Academic literature on the topic 'Val av läromedel'

Syftet med undersökningen är ta reda på hur verksamma lärare motiverar sitt val av läromedeli sin matematikundervisning samt vilka faktorer som kan påverka valet. Metoden för attgenomföra denna undersökning är en kvalitativ metod med hjälp av semistruktureradeintervjuer. Intervjuerna har genomförts enskilt med varje respondent både digitalt men ocksåfysiskt. Matematikboken är det vanligaste förekommande läromedlet inom ämnet och användsför färdighetsträning. Valet av läromedel grundar sig ofta i vad lärarkollegiet har diskuterat vidämnesträffar men också beroende på vilken elevgrupp den undervisande läraren har. Ekonomi och lärarkollegiet är två yttre faktorer som väger in i valet av läromedel.

This study uses interviews to investigate what kinds of teaching material three teachers in the early years of compulsory school use, and how and why they have chosen to use these particular materials. The study also examines which factors guide the teachers in their choice, and what they see as teaching material. The study applies a sociocultural perspective on learning, viewing teaching aids as artefacts created by humans and as a communicative tool in teaching. The informants’ interview responses have been analysed using content analysis. The result shows that the teachers use several different forms of material to teach Swedish to pupils in the early years of compulsory school. They see and use both publisher-produced textbooks and traditional photocopied handouts, as well as tablets, computers and other material, as teaching aids. The teachers think it is important to use more than one form of material in teaching, and that a functional teaching aid should be capable of individual adaptation so that every pupil can work at his or her level of knowledge. Teaching material should also be motivational so that the pupil will be able to acquire an improved knowledge in the subject of Swedish. The potential for individual adaptation is a factor that guides the teachers in their choice of teaching material, but they also consider the look of the material and the faith they place in the textbook publisher.

Syftet med denna studie var att undersöka vilka motiv lärare anger för sina val och sin användning av läromedel i grundskolans tidigare år. Intresse riktas mot även hur lärare argumenterar kring dessa val samt att förstå lärarens val och argument i relation till deras uppfattningar om lärande och undervisning i matematik. Särskilt undersöks motiven i relation till motivationsskapande undervisning. Jag ville ta reda på hur lärare använder läroboken i undervisningen, om lärobok används och om den kompletteras med annat. Med läromedel avses i denna studie det material som syftar till att hjälpa eleven att tillägna sig kunskaper i matematik. Exempel på läromedel som förekommer i studien är lärobok, laborativt material och informations- och kommunikationsteknik (IKT). Studien var genomförd med hjälp av en enkät med öppna frågor som har besvarats av sex lärare och med en telefonintervju. Det resultat som framkommit ur studien är att läroboken dominerar i matematikundervisningen. Resultatet visar även att läromedel valdes oreflekterat av lärarna. För att motivera eleverna att lära sig matematik använder lärarna olika strategier. Flera kontextuella och sociala begränsningar som finns i resultatet var bland annat lärarens bristande kunskaper i IKT och lärares antal år i yrket. Nyckelord: motivation, läromedel, lärares syn, Paul Ernest.
The purpose of this study was to investigate what motives teachers in primary school give for their choices and use of textbooks and teaching materials. The study focusses on how teachers argue around these choices and their choises and arguments in relation to their belifes about teaching and learning mathematics. Of particular interest are arguments related to teacher enhancement of student motivation. I wanted to find out how teachers use the textbook in class, if a textbook is used and if it is supplemented with another theaching materials. The term teaching materials is in this study used to include all materials that aims to help student acquire knowledge in mathematics. Examples of teaching materials that occur in the study are textbooks, hands-on materials and Information and Communication Technologies (ICT). The study was conducted using a questionnaire with open-ended questions that were answered by six teachers, and a telephone interview. That results emerging from the study show that the textbook dominates in mathematics education. The results also show that the teachers often chose textbooks and teaching materials without much reflection. To motivate students to learn mathematics teachers use different strategies. Several contextual and social limitations appear in the results, including the teacher's lack of knowledge of ICT and teacher's number of years in the profession. Keywords: motivation, teaching materials, teachers' views, Paul Ernest.

SammanfattningSyftet med denna studie är att undersöka lärarens val och användning av matematikläromedel i grundskolans tidigare år. Med läromedel avses i denna studie det material som syftar till att hjälpa eleven att tillägna sig kunskaper i matematik. Exempel på de läromedel som förekommer i studien är lärobok, egenproducerat material, informations- och kommunikationsteknik (IKT) samt konkret material som ger möjlighet för flera sinnen att verka. Vi har valt att genomföra vår studie med stöd av två delstudier, intervju och observation. Våra intervjuer synliggör i huvudsak lärarens syn på vad som är viktigt vid lärande i matematik samt vad som ligger till grund för valet av läromedel. Genom observationerna tar vi del av hur läraren använder sina läromedel i matematikundervisningen. Under studiens gång har vi tagit del av litteratur som vi anser relevant för vår studie. Detta i syfte att kunna jämföra vår studies resultat med den litteratur vi läst. Det resultat vi kommit fram till i vår studie är att lärarna varierar sin användning av läromedel men att det sällan förekommer en tydlig koppling mellan de läromedel som används. Detta medverkar till ett begränsat lärande för eleven. Ett annat resultat vår studie visar är att lärarna saknar kunskap i att använda IKT-utrustning, som finns i samtliga klassrum, i pedagogiskt syfte.

I detta examensarbete diskuteras frågor kring lärares val av läromedel igymnasieskolans engelskundervisning. Läroboken har en mycket stark roll inom skolan,framför allt inom språkundervisningen, även om lärarna är fria att välja att arbeta utanen lärobok. Syftet med detta examensarbetet är att studera varför lärare väljer att arbetamed en lärobok, eller varför de väljer att arbeta med annat material i sin undervisning.Tanken är att diskutera vilka eventuella för- och nackdelar en lärobok har framför andraläromedel och förklara dess popularitet.

I examensarbetet presenteras tidigare forskning inom ämnet, samt annan litteraturkopplat till området, följt av egen datainsamling i form av intervjuer. Den tidigareforskningen visar på att en stor del av lärarna arbetar med lärobok, och att läroboken isig är kritiserad, men även nödvändig för många. Läroboken fungerar som stöd ochskapar ordning och struktur som är oerhört viktig för många elever och lärare.

Den litteratur och forskning som presenteras fungerar som inramning av ämnet ochlägger grunden för diskussionen och de intervjuer som presenteras i examensarbetet.Intervjuerna ger möjligheten att studera fyra lärare med olika lång erfarenhet inom yrketoch på så vis få en inblick i deras arbete och vardag inom gymnasieskolan. Lärarnaanvänder sig av läroboken i olika stor utsträckning, men sammanfattningsvis kan detsägas att läroboken har flera positiva effekter på undervisningen, men att valet avläromedel i grunden ligger på eleverna och själva läroboken.

I slutet av examensarbetet knyts den tidigare presenterade litteraturen ochforskningen samman med intervjuerna för att forma en diskussion där läroboken ochalternativa läromedel diskuteras sida vid sida. Det visar sig att läroboken är ett merkomplext fenomen där flera aspekter måste tas i hänsyn innan den kan förkastas ellerhyllas. En bra lärobok kan vara ett vara ett viktigt stöd för både lärare och elever, medanen undermåligt använd lärobok kan hämma undervisningen. Gråskalan mellan dessa tvåär naturligtvis omfattande och det är närmast omöjligt att påstå att den ena är bättrelämpad än den andre utan stor inblick i både läraren och elevernas situation.

Syftet med uppsatsen är att studera vad lärare i årskurs 1 grundar sitt val av läromedel vid läsinlärning. Undersökningen utgår ifrån följande frågeställningar: Vilka hinder och möjligheter ser lärare med läromedel? Hur används läromedel för att möjliggöra läsutveckling? För att få en bild av vad läsning är tar arbetet upp en historisk genomgång av hur olika läsmetoder har växt fram och använts och vad läsning är. Läromedlets har också varit betydelsefullt att belysa. Läromedlet ska främja eleven att bli en läsare och för det krävs det både avkodning och förståelse. Studien bygger på fyra kvalitativa intervjuer med lärare som undervisar i svenska årskurs 1. Resultatet visar att lärarna i studien använder läromedel som finns på den skola där de är verksamma eller material som de samlat på sig genom sina yrkesverksamma år. Lärarna är positiva till användandet av läromedel. Alla lärarna använder olika läromedel utifrån sina egna erfarenheter och anpassar dem till eleverna. Läromedlen som de använder är i första hand inriktade på avkodning och i andra hand på förståelse av texterna.

