Relevant bibliographies by topics / Utvecklingspedagogik

Contents

  1. Journal articles
  2. Dissertations / Theses

Academic literature on the topic 'Utvecklingspedagogik'

Author: Grafiati
Published: 4 June 2021
Last updated: 1 February 2022

Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles

Select a source type:

Consult the lists of relevant articles, books, theses, conference reports, and other scholarly sources on the topic 'Utvecklingspedagogik.'

Next to every source in the list of references, there is an 'Add to bibliography' button. Press on it, and we will generate automatically the bibliographic reference to the chosen work in the citation style you need: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.

You can also download the full text of the academic publication as pdf and read online its abstract whenever available in the metadata.

Journal articles on the topic "Utvecklingspedagogik"

1

Björklund, Camilla, Ingrid Pramling Samuelsson, and Maria Reis. "Om nödvändigheten av undervisning i förskolan – Exemplet matematik." BARN - Forskning om barn og barndom i Norden 36, no. 3-4 (January 8, 2019): 21–37. http://dx.doi.org/10.5324/barn.v36i3-4.2895.

Full text
Abstract:
Artikeln diskuterar lärande – undervisning – läroplansmål i svensk förskola, med utgångspunkt i revideringen av läroplanen för förskolan och rapporter som kritiserar förskolans bristande måluppfyllelse. Syftet är att på vetenskaplig grund problematisera undervisning och måluppfyllelse i förskolan med avseende på matematiklärande utifrån utvecklingspedagogiskt och variationsteoretiskt perspektiv. Med stöd i mångårig praktiknära förskoleforskning växer ett komplex fram i vår diskussion om förskolans uppdrag att stötta alla barns lärande där i synnerhet måluppfyllelse inte kan mätas som något externt, utan måste ses i relation till varje barns erfarenheter och förmågor. Kritiskt för förskolans måluppfyllelse ter sig förskollärares förmåga att tillämpa de teoretiska perspektiven som stöd för sådana didaktiska val förskolläraren behöver göra för att i sin undervisning främja barns lärande av specifika innehåll såsom matematik.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Sundqvist, Pernilla. "Tre förskollärares undervisning i teknik – en utvecklingspedagogisk analys av det avsedda och det manifesta lärandeobjektet Three preschool teachers’ teaching in technology - an analysis of the intended and the enacted object of learning." Nordic Studies in Science Education 15, no. 2 (April 9, 2019): 114–27. http://dx.doi.org/10.5617/nordina.6290.

Full text
Abstract:
The analysis of three activities from two different preschool units is presented. The aim is to show how the actions of the preschool teachers affect children’s learning possibilities in each activity with regard to the technology in children’s surrounding world. The aim is chosen because previous research have shown the intentions of preschool teachers are not always realized, and that teaching about the technology in the surrounding world is rare. The analysis uses a developmental pedagogy perspective and shows the relation between the intended and the enacted object of learning in each activity. The study shows that the participating preschool teachers are active in children’s learning, have a pedagogical plan where children’s perspectives are observed and regarded, and perform teaching where the technology in the surrounding world is treated and made visible. To what degree the intended object of learning is enacted varies, and possible causes for this are discussed.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

Dissertations / Theses on the topic "Utvecklingspedagogik"

1

Larsson, Annette, and Lena Johansson. "Rumsuppfattning i förskolans utomhusmiljö : -en undersökning ur ett utvecklingspedagogiskt perspektiv." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för datavetenskap, fysik och matematik, DFM, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-8751.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

larsson, vivianne, and anethe fredriksson. "Utvecklingspedagogiskt perspektiv eller tidsfördriv? : En intervjustudie om förskolepedagogers attityd till leken." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för pedagogik, psykologi och idrottsvetenskap, PPI, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-8721.

Full text
Abstract:
Vårt syfte är att beskriva pedagogens syn på lek och sin egen roll i barns lek. Vi vill också göra en jämförande studie gentemot vår teoretiska ram där fokus ligger i det utvecklingspedagogiska perspektivet. Som metod använde vi oss av semistrukturerade intervjuer där 8 förskolepedagoger deltog. Alla samtal baserades på en intervjuguide och genomfördes under en period om två veckor. Utifrån intervjuerna sammanställde och analyserade vi stoffet som framkom, och ställde mot vår teori för att kunna dra slutsatser och få ett resultat. Det som kom fram i undersökningen var att pedagogerna anser att leken har stor betydelse för barnets sociala och emotionella utveckling. Vi fann att pedagogerna i studien såg sin roll som observatörer, vilket innebär att pedagogens roll blev avvaktande och passiv så länge leken pågick utan konflikter.Pedagogerna undervärderar sin egen roll och betydelse vid barns lek.                         
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Nilsson, Emma, and Frida Mårtensson. "Musik är något som alla kan fångas i : en studie om musikens roll i tematiskt arbete i förskolan." Thesis, Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-11639.

Full text
Abstract:
Uppsatsen baseras på en kvalitativ forskningsmetod och behandlar området musik i tematiskt arbete. Det som undersökts i studien är musikens roll i tematiskt arbete i förskolan, om musiken används som ett mål i sig eller som ett medel för andra ämnen. Metoden för studien är kvalitativa intervjuer. Den teoretiska utgångspunkten för studien är utvecklingspedagogiken. Resultatet av studien är att musiken använts i tematiskt arbete som medel för att utveckla barns språk, sociala förmågor, förmåga att uttrycka känslor, som underhållning och för att måla till. Musiken i de tematiska arbetena har också använts som mål för att utvidga barns musikaliska vyer samt utveckla barns förmåga att klappa takter och urskilja ljud. I de tematiska arbeten som undersökts fungerade musiken både som mål och medel. När musik är ett mål i sig har den använts både medvetet och omedvetet av förskollärarna. Det som varit avgörande för hur medvetet musiken använts är förskollärarnas eget intresse för musik.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

Hagesveen, Anna, and Alm Susann Tufvesson. ""Det är bara att våga" - Sex pedagogers resonemang kring musikens plats och funktion i förskolan." Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-28558.

Full text
Abstract:
Syftet med studien var att undersöka hur pedagoger i förskolan resonerar kring musikens plats och funktion. För att komma in i forskningsfältet genomfördes en intervju med Ylva Holmberg, forskare på området. I studien ingår två förskolor som inte har någon musikinriktning. På dessa förskolor utfördes kvalitativa intervjuer, en gruppintervju och tre enskilda intervjuer. Alla medverkande i studien har informerats enligt forskningsetiska principer och namn på förskolor och pedagoger är fingerade. Informanterna i vår studie uttrycker att musik oftast används som ett medel att lära annat till exempel matematik och språkutveckling. De menar också att musik är kultur och att förskolan har en sångskatt som måste föras vidare. Vår tolkning av resultatet visar att en del informanter uttrycker behov av utbildning, om musik ska börja användas som inommusikaliskt lärandeobjekt. Andra informanter menar att förtydligande i läroplanen kan ge samma effekt, samtidigt som den emotionella upplevelsen inte får glömmas bort.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

Andersson, Pernilla, and Anna Gunnarsson. ""Vi slåss inte, vi bara bråkleker" : En intervjustudie om lärares syn på barns krigslek i förskolan och på fritidshemmet." Thesis, Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-9067.

