Relevant bibliographies by topics / Väckelserörelse / Dissertations / Theses
To see the other types of publications on this topic, follow the link: Väckelserörelse.

Dissertations / Theses on the topic 'Väckelserörelse'

Author: Grafiati
Published: 4 June 2021
Last updated: 6 February 2022

Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles

Select a source type:

Consult the top 20 dissertations / theses for your research on the topic 'Väckelserörelse.'

Next to every source in the list of references, there is an 'Add to bibliography' button. Press on it, and we will generate automatically the bibliographic reference to the chosen work in the citation style you need: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.

You can also download the full text of the academic publication as pdf and read online its abstract whenever available in the metadata.

Browse dissertations / theses on a wide variety of disciplines and organise your bibliography correctly.

1

Hollström, Hampus. "Laestadianism, modern kultur och medier : En innehållsanalys baserad på medias skildringar av en kristen väckelserörelse samt dess didaktiska implikationer." Thesis, Karlstads universitet, Institutionen för samhälls- och kulturvetenskap, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-66019.

Full text
Abstract:
The aim of this essay seeks to study the laestadian movements perspective on modern culture, based on what has been reported in a Swedish media context. Through a subjective perspective of the self-experienced school attendance, all the modern culture that is being discussed in this essay where being utilized. A study with this focus was of interest, based upon this reflection. The material, which is the media, consists of 53 sources, originated from 26 different media actors. The method that is primarily being used to study this phenomenon is a content analytical approach which in practical t
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Diehl, Monika. "-Måste det här vara som en väckelserörelse? : en studie om (det som kallas) entreprenöriellt lärande i grundskolan, utifrån Basil Bernsteins begreppsapparat." Doctoral thesis, Umeå universitet, Pedagogiska institutionen, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-133037.

Full text
Abstract:
The aim of this compilation thesis is to describe prerequisites for what, in a Swedish educational context, is often called ‘entrepreneurial learning’ and to examine the possible influence that this has on school practice. The study was carried out in two lower secondary schools and was guided by the following two research questions. First, how is entrepreneurial learning reflected in educational practice regarding teaching, learning and assessment? Second, how has the phenomenon of entrepreneurship been recontextualized in educational discourse through politics and policy? Basil Bernstein’s c
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Sundqvist, Isabell. "Erikjansarna i Alfta : En undersökning om Erik Janssons missionsframgångar och om karismans betydelse för dessa." Thesis, Högskolan i Gävle, Religionsvetenskap, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-36257.

Full text
Abstract:
Erik Jansson startade väckelserörelsen Erikjansarna på 1800-talets mitt. Rörelsen hamnade i konflikt med myndigheter och ortsbor innan Erik Jansson och anhängarna valde att emigrera till Amerika. I denna uppsats undersöks faktorerna som bidrog till att Erikjansismen kunde bli så stark i Alftatrakten och hur Erik Jansson fick så många anhängare att följa med till Amerika. Erik Jansson beskrivs som en man med karismatiska drag, vilket kan vara ett av motiven på Erik Janssons missionsframgångar. Med hjälp av Max Webers teori om karisma så undersöks Erik Janssons karismatiska egenskaper.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

Jakobsson, Gunilla. "”Här är icke kvinna eller man” : väckelserörelsen i Sättna 1855-1926: Gårdtjärns missionsförsamlings bakgrund, bildande och verksamhet ur ett genusperspektiv." Thesis, University of Gävle, Ämnesavdelningen för religionsvetenskap, 2004. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-3599.

Full text
Abstract:
<p>Mitt syfte är att ge en bakgrund till att Gårdtjärns Missionsförsamling bildades 23 februari 1908, att beskriva bildandet och den första tidens verksamhet till år 1926. Som titeln antyder vill jag konfrontera denna verklighet mot det ideal av jämlikhet mellan kvinnor och män som finns i orsaken till bildandet, Bibelns ord.</p><p>De frågor jag ställt till det material jag kunnat ta del av är</p><ul><li>Hur såg livet i Sättna socken och Gårdtjärns by ut vid sekelskiftet?</li><li>Hur växte väckelsen fram till det att väckelsen kom till Sättna på 1850-talet?</li><li>Hur växte väckelsen fram i S
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

Larspers, Torbjörn. "Konfessionalitet och medbestämmande : Evangeliska Fosterlands-Stiftelsens struktur och den nyevangeliska väckelserörelsens regionala nivå fram till 1922." Doctoral thesis, Uppsala universitet, Teologiska institutionen, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-183586.

