Academic literature on the topic 'Väggskivor'

The regulatory framework for constructional calculations in Sweden did expire In January the 1.st, 2011.Since then the constructional regulatory that originally were composed by Boverket (BKR) has been replaced by new common range (Eurocodes) for the entire European Union. This transition has led to changes in existing rules and standards regarding dimensioning area in Grids and has forced a need for updating to structural Engineers. The new calculation system has caused time-consuming studies of the new rules and a proper understanding of all the advice and regulations for the entire profession. This study has been carried out in cooperation with the firm "Knut Jönson Ingenjörs AB i Stockholm”, that has been affected by this transition as all other consulting firms. The firm has requested for a calculation method of wall beams according to Eurocodes. The study's focus is therefore to clarify the rules and guidelines regarding the design of wall beams according to the new regulation. The calculation model describes step by step how the dimensioning has been carried out. The result indicates the amount of reinforcement, required for s a solid construction. Two different cases has been reviewed regarding reinforcement arrangement .In one case calculates the amount of reinforcement in the joist meanwhile in the other case calculate the reinforcement in the wall. To comprehend the process of dimensioning according to those different norms compares theirs calculations. Illustration of both of those calculations according to their norm has been enclosed as appendix 1-2 in the report. An Excel program has been elaborated for dimensioning of wall beams according to EK3. The firm's existing Excel-page according to BBK 044 has been applied as basis. The difference in those two dimensioning methods has been analyzed with consideration to obtained results of calculation illustration. In the analyze appears the result based on those two cases of reinforcement arrangements. It shows that tension condition in frameworks model is runes by core details and board’s height. The differences in these two calculation methods were fractional. It seems difficult to decide which method provides a more secure result but Ek seems to be more substantial.<br>Regelsystemet för konstruktionsberäkningar i Sverige har upphört att gälla från och med den första januari 2011. Boverkets konstruktionsregler (BKR) har därmed ersatts av ett nytt gemensamt regelsystem (Eurokoder) för hela Europa unionen. Övergången har medfört förändringar gällande både regler och normer vid dimensionering av bärverk . Dessa förändringar har mest påtvingat byggnadskonstruktörer att uppdateras. Det nya beräkningssystemet har orsakat tidskrävande studier av de nya reglerna samt en korrekt uppfattning av alla råd och föreskrifter för alla konstruktörer. Detta arbete har genomförts i samarbete med företaget Knut Jönson Ingenjörs AB i Stockholm vilket är ett bland de alla konsultföretag som har påverkats av denna övergång . Företaget har önskat sig en beräkningsgång för väggskivor enligt Eurokoder. Rapportens tyngdpunkt ligger därför i att tydliggöra vilka regler samt anvisningar gäller vid dimensionering av väggskivor enligt den nya normen. Beräkningsmallen redogör stegvis om hur dimensioneringen genomförs. Resultatet anger armeringsmängd som erfordras för att konstruktionen ska få tillräcklig hållfasthet. Två olika fall har betraktats när det gäller anordning av armeringar. I det ena fallet beräknas armeringsmängden med anordning av armering inom en anslutande bjälklagstjocklek medan i det andra fallet utförs beräkningar med anordning av armeringar inom väggtjockleken. För att få en ingående förståelse av dimensioneringsprocessen enligt de olika normerna har en beräkningsjämförelse utförts. Beräkningsexemplet enligt både normerna är bifogad som bilaga 1-2 i rapporten. Ett Excel-blad har även utvecklats för dimensionering av väggskivor enligt EK 1. Företagets befintliga Excel-blad enligt BBK 042har tillämpats som underlag. 1 Eurokoder Skillnaden mellan de två dimensioneringsmetoderna har analyserats med hänsyn till erhållna resultat från beräkningsexemplet. I analysen framgår resultatet utifrån beräkningsexemplet för de två fall av armeringsanordningar. Det har visat sig att spänningstillståndet i fackverksmodellen styrs av upplagsdetaljer samt skivans höjd. Skillnaden mellan de två olika beräkningsmetoderna var marginella. Det är väldigt svårt att avgöra om vilken metod ger ett säkrare resultat men EK uppfattas som en mer omfattande metod .

