Dissertations / Theses on the topic 'Utvecklingssamarbete'

Sveriges feministiska utrikespolitik förde vid sin lansering 2014 med sig höga förväntningar, och för svenskt utvecklingssamarbete avser den att höja ambitionerna för jämställdhetsarbetet. Generella problem med implementeringen har dock identifierats i en studie två år efter lanseringen. Denna uppsats syftar till att analysera den feministiska utrikespolitikens styrning och implementering inom biståndsmyndigheten Sidas operativa verksamhet. Sida har en lång tradition av jämställdhetsarbete och antas därför ha goda förutsättningar för implementeringen. Den feministiska utrikespolitikens implementering är ett aktuellt och omdebatterat ämne inom biståndskretsar, men forskningsfältet är inte omfattande. Det analytiska ramverket för studien utgår från ett top-down perspektiv och inkluderar ett antal faktorer som kan påverka implementeringen. Ramverket har fungerat som ett verktyg för att analysera uppsatsens empiriska material. Slutsatserna för studien är dels att utformningen av den feministiska utrikespolitikens styrning riktad mot Sidas verksamhet påverkar implementeringen. Främst är det otydligheten i formuleringar och status för dokumenten men även styrningskedjans längd. Studien har vidare kommit fram till att inställningen hos de implementerande aktörerna är en faktor som inte tros ha försvårat implementeringen. Däremot kan en brist på resurser och tid samt en varierande förståelse bland anställda på Sida försvåra tillämpningen av den feministiska utrikespolitikens mål och metoder.

Offentlig projektägande är ett sätt att öka takten på miljöinnovationer och bidrar förutom till ett hållbarare samhälle även med tillväxt. Projektsamarbeten mellan näringsliv, offentlig aktör och högskola faller inom modellen Triple Helix och anses vara en effektiv form av samverkan där satsade resurser kan ge större avkastning. Deltagande i dessa projektsamarbeten kan stärka sin konkurrenskraft tack vare exempelvis genom tillgången till aktuell information och genom ett aktivt miljöarbete. Projektägarna upplever dock svårigheter att få deltagare till sina projektsamarbeten inom miljöutveckling. En ökad förståelse för företagens förväntningar kan bidra till en tydligare kommunikation kring de fördelar som kan uppstå. Kunskapen om vilka förväntningar som finns kan möjliggöra för projektägarna att tillföra ytterligare fördelar vilket gynnar företagen så väl som projektägarens möjlighet att värva framtida deltagare, och inte minst gynnar det miljöutvecklingen. Det finns en tydlig värderingsproblematik kring fördelar som kontaktskapande, "Grön Marknadsföring" och lärande vilket försvårar beslutsfattandet kring beslut som till stor del består av mer abstrakta fördelar än de som kan värderas i monetära termer. Det aktuella forskningsläget kartlägger upplevda fördelar efter att de uppstått och det finns därför en tydlig kunskapslucka kring hur företag resonerar när de ställs inför beslutet om deltagande i projektsamarbeten inom miljöutveckling. Studien har använt ett hermeneutiskt tolkningsperspektiv och ett kvalitativt angreppssätt med en fallstudie som forskningsdesign. Fallstudien har genomförts i ett projektsamarbete där projektmålet är att ta fram ett verktyg för ledningsarbete med kontinuerliga energibesparingar. Sex företag deltar och semistrukturerade intervjuer har genomförts med alla sex verksamhetsledarna som representerar företagen i projektet. Studien visar att alla deltagande företag har mål som liknar projektsamarbetets och att företagsidentiteten påverkar beslutet att delta. Det fanns ekonomiska motiv för deltagandet men hälften av verksamhetsledarna angav dessa sekundära. Fördelar som att projektsamarbetet anses imageförstärkande, utbyte av erfarenheter och skapande av kontakter som förväntas kunna nyttjas även efter projektets slut värderades i dessa fall högre. Vi ser att projektägaren kan tillföra fler upplevda fördelar genom att synliggöra företagens aktiva miljöarbete på ett tydligare sätt och underlätta de sociala relationerna att formas. För att attrahera deltagare är det viktigt för företagen att andra företag vill delta och att de känner tillit till projektägaren.
Public project ownership is a way to speed up the environmental innovation and contributing with a more sustainable society and development. Project collaboration between business, public and college belongs to the Triple Helix model, which is considered to be an effective form of collaboration where invested resources can give greater returns. Companies participating in this kind of collaborative can improve their competitiveness, for example through the availability of new information and through active environmental work. Despite these benefits, project owners find it difficult to recruit participants to such projects in environmental development. Increased understanding of business expectations can give opportunities to a better communication from the project owner about the benefits that may arise. The knowledge about what expectations there is can enable for the project owners to add further benefits, which benefit the companies as well as the project owner's ability to recruit future participants, and not to forget increase the environmental development. However, there is a clear valuation issue about benefits such as contact creation, "Green Marketing" and learning. The valuation problem makes decision making difficult for decisions about abstract benefits, rather than those that can be clearly valued in monetary terms. The study has used a hermeneutic interpretation perspective and a qualitative approach with a case study that used research design. The case study has been carried out in a project collaboration, where the project objective is to develop a tool for management work with continuous energy savings. Six companies participated in the project and interviews have been conducted with all six business leaders. The study shows that all participating companies have goals similar to project collaboration and that corporate identity influences the decision to participate. There were economic motivations to participate but they prioritized differently. Advantages expected from project collaboration include image, sharing experience and new contacts to use in the future. We see that the project owner can provide more perceived benefits by making clearer business active environmental work more visible and facilitating social relations. To attract participants, it is important for companies that other companies want to participate as well and that they trust the project owner.

