Academic literature on the topic 'Väckelserörelse'

The aim of this essay seeks to study the laestadian movements perspective on modern culture, based on what has been reported in a Swedish media context. Through a subjective perspective of the self-experienced school attendance, all the modern culture that is being discussed in this essay where being utilized. A study with this focus was of interest, based upon this reflection. The material, which is the media, consists of 53 sources, originated from 26 different media actors. The method that is primarily being used to study this phenomenon is a content analytical approach which in practical terms means that a coding scheme and a coding manual were used to study the material. Regarding the theoretical approach there where two different theories used, one to understand the material, and one to understand the results. To understand the material, mediatisation theory was used. To comprehend the results, a didactical theory was used. The result points towards a fragmented view regarding modern culture within the laestadian movement, based upon a media context. Also, seen through a didactic perspective, the result ought to address some sort of reflection about the didactical choices when teaching pupils with a restricted view upon modern culture, this despite of religious affiliation. The empirical outcome presented and analyzed of the material in this essay indicate explicit thoughts concerning a school context, even though it is mostly a general context that is being addressed. Previous research on the laestadian movement indicates that the research context is limited, especially in Sweden, and there is quite amount left to explore. The outcome of the research presented in this essay supports this thesis and concludes that the potential of this field is yet unexplored.

The aim of this compilation thesis is to describe prerequisites for what, in a Swedish educational context, is often called ‘entrepreneurial learning’ and to examine the possible influence that this has on school practice. The study was carried out in two lower secondary schools and was guided by the following two research questions. First, how is entrepreneurial learning reflected in educational practice regarding teaching, learning and assessment? Second, how has the phenomenon of entrepreneurship been recontextualized in educational discourse through politics and policy? Basil Bernstein’s concepts and theories have consistently been the point of departure for analysis. Altogether, 52 classroom observations were made, particularly focusing on the subjects of social science, science and mathematics. In addition, 8 individual interviews with teachers and 15 group interviews with pupils were conducted. For decades, national and international policy documents have promoted the need for a creative, innovative and flexible future working force; bringing this about has highly involved the education system. In Sweden, entrepreneurship was inscribed in the curriculum in 2011, and it is meant to run like a thread throughout education. In this study the broad approach of entrepreneurship in education, which is about generating an entrepreneurial mindset, is focused. Research points out various difficulties and dilemmas regarding the implementation of entrepreneurial learning. These difficulties and dilemmas are connected to concerns about perceived difficulties in relation to differences in school subjects, pupils’ backgrounds, degree of managerial support and/or collegial consensus and cooperation. The main findings are linked to recurrent difficulties regarding teaching methods and assessments in relation to entrepreneurial learning. Curricula and syllabi express explicit learning outcomes, which both teachers and learners perceive as being challenging to combine with entrepreneurial classroom work. This in turn links to an aspect which is often addressed in research—that is, the question about whether to use traditional or entrepreneurial (progressive) teaching methods. Curricula express a need for both, and teachers often find it difficult to find a functioning balance between them, not least because of current societal discussions and demands. In many respects, the implementation of entrepreneurial learning sends mixed messages. On the one hand, pupils are meant to develop entrepreneurial skills and competencies through cooperation and interaction within groups, and, on the other hand, the essence of entrepreneurship indicates competition; this is yet another dilemma addressed in the study. The study shows that, due to the schools’ different prerequisites regarding, for instance, teachers’ approaches and understandings and the schools’ catchment areas, entrepreneurial learning is performed somewhat different. Bernstein’s concepts and theories offer tools to explain and understand different aspects, including dilemmas and difficulties in relation to both classroom practice and social discourse.

Erik Jansson startade väckelserörelsen Erikjansarna på 1800-talets mitt. Rörelsen hamnade i konflikt med myndigheter och ortsbor innan Erik Jansson och anhängarna valde att emigrera till Amerika. I denna uppsats undersöks faktorerna som bidrog till att Erikjansismen kunde bli så stark i Alftatrakten och hur Erik Jansson fick så många anhängare att följa med till Amerika. Erik Jansson beskrivs som en man med karismatiska drag, vilket kan vara ett av motiven på Erik Janssons missionsframgångar. Med hjälp av Max Webers teori om karisma så undersöks Erik Janssons karismatiska egenskaper.

<p>Mitt syfte är att ge en bakgrund till att Gårdtjärns Missionsförsamling bildades 23 februari 1908, att beskriva bildandet och den första tidens verksamhet till år 1926. Som titeln antyder vill jag konfrontera denna verklighet mot det ideal av jämlikhet mellan kvinnor och män som finns i orsaken till bildandet, Bibelns ord.</p><p>De frågor jag ställt till det material jag kunnat ta del av är</p><ul><li>Hur såg livet i Sättna socken och Gårdtjärns by ut vid sekelskiftet?</li><li>Hur växte väckelsen fram till det att väckelsen kom till Sättna på 1850-talet?</li><li>Hur växte väckelsen fram i Sättna socken?</li><li>Finns det ett samband mellan nykterhetsrörelsen och väckelserörelsen i Sättna?</li><li>Hur bildades Gårdtjärns missionsförsamling och vad kan sägas ha legat bakom församlingsbildningen?</li><li>Vad berättar denna historia om kvinnors och mäns olika roller i väckelsen?</li></ul>