<p>Syftet med detta examensarbete är att undersöka och jämföra två olika beräkningsmetoder när det kommer till beräkningar av väggskivor. Den ena beräkningsmetoden baserar sig på traditionella handberäkningar där anvisningarna i BBK 04 (Boverket 2004) och Betonghandbok Konstruktion (Lorentsen, Mogens, Cederwall, Krister & Östlund, Lars (red.) (1990)) följs. Den andra metoden baserar sig på finita elementmetoden, och utförs med hjälp av programmet Strusoft FEM-Design Wall. Med Finita elementmetoden delas konstruktionen upp i flera små delar, så kallade finita element, som sedan beräknas var för sig, och sedan sätts alla delarna ihop till ett resultat för hela konstruktionen. Två olika väggskivor beräknades, en solid väggskiva samt en väggskiva med ett dörrhål i.</p><p> </p><p>Vid jämförelsen på den solida väggskivan visade sig resultaten stämma väl överens med varandra. Ungefär lika stor erforderlig armeringsarea erhölls med bägge beräkningsmetoderna. Dock så gav det FEM-baserade programmet en någon större armeringsmängd mätt i kg armering per kubik betong.</p><p>Vid jämförelsen av väggskiva 2, vilken hade ett dörrhål intill ena stödet, visade det sig att de olika beräkningsmodellerna betraktade konstruktionen på olika sätt, så där gick inte den erforderliga armeringsarean att jämföra på samma sätt. Här jämfördes istället de olika armeringsutföranden som erhölls.</p><p> </p><p>Att jämföra de olika beräkningsmetoderna direkt mot varandra och säga vilket som gav det bättre resultatet visade sig vara mycket svårt, då det är helt olika metoder. Generellt kan det sägas att de olika metoderna passar bra vid olika tillfällen.</p><br><p>The intent of this essay is to perform a comparison between two different methods to calculate wall-beams. The first method is based on manual calculations performed according to the Swedish building regulations BBK 04 (Boverket 2004) and  Betonghandbok Konstruktion (Lorentsen, Mogens, Cederwall, Krister & Östlund, Lars (red.) (1990)). The second method is based on the finite element method (FEM), and is performed using the computer program Strusoft FEM-Design Wall. With the finite element method the construction is divided into smaller volumes, referred to as finite elements, which are calculated separately and then joined together to get a calculated result for the whole construction.</p><p>The calculations were performed on two different wall-beams, one solid, and one containing a door opening.</p><p> </p><p>The comparison on the solid wall-beam showed that the two different methods resulted in about the same result. Although the calculation of program based on FEM resulted in a little larger amount of rebar measured in kg rebar per cubic meter concrete.</p><p>On the comparison of the second wall-beam, which contained a door opening near one of the supports, proved that the two different methods looked upon the construction different ways. Because of this, no comparison of the required amount of rebar could be performed. Instead the different ways of the positioning of rebar were investigated.</p><p> </p><p>To make the comparison of the two different methods proved to be very difficult, due to the fact that these are very different. Generally speaking it could be said that the two different methods are suitable in different situations.</p>

Fackverksmodellering (eng. strut-tie modeling) är en accepterad och rationell beräkningsmetod för betongkonstruktioner där vanlig balkteori inte kan appliceras. Det gäller områden för s.k. diskontinuitetsregioner (D-regioner). Den komplexa spännings- och kraftfördelningen som uppstår i D-regioner substitueras till fackverkskomponenter i form av trycksträvor, dragstag och noder. Lastfallen omvandlas, under förenklade villkor, med andra ord till ett lösbart fackverksfall. Metodiken för tillgångasättet har länge ansetts som iterativ och långdragen process, där ett fackverk antas samt optimeras tills ett godtyckligt och rimligt fackverk har uppnåtts. Erfarenhet har betydelse för hur fackverksutformningen kommer att se ut. Oerfarna ingenjörer kan till en början ha svårt att se hur spännings- och kraftfördelningen i en betongkonstruktion sprider ut sig. Med hjälp av FEM kan fackverksmodelleringens process effektiviseras. Spänningsoch kraftfördelningen kan tas fram i belastande betongkonstruktioner i form av finita elementmodeller. Därmed kan konstruktörerna visuellt utforma fackverket efter fördelningen. I studien har ett verkligt fall tillhandahållits från företaget WSP. Konstruktionsdelen som ska dimensioneras är en väggskiva från ett flerbostadshus i Stockholm. Med FEM-design har väggskivan rekonstruerats till en finita elementmodell med en framtagen spännings- och kraftfördelning. Fördelningen har använts som ett underlag för vidare dimensionering för hand efter Svenska Standard, Eurokod 2. Resultaten visar att det är möjligt att utforma ett fackverk med FEM-design som underlag. Även framtagna stångkrafter och upplagskrafter har jämförts mellan handberäkning och FEM, som visar att skillnader mellan beräkningsmetoderna är mellan ungefär 5,1-7,7 %, dock bara för studiens fall. Rapporten visar att en påskyndning i processen kan göras om man använder FEM. Metoden möjliggör en förenkling i processen som kan nyttjas av oerfarna konstruktörer. Detta kan bidra till en bättre slutprodukt och gynna utvecklingen för byggbranschen i slutändan.<br>Strut-tie modeling is an accepted and rational calculation method for regions in concrete structures where Berouille-theorem can’t be applied. These regions are so called discontinuity regions (D.regions). The stress and force distribution is substituted for strut, ties and nodes much like the members of a truss. Complex load-bearing cases can be transformed, under simplified conditions, to solvable cases. The strut-tie modeling can be seen as an iterative process. At the start of the process the form of the truss is assumed and optimized through trial and error. Experience in the field is therefore of big significance, where unexperienced designers can have a hard time to visualize the stress and force distribution through the concrete structure. The purpose of the study is to use the strut-tie method on a concrete structure. The study will investigate if the strut-tie method can be simplified and if the assumed truss is reasonable. The stress and force distribution is going to be visualized through a finite element model, and hence try to eliminate the iterative modelling phase. In the study, a real load-bearing case will be examined. The concrete structure is a deep beam in an apartment block in Stockholm, Sweden. The designs of the apartment have been provided from the multinational company WSP. The deep beam have been reconstructed to a finite element model through the program FEMdesign 17 3D Structure. The visualized results from the stress and force distribution have been used as a base for further calculations, with the strut-tie method, in accordance to Eurocode 2. The result from the study shows that it’s possible to create a truss from FEM-designs visualized stress- and force distribution. In the study a comparison have also been made between truss member forces calculated by strut-tie and the forces calculated by FEM-design. It shows a difference between 5,1-7,7%. The study shows through the program FEM-design 17 that strut-tie method can be improved, and help unexperienced designers during the truss modeling phase.