The aim of this dissertation is to examine and compare William Easterly’s and PGU’s (Shared Responsibility: Sweden's Policy for Global Development) different views on development and international development cooperation. The methodological approach chosen in this study is an analysis of ideas based on the following questions:

1. Which principles should be applied to development and international development cooperation?

2. Which are the central actors in development and international development cooperation and what should their roles be in the development process?

3. Between which levels in society should the international development cooperation take place?

The result shows that Easterly and PGU agree that the receiving society should be responsible for the development process and that the poor are important actors in this process. In spite of their common view on the importance of national ownership their strategies and views on development and international development cooperation differ from one another. The main differences are based on their different views on how social changes should be done. Easterly suggests a piecemeal social engineering in contrast to PGU who suggests a holistic social engineering.

Studien ämnar undersöka den ideologiska grunden för två organisationers arbete mot barnvåld och främjande för barns rättigheter i Guatemala. Organisationerna är IM, Individuell människohjälp och Unicef Sverige. Studiens frågeställning är även huruvida dessa idéer går att relatera till ett rättighetsperspektiv inom utveckling. Den tvådelade frågeställningen syftar till att se undersöka hur synen på rättigheternas roll betonas av det svenska utvecklingssamarbetet och därmed även påverkar synen på organisationernas barnpolitik. Som ett resultat av detta undersöks även på vilket sätt rättighetsperspektivet ser främjandet av barns mänskliga rättigheter inverkar på utveckling som helhet. Guatemala är land som trots sin ratificering av konventionen om barns rättigheter, uppvisar en alltjämt ökande våldspiral och kränkningar av barns rättigheter. Landet uppvisar även stora ekonomiska, sociala och politiska klyftor. Med detta i åtanke intar studien en fokus på en av de mest utsatta grupperna i Guatemalas samhälle; barn tillhörande ursprungsbefolkningen. Den kvalitativa flerfallstudien grundar sig på sekundärt källmaterial och har metodologiskt genomförts med en idéanalys. Här granskas idéerna som utrycks av rättighetsperspektivens främste förespråkare Amartya Sen och hans frihetsbegrepp, samt Robert Chambers syn på utvecklingens innebörd. Organisationernas ideologi relateras även till konventionen om barns mänskliga rättigheter. Då studien ser till bakomliggande idéer bakom ett utvecklingssamarbete, uppmärksammas även vilken vikt som tillskrivs ord som lyhördhet och delaktighet. Uppsatsen visar på en likritning med båda organisationernas policy och idéerna inom ett rättighetsperspektiv. Resultaten visar även på att en utvecklingsprocess, sett ur ett rättighetsperspektiv samverkar på ett direkt, såväl som på ett indirekt sätt av främjandet av barns rättigheter.

