Dissertations / Theses: 'Välbefinnade'

1

Farrakhova, Elvira. "Internetanvändning och välbefinnade hos äldre." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för hälsa, vård och välfärd, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-28564.

Full text

Abstract:

I tidigare forskning saknas studier om effekten av Internet på äldres välbefinnande. Syftet med denna studie var att undersöka hur äldres välbefinnande påverkas av vardaglig Internetanvändning inklusive sociala medier. Tio pensionärer i åldern 68-85 år i Mellansverige, varav fem kvinnor, intervjuades i ca 35 minuter var om deras subjektiva upplevelser av Internetanvändning. Intervjuerna meningskoncentrerades och analysen resulterade i fyra gemensamma drag: äldre som använder Internet och sociala medier upplever (1) positiva emotioner, (2) närhet med andra, (3) trygghet och (4) ett rikare liv. Avsaknaden av Internet däremot skulle leda till upplevelsen av tomhet och isolation. Grundat på komponenterna föreslås det att användning av Internet och sociala medier har sammantaget positiv effekt på äldres välbefinnande. Förutom detta identifierades en ny komponent trygghet som inte framkom i tidigare studier om äldres Internetanvändning.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

2

Sevestedt, Martin, and Christina Johansson. "En litteraturstudie om den preoperativa informationens betydelse för patientens postoperativa välbefinnade." Thesis, Blekinge Tekniska Högskola, Institutionen för hälso- och naturvetenskap, 2002. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:bth-1734.

Full text

Abstract:

Syftet med arbetet var att genom en litteraturstudie belysa den preoperativa informationens betydelse för patientens postoperativa välbefinnande. Studier har visat att preoperativ information kan ha betydelse då patienten visat mindre ångest, oro och smärta i det postoperativa skedet. Arbetet utgick ifrån en reviewartikel som belyste området. Resultatet visade studier från åren 1998 och framåt. I dessa studier framkom effekter såsom att information kunde förmedla kunskap till patienten som bidrog till att öka patientens välbefinnande genom att han/hon fick ökad kunskap om vårdförloppet. Även framkom att patientens oro och ångest kunde reduceras med ökad kunskap genom preoperativ information. Det påvisades också att patienter kunde i större utsträckning bemästra sin smärta då de erhöll preoperativ information. Studierna som använts i arbetet tar inte upp så mycket om betydelsen av relationen mellan sjuksköterska och patient. Dock ansåg vi att detta område hade en stor betydelse för patientens välbefinnande innan, under och efter vårdtiden. Den omvårdnadsteori som vi valde för studien visade sig vara alldeles för begränsad genom att Imogene King inriktade sig mer på samspelet mellan sjuksköterska och den sjuke. Vi fann därför en omvårdnadsteoretiker med ett vidare perspektiv, Joyce Travelbee.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

3

Johansson, Henrik, and Sanna Appelgren. "Hur patienter med cancer upplever mötet med sjuksköterksan : En litteraturstudie baserad på självbiografier." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för hälso- och vårdvetenskap, HV, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-23812.

Full text

Abstract:

Bakgrund Cancer är den näst vanligaste dödsorsaken i Sverige och varje dag får ca 135 svenskar beskedet att de drabbats av cancer. När en människa drabbas av cancer så vänds deras vardag upp och ner, följt av psykisk och fysisk smärta. Genom ett vårdande möte mellan sjuksköterska och patient skapas en relation vilket medför en start på patientens hälsoprocess för att minska patientens lidande och främja patientens välbefinnande. Tidigare forskning tyder på att patienter och sjuksköterskor upplever att det finns en tidsbrist i vården, detta medför att det blir svårt att skapa vårdande möten tillsammans som främjar patientens hälsa. Syfte Syftet med studien var att belysa cancerpatienters upplevelser av mötet med sjuksköterskan. Metod Studien är genomförd med en kvalitativ ansats som baserats på fem stycken självbiografier som valdes ut genom uppsatta urvalskriterier. Resultatet har analyserats med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultat Mötet med sjuksköterskan beskrivs i resultatet med tre huvudkategorier: Upplevelsen av en god vårdrelation, upplevelsen av välbefinnande och upplevelsen av vårdlidande. Den goda vårdrelationen medförde att ett välbefinnande kunde upplevas. I möten med sjuksköterskan kan patienten även uppleva ett lidande med känslor av vanmakt och brist på delaktighet vilket medförde att mötet gav ett vårdlidande. Slutsats En viktig del i resultatet var hur stor inverkan och roll sjuksköterskan hade vid ett vårdande möte och den goda vårdrelationen för välbefinnandet och lidandet. Det framkom att patienterna upplevde vårdlidande och därför anser författarna att det bör forskas vidare på varför det uppkommer i vården.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

4

Andréen, Sofia. "Socialt välbefinnade hos barnmorskor inom förlossnings-/ BB-vård : En tvärsnittsstudie baserad på Job Related Social Well-being Scale." Thesis, Högskolan i Skövde, Institutionen för hälsa och lärande, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:his:diva-10769.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

5

Johansson, Anne-Lie Marie. "Yogans betydelse för hälsa och välbefinnande : Holiyoga som generell motståndsresurs." Thesis, Stockholms universitet, Institutionen för pedagogik och didaktik, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-180806.

Full text

Abstract:

Hotet mot vår hälsa och dagens psykiska ohälsa ökar ständigt. Yoga beskrivs vara behjälplig mot stress och, då mitt intresse är att främja hälsa, har jag valt att undersöka en relativt ny yogaform, holiyoga. Syfte med studien är att ta reda på om holiyoga kan påverka en människas upplevelse av välbefinnande i vardagen, och på vilket sätt iså fall? Frågeställningen är, vilka erfarenheter, lärande och nya kunskaper upplevs i holiyoga, samt om holiyogans eventuella inverkan i vardagen på personlig hälsa, socialt och relationer. Vidare undersöks även yogaläraren och gruppens betydelse för deltagarens erfarenheter. Studien är kvalitativ med åtta intervjuer av deltagare i holiyogakurs och analysmetoden är tematisk av Braun & Clarke. Teoretiska verktyg som använts är Kolbs teori om upplevelsebaserat lärande och KASAM av Antonovsky. Resultatet visar att holiyoga beskrivs som behjälplig att hantera och begripa sig själva och omgivning lite mer, och att deltagarna funnit ytterligare en skyddsfaktor att möta stress. De har skaffat sig ännu en ”Generella motståndsresurs” för att lösa problem. De positiva hälsoaspekter som beskrivits är, glädje, frihet, insikter, mer acceptans och bättre relationer, men närvaro och sångmeditation beskrivs som det mest betydelsefulla erfarenheterna på holiyogan. Enligt resultatanalysen av Kolbs lärande så tycks holiyoga och gruppen vara en miljö där deltagaren kan möta sig själva och varandra på ett tillåtande sätt och skapa nya kunskaper.
The threat towards our general health and especially or mental health is increasing in today's society. Previous research on yoga discloses the impact it can have on stress-related symptoms, and as my interest is to promote better health this thesis strives to study a relatively new yoga form called holiyoga. The research aims to examine whether holiyoga can affect people's experience of well-being in their everyday life and if so, in what ways? The research question for this thesis is, what experiences, learning and new knowledge are perceived through holiyoga, and if holiyoga can have influences on ones personal health, social life, and relationships. Furthermore, the yoga teacher and the groups meaning is examined in relation to the participant's overall experience. This study is qualitative, consisting of eight interviews with participants of a holiyoga-class and additionally, a thematic analysis method by Braun & Clarke has been used. The theories used are Kolb's theory of experimental learning and KASAM by Antonovsky. The result shows that holiyoga is described to help manage and comprehend the self and ones surroundings better, and further that the participants have gained and additional protective method to encounter stress with. In other words, the participants have obtained a "general resistance resource" to solve problems. Several positive health aspects have been described such as happiness, freedom, insights, more acceptance, and better relationships, although presence and meditative singing have been described as the most significant experiences obtained from holiyoga. According to the analysis of learning by Kolbs, it seams like holiyoga and the group is an environment where the participants can face both themselves but also each other under nonjudgmental circumstances and develop new learning.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

6

Löf, Sara. "Välbefinnandet i skolan - en studie om några pedagogers tankar kring elevernas välbefinnande i skolan." Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-36470.

Full text

Abstract:

Syftet med denna studie är att undersöka hur några pedagoger i skolan tar reda på hur år 6 elevernas välbefinnande i skolan är. Vilka åtgärder använder pedagogerna sig av för att hjälpa de elever som har ett sämre välbefinnande samt hur dokumenteras detta för att eventuellt informera framtida mentorer?Metoden som använts är kvalitativ. Med hjälp av intervjuer har studien byggts på djupet och inte bredden. Resultatet visar att pedagogerna använder sig av samtal, skriftlig kommunikation och observation för att ta reda på hur eleverna välbefinnande är. Resultatet visar även på att hjälpen finns i form av olika instanser där man via en pappersansökan kan söka hjälp. Samt att eleverna sällan får den hjälp de behöver och att det tar för lång tid innan eventuell hjälp finns att hämta. Välbefinnandet dokumenteras på olika sätt och i olika dokument.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

7

Ismajli, Agron. "Välbefinnande genom samarbete : En kvalitativ studie om hur arbetsplatsen påverkar välbefinnandet och kompetensutveckling, utifrån samarbetets hälsomässiga perspektiv." Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-39770.

Full text

Abstract:

Syftet med studien är att i uppdrag från Falkenbergs företagshälsovård undersöka hur arbetsplatsen påverkar välbefinnande och kompetensutveckling hos de anställda, utifrån samarbetets hälsomässiga perspektiv. Studien utgår från att få de anställdas upplevelser av hur arbetsplatsen påverkas av samarbeten och vad för effekt det ger på välbefinnandet och kompetensutveckling.Undersökningen gjordes genom en kvalitativ forskningsmetod med semistrukturerade intervjufrågor. Sex intervjuer genomfördes i Falkenberg, där en ergonom, en medicinsk sekreterare, en KBT-terapeut och tre sjuksköterskor var de som blev intervjuade. Intervjuerna varade mellan 30-45 minuter och det skedde vid tre tillfällen. Metoden inspirerades även av en fenomenografisk ansats, vilket innebär att det insamlade materialet beskriver den intervjuades uppfattningar om det undersökta fenomenet.Resultatet visade att genom samarbete och delaktighet bidrar det till att det finns välbefinnande på arbetsplatsen. Samarbetet genererar dessutom i att ett stor utbyte av erfarenheter, vilket i sin tur bidrar till att kompetensen utvecklas i företaget. Informanternas upplevelser av samarbetet var att de kunde hjälpas åt, även fast de var upptagna med egna uppdrag.Slutligen diskuteras resultatet, teorierna och tidigare forskning som ger en subjektiv tolkning av den insamlade empirin. Det ges även förslag till framtida forskning där det anses att fler undersökningar ska göras för samarbetshälsa och välbefinnande på arbetsplatsen.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

8

Kjöraas, Maria. "Existentiella frågor I Det Senmoderna Samhället : En kvalitativ studie om unga vuxnas subjektiva upplevelser kring existentiella frågor." Thesis, Umeå universitet, Sociologiska institutionen, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-79558.

Full text

Abstract:

Studiens syfte var att undersöka unga vuxnas subjektiva upplevelser kring vissa existentiella frågor, samt hur detta manifesteras i vardagen i det senmoderna samhället i Sverige. Det är en kvalitativ undersökande studie med en fenomenologisk inriktning och tolkningsanalys. Empirin är hämtad från semi-strukturerade intervjuer från fem informanter mellan 20-25 år. De viktigaste resultaten visade på att kontinuerliga tillitsfulla sociala relationer var den existentiella fråga som informanterna förmedlade störst medvetenhet kring, som de aktivt prioriterade och manifesterade i vardagen. Samtidigt så var kontinuerliga tillitsfulla sociala relationer det som skapade mest svårigheter, oro och stress hos informanterna. En tolkning av denna sociala medvetenhet kan vara att det är ett uttryck för att det i det västerländska senmoderna samhället inte finns självklara, livslånga stabila relationer. Detta skapar och ena sidan en större frihet att välja sitt sociala umgänge, men också större ansvar, högre krav och svårigheter för den enskilda individen att upprätthålla och arbeta på kontinuerliga tillitsfulla relationer. När det gällde existentiella frågor kring det andliga såsom Gud, meningen med livet och livets ändlighet var det intressant att resultaten visade att de flesta informanterna upplevde att de inte funderade speciellt mycket på detta, samtidigt så var det inom det andliga området som informanterna gav mest utförliga svar. En analys av detta skulle kunna vara att det kan tyda på att det är en icke-fråga. Att det i det senmoderna samhället inte finns något självklart forum för andliga existentiella frågor, som också avspeglar sig hos den enskilda individen. Men det faktum att informanterna förmedlade mycket tankar och upplevelser kring det andliga visar på att det trots allt kan finnas ett dolt behov att samtala kring andliga existentiella frågor. När det gällde den andliga frågan kring vad som skapade meningsfullhet i livet visade resultaten på betydelsen av att reflektera och lyssna till det man ville, friheten att välja det man tyckte om, som gav positiv energi och subjektivt välbefinnade. Denna betoning på både personlig reflektion, frihet att välja och upplevelsen av positiva känslor var genomgående i samtliga existentiella frågor. En tolkning av den centrala betydelsen av personlig reflektion, frihet att välja och positiva känslor kan vara att det är ett uttryck för det pluralistiska senmoderna välfärdssamhället; det finns helt enkelt yttre förutsättningar och möjligheter att kunna välja sina liv. Det är också i samhället en större betoning på individens frihet och rättigheter, känslor, upplevelser och subjektiva välbefinnade. Samtidigt visade resultaten också på att personlig reflektion och friheten att välja också till viss del kunde upplevas som en svårighet. En tolkning är att det senmoderna samhället också kan skapa större svårigheter, ökad stress och oro och ställer större emotionella krav på individen att själv reflektera, "söka svar" på existentiella frågor och manifestera detta i sin vardag. Existentiella frågor är inte någonting som finns naturligt i människors vardag, och inte heller något som på förhand är givet i det senmoderna samhället.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

9

Strömberg, Ken, and Marko Alatalo. "Stresshantering och välbefinnande : Fördisponerad copings betydelse för subjektivt välbefinnande." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för hållbar samhälls- och teknikutveckling, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-11149.

Full text

Abstract:

Trots en hög andel unga med psykosomatiska besvär visar statistiken även att ungdomar generellt upplever sig ha en god psykisk hälsa, ett gott humör, god självkänsla och en god framtidstro. Denna studie fokuserar på att utforska hur varaktiga mönster av stresshanteringsstrategier hos ungdomar kan relateras till deras subjektivt upplevda välbefinnande i termer av affektiva tillstånd och kognitiva bedömningar av livstillfredsställelse. En enkätundersökning genomfördes med 104 deltagare, varav 80 kvinnor, i åldrarna 15 till 19 år. Mätinstrument som användes var svenska versioner av COPE Inventory, Positive and Negative Affect Schedule och Satisfaction With Life Scale. Resultatet visade att emotionsfokuserade copingstrategier i högre grad än respektive problemfokuserade strategier predicerade välbefinnande, vilket skiljer sig från tidigare resultat där de senare stått för detta samband främst i studier med vuxna. Användbarheten av detta resultat kan bidra till ökad förståelse för ungdomars stresshantering och hur denna relaterar till tidigare tillämpad kunskap generad utifrån vuxna populationer.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

10

Nekby, Amanda. "Löpträning och välbefinnande." Thesis, Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:gih:diva-3503.

Full text

Abstract:

Syfte och frågeställningar Syfte med denna studie var att undersöka löpträningens effekter på välbefinnandet med hjälp av Emotional Recovery Questionnaire (EmRecQ). - Hur påverkar löpträning välbefinnandet? - Hur påverkar styrketräning välbefinnandet i jämförelse med löpträning? - Hur påverkar tv-tittande välbefinnandet i jämförelse med löpträning? Metod För att besvara frågeställningarna användes en kvantitativ metod av experimentell karaktär. Deltagare till studien rekryterades på två träningsanläggningar och 36 vuxna deltagare utförde tre aktiviteter: löpträning, styrketräning och tv-tittande under tre skilda tillfällen under olika dagar. Deltagarna fyllde i en enkät inom 30 minuter före och efter varje aktivitet. Enkäten innehöll skattningsskalan EmRecQ. Jämförande analyser genomfördes för att undersöka: a) skillnader i välbefinnande före och efter löpträning och b) skillnader i välbefinnande mellan löpträning och styrketräning respektive tv-tittande. Resultat Löpträningen visade signifikant högre medelvärden i välbefinnandet för samtliga fem EmRecQ-faktorer (glädje, trygghet, harmoni, kärlek och vakenhet) före jämfört med efter löpträningen (p < 0,05). Inga signifikanta skillnader i medelvärden gällande skillnader mellan före och efter kunde ses mellan löpträning och styrketräningen. Signifikanta högre medelvärden i skillnader mellan före och efter kunde dock ses mellan löpträning och tvtittande för samtliga fem EmRecQ-faktorer (p < 0,025). Slutsats Fysisk aktivitet verkar vara positivt för välbefinnandet oavsett om det är i form av löpträning eller styrketräning.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

11

Nordlöf, Kajsa, and Miriam Fridman. "Uteförskola och välbefinnande." Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-28217.

Full text

Abstract:

Syftet med undersökningen var att försöka förstå om det fanns en koppling mellan uteförskolor och välbefinnandet.Vi valde två olika uteförskolor för att se hur de arbetade Vi möttes av harmoniska och tillmötesgäende barn och pedagoger.Med hjälp av studiebesök och intervjuer blev den här verksamheten mer bekant för oss.Vi fann att den fysiska miljön har stor betydelse för pedagogerna och barnenes välbefinnande som då gör dem positivt inställda till sitt arbete.Barnen upplevs av pedagogerna som glada, pigga och friska med en välutvecklad motorik och fantasi.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

12

Abdali, Cabrera Nadia, and Linn Eriksson. "Socionomstudenters välbefinnande : En studie om studenternas psykosociala välbefinnande vid Umeå Universitet." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för socialt arbete, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-96879.