Examensarbetets syfte har varit att bidra med kunskap kring vilka faktorer som styr valet av applikationer för undervisning i förskolan. Syftet har också varit att uppmärksamma vilka applikationer som används i undervisning på kommunala förskoleavdelningar. Kanonforskning utgör de teoretiska utgångspunkterna och bidrar i studien med en begreppsapparat för urvalsprocesser samt urval och ligger till grund för valet av enkät som metod. 39 förskoleavdelningar från 8 kommuner har besvarat enkäten. Enkätsvaren har kompletterats genom ytterligare datainsamling kring de namngivna applikationernas upphovsmän och genom sökning på applikationer i forskningsdatabaser. Resultatet visar att det finns ett brett urval av applikationer som används i förskoleundervisning och att ett fåtal applikationer förekommer i större utsträckning än andra. Resultatet visar också att det finns flera faktorer som påverkar förskoleavdelningarnas val av applikationer. Bland dessa påverkansfaktorer finns ekonomiska resurser, val av operativsystem och personalens värderingar av vad som utgör en pedagogiskt användbar applikation representerade. Slutsatser som dras av studien är att det i stort sett är ett varierat urval av applikationer som används i förskoleundervisningen, men att det på lokal nivå förekommer en selektiv kanon, där en specifik IKT-grupp har inflytande över vilka applikationer som skattas högt. Ytterligare slutsatser som dras är att trots att personalen kommer i kontakt med applikationer via många olika källor så finns det krav som varierar från avdelning till avdelning angående vilka applikationer som kan installeras.

Arbetet, med utgångspunkt i tidigare forskning, söker genom en enkätundersökning och intervjuer svar på vilka faktorer som påverkar lärares val av läromedel i engelska i årskurs 4-6. Bakgrunden beskriver inte bara läromedelsgranskningens historia utan tar också upp nutida debatt om läromedelsgranskning och visar också på olika perspektiv på läromedel samt olika faktorer som kan påverka läromedlet och lärarens val. Resultatet av enkätundersökningen och intervjuerna sammanställs och diskuteras i förhållande till frågeställningar, och visar på att lärare aldrig eller mycket sällan har en tydlig strategi för att välja basläromedel och kompletterande läromedel.

Syftet med den här studien är att undersöka hur lärare i årskurs 4–6 resonerar kring val och värdering av läromedel i historieämnet. Studiens frågeställningar handlar om hur lärare ser på begreppet "läromedel", vad som ligger till grund för val av läromedel samt hur dessa värderas. Genom kvalitativa halvstrukturerade intervjuer ställdes frågor anpassade efter syfte och frågeställningar till fem lärare. Resultaten av dessa intervjuer visar att när läromedel väljs ut är det viktigaste att dessa är anpassade för den aktuella elevgruppens behov och den enskilde elevens kunskapsnivå och förmåga. Delar som textens utformning och svårighetsgrad lyftes, och även läromedlets estetik gällande bilder var viktiga för att nå eleverna och locka intresse. Även den ekonomiska faktorn är av betydelse då skolans budget enligt lärarna kräver prioriteringar. Tid var en faktor där samtliga lärare ansåg att de inte lade ner tillräckligt med tid på att välja läromedel. Dessutom menar lärarna att om författare och förlag anger att deras läromedel följer Lgr11 så förlitar sig lärarna på det. Lärarna i studien visar på en bred syn på vad läromedel kan vara, men trots detta fokuseras de flesta svar kring den traditionella läroboken.

In this paper, the aim was to investigate how the Swedish subject is projected in textbooks for grade 6 and grade 9. The study was conducted based on the grounds that teachers need to be aware of the increasing expectations placed on students’ literacyknowledge. To determine how well a textbook helps students to develop these skills, four textbooks’ assignments have been analyzed using textual analysis based on learning theories, literacypractices and Swedish substance conceptions. After completing the analysis, it was concluded that the assignments that practice basic reading and writing skills, are most prominent in the selected textbooks.