Full text
Abstract:
Uppsatsens syfte är att studera lärares syn på barns krigslek i förskolan och på fritidshemmet. För att nå syftet intervjuades fyra lärare med inriktning mot förskolan och fritidshemmet. Resultatdelen delades in i kategorier där lärarnas uttalande sammanfattades i underrubriker. Uppsatsen utgår från två olika teoretiska utgångspunkter, ett sociokulturellt - och utvecklingspedagogiskt perspektiv. Litteraturen behandlar leken som en möjlighet till barns lärande och utveckling men samtidigt hur lärares förhållningssätt kan styra barns handlingar i leken. Resultatet som framkommit i uppsatsen är att lärarna inte anser att krigsleken ska ses som en sämre lek och därför inte bör förbjudas. Istället försöker de styra leken till en accepterad nivå så att inget barn far illa. Leksaker föreställande vapen är inte disponibla på förskolan och fritidshemmet men lärarna påpekar att barnen gärna utifrån sin fantasi får skapa sina egna krigsleksaker.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
6

Björklund, Karin, and Annika Cederholm. ""Vardagsmatematik i förskolan" En studie där pedagoger beskriver sina inställningar och arbetssätt inom matematik." Thesis, Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-20337.

Full text
Abstract:
BakgrundI studien beskrivs pedagogers varierande arbetssätt för att utveckla matematik hos barn i förskolans vardag. De metoder som nämns för att utveckla matematiken hos barn i förskolan, utgår från utvecklingspedagogiken som tar vara på vardagliga situationer samt barns egna tankar. Studien undersöker pedagogers inställning till matematiken då det kan beröra pedagogernas arbetssätt. Inom forskning och litteratur påverkar tidigare erfarenheter av skolmatematiken de vuxnas syn på ämnet.SyfteSyftet med studien är att ta reda på, vilken inställning pedagogerna har till ämnet matematik och vilka arbetssätt de använder för att utveckla barns matematiserande i förskolan.MetodVi har valt att använda oss av self report som metod. Urvalet består av 34 pedagoger, på sex olika förskolor i två olika kommuner i Västra Götalands län.ResultatI studien har vi funnit att pedagogerna har ett medvetet arbetssätt för att utveckla barns matematiserande, trots eventuella negativa inställningar till skolmatematiken. Det kom fram att pedagogerna tar vara på de vardagliga situationerna på förskolan för att synliggöra samt utveckla matematiken hos barnen.
Program: Lärarutbildningen
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
7

Björsson, Marie, and Carina Holmin. "”Matte finns överallt” En studie om hur lärare arbetar med matematik i förskolan." Thesis, Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-19812.

Full text
Abstract:
BAKGRUND:Vi vill med denna studie undersöka hur lärare i förskolan arbetar med matematik. Intresset för detta ämne har uppkommit under vår utbildning och genom egna erfarenheter då vi själva arbetar i förskolan. Vi har fått upp ögonen på hur mycket matematik det finns runt omkring oss i vardagen och att matematik inte bara är olika räknesätt som addition och subtraktion som när vi gick i skolan.SYFTE:Syftet med undersökningen är att studera hur lärare beskriver och resonerar om arbetet med matematik i förskolan tillsammans med barn i åldern 1 – 5 år.METOD:Vi har som metod valt att använda oss av kvalitativa intervjuer. Vårt urval består av åtta lärare, på fyra olika förskolor i tre olika kommuner i Västra Götalands län.RESULTAT:Vi har i vår undersökning kommit fram till att alla lärare arbetar mycket medvetet med matematik. Överallt i vardagen finns matematiken i förskolan för barnen. Läraren behöver bara ta på sig ”matteglasögonen” för att se den. Detta kan enligt lärarnas beskrivningar och resonemang leda till att barnen får en bättre grund för matematik i det livslånga lärandet.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
8

Ahlman, Fredriksson Agnes, and Amanda Johnsson. "”Alltså nu ska man ju inte värdera, men...” En studie om populärkulturens plats i förskolan." Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-31190.

