvetet sätt.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

38

Falkstedt, Elna, and Jennie Kron. ""Jag vill röra på min kropp för det är så härligt" : ett utvecklingsarbete om de yngre barnens interaktion och delaktighet i musikundervisning i förskolan." Thesis, Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-17704.

Full text

Abstract:

Syftet med studien är att få syn på hur de yngre barnen i förskolan är delaktiga och hur de interagerar i musikundervisningen. Detta har undersökts genom observation av 1–3-åringar i ett musikrum på en förskola. Undersökningen är en del av ett utvecklingsarbete utifrån ett behov på förskolan där studien är gjord. Studien är utförd genom en kvalitativ forskningsmetod med deltagande observation. Empirin till studien är insamlad genom fältanteckningar och filmning. Vår teoretiska utgångspunkt i studien är det sociokulturella perspektivet som hanterar samspel. Aktuell och relevant forskning hanteras. Fokus läggs på begrepp som musicking, delaktighet, interaktion, samspel och undervisning. Resultatet visar att barnen är delaktiga på olika sätt, som genom verbal kommunikation, kroppsspråk, ögonkontakt och att utforska kreativt. Resultatet visar även att utformningen av miljön inverkar på hur musikaliskt stimulerande den är och hur den bidrar till barns delaktighet i musikundervisningen.
The purpose of this study is to see how the young children in preschool is participating and how they interact in music education. We have observed preschoolers at the age of 1-3 years old in a music room in a preschool. The study is a part of a development project from a need the preschool had. The study is made through a qualitative research method with observation. The data is collected through notes and filming. Our theoretical starting point is the socio-cultural perspective that handles interaction. We look at new and relevant research. Our focus is on words like musicking, participation, interaction, interplay and education. The result show us that the children are participating in different ways, by vocal communication, body language, eye contact and by exploring creatively. The result also shows us that the environment affects children’s participation.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

Dissertations / Theses on the topic 'Utvecklingsarbete förskola'

Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles