Academic literature on the topic 'Utvecklingsmodell'

Indexator Rototilt Systems erbjuder tiltrotatorer och systemlösningar för anläggningsmaskiner till sina kunder. Tiltrotatorerna kan oftast ses på grävmaskiner. Dessa är placerade mellan grävmaskinens grävarm och skopa. I tiltrotatorn sitter det en viktig komponent, kallad svivel. Sviveln gör att tiltrotatorn kan roteras obehindrat runt den egna axeln samtidigt som en kontinuerligt hydraulisk förbindelse upprättahålls mellan redskapet och hydraulsystemet. Svivelns främsta uppgift i tiltrotatorn är att försörja redskapsfästets låscylinder med hydraulolja samt i förekommande fall uttag för diverse hydrauliska redskap som är kopplade under tiltrotatorn. Detta arbete har utförts för att ta fram en modell som tar hänsyn till de parametrar som är viktiga för en svivel, för utvecklingsstöd vid framtagning av svivlar. Arbetet har utförts genom att samla in och sammanställa information om hur svivlarnas ingående komponenter fungerar rent teoretiskt. Detta till hjälp av erfarna personer inom Indexator AB och tätningsleverantörer. Utifrån modellerna har problemet med att inte ha någon standardiserad testmetod lösts. Med CAD-programmet Solidworks 2010 har en testrigg konstruerats för att kunna verifiera bland annat de tätningar som erhålls ur modellerna och svivlarnas egenskaper. Denna informationsinsamling resulterade i mycket information om svivlarna och deras egenskaper. Informationen spaltades upp i en generell modell och en tätningsmodell. En verklighetstrogen testmetod har även tagits fram för att kunna testa svivlar och deras egenskaper. Avslutningsvis diskuteras hur dessa utvecklingsunderlag fungerar, tankar och funderingar kring dessa och hur man ska ta vara på dem. Samt vad som kommer att krävas utav Indexator Rototilt Systems om de ska fortsätta att utveckla dessa modeller, testmetoden och testriggen.

Utvecklandet av en förmåga att kunna programmera är beroende av många olika delar – lärarens förmåga att förklara, instruera och ge stöd, kursens begriplighet, programmeringsspråkets lättförståelighet, kamraters stöd och elevens inre motivation och intresse. Hur skall man kunna föra samman alla delar i undervisningen så att det kanske mer blir som den efterlängtade dansen på rosorna när det gäller att lära sig bemästra programmeringens underbara värld?

Syftet med denna uppsats är att undersöka om det är möjligt att realisera de delar av ProgrammeringsFörmågans UtvecklingsModell, PFUM, som berör undervisning och lärarens roll, utvärdera modellen samt anpassa utvecklingsmodellen till en gymnasial nivå inom programmeringsundervisningen.

Ursprunget till PFUM baseras på uppsatsförfattarna Carlsson och Mattin-Lasseis utredning kring något de kallar för programmeringsförmåga. Programmeringsförmågan består av mentala och kunskapsmässiga förutsättningar. Utvecklingsmodellen i sin tur består enligt upphovsmakarna Mattin-Lassei och Mudigonda av tre olika delar som samverkar – den yttre källan, den inre källan och resursers påverkan på dessa källor. Varje källa i PFUM innehåller i sin tur riktlinjesgrupper med regler som, om de efterföljs, teoretiskt skall kunna leda till ett utvecklande av programmeringsförmågan hos en student.

Efter en genomförd termin och utvärderingen i denna uppsats anses PFUM möjlig att införa i en verklig undervisning på gymnasial nivå. Beroende på skolans ideologi och undervisningsform kanske större förändringar av modellen måste göras genom att riktlinjer och regler tas bort eller förändras. Det kan konstateras att ingen utvecklingsmodell kan eller är beständig och oförändrad. PFUM måste alltså förändras i sin modellutformning beroende på kurs/nivå i skol-världen (gymnasiet, högskolan, Komvux).

Att utveckla en publik webbtjänst kan tyckas lätt, men att få denna till en framgångsrik och lönsam applikation är en annan sak. Konkurrensen är idag stenhård och en bra applikation är långt ifrån det enda man behöver för att lyckas.

Studiens syfte var att kartlägga och öka förståelsen kring publik webbtjänstutveckling, ett område som tidigare inte fått så stor uppmärksamhet i den akademiska världen. Studien bygger på ett empiriskt material insamlat genom intervjuer med några av Sveriges främsta IT-entreprenörer inom området. Studien inkluderade även ett praktiskt moment där utveckling av inbjudningssajten InviClub.se genomförts för att praktiskt testa teorierna.

Vår studie visade på att traditionella systemutvecklingsmetoder är svåra att tillämpa på detta område. En faktor som visade sig vara av yttersta vikt för lyckade projekt var snabbhet, något som de traditionella modellerna RUP och Vattenfallsmodellen inte prioriterar. Därför tog utvecklandet av MISSILE (Marknadsföring, Interaktion, Snabbhet, Snack, Integration, Lock-In samt Enkelhet) vid. Denna modell är en lättviktsmodell som är baserad på både teoretisk och praktisk grund, och är speciellt anpassad för webbutveckling inom publika webbtjänster. Modellen tar vara på och behandlar de nyckelfaktorer som kommit fram under studiens gång, genom att utkast till en tidigare egenutvecklad teoretisk modell, MALIN (Marknadsföring, Användbarhet, Lock-In) jämfördes med vad experter inom området publika webbtjänster tyckte var framgångsfaktorer för att utveckla publika webbtjänster.

Vi anser att uppsatsen har stort värde då det inte finns tidigare forskning inom området publika webbtjänster. Vi anser även att det finns ett stort praktiskt värde av MISSILE-modellen, då modellen kan vägleda IT-entreprenörer att utveckla nya publika webbtjänstprojekt mer framgångsrikt och snabbare än tidigare.

I en nationell kartläggning från Skolinspektionen rapporteras att ca 20 000 elever, trots den obligatoriska skolplikten som gäller i Sverige, har en omfattande skolfrånvaro. Det är viktigt att låta elever med omfattande skolfrånvaro komma till tals i forskning. Syftet med studien var att belysa några elevers perspektiv på orsaker till omfattande skolfrånvaro. Genom livsberättelseinriktade intervjuer beskrev eleverna sin skoltid och omfattande skolfrånvaro. Bronfenbrenners bioekologiska utvecklingsmodell och Maslows behovstrappa användes som teoretiska ramverk. Att finna orsaker till omfattande skolfrånvaro ingår i specialpedagogens yrkesroll då ett adekvat förebyggande och åtgärdande arbete ökar förutsättningarna för en ökad skolnärvaro. I resultatet redovisades orsaker till omfattande skolfrånvaro utifrån följande kategorier: skolfaktorer; individfaktorer; och hem- och familjefaktorer. I flertalet livsberättelseintervjuer nämndes skolfaktorer som bidragande orsaker till omfattade skolfrånvaro. Skolrelaterade faktorer som eleverna beskrev var till exempel bristfälliga kamratrelationer samt bristande relationer till lärare. I berättelserna förekom även elevbeskrivningar gällande individfaktorer och hem- och familjefaktorer som bidragande orsaker till omfattande skolfrånvaro.

På försvarets materielverk (FMV) i Karlsborg utförs prover av militära vapensystem. Ofta när prov genomförs samlas också väderdata in för att veta om yttre faktorer kan påverka en träffbild. Insamling av väderdata är en manuell process som FMV önskar att automatisera. Målet är att skapa ett system med hjälp av en befintlig vädersensor som kan visa väderparametrar i realtid på en skärm samt spara dem vid rätt tillfälle på ett flyttbart media. Vid utveckling av system för insamling av väderdata ska det väljas ut lämplig hårdvara där även mjukvaran ska formas. Den teoretiska referensramen och litteraturstudierna utgjorde en bra grund för hela projektet genom att få en förståelse om alla de delar som måste tas hänsyn till. FMV har som krav att hårdvaran ska vara baserad på en integrerad krets. Det innebär kortfattat att det inte finns något operativsystem utan att det består endast av en källkod. Den befintliga vädersensorn som ska användas kommunicerar via seriell kommunikation. Det gjordes också ett val mellan två utvecklingsmodeller där en av dem senare ska användas som ett hjälpmedel för utvecklingsprocessen av hela systemet. Den utvecklingsmodell som var mest lämplig för projektet var V-modellen. Genom att använda V-modellen togs det fram en bra struktur för hur arbetet skulle läggas upp gällande planering, verkställande och testning. Med en detaljerad planering underlättade det verkställandet genom att det fanns en tydlig bild av vad som skulle göras. Den noga planeringen gjorde att fel och brister i systemet vid testerna var få. En nyckelfaktor för utvecklingsprocessen var också att ha ett bra samarbete med FMV:s personal vilket gjorde att utvecklingen följde deras vision om systemet. När utvecklingsprocessen och arbetet med V-modellen var genomfört var också ett system för insamling av väderdata framtaget och godkänt av FMV. Systemet generar en minskad hantering av data eftersom det utför det arbete som tidigare har varit manuellt. Det generar också stabilare mätvärden eftersom tidpunkten för loggningen blir mer exakt än tidigare.

Funktionen Mina sidor ger medborgaren möjligheten att se och uträtta personliga ärenden på Gävle kommuns webbplats. Funktionen används idag i väldigt liten omfattning och Gävle kommun behöver svar på hur Mina sidor ska se ut och fungera i framtiden, om den överhuvudtaget är nödvändig. I den här studien har information om detta ämne samlats in med flera olika metoder. Inledningsvis gjordes en litteraturstudie som skapade en teoretisk bakgrund för kommande resultat. Sedan studerades Gävle kommuns webbplats, vilket gav en grundförståelse för nuläget och belyste en hel del problem. Vidare studerades 100 webbplatser kvantitativt för att ge en inblick i hur vanlig funktionen Mina sidor är och hur andra lösningar kan se ut. Till sist hölls tio kvalitativa intervjuer och ett fokusgruppsmöte med personer som har kunskap eller tankar kring detta område. Det resultat som den här datainsamlingen gett, presenteras i den här rapporten. På resultatet baseras fem rekommendationer för hur Gävle kommun bör arbeta med Mina sidor i framtiden.

Matematik är ett debatterat ämne som diskuteras i såväl skolans och medias värld. Få andra skolämnen skapar så mycket känslor som detta ämne (Olèn, 2016). Detta arbete syftar till att undersöka attityder till matematik hos unga elever samt dess bakomliggande faktorer i den sociala närmiljön. Vidare ämnar även studien att undersöka om det förekommer skillnader i attityder på två grundskolor i Malmö med olika socioekonomiska förutsättningar. För att undersöka detta har en enkät blivit besvarad av elever i en klass från varje skola. Tidigare nationell och internationell forskning visar på elevers negativa attityder gentemot matematik. Trots det visar resultatet i denna studie att en majoritet av eleverna uttrycker positiva attityder oavsett socioekonomiska förutsättningar. Framträdande skillnader mellan skolorna är användandet av matematik utanför skolmiljön. Tendenser påvisar att vårdnadshavare med högre utbildning har en prevalens av att vara mindre involverade i elevers matematik-utveckling i hemmet, enligt elevernas uppfattning. Samma elever uttrycker i högre utsträckning att de sällan får hjälp i eller samtalar om matematik i hemmet. Däremot visar resultatet att de elever som uppgett att deras vårdnadshavare saknar utbildning på högskola eller universitet erbjuds mer stöttning genom hjälp och samtal om matematik i hemmet. Studiens resultat belyser att läroboken, av eleverna, anses utgöra en central roll i matematikundervisningen på båda skolorna. Övriga likheter uppvisas genom att samtliga respondenter anser att ämnet är viktigt och en majoritet uppger även att de vill fortsätta att arbeta i läroboken i matematikundervisningen. Det framgår av resultatet att en merpart av eleverna upplever att undervisningen utgörs av kommunikation i form av diskussion och samtal i tillägg till lärobokens centrala roll. Flera svar tyder också på att mottagarna av undervisningen uppfattar lektionerna som varierade. Studien visar vidare att lärare eller vårdnadshavare är de som, ur elevernas perspektiv, har störst inverkan på attityden till matematik.
Mathematics is a topic which is up for debate and discussion in school as well as the media. Few other educational subjects induces emotions in the same manner as mathematics. The purpose of this paper is to examine the attitude towards mathematics in young students and the underlying influences by the immediate social environment. Further, the papers intends to examine if there are differences in attitudes towards mathematics in two different elementary schools in Malmö, Sweden, with different socio-economic conditions. In order to examine the topic, a questionnaire has been conducted with one class from each school. Pre-existing national as well as international research indicates a negative attitude towards mathematics in students. In contrary to this, the results of this study concludes a majority of the students expresses positive attitudes on the subject regardless of socio-economic basis. Augmented differences between the two schools are found to be in the use of mathematics outside of the educational environment. There are tendencies at display which indicates parental guardians with higher education are prevalent to be less involved in the students development in mathematics at home, according to the students perception. To a higher extent, the same students expresses that they receive less assistance or discussion regarding mathematics at home. On the contrary, the result indicates that students who stated their parental guardians lack higher level education such as a university degree receives more support through assistance and discussion regarding mathematics at home. The result illustrates that the textbook is, by the students, perceived as a central role of the mathematical education on both schools. Other similarities are at display through the fact that all respondents are of the opinion that mathematics is an important subject and a majority of them reports that they would like to continue working in the text book during mathematics education. It also apparent from the result that a majority of the students experience that the learning is conducted through communication in the form of discussion and conversation in addition to the central role of textbooks. Several answers also indicates that the recipients of the education acknowledges the classes or lessons as varied. Further, the study demonstrates that teachers or parental guardians are the ones, out of the students perspective, who implicates the students attitude towards mathematics the most.

The Thesis purpose is in the context of system development validate the Scrum Methodology. Projects concerning information technology are difficult to manage and tend to fail in quality, time or costs. Scrum presents a new view of the system development. Better cooperation between customers and developers, continuous follow-up on daily basis and extensive communication in the development team are all characteristics of Scrum. Scrum is described as a new paradigm by its founders but has been criticized by experts of system development too. This Thesis discuss if Scrum is a better way to develop software than older models like the Rational Unified Process and the Spiral Model with focus in five factors. The result of the study is that Scrum has given system development new ways to manage requirements and methods to push the project forward. Lack of management commitment and user involvement can be better with Scrum if the model is used in the right way. Answers concerning coding and testing differ between the respondents in the study which makes it different to make conclusions regarding this factor.

Syftet med uppsatsen är att i en systemutvecklingskontext beskriva de problem som gör att IT-projekt misslyckas och utvärdera om användningen av den agila utvecklingsmodellen Scrum reducerar problemen. IT-projekt tenderar att misslyckas och de bakomliggande orsakerna är flera. Uppsatsen grupperar misslyckande av IT-projekt i fem faktorer. Ledningsstöd, användarmedverkan, projektstyrning, kravhantering samt kodning och test. Scrum är en agil systemutvecklingsmodell som av sina skapare beskrivits som ett paradigmskifte inom systemutvecklingen. Korta tidsintervaller, självgående systemutvecklare, daglig uppföljning är några av Scrums kännetecken. För att besvara syftet har en kvalitativ datainsamlingsmetod använts. En intervjuserie med tio intervjuer och en observation ligger till grund för undersökningens resultat. All insamlad data är insamlad på fallföretaget Banverket Verksamhetsstöd IT. Undersökningen har visat att Scrum ger en del nya angreppssätt främst avseende projektstyrning och kravhantering. Scrum innehåller möjligheter för ökad användarmedverkan och ledningsstöd men det krävs konkreta åtgärder från projektorganisationen om det ska lyckas fullt ut. Uppfattningar kring kodning och test skiljer sig åt beroende på vilken respondent som frågas. Det tyder på att det saknas tydliga rutiner i det här avseendet. Slutsatsen blir därmed att Scrum reducerar några av de problem som finns i IT-projekt och därmed med fördel kan användas som en best practice.

The purpose of the study was to examine coaches’ experiences of working with RIU (Riksidrottsuniversitet)-dual career (DC) athletes with foci on the coaches’ DC awareness, perceived challenges, resources, and strategies. The authors of this study conducted 9 interviews, including both men and women, ranging from 23 to 54 years of age (M=33.33, SD=10.20). Through combining the holistic athletic career model (Wylleman, 2019) and the athletic career transition model (Stambulova, 2003), semistructured interview guides were designed and applied by the authors. The results showed a lack of awareness regarding what the RIU concept entailed for the coaches, and their greatest challenge was to help their athletes remain focused on their practice. The coaches expressed that the most important resources were the coaches’ own professional support network, as well as the athletes’ support network, which would aid the coaches in their work. The coaches had difficulties with articulating what strategies they utilized when helping their student-athletes, though they could still explain situations in which that they had acted in certain ways to help ease the demands for the DC-athlete. These strategies were “planning together with the athlete” and “adjusting schedules in line with the student-athletes demands”. The results of the study highlight the need for a better communication between the coaches and the schools, in terms of optimizing the environment for the student-athletes.
Syftet med studien var att undersöka tränares upplevelser av att arbeta med studentidrottare, med fokus på deras upplevda utmaningar, resurser och strategier. Författarna till uppsatsen genomförde nio intervjuer, vilket inkluderade både män och kvinnor från 23 till 54 års ålder (M = 33,33, SD = 10,20). Genom att kombinera Holistiska karriärutvecklingmodellen (Wylleman, 2019) och Karriärövergångsmodellen (Stambulova, 2003) designades semistrukturerade intervjuguider av författarna. Resultaten visade brist på insikt i RIU (Riksidrottsuniversitet) konceptet från tränarna och deras största utmaning var att hjälpa idrottare att behålla sitt fokus under träningarna. Tränarna uttryckte att den viktigaste resursen var tränarnas egna professionella stödnätverk, tillsammans med idrottarnas egna stödnätverk, vilket bidrog till att tränarna kunde behålla fokus på sin egen uppgift. Tränarna hade svårigheter att formulera de strategier som de använde sig av när de hjälpte sina studentidrottare. Dock, kunde de fortfarande förklara situationer när de hade agerat på särskilda sätt för att hjälpa underlätta kraven för studentidrottaren. Dessa strategier var “planering tillsammans med idrottaren” och “anpassa scheman i enlighet med studentidrottarens krav”. Resultaten av uppsatsen önskar belysa att det behövs en bättre kommunikation mellan tränaren och skolorna för att kunna optimera miljön för studentidrottare.