Academic literature on the topic 'Vägledd läsning'

Uppsatsen behandlar kiwimetoden som läsinlärningsmetod bland elever i årskurs F-2. Kiwimetoden innefattar fyra moment i läsinlärningen; gemensam läsning, vägledd läsning, självständig läsning och högläsning och metoden fokuserar på att samtala kring text. Syftet med undersökningen är bland annat att undersöka vad undervisande pedagoger anser är för- och nackdelarna med kiwimetoden och hur de upplever att eleverna utvecklas i sin läsning med hjälp av metoden. Undersökningsmetoden är intervjuer med fyra pedagoger som har olika mycket erfarenhet av kiwimetoden i läsundervisningen. Resultatet av undersökningen visar att pedagogerna upplever att eleverna tycker det är intressant med läsning och att eleverna läser mycket genom metoden. Samtal om det eleven läser, hör eller ser när hon eller han läser är utgångspunkt för förståelse av texten. Detta upplever pedagogerna som motiverande i läsinlärningen då varje elev oavsett förkunskap är delaktiga. Möjligheten att dela in eleverna i nivåanpassade grupper är en fördel, eftersom eleverna då får arbeta utifrån sin egen kunskapsnivå. Pedagogerna betonade flera fördelar med kiwimetoden. Enda nackdelen som kom fram av undersökningen var att metoden kanske inte passar alla elever; då måste pedagogen finna andra vägar för just den eleven. Kiwimetoden upplevdes annars vara en bra utgångspunkt i läsinlärningen.

Syftet med vårt examensarbete är att undersöka vilka förutsättningar som finns att arbeta med storboksmetoden och relatera dessa till hur storboken används på Nya Zeeland. Undersökningen är av kvalitativ karaktär och bygger på en kvalitativ enkätundersökning, intervjuer med fyra lärare samt en intervju med en förlagsredaktör på Bonnier Utbildning. Resultatet visar på de förutsättningar som finns för att arbeta med storboksmetoden i Sverige idag och dess ställning. Genom intervjuer med lärarna undersöker vi även varför eller varför inte de svenska lärarna skulle kunna tänka sig att undervisa utifrån storboksmetoden. Undersökningen pekar på de olika förutsättningar som finns att arbeta utifrån storboksmetoden beroende av skolans ekonomi, huruvida skolan är kommunal eller privat och skolans läge. Under intervjuerna märkte vi också att lärarnas pedagogiska arbetssätt påverkas mycket av skolans och samhällets kunskapssyn, skolans styrning samt lärarnas kännedom om olika läs- och skrivmetoder. Att storboksmetoden inte fått ett större genomslag i den svenska läs- och skrivinlärningen tror vi kan bero på lärarnas rädsla för att använda en metod de inte känner sig säkra på. Att metoden inte heller har fått framstående svenska forskare bakom sig kan även vara ett skäl till lärarnas skepticism. För att elever ska kunna lära sig läsa och skriva krävs en beredskap där läraren möter alla barn där de befinner sig i sin utveckling. Enligt oss är det också viktigt att ta i beaktande att alla barn lär sig på olika sätt och lärare måste vara beredda på att använda sig av olika läs- och skrivinlärningsmetoder, där de stora böckerna från Nya Zeeland kan vara en av dem.

Uppsatsen behandlar en läs- och skrivutvecklingsmetod, Kiwimetoden. Metoden härstammar från Nya Zeeland och grundtanken är att elever genom socialt samspel i meningsfulla sammanhang utvecklar språkkompetens. Nya Zeelands skola anses vara ”pedagogikens Mecka” och intresserar ”skolfolk” världen över. Fokus i studien ligger på hur den nyzeeländska skolans metod kan anpassas till det svenska skolsystemet. Studien belyser även lärares erfarenhet av Kiwimetoden samt den praktiska tillämpningen av läsundervisningsformen vägledd läsning, i grundskolans tidigare år. Verksamhetsfältet är även detsamma som vi, författare till denna uppsats, kommer att bli verksamma i. Sex lärare som använder sig av Kiwimetoden verksamma i södra och mellersta Sverige har intervjuats och observerats. Lärarna anser att det är till elevernas fördel att arbeta med Kiwimetoden då tonvikten ligger på språk och kommunikation. Metoden inbjuder till ett flexibelt arbetssätt lämpligt för individualisering. Arbetssättet uppmuntrar eleverna till delaktighet och reflektion, enskilt och i grupp. Lärare som arbetar utifrån Kiwimetoden följer ett viktigt mål i läroplanen: att väcka elevernas nyfikenhet och lust att lära.

Syftet med uppsatsen är att undersöka vilken ställning sakprosan har i undervisningen när några lärare utvecklar elevers läsförståelse på låg- och mellanstadiet. Studien är kvalitativ och baseras på intervjuer med fem lärare i på låg- och mellanstadiet från fyra olika skolor. Materialet behandlas ur ett sociokulturellt perspektiv och utgår från rådande läsforskning och resultat i den internationella undersökningen PIRLS 2011. Resultatet visar att lärarna använder flera väl beprövade metoder och modeller för undervisning i läsförståelse, som till exempel genrepedagogik, vägledd läsning och strukturerade boksamtal. Lärarna är väl uppdaterade när det gäller läsutvecklande metoder och läsförståelse, medan lärarnas undervisning i läsförståelse utifrån sakprosatexter kan utvecklas vidare. Sakprosatexterna väljs i första hand utifrån sakinnehållet och läsbarheten hos dessa texter kommer i andra hand.