Academic literature on the topic 'Utvecklingsstörda'

Normalisering är ett omdiskuterat begrepp inom handikappforskningen. Denna artikel försöker bidra till diskussionen om normalisering genom att fördjupa sig i imitationsproblemet, alltså de paradoxer som finns inbyggda i att med terapeutiska syften försöka härma normalt liv. Argumentationen förs utifrån exemplen teater för utvecklingsstörda samt omsorgshem för psykiskt långtidssjuka.

Syftet med denna kvalitativa intervjustudie var att undersöka hur skolkuratorer arbetar med att identifiera och stötta barn till svagbegåvade eller lindrigt utvecklingsstörda föräldrar. Tidigare forskning visar att kompetens är betydande för kvalitén i arbetet med barn som har en eller flera föräldrar med svagbegåvning eller lindrig utvecklingsstörning. Studiens resultat tematiserades utifrån frågeställningarna där systemteori kunde kopplas till resultatet. Skolkuratorerna beskriver problemen och lösningarna utifrån deras perspektiv och hur de olika systemen påverkar varandra. Resultatet av studien visar att barn till svagbegåvade eller lindrigt utvecklingsstörda föräldrar inte är osynliga i skolan utan tvärtom är duktiga på att signalera när något är fel. Skolkuratorerna menar att det är pedagogernas uppgift att tolka och uppfatta signalerna. Huruvida pedagogerna gör det beror på kompetensen. Kompetens är en viktig faktor i arbetet med barnen och kan kategoriseras i olika typer. Skolkuratorerna understryker hur viktigt det är med insatser och resurser för dessa barn och att hjälpa dem i tidig ålder. Skolkuratorerna efterlyser ett bättre samarbete mellan skola och socialtjänst, något som de för dagen inte anser att det finns. Vidare visar studien att barn till svagbegåvade eller lindrigt utvecklingsstörda kan vara en riskgrupp när det kommer till omsorgssvikt, till följd av att föräldrarna inte inser vikten av barnens behov.

The aim of this study is to describe interaction between mothers/ caregivers and their profoundly mentally retarded and multiply handicapped children, and to describe the function of play in communicative interaction. In the study I describe the communicative interaction of six children aged 1:3 to 10 years. The children have been studied in their homes and preschools or schools. Each child had five or six handicaps in addition to their profound retardation. The study is based on interviews with parents, information from naturally-occurring conversations and videoobservations. Meals and play were selected for video-recording. The results indicate that the most important function of play is as a means of communication and learning. Play most often involves sensory stimulation and body play. Communicative interaction is non-verbal and described in terms of gaze/eye contact, facial expressions, gestures and body movements. A pattern of interaction has been found. This consists of four phases: an impression-receiving phase with orientation, an expressive phase with motor activity, a pause with processing and preparation of an answer and finally a break or a limited reaction. These children have, however, a communicative competence. The ability of the mothers to interpret the children’s signals is extremely context-dependent. These mothers adjust their communicative behaviour to the child and facilitate the child’s communicative interaction. The ability of the mothers/ caregivers to interpret the signals of these children is often underestimated by professionals. The living conditions of the parents have emerged as an important factor for play, communication and the development of the child.

