Academic literature on the topic 'Välbefinnade'
Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles
Consult the lists of relevant articles, books, theses, conference reports, and other scholarly sources on the topic 'Välbefinnade.'
Next to every source in the list of references, there is an 'Add to bibliography' button. Press on it, and we will generate automatically the bibliographic reference to the chosen work in the citation style you need: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.
You can also download the full text of the academic publication as pdf and read online its abstract whenever available in the metadata.
Journal articles on the topic "Välbefinnade"
1
Lithner, Maria, and Thomas Zilling. "Ôkar preoperativ information patientens välbefinnande postoperativt?" Nordic Journal of Nursing Research 18, no. 1 (March 1998): 31–33. http://dx.doi.org/10.1177/010740839801800106.
Full text
2
Alfredson, Eva, Berit Wirén, and Kim Lützén. "TRÖST: “en våg av välönskan och välbefinnande”." Nordic Journal of Nursing Research 15, no. 2 (June 1995): 34–39. http://dx.doi.org/10.1177/010740839501500208.
Full text
3
Björnberg, Ulla. "Hur påverkas psykisk hälsa av arbete och familjeliv?" Socialvetenskaplig tidskrift 1, no. 2-3 (January 15, 2016). http://dx.doi.org/10.3384/svt.1994.1.2-3.3056.
Full textAbstract:
Kvinnors psykiska hälsa och välbefinnande är sämre än männens. Detta sammanhänger med arbetsfördelningen i hemmet och med villkor i arbetslivet. Att leva i familjer där många konflikter förekommer visar påtagliga samband med negativ upplevelse av hemansvar och med psykiskt välbefinnande.
4
Iwarsson, Susanne, and Åke Isacsson. "Fysisk boendemiljö, äldres vardagsaktivitet och subjektivt välbefinnande." Socialvetenskaplig tidskrift 4, no. 4 (February 4, 2016). http://dx.doi.org/10.3384/svt.1997.4.4.2946.
Full textAbstract:
Äldres boendesituation kommer alltmer i fokus efterhand som en större andel av de äldre, trots tilltagande funktionella begränsningar, bor kvar i sina vanliga bostäder. I denna artikel sammanfattas huvudresultaten från avhandlingen "Functional Capacity and Physical Environmental Demand": Ett urval ur den äldre populationen i en skånsk landsortskommun har undersökts avseende vardagsaktivitet, tillgänglighetsproblem i boendet och subjektivt välbefinnande. Resultaten visar att tillgänglighetsproblem i bostaden samvarierar med såväl vardagsaktivitet som subjektivt välbefinnande. Otillgängliga bostader utgör ett potentiellt folkhälsoproblem som påkallar behov av förebyggande insatser.
Dissertations / Theses on the topic "Välbefinnade"
1
Farrakhova, Elvira. "Internetanvändning och välbefinnade hos äldre." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för hälsa, vård och välfärd, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-28564.
Full textAbstract:
I tidigare forskning saknas studier om effekten av Internet på äldres välbefinnande. Syftet med denna studie var att undersöka hur äldres välbefinnande påverkas av vardaglig Internetanvändning inklusive sociala medier. Tio pensionärer i åldern 68-85 år i Mellansverige, varav fem kvinnor, intervjuades i ca 35 minuter var om deras subjektiva upplevelser av Internetanvändning. Intervjuerna meningskoncentrerades och analysen resulterade i fyra gemensamma drag: äldre som använder Internet och sociala medier upplever (1) positiva emotioner, (2) närhet med andra, (3) trygghet och (4) ett rikare liv. Avsaknaden av Internet däremot skulle leda till upplevelsen av tomhet och isolation. Grundat på komponenterna föreslås det att användning av Internet och sociala medier har sammantaget positiv effekt på äldres välbefinnande. Förutom detta identifierades en ny komponent trygghet som inte framkom i tidigare studier om äldres Internetanvändning.
2
Sevestedt, Martin, and Christina Johansson. "En litteraturstudie om den preoperativa informationens betydelse för patientens postoperativa välbefinnade." Thesis, Blekinge Tekniska Högskola, Institutionen för hälso- och naturvetenskap, 2002. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:bth-1734.