Full text
Abstract:
In May 1856 the EFS (the Swedish Evangelical Mission Society), influenced by the new evangelism-movement, was established as an “internal mission” within the Church of Sweden. During the same period the “new evangelism” revival movement established regional organizations in order to coordinate the movement in different parts of the country. These regional organizations consisted of the movement’s local mission societies in a province or part of a province of Sweden. This study will focus on democracy and theological identity in the EFS through an analysis of how the regional organizations acte
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
6

Hernefeldt, Heidi. "Læstadius och Wieselgrens kamp i norr och söder mot alkoholmissbruket." Thesis, University of Gävle, Department of Humanities and Social Sciences, 2003. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-528.

Full text
Abstract:
<p>Jag vill genom denna uppsats ta reda på vilka likheter och olikheter som finns mellan Lars Levi Læstadius och Peter Wieselgren. Dessa två präster levde på 1800-talet, de var oerhört hängivna av att vilja bekämpa brännvinet som förstörde och skapade ett sånt elände för människorna.</p><p>Både Læstadius och Wieselgren ansåg att alkoholmissbruket måste angripas från roten för det var den som framförallt orsakade allt lidande hos människorna.</p><p>Læstadius ansåg att det moraliska fördärvet var orsaken till alla laster och för att komma åt det hela, så måste det lyftas upp på en högre front nä
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
7

Hennersson, Zemrén Maria, and Sofia Lundman. "Pingstkyrkan - nu och då : en rörelse i förändring." Thesis, University of Gävle, Ämnesavdelningen för kultur- och religionsvetenskap, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-4756.

Full text
Abstract:
<p>Denna uppsats behandlar Pingstkyrkans uppkomst och framväxt. Syftet med vår uppsats var att undersöka hur Pingstkyrkan förändrats över tiden, hur sekulariseringen har påverkat denna karismatiska rörelse. För att få svar på våra frågeställningar har vi använt oss av både ett litteraturstudium och en kvalitativ metod. Frågorna om uppkomst och framväxt är sålunda besvarade genom litteraturstudium, och frågor om människors anslutning och tillhörighet till Pingstkyrkan är besvarade genom djupintervjuer av äldre och yngre medlemmar.</p><p>Resultatet visade att Pingstkyrkan i Sverige har sina rött
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
8

Koivisto, Anna. "Öst- och västlæstadianismen." Thesis, University of Gävle, Ämnesavdelningen för religionsvetenskap, 2004. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-3744.

Full text
Abstract:
<p>Lars Levi Læstadius (1800-1861) var en stor och viktig människa. Han är ihågkommen och mycket omskriven. Læstadius var en aktiv nykterhetskämpe, botaniker och älskad präst. Utöver detta var han även den som grundade den märkliga väckelsen omkring år 1845 som än idag bär hans namn: læstadianismen. Læstadianerna, som de troende kom att kallas, lyssnade till denne stränga man och lärde sig att leva som han predikade, ett enkelt och nyktert liv. De kristna höll ihop under hela Læstadius liv och även en tid efter hans död, då den nye ledaren blev Læstadius följeslagare, Johan Raattamaa. Under ha
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
9

Hansson, Monica. "Edsbyns kyrkliga liv i slutet av 1900-talet : en beskrivning av det religiösa intresset i en traditionell väckelsebygd, med en jämförelse över svenskarnas religiösa intresse." Thesis, University of Gävle, Ämnesavdelningen för religionsvetenskap, 1999. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-3836.

Full text
Abstract:
<p>Den tid vi lever i ger oss ständigt ny information och kunskap om den förändring samhället genomgår. Våra privata värderingar och vår livsstil förändras i takt med att samhället ändras. Förut var det kyrkan som påverkade människans tro och livsstil, men genom sekulariseringen ändrades tankesättet. Väckelserörelsernas uppkomst och utveckling hör ihop med de samhällsförändringar som ägde rum i mitten av 1800-talet. I många församlingar läggs tyngdpunkten vid individens personliga omvändelse – en ”pånyttfödelse” som skall påverka hela vardagen. I Hälsingland utvecklades en folklig läsarverksam
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
10

Berglund, Linda. "Väckelsen och bönhusen i Nätra församling : varför de kom, varför de var så många och vad de hade för betydelse för bygden." Thesis, University of Gävle, Department of Humanities and Social Sciences, 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-519.