Arbetets art: C – uppsats i Barndoms – och ungdomsvetenskapSidantal: 49Titel: Tankar kring barn med utvecklingsstörda föräldrar – utifrån lärares, socialsekreterares och kuratorers perspektivFörfattare: Maria Hansson & Malin LarssonHandledare: Ann- Sofi RåstamDatum: 2005-12-15Bakgrund: Det förekommer idag att några få elever i förskola/skola har utvecklingsstörda eller svagt begåvade föräldrar. Vi ville uppmärksamma detta, eftersom det är viktigt att få kunskap om hur man som pedagog bemöter de föräldrar som har en utvecklingsstörning och de barn, som har utvecklingsstörda föräldrar. Hur är det egentligen att vara barn och växa upp med en utvecklingsstörd förälder? Syfte: Syftet med detta arbete är att få en inblick i hur det kan vara att ha utvecklingsstörd förälder/föräldrar. Hur hanterar dessa föräldrar sitt föräldraskap och hur påverkas deras barn? Hur bemöts föräldrarna och deras barn ute i verksamheten?Metod: Vi har valt att använda oss av kvalitativa intervjuer. De personer som vi intervjuat är följande: två lärare, en förälder, två kuratorer och en socialsekreterare. Resultat: Samtliga personer i vår studie, förutom den utvecklingsstörda föräldern, betonade att föräldrar med utvecklingsstörning har svårigheter i vissa situationer, som att stimulera sitt barn intellektuellt, men att man emotionellt har förmågan att vara en god förälder. Detta dock under förutsättning att föräldrarna får mycket stöd från omgivningen och att de får hjälp från anhöriga eller myndigheter. En lärare i vår studie påpekade även att barnet/barnen oftast är i behov av stödfamiljer för att få uppleva och se annat än enbart sin egen omvärld och för att få en egen uppfattning om sin situation. Diskussion: Det är viktigt att veta att de föräldrar som har en utvecklingsstörning älskar sina barn och att de verkligen försöker göra allt för dem, efter sin förmåga. Vi frågar oss dock om detta räcker. Kommunikationen med lärare, socialsekreterare och kuratorer kan ibland vara problemfylld.Nyckelord: Föräldrar, barn, utvecklingsstörning, pedagog, skola, föräldraskap
Arbetets art: C – uppsats i Barndoms – och ungdomsvetenskapSidantal: 49Titel: Tankar kring barn med utvecklingsstörda föräldrar – utifrån lärares, socialsekreterares och kuratorers perspektivFörfattare: Maria Hansson & Malin LarssonHandledare: Ann- Sofi RåstamDatum: 2005-12-15Bakgrund: Det förekommer idag att några få elever i förskola/skola har utvecklingsstörda eller svagt begåvade föräldrar. Vi ville uppmärksamma detta, eftersom det är viktigt att få kunskap om hur man som pedagog bemöter de föräldrar som har en utvecklingsstörning och de barn, som har utvecklingsstörda föräldrar. Hur är det egentligen att vara barn och växa upp med en utvecklingsstörd förälder? Syfte: Syftet med detta arbete är att få en inblick i hur det kan vara att ha utvecklingsstörd förälder/föräldrar. Hur hanterar dessa föräldrar sitt föräldraskap och hur påverkas deras barn? Hur bemöts föräldrarna och deras barn ute i verksamheten?Metod: Vi har valt att använda oss av kvalitativa intervjuer. De personer som vi intervjuat är följande: två lärare, en förälder, två kuratorer och en socialsekreterare. Resultat: Samtliga personer i vår studie, förutom den utvecklingsstörda föräldern, betonade att föräldrar med utvecklingsstörning har svårigheter i vissa situationer, som att stimulera sitt barn intellektuellt, men att man emotionellt har förmågan att vara en god förälder. Detta dock under förutsättning att föräldrarna får mycket stöd från omgivningen och att de får hjälp från anhöriga eller myndigheter. En lärare i vår studie påpekade även att barnet/barnen oftast är i behov av stödfamiljer för att få uppleva och se annat än enbart sin egen omvärld och för att få en egen uppfattning om sin situation. Diskussion: Det är viktigt att veta att de föräldrar som har en utvecklingsstörning älskar sina barn och att de verkligen försöker göra allt för dem, efter sin förmåga. Vi frågar oss dock om detta räcker. Kommunikationen med lärare, socialsekreterare och kuratorer kan ibland vara problemfylld.Nyckelord: Föräldrar, barn, utvecklingsstörning, pedagog, skola, föräldraskap

Barn med psykisk utvecklingsstörning i förskolanBrorsson, Jenny (2006) Barn med psykisk utvecklingsstörning i förskolan. [Mentally retarded children in preschool]. Malmö: Lärarutbildningen, Malmö högskolaJag har gjort en fallstudie för att undersöka hur barn med någon form av utvecklingsstörning bemöts och vilket stöd de får i förskolan. Därför har jag genomfört observationer av en femårig flicka som har en utvecklingsstörning. Jag har även intervjuat två förskollärare och en barnskötare, varav barnskötaren fungerar som en resursperson, samt en släkting till mig. Syftet med detta arbete är att synliggöra hur de utvecklingsstörda barnen blir bemötta och vilket stöd de får i förskolan. Jag vill även föra fram vilken syn pedagogerna har på integrationsbegreppet och även beskriva hur arbetssättet ser ut med dessa barn i förskolan. Mina frågeställningar är följande: Hur bemöts barn med någon form av utvecklingsstörning i förskolan? Vilket stöd får dessa barn och pedagoger? Hur ser pedagoger i förskolan på arbetet med ett utvecklingsstört barn i barngruppen? Och slutligen hur ser pedagogerna på integrationsbegreppet? Jag har genom min studie kommit fram till följande slutsatser. Det är viktigt att man som pedagog är väl förberedd när det kommer in ett barn med en utvecklingsstörning i barngruppen samt att ha tillgång till en resursperson. För att integreringen ska fungera så måste pedagogerna ha en positiv bild av utvecklingsstörda barn och tycka det är bra att de integreras med de andra barnen. Förskolan ska vara utformad på ett sådant sätt att den kan möta alla barn och deras behov. När det gäller arbetssättet är det viktigt att man som pedagog i första hand ser barnet och inte dess handikapp och att man är medveten om att barnet i mångt och mycket följer andra barns utveckling.Nyckelord: utvecklingsstörda barn, pedagoger, förskola, integrering och bemötande.