Full textAbstract:
Syftet med arbetet var att genom en litteraturstudie belysa den preoperativa informationens betydelse för patientens postoperativa välbefinnande. Studier har visat att preoperativ information kan ha betydelse då patienten visat mindre ångest, oro och smärta i det postoperativa skedet. Arbetet utgick ifrån en reviewartikel som belyste området. Resultatet visade studier från åren 1998 och framåt. I dessa studier framkom effekter såsom att information kunde förmedla kunskap till patienten som bidrog till att öka patientens välbefinnande genom att han/hon fick ökad kunskap om vårdförloppet. Även framkom att patientens oro och ångest kunde reduceras med ökad kunskap genom preoperativ information. Det påvisades också att patienter kunde i större utsträckning bemästra sin smärta då de erhöll preoperativ information. Studierna som använts i arbetet tar inte upp så mycket om betydelsen av relationen mellan sjuksköterska och patient. Dock ansåg vi att detta område hade en stor betydelse för patientens välbefinnande innan, under och efter vårdtiden. Den omvårdnadsteori som vi valde för studien visade sig vara alldeles för begränsad genom att Imogene King inriktade sig mer på samspelet mellan sjuksköterska och den sjuke. Vi fann därför en omvårdnadsteoretiker med ett vidare perspektiv, Joyce Travelbee.
3
Johansson, Henrik, and Sanna Appelgren. "Hur patienter med cancer upplever mötet med sjuksköterksan : En litteraturstudie baserad på självbiografier." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för hälso- och vårdvetenskap, HV, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-23812.
Full textAbstract:
Bakgrund Cancer är den näst vanligaste dödsorsaken i Sverige och varje dag får ca 135 svenskar beskedet att de drabbats av cancer. När en människa drabbas av cancer så vänds deras vardag upp och ner, följt av psykisk och fysisk smärta. Genom ett vårdande möte mellan sjuksköterska och patient skapas en relation vilket medför en start på patientens hälsoprocess för att minska patientens lidande och främja patientens välbefinnande. Tidigare forskning tyder på att patienter och sjuksköterskor upplever att det finns en tidsbrist i vården, detta medför att det blir svårt att skapa vårdande möten tillsammans som främjar patientens hälsa. Syfte Syftet med studien var att belysa cancerpatienters upplevelser av mötet med sjuksköterskan. Metod Studien är genomförd med en kvalitativ ansats som baserats på fem stycken självbiografier som valdes ut genom uppsatta urvalskriterier. Resultatet har analyserats med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultat Mötet med sjuksköterskan beskrivs i resultatet med tre huvudkategorier: Upplevelsen av en god vårdrelation, upplevelsen av välbefinnande och upplevelsen av vårdlidande. Den goda vårdrelationen medförde att ett välbefinnande kunde upplevas. I möten med sjuksköterskan kan patienten även uppleva ett lidande med känslor av vanmakt och brist på delaktighet vilket medförde att mötet gav ett vårdlidande. Slutsats En viktig del i resultatet var hur stor inverkan och roll sjuksköterskan hade vid ett vårdande möte och den goda vårdrelationen för välbefinnandet och lidandet. Det framkom att patienterna upplevde vårdlidande och därför anser författarna att det bör forskas vidare på varför det uppkommer i vården.
4
Andréen, Sofia. "Socialt välbefinnade hos barnmorskor inom förlossnings-/ BB-vård : En tvärsnittsstudie baserad på Job Related Social Well-being Scale." Thesis, Högskolan i Skövde, Institutionen för hälsa och lärande, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:his:diva-10769.
Full text
5
Johansson, Anne-Lie Marie. "Yogans betydelse för hälsa och välbefinnande : Holiyoga som generell motståndsresurs." Thesis, Stockholms universitet, Institutionen för pedagogik och didaktik, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-180806.