This study's main aim is to contribute with an insight regarding how employees of the Swedish International Development Cooperation Agency (Sida) experience religion as a component of development work in religious contexts. The study focuses on whether or not religion is given enough space within Sida's development work and if the policies of Sida are enough to cover the needs in religious contexts. To answer these questions we have interviewed six employees of Sida which holds experiences of development work in religious contexts. The results show a lack of knowledge and encouragement of these questions within Sida and that the interviewees experience religion as a complex concept. The study also shows that the interviewees find policies, methods and tools within Sida as inadequate to cover the needs of religion in development work. In order to highlight and to problematize the results, the study has mainly been inspired by the secularization, the post-secularization and the sacralization theories that focuse on the role of religion in the public sphere.
Syftet med uppsatsen har varit att bidra med enförståelse för hur anställda på Sida upplever religionsfrågor som komponentinom utvecklingssamarbete i religiösa kontexter. Det vi frågat oss är vilkaupplevelser och behov av att arbeta med religionsfrågor som finns samt omreligionsfrågor ges tillräckligt med utrymme inom Sidas utvecklingssamarbete ireligiösa kontexter. För att svara på uppsatsens frågeställningar har vi utförtsex kvalitativa intervjuer med anställda på Sida som har insikt i deraslångsiktiga utvecklingssamarbete och erfarenhet av arbete i religiösakontexter. Studiens resultat visar att intervjupersonerna upplever att religionfår bristande uppmärksamhet och uppmuntran inom Sida samt att de uppleverreligion som ett komplext begrepp. Studien visar även att intervjupersonernaupplever att Sidas policyer, metoder och verktyg inte tillräckligt täcker debehov som finns av religion i utvecklingssamarbetet. I vår analys avintervjumaterialet har vi utgått från teorier om sekularisering,postsekularisering och sakralisering som belyser utvecklingen av religionensroll i den offentliga sfären.

Diskriminering, trakasserier och våld är något som homo, bi- och transsexuella får utstå i stora delar av världen. Hbt-personer löper stor risk att försättas i fattigdom och ställas utanför samhället på grund av deras sexuella läggning. Fram tills nu har hbt-frågor varit i stort sett osynliga i internationellt utvecklingssamarbete, även då vissa positiva framsteg kan skönjas. Till exempel  upprättade år 2011 FN en resolution som enkelt uttryckt innebär att alla människor ska ha lika värde och rättigheter oavsett sexuell läggning eller könsidentitet.   Föreliggande uppsats har som syfte att undersöka hur hbt-perspektivet inkluderas i det svenska utvecklingssamarbetet. Inom det svenska utvecklingssamarbetet finns sedan 2006 en policy och en handlingsplan över hur hbt-personers rättigheter ska inkluderas inom alla arbetsområden. Dock har det visat sig att dessa initiativ inte har varit tillräckliga.   Undersökningen har utgått från fyra stycken projektansökningar som utgivits av Riksförbundet för homosexuellas, bisexuellas och transpersoners rättigheter (RFSL), studien har också undersökt kritik som finns mot hanteringen av hbt-frågor inom det svenska biståndsarbetet. För att kunna ge förklaringar till problematiken med hbt-frågan har undersökningen utgått från teoretiska begrepp om heteronormativitet.   Resultatet visar att heteronormativa värderingar dominerar i de länder där RFSL har projektsamarbeten. De mål och strategier som finns beskrivet i projektansökningarna ämnar dock utmana heteronormativiteten genom bland annat utbildning, kapacitetsutveckling och påverkansarbete mot andra organisationer och regeringar. I kritiken som undersöktes framkommer det att Sida och det svenska utvecklingssamarbetet ofta ignorerar hbt-perpektivet i sina insatser och att hbt-frågan hamnar i skymundan inom de flesta områden, vilket också det kan kopplas till heteronormativa värderingar i samhället.

Syftet med studien är att undersöka och problematisera hur Sida och Afrikagrupperna arbetar med hiv och aids i Sydafrika utifrån den postkoloniala kritik som riktats mot denna typ av arbete. Fokus ligger på de problem och dilemman som finns i utvecklingssamarbetet med Sydafrika. För att få en djupare förståelse och ytterligare ett perspektiv sammanför vi den postkoloniala teorin med teorier om hälsa. I det postkoloniala kapitlet behandlas bland andra Maria Eriksson Baaz och Pal Ahluwalias teorier om hur kolonialismen har skapat strukturer som påverkar Afrikabilden både i västvärlden och i Afrika idag. I teorin om hälsa utgår vi ifrån bland andra Deborah Lupton som menar att folkhälsa har en stark inverkan på politiska och sociala strukturer som fungerar som ett moraliserande system och påverkar hur vi ser på oss själva. För att få en förståelse och kunna problematisera ämnet ytterligare har vi tagit del av de dokument och policys som ligger till grund för Sida och Afrikagruppernas hiv och aidsarbete i Sydafrika. Dessa dokument analyseras och sammanförs med de intervjuer som har genomförts med Sidas och Afrikagruppernas anställda både i Sverige och i Sydafrika. Studien har, förutom att tydliggöra utvecklingssamarbetets komplexitet, också bland annat visat på att de strukturer skapade utifrån bilden av Afrika fortfarande påverkar biståndsarbetet på olika sätt och att västvärldens syn på hälsa i sin tur påverkar synen på Afrika. Sverige har definierat sitt utvecklingsarbete som ett partnerskap och studien visar att Sverige i jämförelse med andra länder ligger långt fram i detta arbete, men att det fortfarande finns brister.