Full text

Abstract:

Sammanfattning Studien syftade till att kartlägga och beskriva hur det psykosociala välbefinnandet såg ut bland socionomstudenterna vid Umeå universitet. Tidigare forskning visar på att nedsatt välbefinnande är vanligt bland studenter. Genom att undersöka studenternas psykosociala studiesituation i relation till deras subjektiva och objektiva välbefinnande kartlades en bild av hur det ser ut på socionomprogrammet. Studien omfattar alla campusstuderande terminer vid Umeå universitet. Krav-, kontroll- och stödmodellen har använts för att beskriva studenternas psykosociala arbetsmiljö och General Health Questionnaire 12 (GHQ-12) användes för att mäta studenternas välbefinnande. En enkät skickades ut till samtliga studenter, vilken innehöll kvantitativa och kvalitativa inslag. Resultaten visar att 47,2% av studenterna har ett nedsatt välbefinnande samt att 64,2 % upplevde lätta eller svåra upplevelser av ångest, oro eller ängslan. Majoriteten av studenterna hade besvär med sömnen och visade på trötthetstecken som huvudvärk samt upplevde stress i relation till sina studier. Ju högre stress studenten upplever desto sämre välbefinnande. Studenterna visade på högt eget inflytande över sina studier (94,6%) samt att de kan hantera de krav som ställs på dem (97,3%).

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

13

Lööf, Alexandra. "Välbefinnande i projektarbete : En kvalitativ studie om projektmedlemmars välbefinnande i projektarbete." Thesis, Karlstads universitet, Handelshögskolan (from 2013), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-83401.

Full text

Abstract:

Syftet med studien är att belysa vikten av att studera välbefinnande i projektarbete och bidra till bättre förståelse för vad som påverkar projektmedlemmars välbefinnande på arbetet. Detta undersöktes genom en kvalitativ studie där tio semistrukturerade intervjuer genomfördes av projektmedlemmar från olika branscher och organisationer. Genom tematisk analys resulterade studien i tre teman: Mitt jobb är viktigt, Jag behövs! och Vi går framåt som beskriver faktorer som är viktiga för projektmedlemmars välbefinnande i projektarbete. Studiens analys kan kopplas till PERMA, sexfaktormodellen för psykologisk välbefinnande, subjektivt välbefinnande, Self-determination theory och KASAM. Vidare diskuteras vikten av välbefinnande i projektarbete, studiens begränsningar och förslag på vidare forskning inom projektledning.
The purpose of the study is to highlight the importance of studying well-being in projects and contribute to a better understanding of what affects project members' well-being at work. This was investigated through a qualitative approach where ten semi structured interviews were conducted on project members from different branches and organizations. Thematic analysis was conducted and resulted in three themes: My job is important, I am needed! and We are moving forward, which describe factors that are important for project member’s well-being in project work. The analysis of the study connects to PERMA, the Six-factor model of psychological well-being, subjective well-being, Self-determination theory and sense of coherence. Furthermore, are the importance of well-being in project work discussed, the limitations of the study and suggestions for future studies in project management.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

14

Liljegren, Oskar. "Välbefinnande i spel : Unga mäns upplevelser av socialt välbefinnande i MMORPG spel." Thesis, Högskolan i Skövde, Institutionen för hälsa och lärande, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:his:diva-11836.

Full text

Abstract:

I ett samhälle där unga mäns välbefinnande utges vara utsatt för risk av deras engagemang i en virtuell värld önskar den här studien lyfta fram hur unga män själva upplever välbefinnande ur ett socialpsykologiskt perspektiv. Fem spelare fick i kvalitativa intervjuer framföra sina egna upplevelser ifrån sina erfarenheter av att spela MMORPG-spel. Med detaljrika teorier om subjektivt välbefinnande, socialt välbefinnande och teori angående gemenskap har studien en teoretisk grund som tillämpades i en transcendental analysmetod. Resultatet klargjorde att socialt välbefinnande och gemenskap existerar i spelet och kan uppnås av de unga manliga spelarna. Essensen kretsade kring socialt samspel mellan de andra spelarna i MMORPG-världen och upptäcktes genom de tre teman grupp, kommunikation och framgång/utveckling. Slutsatsen var att unga män kan uppnå socialt välbefinnande inom MMORPG-spel och att det här har allt att göra med det sociala samspelet mellan alla spelarna i spelet.
In a society where young men’s well-being is proclaimed to be at risk due to their involvement in a virtual world this study wants to shed light upon how young men themselves experience well-being from a social psychological perspective. Five players partook in qualitative interviews to express their own experiences from their time playing MMORPGs. With detailed theories of subjective well-being, social well-being and theory of fellowship, the study has a theoretical foundation applied in a transcendental analysis. The result made it clear that social well-being and fellowship exist in the MMORPGs and can be achieved by the young male players. The essence revolved around social interaction between the other players in the MMORPG world and was discovered through three themes related to their group, communication and success/development. The conclusion was that young men can achieve social well-being in MMORPGs and this was due to the social interaction between all the players within the game itself.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

15

Conley, Kimberly, and Alfred Varghans. "Paranormalt välbefinnande : Vilket samband föreligger mellan tron på paranormala fenomen och välbefinnande?" Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för hälsa, vård och välfärd, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-48742.

Full text

Abstract:

Studien ämnar undersöka sambandet mellan paranormal tro och välbefinnande, något tidigare forskning nedprioriterat för att istället fokusera på vad som predicerar paranormal tro. Forskning tyder på positiva hälsoeffekter av religiös tro, samt ger svaga indikationer på att samma kan gälla andra former av paranormal tro. Studiens frågeställningarna ämnar att undersöka ifall bakgrundsvariabler och dimensioner av paranormal tro relaterar till välbefinnande. Deltagarna bestod av 138 individer och data samlades in via enkäter. En Pearsons korrelationsanalys visade att utbildning samt civilstånd hade positiva samband med samtliga dimensioner av välbefinnande, övriga bakgrundsvariabler uppvisade samband med minst en dimension. Paranormal tro tenderade att korrelera negativt med välbefinnande, mest framträdande i dimensionen fysiskt välbefinnande. En hierarkisk regressionsanalys visade att bakgrundsvariablerna signifikant kunde förklara varians i kriterievariablerna, detsamma gällde dock inte för dimensionerna av paranormal tro. En svaghet med studien gäller val av deltagare, framtida forskning med mer jämförbara urvalsgrupper föreslås.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

16

Aziz, Suzanna. "Paradoxalt välbefinnande : En kvalitativ studie om socialsekreterares upplevelse av välbefinnande inom Socialtjänsten." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för hälsa, vård och välfärd, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-38765.

Full text

Abstract:

Majoriteten av befolkningen spenderar i regel minst en tredjedel av sitt liv på en arbetsplats. Det är därför viktigt att medarbetaren känner ett välbefinnande i sitt arbete. Flera studier om arbetsförhållanden och arbetsmiljö i socialtjänsten har visat att socialarbetare upplever hög grad arbetsbelastning som en av de främsta källorna till stress på sitt arbete. Arbetsmiljön på en arbetsplats kan därför påverka medarbetares hälsa och välbefinnande både fysiskt och psykosocialt. Studiens syfte avser därför att undersöka hur socialsekreterare upplever välbefinnandet inom Socialtjänsten. Studiedesignen är av kvalitativ metodansats, där respondenterna har valts utifrån ett ändamålsenligt urval. Datainsamlingen till studien har skett genom åtta djupintervjuer med socialsekreterare inom Socialtjänsten i en medelstor mellansvensk kommun. Materialet har analyserats genom en fenomenologisk inspirerad ansats. Resultatet visar att det finns en obalans mellan de ställda kraven och de tillhandahållna resurser som råder på arbetsplatsen. Den psykosociala arbetsmiljön anses ha en stor påverkan till detta. Denna studie visar på vilka faktorer som kan påverka en människas välbefinnande på en arbetsplats.
The majority of the population spend at least one third of their lives at work. Research studies have found that a high workload is one of the most important sources of stress for social workers. It’s therefore important that the employee has a sense of well-being and comfort at work. The work environment can affect employees' health and well-being, both on physical and psychosocial aspects. The purpose of this study is therefore to highlight how social secretaries perceive the concept of well-being at work. The study design is based on qualitative methodology, where respondents have been selected based on an appropriate selection. The data collection for the study has been accomplished by eight deep interviews with social workers in a Swedish municipality. The material has been analyzed by a phenomenologically inspired approach. Results show a paradoxical (or contradictory) perception of well-being among the employees. The psychosocial work environment is considered to have a major impact on this. In this study, factors that can affect human well-being in the workplace are identified.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

17

Idberg, Anna, and Lena Ulbaek. "Äldre kvinnors sexuella välbefinnande." Thesis, Linnaeus University, School of Health and Caring Sciences, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-5951.

Full text

Abstract:

Bakgrund: Sexualitet hos äldre är precis som hos yngre en viktig del av livskvaliteten. Den sexuella förmågan och de sexuella behoven fortsätter långt upp i åren. Ett aktivt sexualliv har visat sig vara bra för välbefinnandet.

Syfte: Syftet var att undersöka vilka faktorer som har en positiv påverkan på äldre kvinnors sexuella välbefinnande.

Metod: En kvantitativ metod har används på ett redan insamlat datamaterial. Detta material består av omfattande enkäter som samlades in under åren 2000-2003. Huvudvariabel sexuellt välbefinnande har testats mot flera relevanta variabler. Analysmetoderna som användes var Chi-square test, univariat analys och slutligen en multivariat analys. Vi har valt att titta på den positiva odds kvoten, det vill säga vad som påverkar det sexuella välbefinnandet positivt.

Resultat: Av den undersökta populationen skattade 25 % av kvinnorna att de hade ett bra sexuellt välbefinnande. Studien visade ett starkt samband mellan att känna sig uppskattad i hemmet och att vara nöjd med sitt sexuella välbefinnande. Att vara nöjd med sin kropp var en positiv faktor för det sexuella välbefinnandet. Signifikans fanns också för att ha ett bra humör, att vara icke rökare och att inte ha passerat menopaus.

Background: Sexuality among older persons are just as important to quality of life as it is to younger people. The sexual ability and sexual needs will continue up in years. An active sex life is good for the sexual satisfaction.

Objective: The objective was to examine factors that have a positive impact on older women's sexual satisfaction.

Method: A quantitative method was used on already collected material, consisting of extensive surveys collected during the years of 2000-2003. The main variable sexual satisfaction has been tested against several relevant variables. The analytical methods used were chi-square test, univariate analysis and finally a multivariate analysis. We chose to examine the positive odds ratio, (POR), that affects the sexual satisfaction positively. Results: Among the respondents 25% estimated that they had very good sexual satisfaction. The results indicates to be appreciated at home and happy with ones own body affected the sexual satisfaction positively. Having a good mood and not have passed menopause also have a positive affect of the older womens sexual satisfaction.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

18

Björkqvist, Jacob. "Homosexuella mäns psykiska välbefinnande." Thesis, Stockholm University, Department of Psychology, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-40475.

Full text

Abstract:

Examensuppsatsen syftar till att undersöka eventuella samband mellan homosexuella mäns psykiska välbefinnande och självobjektifiering, konformitet med stereotypa maskulinitetsnormer, trivsel i den sexuella minoritetskulturen samt ålder. Syftet är ytterligare att undersöka eventuella skillnader i konformitet med maskulinitetsnormer och självobjektifiering mellan män som trivs i gaykulturen och män som inte trivs. En Internetbaserad enkät besvarades av 1113 män i åldern 15-40 år som i huvudsak identifierade sin sexuella orientering som homosexuell. Deltagarnas välbefinnande var lägre jämfört med män i en oselekterad svensk population. De män som inte trivdes i gaykulturen skattade en lägre konformitet med maskulinitetsnormer kring sex och en högre konformitet med maskulinitetsnormen heterosexuell självrepresentation jämfört med de män som trivdes. Självobjektifiering, heterosexuell självrepresentation och trivsel i gaykulturen kan tänkas bidra till en förståelse av psykiskt välbefinnande hos homosexuella män. Metodologisk reliabilitet och validitet diskuteras. Resultatet diskuteras utifrån heteronormativa maktstrukturer och genusordning.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

19

Kemppainen, Jukka. "Hållbart välbefinnande? : En kvalitativ studie om identitet och välbefinnande hos åtta frivilliga förenklare." Thesis, Högskolan i Skövde, Institutionen för teknik och samhälle, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:his:diva-5361.

Full text

Abstract:

Frivillig enkelhet är en livsstil/rörelse som tar avstånd från cirkeln av lönearbete och konsumism som av anhängarna anses vara roten till förlusten av en meningsfull tillvaro, möjligheten till självförverkligande, förestående miljökris och de starka gemenskapernas försvinnande (Grigsby 2004). Syftet med uppsatsen var att beskriva och skapa djupare förståelse för frivilliga förenklares identitetskonstruktion och välbefinnande utifrån ett socialkonstruktionistiskt perspektiv. Identitetsteori med utgångspunkt i Mead (1934/1976), livsstil utifrån Bourdieu (1984) och värderingar utifrån Kasser och Ryans (1996) inre/yttre-värderingsmodell användes och relaterades till en sen-/postmodern kontext. Empirin utgjordes av åtta semistrukturerade intervjuer. Den viktigaste slutsatsen var att frivillig enkelhet och välbefinnande går att kombinera. Medierande faktorer var en inre värdeorientering med starka moraliska inslag och autonomi att förverkliga sina kreativa och moraliska projekt som ger en upplevelse av autenticitet. Den moraliska identiteten tycks vara mer central för de ”holistiska förenklarna” än för de ”starka förenklarna” enligt Etzionis (1998) indelning. För de starka förenklarna framträder de personliga kreativa projekten som det mest centrala i livsstilsvalen och identiteten. Den teoretiska ramen visade sig vara användbar för beskrivning och förståelse av de frivilliga förenklarnas identitetskonstruktion och välbefinnande.
Betyg: VG Examination: 2011-06-15

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

20

Rosberg, Alexandra. "Rollstil och välbefinnande : -En socialpsykologisk studie av rollstilens betydelse för välbefinnande i receptionistyrket." Thesis, Högskolan i Halmstad, Sektionen för hälsa och samhälle (HOS), 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-17846.

Full text

Abstract:

Denna socialpsykologiska studie handlar om receptionistens mående och hur måendet påverkasberoende på olika faktorer i arbetsklimatet grundat i receptionistens rollstil. Studien är gjord på ettträningsföretag i en större stad i Sverige. Studien är en kvalitativ studie där metoden som använts ärsemistrukturerade intervjuer. Fyra receptionister har blivit intervjuade på företaget. Studien ärfrämst grundad i Goffmans rollteori samt Asplunds teorier kring konkret och abstrakt socialitet.Andra teoretiska ansatser är Karaseks krav och kontrollmodell kring stress, Maturanas och DávilaYánez förståelse kring emotioner samt Alvessons teorier kring organisationskultur. Jag har utgåttfrån hermeneutiken som min vetenskapliga teoretiska ansats. Genom dessa socialpsykologiskateorier samt resultaten av intervjuerna önskade jag besvara uppsatsens syfte kring vilken betydelserollstilen har i utövandet i arbetet som receptionist. Jag kom fram till att receptionistens välmåendehelt klart påverkas av dennes personstil. Receptionistens personstil påverkas av personligheten menockså på grund av det som händer omkring dem, såsom organisationskulturen. Jag kom fram till attreceptionisten har ett stort ansvar över sitt välmående genom att denna kan välja att vara stressadeller inte genom sitt utövande i de olika delarna av att vara receptionist.
This socialpsychological study regards the receptionists wellbeing and how that wellbeing depends on various factors in the work environment caused by the receptionists rolestyle. The study is made in a fitnesscompany in a major city of Sweden. The study is based on a qualitative method which is semi-structured interwievs. Four receptionists in the fitnesscompany has been interviewed. The study is mainly based on Goffmans roletheory and Asplunds theory on concrete sociality and abstract sociality. Other theoretical approaches are Karaseks demand and controle model on stress, Maturana och Dávila Yánez understanding in emotions and Alvessons theories of organizational culture. I have used a hermeneutic approach as the scientific theoretical approach for the study. Through These socialpsychological theories together with the results from the interviews I wanted to answer what the importance of the rolestyle for the work as a receptionist is. I concluded that the receptionists wellbeing influenced by their rolestyle. The receptionists rolestyle is influenced by of course their own personality but also by the work environment. I concluded that the receptionists has a great responsibility over their own wellbeing because of their own choice to be stressed or not in their practice of the different parts of being a receptionist.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

21

Törnquist, Ellinor. "Subjektivt välbefinnande : Kan personlighetsvariabler, stress och self-efficacy förklara graden av subjektivt välbefinnande?" Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för psykologi (PSY), 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-76920.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

22

Ankarsköld-Flück, Cassandra, and Nina McCoy. "Djurens betydelse för den äldre människans välbefinnande : En litteraturöversikt om faktorer av välbefinnandet hos patienter inom äldreomsorgen som får djurassisterad intervention som ett komplement i vården." Thesis, Ersta Sköndal Bräcke högskola, Institutionen för vårdvetenskap, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:esh:diva-6822.