Full textAbstract:
Hotet mot vår hälsa och dagens psykiska ohälsa ökar ständigt. Yoga beskrivs vara behjälplig mot stress och, då mitt intresse är att främja hälsa, har jag valt att undersöka en relativt ny yogaform, holiyoga. Syfte med studien är att ta reda på om holiyoga kan påverka en människas upplevelse av välbefinnande i vardagen, och på vilket sätt iså fall? Frågeställningen är, vilka erfarenheter, lärande och nya kunskaper upplevs i holiyoga, samt om holiyogans eventuella inverkan i vardagen på personlig hälsa, socialt och relationer. Vidare undersöks även yogaläraren och gruppens betydelse för deltagarens erfarenheter. Studien är kvalitativ med åtta intervjuer av deltagare i holiyogakurs och analysmetoden är tematisk av Braun & Clarke. Teoretiska verktyg som använts är Kolbs teori om upplevelsebaserat lärande och KASAM av Antonovsky. Resultatet visar att holiyoga beskrivs som behjälplig att hantera och begripa sig själva och omgivning lite mer, och att deltagarna funnit ytterligare en skyddsfaktor att möta stress. De har skaffat sig ännu en ”Generella motståndsresurs” för att lösa problem. De positiva hälsoaspekter som beskrivits är, glädje, frihet, insikter, mer acceptans och bättre relationer, men närvaro och sångmeditation beskrivs som det mest betydelsefulla erfarenheterna på holiyogan. Enligt resultatanalysen av Kolbs lärande så tycks holiyoga och gruppen vara en miljö där deltagaren kan möta sig själva och varandra på ett tillåtande sätt och skapa nya kunskaper.The threat towards our general health and especially or mental health is increasing in today's society. Previous research on yoga discloses the impact it can have on stress-related symptoms, and as my interest is to promote better health this thesis strives to study a relatively new yoga form called holiyoga. The research aims to examine whether holiyoga can affect people's experience of well-being in their everyday life and if so, in what ways? The research question for this thesis is, what experiences, learning and new knowledge are perceived through holiyoga, and if holiyoga can have influences on ones personal health, social life, and relationships. Furthermore, the yoga teacher and the groups meaning is examined in relation to the participant's overall experience. This study is qualitative, consisting of eight interviews with participants of a holiyoga-class and additionally, a thematic analysis method by Braun & Clarke has been used. The theories used are Kolb's theory of experimental learning and KASAM by Antonovsky. The result shows that holiyoga is described to help manage and comprehend the self and ones surroundings better, and further that the participants have gained and additional protective method to encounter stress with. In other words, the participants have obtained a "general resistance resource" to solve problems. Several positive health aspects have been described such as happiness, freedom, insights, more acceptance, and better relationships, although presence and meditative singing have been described as the most significant experiences obtained from holiyoga. According to the analysis of learning by Kolbs, it seams like holiyoga and the group is an environment where the participants can face both themselves but also each other under nonjudgmental circumstances and develop new learning.
6
Löf, Sara. "Välbefinnandet i skolan - en studie om några pedagogers tankar kring elevernas välbefinnande i skolan." Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-36470.
Full textAbstract:
Syftet med denna studie är att undersöka hur några pedagoger i skolan tar reda på hur år 6 elevernas välbefinnande i skolan är. Vilka åtgärder använder pedagogerna sig av för att hjälpa de elever som har ett sämre välbefinnande samt hur dokumenteras detta för att eventuellt informera framtida mentorer?Metoden som använts är kvalitativ. Med hjälp av intervjuer har studien byggts på djupet och inte bredden. Resultatet visar att pedagogerna använder sig av samtal, skriftlig kommunikation och observation för att ta reda på hur eleverna välbefinnande är. Resultatet visar även på att hjälpen finns i form av olika instanser där man via en pappersansökan kan söka hjälp. Samt att eleverna sällan får den hjälp de behöver och att det tar för lång tid innan eventuell hjälp finns att hämta. Välbefinnandet dokumenteras på olika sätt och i olika dokument.
7
Ismajli, Agron. "Välbefinnande genom samarbete : En kvalitativ studie om hur arbetsplatsen påverkar välbefinnandet och kompetensutveckling, utifrån samarbetets hälsomässiga perspektiv." Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-39770.
Full textAbstract:
Syftet med studien är att i uppdrag från Falkenbergs företagshälsovård undersöka hur arbetsplatsen påverkar välbefinnande och kompetensutveckling hos de anställda, utifrån samarbetets hälsomässiga perspektiv. Studien utgår från att få de anställdas upplevelser av hur arbetsplatsen påverkas av samarbeten och vad för effekt det ger på välbefinnandet och kompetensutveckling.Undersökningen gjordes genom en kvalitativ forskningsmetod med semistrukturerade intervjufrågor. Sex intervjuer genomfördes i Falkenberg, där en ergonom, en medicinsk sekreterare, en KBT-terapeut och tre sjuksköterskor var de som blev intervjuade. Intervjuerna varade mellan 30-45 minuter och det skedde vid tre tillfällen. Metoden inspirerades även av en fenomenografisk ansats, vilket innebär att det insamlade materialet beskriver den intervjuades uppfattningar om det undersökta fenomenet.Resultatet visade att genom samarbete och delaktighet bidrar det till att det finns välbefinnande på arbetsplatsen. Samarbetet genererar dessutom i att ett stor utbyte av erfarenheter, vilket i sin tur bidrar till att kompetensen utvecklas i företaget. Informanternas upplevelser av samarbetet var att de kunde hjälpas åt, även fast de var upptagna med egna uppdrag.Slutligen diskuteras resultatet, teorierna och tidigare forskning som ger en subjektiv tolkning av den insamlade empirin. Det ges även förslag till framtida forskning där det anses att fler undersökningar ska göras för samarbetshälsa och välbefinnande på arbetsplatsen.