The purpose of the study is to examine and problemize how Sida and the Africa Groups of Sweden´s work with HIV/AIDS in South Africa considering the post-colonial critique that has been directed at this type of work. Focus is on the problems and dilemmas that exist is the development work with South Africa. To get a deeper understanding and further perspectives we bring the post-colonial theory together with health theories. In the post-colonial chapter are Maria Eriksson Baaz and Pal Ahluwalias theories about how the colonial era has created structures that influence how one look at Africa today being discussed. In the health theory Deborah Lupton, amongst others, argues that public health has a strong effect on political and social structures that functions as a norm building system and influence how we view ourselves. To get an understanding and to be able to further problemize the material we have examined documents and policies that are the basis for Sida and the Africa Groups of Sweden´s work with HIV and AIDS in South Africa. These documents are being analysed and brought together with interviews that have been conducted with employees of Sida and the Africa Groups of Sweden in both Sweden and South Africa. The study has, except to elucidate the complexity of the development work, also shown, among other things, that the structures created due to the image of Africa still effects the aid work on different levels and that the western view on public health influence the image of Africa. The Swedish development work has been defined as a partnership and the study shows that Sweden, in comparison with other countries lies far ahead in this work, but that there still are shortages.

Den här studien tar sin utgångspunkt i det ökade intresset för religionens roll i utvecklingssamarbeten. Syftet är att undersöka hur tre trosbaserade organisationer (TBO) resonerar kring att arbeta rättighetsbaserat, både teologisk men också i relation till de olika värderingssammanhang de rör sig i. Där värderingar som betonas i rättighetsbaserat arbete (RBA) kan skilja sig från de värderingar som är centrala i mer religiösa kontexter.  Resultaten från intervjustudierna med Erikshjälpen, Svenska kyrkans internationella arbete och Pingstmissionens Utvecklingssamarbete (PMU) visar att de flesta informanterna är positiva till att arbeta rättighetsbaserat. De motiverar RBA teologiskt utifrån sin tro. Samtidigt menar flera av informanterna att det rättighetsbaserade perspektivet är komplext, bland annat genom att vara för individfokuserat. Genom olika strategier framgår det hur informanterna förhåller sig till de olika värderingssammanhangen de rör sig i, där de bland annat anpassar RBA till den lokala kontexten och samtidigt kompletterar med den kristna tron. Resultatet visar att det både finns de som inte anser att det finns några spänningar mellan de olika värderingssammanhangen samtidigt som andra menar att det trosbaserade och det rättighetsbaserade perspektivet bör separeras helt. Studien visar att det finns en stor vilja hos organisationerna att arbeta med en överlappande attityd som strävar efter att finna vägar och kompromisser mellan de olika värderingsammanhangen.

Jämställdhetsintegrering är idag den främsta strategin för att uppnå det politiska målet om jämställdhet inom statlig verksamhet och politik. En vidareutveckling av strategin innehåller ambitionen att använda ett intersektionellt perspektiv på jämställdhet. Än är forskningen begränsad om hur dessa ambitioner faller ut i praktiken. I den här studien undersöks därför hur intersektionalitet används inom ramen för jämställdhetsintegrering och vilken transformativ potential som användningen medför. I fokus för studien står den svenska biståndsmyndigheten Sida. De grundläggande idéerna bakom jämställdhetsintegrering härstammar från det biståndspolitiska området och i internationella jämförelser framkommer det svenska arbetet med strategin ha påbörjats tidigt. Sidas användning av intersektionalitet undersöks utifrån en organisering av intersektionalitetsbegreppet i tre teman: heterogena genuskategorier, dynamiskt samspel och relationell makt. Dessa teman speglar större akademiska diskussionspunkter och hjälper till att undersöka intersektionalitetsbegreppets transformativa potential.  Undersökningen visar att Sidas jämställdhetsanalyser endast delvis utgår ifrån ett intersektionellt perspektiv på jämställdhet. Resultaten ligger i linje med tidigare kritisk jämställdhetsforskning om jämställdhetsintegrering som visar att implementeringen av strategin ofta är inkonsekvent. Studien visar att Sida vid flera tillfällen riskerar att befästa, istället för att utmana, ojämlika maktordningar. Ett fåtal gånger används emellertid intersektionalitet på sätt som riktar en kritisk udd mot ojämlika maktordningar. Resultaten indikerar således att användningen av ett intersektionellt perspektiv har möjlighet att förse jämställdhetensintegrering med en mer kritisk maktanalys.