Full text

Abstract:

Bakgrund: Medellivslängden i Sverige har aldrig varit så hög som de senaste åren vilket kommer ställa höga krav på äldreomsorgen. Situationen är komplex och påverkar framförallt patienterna i den kliniska vården. Tidigare studier visar att patienter inom äldreomsorgen löper större risk för ensamhet, depression och understimulans av olika anledningar. För att kunna möta dessa behov som sjuksköterskor i den kliniska vården, vill vi undersöka om alternativa metoder kan fungera som ett komplement till den vård som bedrivs inom äldreomsorgen. Alternativa metoder har blivit ett alternativ de senaste åren där bland annat djur kan användas i ett terapeutiskt syfte. Vi vill därför belysa faktorer för välbefinnandet hos dessa patienter som får djurassisterad intervention som ett komplement i vården. Syfte: Syftet var att belysa faktorer för välbefinnandet hos patienter inom äldreomsorgen som får djurassisterad intervention som ett komplement i vården. Metod: I denna studie tillämpas en litteraturöversikt där elva vetenskapliga artiklar från 2008 till 2018 ligger till grund för resultatet. De vetenskapliga artiklarna som inkluderades var nationella eller internationella. Datainsamlingen har gjorts i tre olika databaser; CINAHL Complete, PsycINFO och PubMed. Resultat: Efter analys av resultatet framkom fyra faktorer för välbefinnandet; fysiska, psykiska, sociala och existentiella. Resultatet visade att djurassisterade interventioner kan ha positiva, negativa och/eller inga effekter överhuvudtaget på äldre personers välbefinnande. Denna typ av intervention kan fungera som ett komplement i vården främst vid behandling för främjande av psykiska symtom och social påverkan/interaktion. Diskussion: Patienter inom äldreomsorgen är en riskgrupp för nedsatt välbefinnande och där farmakologiska behandlingar är vanligt förekommande. Djurassisterad intervention kan ses som en icke farmakologisk behandlingsform, där välbefinnandet kan främjas ur ett holistiskt perspektiv för den äldre patienten i vården. Mer forskning krävs för hur djurassisterad intervention kan ersätta viss farmakologisk behandling. Callista Roys adaptionsmodell stödjer sjuksköterskans arbete för förståelse av patienters strategier för att anpassa sig efter miljön och påverka miljön på ett självhävdande sätt.
Background: Life expectancy in Sweden has never been as high as in recent years, which will have a big influence on the care of the elderly. The situation is complex and affects primarily the patients in the clinical care. Previous studies show that the elderly patients are at greater risk of loneliness, depression and lack of stimulation for various reasons. In order to meet these needs as nurses in clinical care, we want to investigate whether alternative methods can serve as a complement to the care provided. Alternative methods have become more common in recent years, an example is using animals for therapeutic purposes. We therefore want to illuminate the factors of well-being in patients affected by animal-assisted intervention as a complement to health care. Aim: The aim was to illuminate the factors of well-being in patients of the geriatric nursing who receive animal-assisted intervention as a complement to standard care. Method: A literature review has been done, where eleven scientific articles from 2008 to 2018 form the results. The articles that were included were national or international. The data collection has been made in three different databases; CINAHL Complete, PsycINFO and PubMed. Results: After analysis of the result, four factors emerged for the well-being; physical, mental, social and existential. The result showed that animal-assisted interventions may have positive, negative and / or no effects at all for the well-being of older patients. This type of intervention can serve as a supplement in the care of primary care in the treatment of mental and social interaction. Discussion: Patients in elderly care are a risk group for impaired well-being and where pharmacological treatments are commonplace. Animal-assisted intervention can be seen as a non-pharmacological treatment, where well-being can be promoted from a holistic perspective to the elderly patient in standard care. More research is needed on how animal-assisted intervention can replace certain pharmacological treatment. Callista Roys adaptation model supports the nurse's work for understanding patients' ability to adapt to the environment and influence the environment in a self-assertive manner.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

23

Mårtensson, Ronja, and Emma Tuwezén. "Hur påverkas välbefinnandet av tidspress som revisionsyrket medför? : en kvantitativ studie med inriktning på att utforska skillnader mellan hur revisorers och revisorsassistenters välbefinnande påverkas av tidspress." Thesis, Högskolan Kristianstad, Fakulteten för ekonomi, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-22166.

Full text

Abstract:

Tidigare studier visar på att tidspress är förknippat med ett negativt välbefinnande och att tidspress är vanligt förekommande inom revisionsbranschen. Utifrån denna studie kommer tidspressens påverkan på välbefinnandet att undersökas. Syftet med studien är att utforska om det finns skillnader mellan hur revisorers och revisorsassistenters välbefinnande påverkas av tidspress. Eftersom tidigare studier enbart studerat hur revisorer och inte övriga revisionsmedarbetare påverkas av tidspress som yrket medför, ansågs studiens syfte fylla ett tomrum då syftet är en relativt ostuderad kontext. För att besvara studiens syfte har en kvantitativ enkätundersökning genomförts. Enkäten skickades ut till auktoriserade/godkända revisorer och revisorsassistenter för att få en så bred svarsfrekvens som möjligt. Totalt erhölls 164 svar, som därefter bearbetades statistiskt för att testa studiens framtagna modell. Studiens svarsfrekvens blev relativt låg i förhållande till andelen utskick, men den rådande högsäsongen anses vara den främsta anledningen. Välbefinnandet har mätts utifrån tre dimensioner, nämligen balans i livet, arbetstillfredsställelse och livstillfredsställelse. Tidspress har mätts utifrån tidsdeadlinespress och tidsbudgetpress. Resultatet av studien påvisade att tidspress har ett negativt samband med välbefinnandet. Vidare blev resultatet att titel inte har någon modererande effekt på sambandet mellan tidspress och välbefinnande. Därmed blir slutsatsen att desto högre grad av tidspress, desto lägre grad av välbefinnande upplevs, oavsett om du arbetar som revisor eller revisorsassistent.
Previous studies show that time pressure is associated with a negative well-being and that time pressure is common in the auditing industry. This study will examine the impact of time pressure on well-being. The study´s purpose is to explore whether there are differences between how the well-being of auditors and assistant auditors is affected by time pressure. Since previous studies only studied how auditors are affected by time pressure, the study´s purpose considered to fill a void as the purpose is a relatively unstudied context. To achieve the study´s purpose, a quantitative survey was conducted. The questionnaire was sent out to authorized / approved auditors and assistant auditors to obtain the widest possible response rate. A total of 164 responses were obtained, which were then statistically processed to test the study's model developed. The study's response rate was relatively low in relation to the proportion of mailings, but the current high season is considered to be the main reason. Well-being has been measured on the basis of three dimensions, namely balance in life, job satisfaction and life satisfaction. Time pressure has been measured on the basis of time deadline pressure and time budget pressure. The results of the study showed that time pressure has a negative relationship with well-being. Furthermore, the result was that title has no moderating effect on the relationship between time pressure and well-being. Thus, the conclusion is that the higher the degree of time pressure, the lower the degree of well-being experienced, regardless of title.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

24

El, Agha Kasbah Sophia, and Christian Åberg. "Att leva i ett särskilt utsatt område - en möjlighet för välbefinnandet? : En studie om unga kvinnors syn på faktorer till välbefinnande och självskattad känsla av sammanhang." Thesis, Högskolan i Gävle, Socialt arbete, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-33097.

Full text

Abstract:

Uppsatsens syfte var att undersöka unga kvinnors syn på faktorer till välbefinnande och jämföra synen med självskattad KASAM. Åtta unga kvinnor från ett särskilt utsatt område deltog i kvalitativa intervjuer och svarade på ett KASAM-13 frågeformulär. Empirin från dessa analyserades utifrån teorierna salutogenes och systemteori. Resultatet visade på att de unga kvinnorna hade en medvetenhet om vilka faktorer i det särskilt utsatta området som var viktiga för deras välmående. De viktigaste identifierade faktorerna till välbefinnande var relationer, känslan av gemenskap, naturen och vikten av det egna ansvaret. Resultatet från KASAM-13 frågeformuläret var spritt, då tre intervjupersoner låg under det svenska medelvärdet, två intervjupersoner låg nära det svenska medelvärdet och tre intervjupersoner låg över det svenska medelvärdet. Studien visade inte på några entydiga resultat om hur synen på faktorer till välbefinnande och självskattad KASAM påverkar varandra.
The purpose of this study was to explore young women’s perception of factors of wellbeing and compare this perception to their SOC. Eight young women from a socioeconomically vulnerable area participated in interviews and answered a SOC-13 questionnaire. The empirical material was analysed with the Salutogenesis theory and the Systems theory. The results showed that the young women were aware of which factors in the socioeconomically vulnerable area were important for their wellbeing, which were: relationships, sense of companionship, nature and their own responsibility. The results from the SOC-13 questionnaire were mixed, three of the participants were below the Swedish average, two participants were near the Swedish average and three participants were above Swedish average. The study does not show any clear results on how the perception of factors of wellbeing and SOC-13 affects each other.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

25

Ericsson, Iréne. "Välbefinnande och demens : Aspekter på välbefinnande hos äldre personer med måttlig till svår demens." Doctoral thesis, Hälsohögskolan, Högskolan i Jönköping, HHJ, Institutet för gerontologi, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-15895.