Full text
Abstract:
Studiens syfte är att få en större förståelse kring hur barn och pedagoger ser på och använder sig av populärkulturen i förskolan då vi menar att barns tillgång till denna ökat de senaste åren. För att belysa barnens perspektiv av ämnet använde vi oss av observationer och analyserade sedan materialet med hjälp av den barndomssociologiska teorin med inriktning på kamratkultur och tolkande reproduktion. Vi ville också titta på hur pedagoger ser på och hanterar populärkulturen i förskolans kontext och valde metoden fokusgruppssamtal för att skapa större förståelse kring deras perspektiv på ämnet. För att analysera detta använde vi oss av den utvecklingspedagogiska teorin med fokus på det lekande lärande barnet. Resultatet vi kommit fram till genom vår studie är att barn använder populärkulturen både som inspiration i lekar och som en gemensam referensram i samtalen. Vi kunde även se att pedagogers värderingar påverkade vilken form av populärkultur som användes i förskolan, och i vilken omfattning denna fick ta plats i såväl undervisningen som i vardagen.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
9

Groth, Malin, and Linnea Segerstedt. "Att göra det osynliga synligt : Barns erfarande av naturvetenskap med digitala verktyg som stöd i lärprocessen." Thesis, Luleå tekniska universitet, Institutionen för konst, kommunikation och lärande, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:ltu:diva-61460.

Full text
Abstract:
Studiens avsikt var att få fördjupad kunskap i hur digital teknik kan fungera som verktyg för naturvetenskapligt lärande i förskolan. Studien baserades på en kvalitativ ansats med ett mindre antal barn som var i åldern fyra och fem. Barnen som medverkade i studien fick utforska vattenmolekylers storlek och rörelse med hjälp av Ipad, digitalt mikroskop och en lek där barnen fick dramatisera vattenmolekylens rörelse. Efter aktiviteterna analyserades barnens förändrade kunskaper gällande fenomenet fasförändring. Slutligen visade resultatet att digitala verktyg kan fungera som ett hjälpmedel för att utveckla en förståelse för vattenmolekylers storlek och rörelse. Avgörande faktorer för att nå det förändrande kunnandet hos barnen var interaktion med förskollärare samt lärande lekfulla aktiviteter som komplement till de digitala verktygen.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
10

Nyberg, Malin, and Charlotta Nilsson. "Barn berättar om sitt eget lärande : vilken roll har förskolan och förskolepedagogerna i barns beskrivningar av sitt eget lärande?" Thesis, Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-13394.

Full text
Abstract:
Många 5-åriga barns vardagsliv är knutet till förskolan som plats och till dess pedagogiska verksamhet. Förskolan har på senare år fått ett tydligare pedagogiskt uppdrag på grund av införandet av förskolans läroplan år 1998, vilken reviderades år 2010. I och med förskolans förtydligade lärande-uppdrag så undersöks i denna kvalitativa intervjustudie hur barn beskriver sitt eget lärande idag. Studien innefattar intervjuer av 26 förskolebarn födda år 2009, i sex kommunala förskolor, i en svensk medelstor stad. Studien utgår från det sociokulturella perspektivet på lärande och även från den utvecklingspedagogiska lärandeteorin. Syftet med undersökningen är ta reda på hur förskolebarn beskriver sitt eget lärande. Vi vill få syn på hur barn uppfattar lärprocesser de redan har varit med om, och även hur de beskriver sitt framtida lärande. Vi vill ta reda på vilken roll förskolan och förskolepedagogerna har i dessa beskrivningar. Resultatet visar att hemmet, föräldrar och fysisk aktivitet är centrala delar i barnens beskrivningar av sitt eget lärande. Resultatet visar även att förskolan är en plats som barn beskriver att de uppfattat att de har lärt sig något på, men i barnens svar uppges inte förskolan vara en plats där barnen uppfattar att det går att lära sig något de vill. Inga förskolepedagoger nämns i barnens beskrivningar.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
More sources
You might also be interested in the extended bibliographies on the topic 'Utvecklingspedagogik' for particular source types:
Dissertations / Theses
We offer discounts on all premium plans for authors whose works are included in thematic literature selections. Contact us to get a unique promo code!

To the bibliography