8
Kjöraas, Maria. "Existentiella frågor I Det Senmoderna Samhället : En kvalitativ studie om unga vuxnas subjektiva upplevelser kring existentiella frågor." Thesis, Umeå universitet, Sociologiska institutionen, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-79558.
Full textAbstract:
Studiens syfte var att undersöka unga vuxnas subjektiva upplevelser kring vissa existentiella frågor, samt hur detta manifesteras i vardagen i det senmoderna samhället i Sverige. Det är en kvalitativ undersökande studie med en fenomenologisk inriktning och tolkningsanalys. Empirin är hämtad från semi-strukturerade intervjuer från fem informanter mellan 20-25 år. De viktigaste resultaten visade på att kontinuerliga tillitsfulla sociala relationer var den existentiella fråga som informanterna förmedlade störst medvetenhet kring, som de aktivt prioriterade och manifesterade i vardagen. Samtidigt så var kontinuerliga tillitsfulla sociala relationer det som skapade mest svårigheter, oro och stress hos informanterna. En tolkning av denna sociala medvetenhet kan vara att det är ett uttryck för att det i det västerländska senmoderna samhället inte finns självklara, livslånga stabila relationer. Detta skapar och ena sidan en större frihet att välja sitt sociala umgänge, men också större ansvar, högre krav och svårigheter för den enskilda individen att upprätthålla och arbeta på kontinuerliga tillitsfulla relationer. När det gällde existentiella frågor kring det andliga såsom Gud, meningen med livet och livets ändlighet var det intressant att resultaten visade att de flesta informanterna upplevde att de inte funderade speciellt mycket på detta, samtidigt så var det inom det andliga området som informanterna gav mest utförliga svar. En analys av detta skulle kunna vara att det kan tyda på att det är en icke-fråga. Att det i det senmoderna samhället inte finns något självklart forum för andliga existentiella frågor, som också avspeglar sig hos den enskilda individen. Men det faktum att informanterna förmedlade mycket tankar och upplevelser kring det andliga visar på att det trots allt kan finnas ett dolt behov att samtala kring andliga existentiella frågor. När det gällde den andliga frågan kring vad som skapade meningsfullhet i livet visade resultaten på betydelsen av att reflektera och lyssna till det man ville, friheten att välja det man tyckte om, som gav positiv energi och subjektivt välbefinnade. Denna betoning på både personlig reflektion, frihet att välja och upplevelsen av positiva känslor var genomgående i samtliga existentiella frågor. En tolkning av den centrala betydelsen av personlig reflektion, frihet att välja och positiva känslor kan vara att det är ett uttryck för det pluralistiska senmoderna välfärdssamhället; det finns helt enkelt yttre förutsättningar och möjligheter att kunna välja sina liv. Det är också i samhället en större betoning på individens frihet och rättigheter, känslor, upplevelser och subjektiva välbefinnade. Samtidigt visade resultaten också på att personlig reflektion och friheten att välja också till viss del kunde upplevas som en svårighet. En tolkning är att det senmoderna samhället också kan skapa större svårigheter, ökad stress och oro och ställer större emotionella krav på individen att själv reflektera, "söka svar" på existentiella frågor och manifestera detta i sin vardag. Existentiella frågor är inte någonting som finns naturligt i människors vardag, och inte heller något som på förhand är givet i det senmoderna samhället.
9
Strömberg, Ken, and Marko Alatalo. "Stresshantering och välbefinnande : Fördisponerad copings betydelse för subjektivt välbefinnande." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för hållbar samhälls- och teknikutveckling, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-11149.
Full textAbstract:
Trots en hög andel unga med psykosomatiska besvär visar statistiken även att ungdomar generellt upplever sig ha en god psykisk hälsa, ett gott humör, god självkänsla och en god framtidstro. Denna studie fokuserar på att utforska hur varaktiga mönster av stresshanteringsstrategier hos ungdomar kan relateras till deras subjektivt upplevda välbefinnande i termer av affektiva tillstånd och kognitiva bedömningar av livstillfredsställelse. En enkätundersökning genomfördes med 104 deltagare, varav 80 kvinnor, i åldrarna 15 till 19 år. Mätinstrument som användes var svenska versioner av COPE Inventory, Positive and Negative Affect Schedule och Satisfaction With Life Scale. Resultatet visade att emotionsfokuserade copingstrategier i högre grad än respektive problemfokuserade strategier predicerade välbefinnande, vilket skiljer sig från tidigare resultat där de senare stått för detta samband främst i studier med vuxna. Användbarheten av detta resultat kan bidra till ökad förståelse för ungdomars stresshantering och hur denna relaterar till tidigare tillämpad kunskap generad utifrån vuxna populationer.