Full text

Abstract:

Personer som lever med demenssjukdom såväl som mentalt friska människor behöver uppleva välbefinnande. Ett viktigt mål i vården och omsorgen av personer med demens är därför att hitta vägar för att försöka främja välbefinnande hos personen. Avhandlingens övergripande syfte varatt utveckla kunskap om aspekter av betydelse för att äldre personer med måttlig till svår demens ska uppleva välbefinnande. Avhandlingen baseras på empiriskt material från fyra delstudier. Den första delstudien, I(etnografi) genererade fältanteckningar från 31 observationstillfällen samt nio kvalitativa intervjuer med vårdgivare, så kallade kontaktmän till personen med demens. Delstudie II(testutveckling/tvärsnittsstudie) utgjordes av 336 testprotokoll som bearbetades statistiskt. Materialet i delstudie III (reformulerad grundad teori) innefattade 18 kvalitativa intervjuer med personer med demens samt 18 observationsprotokoll från observation av icke-verbalt språk. Den sista delstudien (IV) (konstruktivistisk grundad teori) bestod av fältanteckningar från 24 videoinspelningar av Egentids-situationer och 24 kvalitativa intervjuer med personer med demens samt åtta kvalitativa intervjuer med vårdgivare. Resultatet från avhandlingens studier visar att de kognitivt friska personerna som finns i personens närhet har en avgörande betydelse för upplevelsen av välbefinnande hos personer med måttlig till svår demens. För att interaktion ska vara önskvärd och ge välbefinnande måste den mentalt friska parten ha kunskap och insikt om att det finns en större medvetenhet hos personen med måttlig till svår demens än vad det omedelbara intrycket av förmågor ger. Om denna insikt saknas finns risk att interaktionen kan leda till kränkning i stället för välbefinnande. Det är förmodligen av betydelse att ha kunskap om och försöka fånga personens kvarvarande förmågor istället för att fokusera på brister. Kunskap om kvarvarande förmågor och till exempel överinlärda förmågor som fångas i anpassade test kan bidra till en mer positiv syn på personen och innebära att kvarvarande förmågor bättre tas tillvara, vilket kan bidra till välbefinnande. Personen med måttlig till svår demens kan kommunicera ett välbefinnande men det kräver lyssnarens förmåga och förmåga att tolka. Det kan också kräva en del praktiska ansträngningar med hänsyn till personens kognitiva nedsättningar som till exempel hjälpmedel i form av bilder och ting. Förmodligen ger interaktion som leder till en relation alltid en upplevelse av välbefinnande. Tid är en avgörande faktor för att upprätta relationer som ger välbefinnande hos personer med måttlig till svår demens. Det är därför viktigt att i vården avsätta tillräcklig tid, som vid till exempel Egentid, för att upprätta relationer och därigenom främja välbefinnande.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

26

Kjellberg, Julia. "Lean och välbefinnande : En kvalitativ forskningsöversikt om hur arbetsmiljö i leankontexter påverkar arbetstagares välbefinnande." Thesis, Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-30405.

Full text

Abstract:

The aim of the present study is to gain more knowledge about howthe work environment, in the lean contexts, affect worker wellbeing.It is by examining; What positive and negative effects workin lean contexts has on worker well-being and which causes theoutcome depends on. The study was done by analysis of aqualitative research survey with the starting point to understand thecontradictions in the field of knowledge around lean and wellbeing.Theory of SOC, implementation, participation and supportwas central to the study. The results show the effects of lean onwell-being in terms of commitment, stress, safety and jobsatisfaction, and that it is not possible to determine that the workenvironment, in the lean contexts, exclusively generate positive ornegative effects. However, the analysis shows some interestingcauses of the effects. Causes of effects thematised toimplementation, support and participation. The present studycontributes to the knowledge of the outcome of the effects ofworking in a lean context of workers' well-being.The decisive factor seems to be how the concept is applied. In thepresent study further developed Hasle et al. (2011) model of lean,working environment and workers well-being as an explanatorymodel for the outcome of the impact on workers' well-being, basedon the theory of SOC as a framework for wellness.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

27

Meyer, Josefin. "Ökat välbefinnande av odling : En kvalitativ studie om upplevt välbefinnande hos unga friska människor." Thesis, Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:gih:diva-4468.

Full text

Abstract:

Syfte och frågeställningar Studiens syfte var att undersöka upplevelsen av välbefinnande bland unga friska människor som odlar. För att begränsa begreppet välbefinnande valdes tre mindre områden inom det större området och resulterade i följande forskningsfrågor: upplever dessa personer att odlingen påverkar (1) deras sociala umgänge, (2) deras stressnivå och (3) deras dagliga fysisk aktivitet? Metod I denna kvalitativa studie var samtliga deltagare kvinnor vilka hade en medianålder på 28 år. De odlade på kolonilott eller i gemenskapsodling mellan 8 och 24 timmar per månad under odlingssäsongen. Med en semistrukturerad intervjuguide intervjuades dessa fyra personer om deras erfarenheter av odling. Intervjuerna transkriberades och analyserades sedan utifrån en induktiv innehållsanalys. Resultat Resultaten pekar på att det sociala umgänget påverkar i vilken utsträckning deltagarna odlar, men odlingen är inte ett sätt att söka ny kontakter. Samtidigt bidrar odlingen med sociala kontakter som odlarna annars inte skulle ha. Samtliga kolonilottsodlare upplever att odlingen erbjuder återhämtning och stressreduktion, men även att odlingen i sig kan bidra till stress. Den deltagare som odlar i gemenskapsodling verkar ha något andra syften med odlingen utöver det egna välbefinnandet så som att det upplevs vara utvecklande för dennes barn och stärkande för det lokala samhället. Ingenting pekar på att odlingen bidrar till en ökad fysisk aktivitet hos någon av deltagarna. Dock verkar det fysiska arbetet vara en bidragande faktor till att deltagarna upplever odlingen som stressreducerande. Slutsats Odlingen påverkar deltagarnas välbefinnande både positivt och negativt. De positiva upplevelserna väger dock över och bidrar till ett ökat välbefinnande. Att visa på enskilda faktorer som bidrar till denna ökning är svårt då resultaten pekar på att det är en samverkan mellan både de sociala vinsterna, återhämtningen och den fysiska aktiviteten som tillsammans ger deltagarna ett ökat välbefinnande.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

28

Andreasson, Klara. "Ökat Välbefinnande med Känslomässig Förutsägelse." Thesis, Högskolan i Skövde, Institutionen för kommunikation och information, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:his:diva-7003.

Full text

Abstract:

Vi ställs dagligen inför väldigt många val och beroende på vilka val vi väljer att göra kommer dessa till stor del att påverka hur vi lever vårt liv och även hur tillfreds vi kommer att vara med livet. Vi baserar många av våra val på känslomässiga förutsägelser som är våra antaganden om hur framtida händelser kommer att påverka oss känslomässigt. Våra känslomässiga förutsägelser är dessvärre ofta påverkade av olika bias som gör att vi missbedömer hur starkt och under hur lång tid vi kommer att reagera känslomässigt på kommande händelser, vilket i sin tur påverkar vilka val vi kommer att göra. Den här uppsatsen kommer att undersöka hur våra känslomässiga förutsägelser påverkar vårt subjektiva välbefinnande och även hur förståelse för detta skulle kunna användas i psykologisk coachning i form av interventioner för att hjälpa människor att göra fler val som leder till ett ökat subjektivt välbefinnande.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

29

Thorendal, Emilie, and Malin Danell. "Munhälsans betydelse för äldres välbefinnande." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för hälsa, vård och välfärd, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-39215.

Full text

Abstract:

Background: Research shows that the oral health of elders, mouth care and experience of well-being in interaction with oral health, are not prioritized high enough. As elders may have worsened physiology, they may be dependant on caregivers to provide care for their oral health. It’s a major responsibility for the nurse to know the importance of oral health for the elders experience of well-being in order to promote health. Purpose: To describe the elders experience of the importance of oral health for the well-being. Method: Qualitative, systematic literature study with descriptive synthesis. Results: The results showed two themes and four subthemes. The first theme was; the interaction between the oral health and quality of life. Second theme was; the interaction between the oral health and the social life. The first theme is followed by; the importance of self-care for well-being and decreased health if the functions of the mouth were failing. The last theme is followed by: social constraints with an unkempt mouth, as enhanced self-esteem with a well-cared mouth. Conclusion: The elders experienced that a well kempt mouth and good oral health promoted the well-being. The self-care of the mouth was experienced as significant for quality of life. Though it could be difficult to take care of the oral health unaided, due to old age or disease. An insufficient oral health could cause social constraints, lowered self-esteem, discomfort and inferior quality of life. Keywords: Literature study, elderly people, mouth care, oral health, quality of life, well-being.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

30

Jansson, Evelina, and Jennie Söderholm. "Äldre personers upplevelser av välbefinnande." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för hälsa, vård och välfärd, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-41502.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

31

Nizamova, Mika, and Zarah Barrett. "Vårdmiljöns betydelse för patientens välbefinnande." Thesis, Sophiahemmet Högskola, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:shh:diva-3934.