In May 1856 the EFS (the Swedish Evangelical Mission Society), influenced by the new evangelism-movement, was established as an “internal mission” within the Church of Sweden. During the same period the “new evangelism” revival movement established regional organizations in order to coordinate the movement in different parts of the country. These regional organizations consisted of the movement’s local mission societies in a province or part of a province of Sweden. This study will focus on democracy and theological identity in the EFS through an analysis of how the regional organizations acted, what role they played, how the EFS was influenced by them and how the EFS decided to establish its own regional organization. One result of the earlier tensions between the regional mission organizations and the EFS was the establishment of the independent organizations Mission Covenant Church of Sweden (Svenska Missionsförbundet) (1878-) and Mission Society of Bible faithful Friends (Missionssällskapet Bibeltrogna Vänner) (1911-). This investigation looks into 17 of 36 regional mission organizations that existed. The time frame of the investigation is from the establishment of the EFS in 1856 to the establishment of the regional structure of the EFS in 1922. The EFS changed over time. The change of society and wishes from the movement’s local mission societies and regional mission organizations were agents in this transformation. An important result of this research is that this transformation of the EFS proceeded at a slow pace and with the preservation of the EFS’s theological identity.

<p>Jag vill genom denna uppsats ta reda på vilka likheter och olikheter som finns mellan Lars Levi Læstadius och Peter Wieselgren. Dessa två präster levde på 1800-talet, de var oerhört hängivna av att vilja bekämpa brännvinet som förstörde och skapade ett sånt elände för människorna.</p><p>Både Læstadius och Wieselgren ansåg att alkoholmissbruket måste angripas från roten för det var den som framförallt orsakade allt lidande hos människorna.</p><p>Læstadius ansåg att det moraliska fördärvet var orsaken till alla laster och för att komma åt det hela, så måste det lyftas upp på en högre front nämligen den kristna tron som ger människan större livskvalitet.</p><p>Wieselgren ansåg att spritmissbruket och okunnigheten hos människorna var orsaken till allt lidande, och att ett moralisk socialt saneringsarbete behövdes, för att komma åt det onda. Han tog kyrkorådet till hjälp och det infördes bland annat sträng kyrkotukt. Hjälpte inte förmaningarna, så blev den försumlige inkallad till kyrkorådet.</p><p>Læstadius och Wieselgrens livsuppgift blev att föra en kamp mot detta missbruk. De blev båda hatade, mordhotade och det väcktes åtal mot dem, men de lät sig inte skrämmas till tystnad, vare sig av överhet eller andra. De lyckades också med sin hårda kamp. De krävde absolut nykterhet när de bildade var för sig sin andra nykterhetsförening. Nykterhetsföreningar kom så att bildas på olika håll i landet och detta kom att betyda mycket för folkets moraliska och etiska fostran.</p>

<p>Denna uppsats behandlar Pingstkyrkans uppkomst och framväxt. Syftet med vår uppsats var att undersöka hur Pingstkyrkan förändrats över tiden, hur sekulariseringen har påverkat denna karismatiska rörelse. För att få svar på våra frågeställningar har vi använt oss av både ett litteraturstudium och en kvalitativ metod. Frågorna om uppkomst och framväxt är sålunda besvarade genom litteraturstudium, och frågor om människors anslutning och tillhörighet till Pingstkyrkan är besvarade genom djupintervjuer av äldre och yngre medlemmar.</p><p>Resultatet visade att Pingstkyrkan i Sverige har sina rötter i USA med en stark betoning på andedop och tungotal, och att den i sig själv har förändrats genom en vilja till ekumenik, att den inte längre behöver ha en särskiljande profil. Den empiriska undersökningen visade att den främsta skillnaden mellan äldre och yngre vara uppfattningen om andedopet. Mycket handlar i slutändan om människans och religionens anpassning till ett samhälle i förändring.</p>

<p>Lars Levi Læstadius (1800-1861) var en stor och viktig människa. Han är ihågkommen och mycket omskriven. Læstadius var en aktiv nykterhetskämpe, botaniker och älskad präst. Utöver detta var han även den som grundade den märkliga väckelsen omkring år 1845 som än idag bär hans namn: læstadianismen. Læstadianerna, som de troende kom att kallas, lyssnade till denne stränga man och lärde sig att leva som han predikade, ett enkelt och nyktert liv. De kristna höll ihop under hela Læstadius liv och även en tid efter hans död, då den nye ledaren blev Læstadius följeslagare, Johan Raattamaa. Under hans tid samlades læstadianerna kring honom. Efter hans död blev det svårare att hålla väckelsen samlad kring en central punkt utan att ha någon speciell ledare att lyssna på. Slutligen splittrades de troende efter många oenigheter och smutskastning och delades i två grupper med egna ledare och predikanter. Trots försök till försoning blev det inte någon återförening mellan de två och sidorna kom att kallas sig öst- och västsidorna - gammellæstadianerna respektive de förstföddas församling. Gammellæstadierna fick efter ett tag meningsskiljaktigheter gällande bland annat Bibeln och bönen och även denna grupp delade på sig och bildade Tornedalsriktningen och Finland Fridsföreningars Centralförbund (SRK). Förutom dessa två riktningar finns några mindre grupper som kommit antingen från SRK eller från den västlæstadianska gruppen. Læstadianismen finns idag på många platser i världen, i en mindre sträng, östlig gren, och en lika sträng, västlig gren, som under Læstadius och Raattamaas tid. Gudstjänsten och arbetet med denna skiljer sig på vissa punkter hos dessa riktningar, men det finns såklart även många likheter hos dem. Livsstilen och mentaliteten är ganska lika vad gäller familjelivet, äktenskap, nöjen, alkohol mm. Den röda tråden som följer alla læstadianers liv, oavsett kön eller grupp, är att inget får ta din odelade uppmärksamhet från Gud varför man väljer att undvika saker som kan vara distraherade såsom TV, musik och materiella ting.</p>