The main aim of this study is to analyze how secular organizations deal with religion in international development work, both officially and practically, and how they describe the meeting between the secular ideology and the religious context. To answer these questions we have interviewed seven employees of different secular organizations who are well familiar with the organization’s operational as well as strategic work. The study also examines the official documents of each organization. The result show that none of the organizations has any policies about religion and that there is no active dialogue about how to deal with religion within the organizations. The results also show that religion is described as a tool and a resource for change rather than is implemented in the development work. Further, the dialogue around religion is often translated into secular terms. In order to problematize and to analyze the results, the study has mainly been inspired by theories of postcolonialism, secularism, path dependency and historical institutionalism which all together highlight the issue of secularism, religion and development.
Syftet med studien har varit att kritiskt analysera hur sekulära organisationer förhåller sig till religionsfrågor i utvecklingssamarbete i religiösa kontexter. Våra frågeställningar berör hur organisationerna förhåller sig officiellt till religionsfrågor i utvecklingssamarbetet, hur de förhåller sig till dessa frågor i praktiken samt hur organisationerna beskriver mötet mellan den sekulära ideologin och den religiösa kontexten. För att ta reda på detta har vi utfört sju kvalitativa intervjuer med anställda inom sekulära organisationer som är väl insatta i organisationernas strategiska och operationella arbete samt i deras ideologiska grunder. Vi har även studerat organisationernas officiella dokument. Studiens resultat visar att samtliga organisationer saknar riktlinjer kring religion, att det inte förs någon aktiv dialog kring religionsfrågor inom organisationerna samt att organisationerna till stor del förhåller sig till religionsfrågor genom att bekräfta och respektera dess förekomst i arbetet. Det framkommer även att religiösa ledare ses som en tillgång och att religion ses som ett verktyg när det kommer till att förankra arbetet. Resultatet visar vidare på att organisationerna delvis förhåller sig till frågorna genom att beskriva dem i mer sekulära termer och pratar snarare om exempelvis mänskliga rättigheter och demokrati än om religion i arbetet i de religiösa kontexterna. I analysen av det insamlade materialet har vi utgått från teorier om sekularisering, postsekularisering, stigberoende, historisk institutionalism samt postkolonialism och även tidigare forskning inom det aktuella området, vilka på olika sätt belyser området kring sekularitet, religion och utveckling.

Idag ser vi att religiösa aspekter får större plats inom det svenska utvecklingssamarbetet än vad det fått tidigare, och det är därför intressant att studera kring hur detta upplevs i praktiken idag. Syftet med uppsatsen är därför att dels undersöka biståndsaktörers syn på religion i samband med utvecklingssamarbetet, och vidare föra frågor som berör religion och SRHR. Men även att undersöka om de anser att en sekulariseringsteori ligger i grund till hur man ser på religionens roll. Genom en kvalitativ ansats har intervjuer genomförts med biståndsaktörerna: Afrikagrupperna, Sida samt Act Svenska kyrkan för att på bästa sätt få en bild av de anställdas uppfattning av ämnet. Teorier som religionssociologi och sekulariseringsteori ligger i grund för studien. I resultatet framgår det att de tre biståndsaktörer som intervjuats anser att religion är en viktigt komponent inom utvecklingssamarbetet, men när det kommer till på vilket sätt man ser på komponenten som en del i arbetet skiljer det sig mycket mellan aktörerna. Vidare förklarar de kring vad för hinder det finns med religion inom arbetet för SRHR, men att man samtidigt måste se möjligheter i religiösa inriktningar i större utsträckning då det samtidigt är en del av lösningen. Resultatet svarar tydligt på frågan gällande om sekulariseringsteorin påverkar synen på religion i arbetet, vilket intervjupersonerna menar på att det gör.