Full text

Abstract:

SAMMANFATTNING Bakgrund Upplevelsen av hälsa och välbefinnande är beroende av hur miljön vi befinner oss i är utformad. Ett av sjuksköterskans ansvarsområden är att se efter att vårdmiljön uppfyller patientens behov. Vårdmiljön kan utformas av flera olika aspekter såsom ljud, ljus och natur vilka alla har förmågan att kunna skapa en känsla av trygghet. Sjukvårdsreformatorn F. Nightingale menade att den fysiska miljön var lika viktig som den psykiska och sociala omgivningen för att återfinna hälsa samt förebygga sjukdomar. Syfte Syftet med denna litteraturöversikt var att beskriva aspekter i vårdmiljön som främjar patientens välbefinnande. Metod Metoden som valdes för denna studie var en icke-systematisk litteraturöversikt. Databassökningar gjordes i PubMed, CINAHL, Academic Search Elite samt manuella sökningar. Ett urval av 17 vetenskapliga artiklar gjordes efter noggrann granskning. Artiklarna som användes var både kvalitativa och kvantitativa, dessa har kvalitetsgranskats med hjälp av Sophiahemmets Högskolas bedömningsunderlag. Integrerad dataanalys användes som metod. Resultat En hälsofrämjande vårdmiljö påverkar patientens välbefinnande och autonomi under tiden de vårdas på sjukhus. Det första intrycket vid besök på sjukhus är det som utgörs av den fysiska miljön. Vidare framkom att enkelrum ledde till minskat buller, bättre sömn samt stärkt socialt stöd och personlig integritet. Fönster och utsikt över naturen skapade en känsla av fridfullhet då naturen kunde hjälpa till att stärka patientens inre kraft genom distraktion. Naturligt ljus ökade välmåendet och förbättrade sömnen. En välkomnande vårdmiljö med ”mysighetsfaktor” och avskildhet ökade känslan av hemtrevlighet vilket förbättrar välbefinnandet hos patienterna och ökade dessutom närvaron av anhöriga vilka utgjorde ett stort stöd för patienterna. Slutsats Genom en ökad kunskap om vårdmiljöns betydelse för patientens välbefinnande, kan åtgärder vidtas för hur allmänna utrymmen utformas. Vårdmiljön kan antingen stödja eller hindra patientens återhämtningsprocess och har kapaciteten att främja patientens livskvalitet. Denna studie ger en inblick i vårdmiljöns betydelse och bidrar med lärdomar som vidare kan tillämpas i vårt framtida kliniska arbete inom professionen. Nyckelord: Patienters nöjdhet, patientens acceptans av vård, patienter, miljödesign, vårdmiljö.
ABSTRACT Background The design of the environment affects our experience of health and well-being. One of the nurse's responsibilities is to ensure that the care environment meets the patient's needs. The care environment can be designed by several different factors such as sound, light and nature. All with a capacity to provide a feeling of security. According to healthcare reformer F. Nightingale, the physical environment was equally important to the psychological and social environment in order to regain health and prevent disease. Aim The purpose of this literature review was to describe aspects of the care environment that promote the patient’s well-being. Method The method used was non-systematic literature review. Database searches were performed in PubMed, CINAHL, Academic Search Elite as well as manual searches. A selection of 17 scientific articles was made after careful review. The articles were of both quantitative and qualitative research methods, these have been quality checked with the help of Sophiahemmet University’s assessment data. They were analysed based on the integrated data analysis method. Results A health-promoting care environment affects the patient's well-being and autonomy while they are being cared for in hospital. The first impression when visiting a hospital is that of the physical environment. Furthermore, it turned out that single rooms led to reduced noise, better sleep and strengthened social support and personal integrity. Windows and views of nature created a feeling of peace as nature could help strengthen the patient's inner power through distraction. Natural light as well as artificial light increased the well- being and improved sleep. A welcoming care environment with a “cosiness factor” and privacy increased the feeling of homeliness, which improves the well-being of the patients and also increased the presence of relatives who constituted a great support for the patients. Conclusion Through increased knowledge on the importance of the care environment for the well- being of the patient, measures can be taken focusing on the design of public spaces in this environment. The care environment can either support or hinder the patient's recovery process and has the ability to promote the patient’s quality of life. This study provides an insight into the importance of the care environment and contributes with lessons that can be further applied in our future clinical work within the profession. Keywords: Patient satisfaction, patient acceptance of health care, patients, environment design, health facility environment.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

32

Bergman, Helena, and Sanna Elmgren. "Måltidens betydelse för patientens välbefinnande." Thesis, Röda Korsets Högskola, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:rkh:diva-220.

Full text

Abstract:

Bakgrund: Mat och måltiden belyses ofta ur ett näringsfysiologiskt perspektiv. Ett regelbundet intag av näring är nödvändigt för det fysiska välbefinnandet, särskilt efter en skada eller sjukdom då näring hjälper kroppen att läka. Då välbefinnande är ett fenomen relaterat till hela människan, så väl till det psykiska som till det fysiska, talar litteraturen för att måltidens påverkan på det fysiska välbefinnandet även speglas i det psykiska välbefinnandet. Syfte: Att skapa en överblick över hur relevant forskning beskriver vad måltiden har för betydelse för välbefinnandet hos en patient i behov av omvårdnad. Metod: En litteraturöversikt baserad på tio vetenskapliga originalartiklar med kvalitativ ansats. Materialet har kvalitetsgranskats med hjälp av en litteraturmatris samt en granskningsmall, och har analyserats i fyra steg med hjälp av forskningskort. Resultat: Betydelsen som måltiden har för välbefinnandet hos patienter i behov av omvårdnad speglas i de fem teman som framkom av analysen: strävan efter delaktighet, sinnesupplevelser, stressframkallande rutiner, socialt samspel samt njutning. Slutsats: Måltiden har en betydelse för patientens välbefinnande, genom att agera som en betydande faktor för patientens självbestämmande, skapar sociala samspel samt agerar som ett njutbart inslag i en persons liv.
Background: Food is often a subject described from a nutritionally point of view. A regular nutritional intake is necessary for the body’s physical wellbeing, especially after injury or illness when nutrition is a part of the healing process. Since wellbeing is a phenomenon related to both the body and the mind, literature suggests that the influence that food has on the physical wellbeing is also reflected in the physiological wellbeing. Aim: To create an overview on how relevant research describes the meaning of the meal for the psychosocial wellbeing of a patient in need of care. Method: A literature overview based on ten research articles with a qualitative approach. The material was quality reviewed using a literature matrix and a review template, and was analyzed in four steps using research cards. Findings: The meaning of the meal for the wellbeing of patients in need of care is reflected in the five themes that emerged from the analysis: a pursuit for participation, sensuous experiences, stress-creating routines, social interaction and pleasure. Conclusion: The meal is of importance of the patient’s wellbeing by acting as an important factor for the patient’s self-determination creates social interactions and acts as a pleasurable element of a person’s life.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

33

Jacobsson, Mimmi, and Andreas Lundkvist. "Vårdmiljöns betydelse för patientens välbefinnande." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för hälsa, vård och välfärd, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-31106.

Full text

Abstract:

Bakgrund: Vårdmiljön har historiskt sett tilldelats en central roll inom vården. Den kan påverka individen både genom sin utformning och utifrån de subjektiva förväntningar som individen bär med sig. Problem: Vårdmiljön kan upplevas som främmande för patienten då individen tvingas spendera tid utanför sitt vanliga sammanhang. Sjuksköterskan kan skänka lindring och harmoni genom att ta hänsyn till vårdmiljön i arbetet och vårdandet. Syfte: Syftet är att beskriva patienters upplevelser av vad i vårdmiljön som är främjande för välbefinnandet. Metod: En systematisk litteraturstudie med kvalitativ ansats och deskriptiv design. Resultat: Tre teman identifierades avseende bidrag till upplevelse av välbefinnande. Naturen som kraftkälla beskriver hur patienterna bland annat fick energi och hopp genom närhet till grönska, vatten, naturligt ljus och frisk luft. Den fysiska vårdmiljöns stärkande förutsättningar beskriver vikten av att uppleva hemkänsla, estetikens betydelse samt rummets förutsättningar för att främja integritet och gemenskap. Sjuksköterskans bekräftande omsorg beskriver betydelsen av såväl professionell vård som en ibland lättsam relation med utrymme för glädje. Slutsats: Patienter värderar både den fysiska och sociala vårdmiljön, allt från vardagliga tillhörigheter till relationer i omgivningen. Genom att ändra omgivningen utefter vad patienten efterfrågar och önskar kan vårdmiljön generera ett främjat välbefinnande. Nyckelord: litteraturstudie, patient, upplevelser, vårdmiljö, välbefinnande

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

34

Lokvancic, Azra, and Martin Prahl. "Leder självskänsla till välbefinnande : En studie om sambandet mellan globalsjälvskänsla och subjektivt välbefinnande bland gymnasieelever." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för pedagogik, psykologi och idrottsvetenskap, PPI, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-18007.

Full text

Abstract:

Syftet med studien var att undersöka om det fanns något samband mellan global självkänsla och subjektivt välbefinnande bland svenska ungdomar. Hänsyn togs till ålder och kön togs när 142 elever enkäterades på en gymnasieskola. En bivariat analys gjord med Pearsons korrelation visade att det fanns ett starkt samband mellan global självkänsla och subjektivt välbefinnande. Vidare visade en multiple variansanalys (MANOVA) att det fanns signifikanta könsskillnader gällande subjektivt välbefinnande, men inte global självkänsla. Med multipel regressionsanalys (MRA) kunde det slås fast att kön hade ett samband med subjektivt välbefinnande, medan självkänsla kunde prediceras utifrån ålder. Av resultaten kunde slutsatsen dras att en god global självkänsla medför ett gott subjektivt välbefinnande, även om pojkar hade ett generellt bättre subjektivt välbefinnande än flickor. Det blev också uppenbart att kön var en tillförlitlig indikator för en individs subjektiva välbefinnande och ålder för dess globala självkänsla.Sökord: global självkänsla, subjektivt välbefinnande, kön, ålder

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

35

Gacic, Sandra, and Karina Ljungdahl. "Lycka och livskvalitet – Vägen till välbefinnande : En studie om den subjektiva upplevelsen av psykiskt välbefinnande." Thesis, Stockholm University, Department of Social Work, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-37158.