Full text
Abstract:
<p>I min hemförsamling Nätra, Örnsköldsviks kommun, finns det många bönhus, ungefär ett i varje by. Jag undrade varför det var på det viset, och bestämde mig för att ta reda på detta genom att intervjua människor som är eller har varit aktiva i de religiösa föreningar och samfund som driver de olika bönhusen.</p><p>Den nyevangelistiska väckelsen kom främst från Skottland men även från England och Tyskland och var inspirerad av metodismen, herrnhutismen och pietismen. I Norrland drabbades människorna starkt av denna väckelserörelse som kom över Sverige och då började det s.k. ”Norrlandsläseriet
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
11

Backström, Andreas. "Gefle Baptistförsamling 1880-1906 : social sammansättning och moralisk disciplinering." Thesis, University of Gävle, Ämnesavdelningen för kultur- och religionsvetenskap, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-4679.

Full text
Abstract:
<p>Min hypotes är att Gefle Baptistförsamlingen borde vara en arbetarförsamling. Mitt huvudsyfte är att göra en social klassificering av Gefle Baptistförsamling vad gäller klass, kön och ålder. Ett annat syfte är att undersöka vad Gefle Baptistförsamling ansåg vara viktig information om sina medlemmar samt att undersöka om vilka medlemmar som blev uteslutna från församlingen och varför. Klassificeringsschemat har hämtats från Sven Lundkvist och tillägg på schemat har gjorts av mig själv och Udd. Arbetarklassen utgjorde liksom kvinnorna en stor majoritet i församlingen, medan styrelsen utgjorde
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
12

Sandström, Maria. "Erikjansarna : relationen ledare, förkunnelse och kvinnor åren 1840-1846." Thesis, University of Gävle, Department of Humanities and Social Sciences, 2005. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-511.

Full text
Abstract:
<p>I min jämförelse mellan forskarna Emil Herlenius och Cecilia Wejryd har jag undersökt i huvudsak tre delar, Erik Jansson som ledare, syndfrihetsläran samt Janssons relation till erikjansarna, och då i synnerhet till de kvinnliga anhängarna. Det som skiljer sig väsentligt mellan de två forskarna är deras syn på vilka anhängarna var. Wejryds hushållsdimension ger en helt ny insikt och förståelse för Janssons relationer, i huvudsak till de kvinnliga anhängarna. I Janssons budskap och förkunnelse och då i huvudsak syndfrihetsläran som jag studerat skiljer sig inte forskarna åt, åtminstone inte
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
13

Ljung, Kalle. "Hedbergianerna i Järvsö : en historisk studie." Thesis, University of Gävle, Ämnesavdelningen för religionsvetenskap, 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-3934.

Full text
Abstract:
<p>Den egna nyfikenheten, studierna i religionsvetenskap samt ett intresse för hembygdshistoria har fått mig att välja det ämne som denna uppsats handlar om. Viljan till att försöka levandegöra en del av traktens historia har också varit den största drivkraften i detta arbete.</p><p>Huvudämnet för uppsatsen handlar om en religiös sekt i Järvsö under 1800-talet. Sekten kallades i folkmun för ”hedbergare” men är i kyrkohistorien mer känd under namnet hedbergianer. Båda dessa namn kom av att församlingsmedlemmarna i dessa utbytargrupper inspirerades av en finsk präst vid namn Fredrik Gabriel Hedb
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
14

Lindvall, Julia. ""Komma ej arken, bränna vi biblarna" : En studie av två tornedalska väckelserörelser över två sekel." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för idé- och samhällsstudier, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-149801.

Full text
Abstract:
This essay aims to study and compare two religious movements in Tornedalen, Sweden, during two centuries. The Laestadian movement was founded by Lars Levi Laestadius during the 1840's in a, according to him, sinful society. Laestadius contributed to end a lot of the alcoholic abuse and also made the population a God-fearing people. Almost a century later, a man named Toivo Korpela stood up against the traditional laestadian norms and decided to preach his faith on his own. After a few years, the movement went in a new direction with the leadership of Sigurd Siikavaara. It turned into a sect, w
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
15

Englund, Viktor. "Metodismen i Kalmar åren 1868-1901 : En studie av sociala strukturer, attityder och föreställningar inom en gren av väckelserörelsen." Thesis, University of Kalmar, School of Human Sciences, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hik:diva-1015.