This thesis asks the question of which discourses are dominant for the concept development within Sweden’s international cooperation for development, specifically for Sida and their collaboration with the private sector. In doing so, the purpose is to find a temporary fixation of the different discourses behind the concept. The thesis presents four different discourses that are relevant to the field of development theory. These are: Development as economic growth, Development as Poverty Reduction, Development as Freedom and Development as Rights. In the analysis of the material three discourses have been dominant: Development as Economic Growth, Development as Poverty Reduction and Development as Rights.

Sverige är rankat som ett av världens mest sekulariserade länder och frågan om religionens plats i det svenska samhället är ofta aktuell i samhällsdebatten. Samtidigt är flera av Sveriges mest etablerade biståndsorganisationer och Sidas ramorganisationer verksamheter med kristen bakgrund.  Detta är en teoriutvecklande studie som undersöker hur representanter från sådana organisationer upplever att bedriva biståndsarbete på kristen grund ifrån ett av världens mest sekulariserade länder. Hur påverkar i sin tur de upplevelserna hur de formulerar sin verksamhet?  Metoden som har använts är en kvalitativ fenomenologisk analys av semistrukturerade intervjuer med representanter från sju organisationer. Resultaten framhäver bland annat att representanter från organisationerna ofta får anpassa språket i kontakt med representanter från den svenska staten och den sekulära svenska allmänheten. Undersökningen visar också att representanter från organisationerna upplever att ett sekulärt synsätt ses som en värdeneutral utgångspunkt i Sverige och att förhållningssättet från svenskt håll försvårar samarbetet med deras betydligt mer religiösa partnerorganisationer och mottagare. Detta gör att representanter från organisationerna tycker att handläggare på Sida och andra representanter behöver mer religionskompetens och förståelse för deras sammanhang. Studiens resultat kan vara till hjälp för aktörer inom svenskt bistånd och möjliggöra en fördjupad förståelse för organisationer med kristen prägel.

Since the 1970`s the Non Governmental Organisations, NGO:s, have taken an increasing responsibility in the development cooperation work. Apart from an increase in resources delivered through the NGO:s it is also obvious in various official documents that the idea of NGO:s in regards to; reaching and involving poor people in the work and as capable of delivering aid resources to a low cost, is very widely spread and commonly accepted among political decision makers and aid agencies. In addition it’s very seldom that those positive statements about the NGO:s abilities, are backed by any kind of scientific study. This study argues that the ascribed abilities are more the rhetoric of a political idea than an empirical reality.

Another significant idea is that NGO:s very often are mentioned and considered as a congruent group of organisations of similar qualities and weaknesses. In reality there is an extreme diversity regarding their purpose, size and leadership philosophy. The study shows that the differences between NGO:s is so large that it is meaningless to refer to them as a common group with the same possibilities to deliver the same kind of results.

In short, the Russ Foundation Small Saving Scheme is fairly good at fulfilling the picture that is ascribed to NGO projects from the aid agencies. It is good though to remember that both the organisation and the program was especially chosen because it fulfils the criteria assumed necessary to achieve good results in the chosen areas. There is a good chance that they share those abilities with other NGO:s similar in purpose, size and philosophy of leadership, but it’s also unlikely that organisations that differ a lot in those characteristics, would deliver the same kind of results, which has been assumed by the main part of the political decision makers and by the aid agencies for a long time.

Sweden introduced a development assistance policy in 1952 and thirteen years later Sida, Swedish International Development Cooperation Agency started, in 1965. But in 1995, five separate development assistance authorities came together and established the new Sida as it is today. Sida is Sweden’s representative in the development assistance policy field and they work through projects that have to be presented through a Country Strategy Process (CSP). The aim of this paper is to point out Sida’s perspective on the conducted development assistance policy and what guide lines that are followed. The main purpose of the development assistance policy is to create better conditions for the distressed countries. Russia is a country that receives big sums of money from Sida, but the support given is about to be phased out and in 2010 it will be completely terminated. The cooperation with Russia will go through a transition to normal cross-border cooperation as a neighboring country. We have chosen to characterize Sida’s work with Russia and other countries through two perspectives on poverty; an orthodox perspective, which is a more ideologically conservative approach, and an alternative perspective, which is a more liberal approach.