Syftet med denna C-uppsats har varit att undersöka hur de utvecklingsstördas individuella utveckling kan främjas i daglig verksamhet. Uppsatsen är en kvalitativ studie som bygger på intervjuer gjorda på två dagliga verksamheter i två olika stora kommuner. För att ge ett djup till den empiriska undersökningen delger jag även läsaren hur det historiskt har sett ut för personer med utvecklingsstörning i Sverige samt beskriver de arbetsmetoder som används på de enheter som intervjuerna är genomförda på. Analysarbetet har bestått av att skapa en helhet av det som framkommit under mina intervjuer genom att koppla, beskriva och förklara intervjumaterialet med hjälp av teorier som kommunikation, behaviorismen och kognitiv teori. Generellt visar resultatet att personalen på daglig verksamhet idag ser till individens behov och intresse när planering görs för de aktiviteter som ska ge individen möjlighet till individuell utveckling. I planeringen ges den enskilde i största möjliga uträckning möjlighet till inflytande och medbestämmande över de insatser som ska ges precis som 5 och 6 §§ Lagen (19993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade föreskriver. Med tanke på deltagarna varierande behov av insatser så räcker det inte alltid med befintlig personals goda insatser. Daglig verksamhet i vårt land idag har inte den personal som behövs för att ge ett gott stöd, en god service och omvårdnad så som lagen föreskriver. För att uppnå detta skulle varje person med grav utvecklingsstörning behöva en ur personalen som såg till att personen fick sina behov tillgodosedda (en på en) vilket säkert är en ekonomisk omöjlighet i dagens Sverige.
Individual development of the mentally disabled - A study on the employees work at the Daily Activity centers.

De senaste åren har det skett stora förändringar inom handikappomsorgen. Syftet med denna uppsats var att undersöka och beskriva om och hur omsorgspersonal anser att utvecklingsstördas livsföring har förändrats i och med intentionerna om normalisering och integrering. För att uppnå syftet genomfördes fyra halvstrukturerade intervjuer med omsorgspersonal som har arbetat inom handikappomsorgen under en längre tid. Resultatet presenteras under följande teman: vardagligt liv, kommunikation, socialt nätverk, icke-strukturerad tid, integrering i samhället och normala livsvillkor. Resultaten visade att personalen anser att normaliseringsprocessen har nått fram även till individer med grav utvecklingsstörning. De lever i en hemlik miljö och har tillgång till stöd och hjälp dygnet runt. Utvecklingsstörda är fysiskt integrerade i samhället, däremot är de inte socialt integrerade, p g a att dessa individer inte har så lätt för att socialisera sig, även om vi skapar förutsättningar för socialisering. Resultatet belystes med de teoretiska begreppen normalisering och integrering.

The intention of this study is to describe some pedagogue`s expectations of the strategies, methods and approach the work from when it comes whit mentally retarded pupils and how thet plan their education. The study is based on four half stuctured interviewswhit very experienced pedagogues that work in a compulsory school for children with intellectual disabilities. The four interviews are recorded and adapted. To analyse and expound the data collection, a socio-cultural approach was used. The conclusion of my study was that the pedagogues who work in compulsory school fpr choldren with intellectual didabilities proceed from pupil`s level of development and pupils preundersrandning to consolidate new knowledge. The pedagogues attach particular importance in detailed planning so the education will be clear and structuralized. Communication, pictures and technical equipment are the tools that are used for the knowledge development of the pupils int the compulsory school for children with intellectual disabilities. With a socio-cultural view on teaching the pedagogues work with knowledge development. The teaching occurs during interaction with others. Group education is an aspiration of the pedagogues.

The aim of this master thesis is to study what relationship mentally disabled adults have with the public library and what factors affect their meeting with the library. The work of the library is also studied so that the experiences of the mentally disabled can be put in relation to the work performed for the group. The method used was interviews with four mentally disabled adults and one librarian responsible for the social function and availability at the library. As a theoretical framework Marianne Andersson and Dorte Skot-Hansen’s model over the profiles of the library and Michael Buckland’s barriers, which must be overcome to achieve full access to information, were used. The informants have a positive attitude towards both the library and the library staff and visit the library regularly. They use the library primarily for borrowing different kinds of literature and two of the informants also use the library for study purposes. Factors that positively affect the meeting with the library are the librarians and sufficient and adapted signs and displays. The informants experience difficulties at the adult section of the library where the display is not adapted and when trying to use the computers. Many of the obstacles arise because of lack of know-ledge about the library among the mentally disabled and due to the lack of knowledge on the part of the librarians regarding this user group. To overcome these barriers user education and contact and cooperation between mentally disabled and the public library may be employed.