Full text
Abstract:
<p>Denna uppsats syfte är att tudelat i två större undersökningsområden. Den första delen utgörs av en kvantitativ studie av hur Kalmar metodistförsamlings sociala struktur såg ut och hur den förändrades under åren 1868-1901. Utifrån församlingens ministerialböcker har jag konstruerat tabeller där medlemmarnas yrkes- eller civilstatus presenterats. Dessa uppgifter har sedan jämförts med konferensprotokoll där det framgått vilken ställning olika personer inom församlingen hade. Den sociala sammansättningen inom församlingen dominerades av kvalificerade yrkesarbetare under de tre första nedslage
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
16

Pahlm, Lars Gunnar. "Läran tidsandan och nätverken : En litteraturstudie av kyrkan i samhället 1800-1870." Thesis, Växjö University, School of Humanities, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:vxu:diva-2588.

Full text
Abstract:
<p>The period of church awakening in Sweden during the first half of the nineteenth century, has had a great influence on the Swedish society. During that time certain persons are to be noticed. Peter Fjellstedt and Peter Wieselgren, priests in the Swedish Church, are among those who were of special importance. But even the British preacher George Scott and later the Swedish layman Carl-Olof Rosenius became aware of the importance of networking. They all felt a call from God to preach a message of redemption and restoration. The people of Sweden were at that time under a burden of poverty, dru
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
17

Floberg, Maja. "Syföreningens gåvopraktiker : - en exempelstudie av två syföreningar i Betlehemskyrkans Missionsförsamling Göteborg." Thesis, Teologiska högskolan Stockholm, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:ths:diva-36.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
18

Thornfält, Alexander. "Att vara sekulär: Flykten från statsreligion : En studie om en sekulariseringsprocess i Gustavi församling under åren 1860-1903." Thesis, Karlstads universitet, Institutionen för samhälls- och kulturvetenskap (from 2013), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-77500.

Full text
Abstract:
Secularization is an ambiguous concept. An important part of the Swedes' self-understanding is about a larger secularization process that forms the basis of Swedish society. The link between revival movements and secularization indicates a paradoxical relationship, since "revival" may have meant religious renewal; repentance or spiritual awakening. Spiritualism has been hijacked by religion, an individual spiritual center does not have to mean an "invisible religion". The release from the supremacy of religion can mean the prophet, the pope, the priest, the church or the state religion. This e
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
19

Gunner, Gunilla. "Nelly Hall: uppburen och ifrågasatt : Predikant och missionär i Europa och USA 1882-1901." Doctoral thesis, Uppsala universitet, Missionsvetenskap, 2003. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-3414.

Full text
Abstract:
In 19th century Sweden women preached in the popular revival movements as they did in the other Nordic countries, in Great Britain and the United States. One of the most famous preachers in Sweden was Nelly Hall (1848–1916). Internal and external evidence of her public life is the main focus of the study, and in this way it seeks to uncover the origin of her inspiration and to specify her connection to the spiritual movements of the time, at the same time that it analyses the reception and the debate of women as preachers in the period when she was active. Nelly Hall studied at the Royal Schoo
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
20

Niskanen, Anoo. "“Joskus rajaton rikkoo rajan – Ibland bryter den gränslösa gränsen” : Religiös identitet hos första, andra och tredje generationens sverigefinländare." Thesis, Högskolan i Gävle, Religionsvetenskap, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-25443.

Full text
Abstract:
Syftet med denna studie har varit att undersöka vilka olika religiösa inriktningar som finns bland sverigefinländare idag och vilken religiös bakgrund de har. Ett annat syfte har varit att ta reda på om religionen spelar en primär eller en sekundär roll för identiteten jämfört med kultur och språk hos sverigefinländare, och om det finns skillnader i den religiösa identiteten hos första, andra och tredje generationens sverigefinländare, samt hur dessa förmodade skillnader kan förklaras. En annan målsättning med denna studie har varit att undersöka hur religiositet uttrycks hos första, andra och
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
We offer discounts on all premium plans for authors whose works are included in thematic literature selections. Contact us to get a unique promo code!

To the bibliography