10
Nekby, Amanda. "Löpträning och välbefinnande." Thesis, Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:gih:diva-3503.
Full textAbstract:
Syfte och frågeställningar Syfte med denna studie var att undersöka löpträningens effekter på välbefinnandet med hjälp av Emotional Recovery Questionnaire (EmRecQ). - Hur påverkar löpträning välbefinnandet? - Hur påverkar styrketräning välbefinnandet i jämförelse med löpträning? - Hur påverkar tv-tittande välbefinnandet i jämförelse med löpträning? Metod För att besvara frågeställningarna användes en kvantitativ metod av experimentell karaktär. Deltagare till studien rekryterades på två träningsanläggningar och 36 vuxna deltagare utförde tre aktiviteter: löpträning, styrketräning och tv-tittande under tre skilda tillfällen under olika dagar. Deltagarna fyllde i en enkät inom 30 minuter före och efter varje aktivitet. Enkäten innehöll skattningsskalan EmRecQ. Jämförande analyser genomfördes för att undersöka: a) skillnader i välbefinnande före och efter löpträning och b) skillnader i välbefinnande mellan löpträning och styrketräning respektive tv-tittande. Resultat Löpträningen visade signifikant högre medelvärden i välbefinnandet för samtliga fem EmRecQ-faktorer (glädje, trygghet, harmoni, kärlek och vakenhet) före jämfört med efter löpträningen (p < 0,05). Inga signifikanta skillnader i medelvärden gällande skillnader mellan före och efter kunde ses mellan löpträning och styrketräningen. Signifikanta högre medelvärden i skillnader mellan före och efter kunde dock ses mellan löpträning och tvtittande för samtliga fem EmRecQ-faktorer (p < 0,025). Slutsats Fysisk aktivitet verkar vara positivt för välbefinnandet oavsett om det är i form av löpträning eller styrketräning.
Books on the topic "Välbefinnade"
1
Kazemi, Ali. Välbefinnande i arbetslivet: Socialpsykologiska perspektiv. Lund: Studentlitteratur, 2009.
Find full text
2
service), SpringerLink (Online, ed. The Science of Well-Being: The Collected Works of Ed Diener. Dordrecht: Springer Netherlands, 2009.
Find full textReports on the topic "Välbefinnade"
1
Hellström, Lisa, and Linda Beckman. "Det är lite mer så här mainstream att ha psykisk ohälsa" : Samtal om ungas behov och livsfärdigheter. Malmö universitet, 2021. http://dx.doi.org/10.24834/isbn.9789178771691.
Full textAbstract:
Denna rapport ingår i forskningsprojektet Att skapa goda livsfärdigheter bland unga. Den första delrapporten var en nationell och internationell kartläggning över initiativ och insatser för att främja psykisk hälsa bland unga. Bland insatser som verkar mer lovande – och till synes har goda möjligheter att göra skillnad för ungas psykiska hälsa - framträder insatser vars syfte är att höja kunskapen om psykisk hälsa bland unga och vuxna. Ökad kunskap om psykisk hälsa har visat sig vara ett viktigt verktyg för att utveckla färdigheter i hur man tolkar och förstår sina egna känslor och sin kropp och när man behöver kontakta vården. Dessutom är dessa insat-ser ofta samhällsekonomiskt kostnadseffektiva, eftersom de ger unga bättre livsfärdigheter och på sikt leder till minskat vårdsökande och bättre förutsättningar att klara skolan och i förlängningen arbetslivet. Sådana satsningar går även i linje med Barnkonventionen 24§ om alla barns rätt till bästa möjliga hälsa, som sedan 2020 är lag i Sverige. Rekommendat-ioner från den första delrapporten innefattar att rusta unga med färdigheter för att möta livets svårigheter och höja kunskapen om psykisk ohälsa. Det handlar också om att bistå vuxna med kunskap om psykisk hälsa och verk-tyg som främjar hälsa för att kunna stödja unga. Insatser för att främja unga personers hälsa bör följas upp under en längre tid.I denna rapport presenteras röster från unga och yrkesverksamma vuxna i ungas närhet om ungas livssituation kopplat till livsfärdigheter, psykisk hälsa och behov av stöd. Genom att lyssna in unga kan vi bättre hitta framgångsfaktorer för att främja ungas psykiska hälsa och välbefinnande.