<p>Den tid vi lever i ger oss ständigt ny information och kunskap om den förändring samhället genomgår. Våra privata värderingar och vår livsstil förändras i takt med att samhället ändras. Förut var det kyrkan som påverkade människans tro och livsstil, men genom sekulariseringen ändrades tankesättet. Väckelserörelsernas uppkomst och utveckling hör ihop med de samhällsförändringar som ägde rum i mitten av 1800-talet. I många församlingar läggs tyngdpunkten vid individens personliga omvändelse – en ”pånyttfödelse” som skall påverka hela vardagen. I Hälsingland utvecklades en folklig läsarverksamhet som gav en miljö av emigration och väckelse.</p><p>I Hälsingland ligger även Edsbyn med sina drygt 7000 invånare som gjort sig känd sedan 40-talet som ”Sveriges största by” samt för sin bandy, sina pinnstolar och även för sin frikyrkliga verksamhet. 1980 fanns 16 olika friförsamlingar med nära 2000 medlemmar. Det var då var tredje eller var fjärde person som var ansluten. Flertalet studier visar ett minskande religiöst engagemang i Sverige. Både det yttre kollektiva och det inre privata religiösa engagemanget har halverats under de senaste sex decennierna. Jag har valt att undersöka hur det religiösa engagemanget ser ut i Edsbyn, för att sedan jämföra med Sverige. Jag valde Edsbyn eftersom det är min hembygd. Det har gjort att mitt arbete har varit väldigt givande, intressant och roligt. Jag har haft lätt att få kontakt med medlemmar i olika församlingar.</p><p>I Edsbyn finns det för närvarande förutom Svenska Kyrkan, sex friförsamlingar dessa är EFS – Evangeliska Fosterlands Stiftelsen, Missionskyrkan, Pingstförsamlingen, Baptistförsamlingen-Salemkyrkan, Frälsningsarmén och Woxnadalens Fria Församling. Undersökningen genomfördes genom litteraturstudier om Edsbyn och Sveriges religiositet, samt genom intervjuer med ansvariga personer från varje frireligiös församling. Dessutom ett frågeformulär som medlemmar ur varje församling svarade på.</p>

<p>I min hemförsamling Nätra, Örnsköldsviks kommun, finns det många bönhus, ungefär ett i varje by. Jag undrade varför det var på det viset, och bestämde mig för att ta reda på detta genom att intervjua människor som är eller har varit aktiva i de religiösa föreningar och samfund som driver de olika bönhusen.</p><p>Den nyevangelistiska väckelsen kom främst från Skottland men även från England och Tyskland och var inspirerad av metodismen, herrnhutismen och pietismen. I Norrland drabbades människorna starkt av denna väckelserörelse som kom över Sverige och då började det s.k. ”Norrlandsläseriet”, där människor träffades till möten hemma hos varandra för att läsa och lära sig mer om kristendomen. Detta var dock förbjudet genom lag sedan 1726, det så kallade konventikelplakatet, men kom att mjukas upp via lag.</p><p>Västerbotten var det landskap som fick mest mersmak av väckelsen och detta tros ha påverkat norra Ångermanland, den del av landet där Örnsköldsvik och Nätra ligger.</p><p>När jag så intervjuade mina informanter, fick jag fick veta att en stor orsak till att bönhusen kom att byggas var att människor i byarna behövde någonstans att träffas för att umgås. Till detta finns flera orsaker, bland annat att man ville få bukt på alkoholismen och för att man fick en annan ruljans på livet genom industrialismen och att man jobbade på industrier.</p><p>Att bönhusen är så många kan bero på att byarna var mer befolkade förr i tiden. Även att Nätraborna har tagit hand om bönhusen och använt dem så pass länge kan ha gjort att de står kvar än idag. Bönhusen har också betytt mycket för folket i byarna. Jag har fått många perspektiv på denna fråga, bland annat att det skulle ha betytt extra mycket för kvinnorna i Köpmanholmen, men också för alla människor i byarna i och med att de hade en plats att samlas på när det behövdes, och någonstans att gå när de ville umgås.</p>