By research and interpretation of official documents published by the Swedish Ministery for Foreign Affairs and the Swedish International Development Cooperation Agency (Sida), this thesis aims to understand and shine a light on the symbols that shape the Swedish public aid culture and how these symbols function in a narrative of what Swedish aid to the Democratic Republic of Congo is and is not. The theoretic framework leans on both the symbolic/interpretative anthropology of Edward Bruner, Clifford Geertz and Sherry Ortner; Omar Lizardo's more contemporary writing on the power of symbols; and Jerome Bruner's psychological perspective on symbols. The conclusion is that Swedish public aid appears to use a set of symbols and a narrative anchored in arbitrary parts of Sweden's and Congo's mutual history to conjure up the image of a dark and dangerous Congo in contrast to the knowledgable and good Sweden.

Under 1995 togs ett riksdagsbeslut om att skapa en stödform som möjliggjorde för partier med mandat i riksdagen att med Sida-finansierade projektmedel verka för att bygga upp partisystem i Östeuropa och i utvecklingsländer genom så kallade partianknutna organisationer (PAO). Dessa organisationer skall enligt ett regeringsbeslut från 1998 också arbeta med att särskilt uppmärksamma kvinnor i sina projekt. Jämställdhet har sedan mitten av 1990-talet varit ett av huvudmålen för svenskt bistånd och på senare år har jämställdhet kommit att utgöra en betydelsefull markör för svensk nationell identitet.

I uppsatsen studeras hur svenska nationella identiteter konstrueras i PAO:s biståndsarbete för jämställdhet, och med att särskilt uppmärksamma kvinnor. Syftet fokuserar på hur dessa föreställningar, sammanlänkade med idéer om kön och ’ras’, etableras och upprätthålls inom PAO-biståndet. Ett kompletterande syfte är att lyfta fram ambivalenser i konstruktionen av dessa identiteter, för att visa att organisering kring andra identiteter är möjligt. På det här sättet vill uppsatsen ifrågasätta förgivet tagna identiteter och sätta in dem i ett sammanhang där olika aspekter av identitetskonstruktioner inom bistånd kan diskuteras.

Denna uppsats undersöker hur den svenska myndigheten Sida med föregångare använt människorättsbegreppet i årsredovisningar 1956 – 2019. Specifikt undersöks vilken relation detta har till epistemiska jämlikhetsdimensioner i materialet. Med epistemisk makt menas makten att påverka de begrepp och diskurser som ligger till grund för förståelsen av bistånd och utvecklingssamarbeten. Människorättsbegreppet var i stort sett osynligt i materialet fram till1980. Från och med slutet av 1980-talet associeras mänskliga rättigheter starkt till demokratibegreppet på ett sätt som därefter dominerar stora delar av materialet. Under 2010-talet syns också en ökande association mellan mänskliga rättigheter och jämställdhets- respektive miljöfrågor. Även om det finns exempel på formuleringar som reproducerar epistemisk ojämlikheteller återspeglar en eurocentrisk universalism, är exemplen förhållandevis få. Givet Sidas speciella uppdrag, är det naturligt att fokus ligger på problem och lösningar i länder i det globala Syd. Samtidigt bidrar detta dock till en epistemiskt ojämlik helhet av diskurser där den sammantagna bilden blir att det globala Syd utgör arenan där både hinder och lösningar för hållbar utveckling finns. Det kan leda till att de förändringar som krävs i Nord för att uppnå en hållbar global utveckling inte får tillräckligt med uppmärksamhet.
This study examines how the Swedish International Development Cooperation Agency (Sida)and its predecessors have used the concept of human rights in annual reports 1956 – 2019, and what relation this use has to epistemic equality. Epistemic power is the power over the conceptsand discourses, forming the basis for the understanding of international development. Human rights as a notion is almost invisible in the reports until 1980. As from the end of the 1980s and onwards, the concept is associated to democracy in a way that dominates large parts of the reports. In the 2010s, the concept is also increasingly connected to gender equality and environmental issues. Although there are examples of reproduction of epistemic inequality or mirroring of an eurocentric universalism, these are proportionately few. Due to Sida’s mission, it’s natural to focus on problems and solutions in the Global South. At the same time, this contributes to an epistemically unequal entirety of discourses, in which the overall picture is that the Global South is where both obstacles and solutions to sustainable development are to be found. This way, changes in the Global North that are also necessary to achieve global sustainable development will not be paid sufficient attention.

Godkänt datum 2020-06-05