Full text

Abstract:

The main purpose of this study was to examine how people who have felt mentally bad, describe their subjective experience of what leads to a mental well-being. The overall research questions were; how does the individual define mental well-being, how does the individual describe the turning-point during her tough period, and in what way does the individual consider that her own effort has influenced her well-being? In order to answer these questions, qualitative research interviews were conducted with persons who’ve felt mentally bad and who’ve got some kind of professional help, and who think that they have a mental well-being today. The empirical material was analyzed from a theoretical resilience perspective. The study’s result showed first of all, that there are different ways to define well-being. The most significant factors to achieve well-being, seemed to be positive, quality relations and a supportive social network. This appeared to be strengthening and creates resilience. Other factors that appeared to be strengthening for the development of resilience and well-being, are for example high self-esteem and competence. The result also showed that professional help seemed to have been important. Risk-factors that were found in the study are for example an unfavourable childhood environment, insecurity and early unhealthy relations. The study indicated that resilience in individuals can have different strength.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

36

Lindhe, Felicia, and Halvarsson Victoria Tenlén. "Effektivt ledarskap och välbefinnande : Medarbetares subjektiva upplevelser om effektivt ledarskap och välbefinnande på en arbetsplats." Thesis, Högskolan i Gävle, Psykologi, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-29636.

Full text

Abstract:

Studiens syfte var att undersöka vad en medarbetare upplever vad ett effektivt ledarskap är, hur en medarbetares välbefinnande upplevs på arbetsplatsen samt hur medarbetare upplever välbefinnande utifrån ett effektivt ledarskap på en arbetsplats med utgångspunkt från medarbetarnas subjektiva upplevelse. Syftet undersöktes genom en kvalitativ metod med en induktiv tematisk analys bestående av åtta semistrukturerade intervjuer. Resultatet visade att respondenterna upplever att ett effektivt ledarskap är av betydelse för en medarbetares välbefinnande på en arbetsplats. Respondenterna upplevde att en ledare måste vara lyhörd och lyssna på sina medarbetare, att ledaren anpassar sig till individerna samt att det finns en tydlighet och struktur för att ett effektivt ledarskap ska uppnås. För att uppnå välbefinnande på arbetsplatsen enligt resultatet är kollegorna av betydelse för medarbetarna. Arbetsbelastningen får inte vara för hög, medarbetarna får arbeta med frihet under ansvar samt att ledaren visar en tillit och förmedlar en trygghet till medarbetarna för att uppnå välbefinnande på en arbetsplats.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

37

Fetiu, Linda. "Nycklar till ett gott välbefinnande : En kvalitativ studie om ungdomars upplevelser av ett gott välbefinnande." Thesis, Karlstads universitet, Institutionen för hälsovetenskaper, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-55069.

Full text

Abstract:

Bakgrund: Forskning idag uppmärksammar och lyfter barns och ungdomars psykiska hälsa och huruvida den försämrats på senare tid eller inte och vad en nedåtgående hälsotrend i sådana fall kan bero på. Stress är ett begrepp som nämns i stor omfattning och skolstress anses vara en potentiell förklaring. Vidare beskrivs faktorer så som socioekonomi, familjeförhållanden, relationer, utbildning, levnadsvanor och livsstilar som faktorer av betydelse för ungdomars välbefinnande, både främjande och hämmande. Det handlar om faktorer som ungdomar aktivt kan påverka men även faktorer de inte kan styra över i det livsskede de befinner sig i. Syfte: Syftet med studien var att undersöka ungdomars upplevelser av välbefinnande och vad som bidrar till ett gott välbefinnande. Metod: En kvalitativ ansats valdes och tio ungdomar i åldrarna 15–16 år intervjuades med en semistrukturerad intervjumetod. Intervjuerna spelades in och transkriberades. Därefter genomfördes en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Analysen av intervjumaterialet resulterade i ett tema: ”Nycklar till ett gott välbefinnande”, med två tillhörande kategorier: ”Socialt kapital” som vidare består av subkategorierna: familjen av störst betydelse, vänner och skolklimat och tryggt samhälle. Vidare kategorin: ”Rörelse och kraft” som består av subkategorierna: stress och motiverande faktorer, fritid och fysisk aktivitet och hantering av vardagliga stressorer. Slutsats: Välbefinnandet framkom som en viktig förutsättning för att främja hälsa på lika villkor och det innebar vidare att vara frisk, må gott psykisk och fysiskt och att vara glad. Familjen, vännerna och skolan var de främsta faktorerna som påverkade och främjade välbefinnandet positivt. Skolan och samhället var också viktiga och positiva faktorer som påverkade välbefinnandet men medförde också stress. Stress och utmaningar sågs som både positivt och negativt men var även utvecklande och gynnade välbefinnandet. För hanteringen av stressorer framkom det olika strategier som ungdomarna använde sig av; skriva listor, spela spel, lyssna på musik, träna, planera, prata ut och promenera för att upprätthålla ett gott och stabilt välbefinnande. Nyckelord: Ungdomar, Strategier, Stress, Hälsofrämjande, Hälsa, Välbefinnande.
Background: Research highlights child and adolescent mental health and whether it has deteriorated in recent years, and what the causes are of a possible negative health trend. Stress is a term that is mentioned extensively and school stress is considered to be one possible explanation to the problem. Research also describes factors such as socioeconomic status, family relationships, relationships, education, habits and lifestyles factors relevant to the health of adolescents. Factors that both promote and inhibit, which adolescents actively can influence but also factors they cannot control in the stage of life they are in. Aim: The aim of the study was to examine adolescent's perceptions of well-being and what contributes to a good well-being. Method: A qualitative approach was used and ten adolescents aged 15–16 years were interviewed with a semi-structured interview method. The interviews were recorded and transcribed. Thereafter a qualitative content analysis was performed. Results: The analysis of the material resulted in the theme: “Keys to a good well-being”, with two related categories: "Social capital", which further consists of the subcategories: family of greatest importance, friends and school climate and safe society. Further category: "Movement and power", which consists of the subcategories: stress and motivational factors, leisure and physical activity and the management of everyday challenges. Conclusion: Well-being appeared to be important for promoting health on equal terms and it further meant to be healthy, feeling well mentally and physically, and being happy. Family, friends and leisure were the main factors that affected and promoted the well-being positively. The school and the society were also important and positive factors that affected well-being, but it also caused stress. Stress and challenges were, both positive and negative, but were also seen as developing and benefiting to the well-being. To cope with everyday stressors, a variety of strategies that the adolescents used emerged. For example, they wrote lists, played games, listened to music, practiced, planned, communicated and took walks to maintain good and stable well-being. Keywords: Adolescents, Strategies, Stress, Health promoting, Health, Well-being.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

38

Acici, Bahriye, and Susanne Gräsvik. "Välbefinnande hos cancerpatienter inom palliativ vård." Thesis, Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:esh:diva-1165.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

39

Hyllendal, Liselotte. "Ledarskapets betydelse för de anställdas välbefinnande." Thesis, Stockholm University, Department of Psychology, 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-6945.

Full text

Abstract:

Studier har visat att chefer har ett stort inflytande på de anställdas välbefinnande. I dagens hektiska arbetsliv är detta något som bör tillvaratas då de anställdas välbefinnande hotas på grund av de arbetsförhållanden de befinner sig i. Denna studie gjordes i syfte att undersöka hur ledarskap upplevs inverka på de anställdas välbefinnande. Halvstrukturerade intervjuer tolkade med tematisk analys visade att ledarskapet upplevdes ha en inverkan på de anställdas välbefinnande. Vilken typ av ledarstil som användes upplevdes spela en roll för välbefinnandet och speciellt viktiga komponenter för att utföra ett hälsofrämjande ledarskap var kommunikation, feedback och socialt stöd. Trots att urvalet var litet (N=7) är studien trovärdig, främst eftersom resultatet bekräftar tidigare studier. Denna undersökning är viktig i den bemärkelsen att den hanterar ett fenomen som blir allt mer uppmärksammat i dagens samhälle då hälsan har satts i fokus.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

40

Lennartsson, Linda, and Anna Mielow. "Vårdmiljö : Vårdmiljöns betydelse för patienters välbefinnande." Thesis, Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-19201.

Full text

Abstract:

När en människa drabbas av sjukdom och behöver vistas på sjukhus påverkas upplevelsen dels av sjukhusets lokaler och dels av vårdavdelningens atmosfär. Florence Nightingale var den förste som berörde och insåg vikten av vårdmiljöns inverkan på patienters välbefinnande. Hennes idéer kring vårdmiljö låg under slutet av 1800-talet till grund för utformningen av sjukhusarkitekturen i Europa. Att anpassa sig till en okänd miljö kräver en ansträngning av alla människor. Att bli sjuk och hamna på sjukhus innebär en omställning för individen och kraften behövs till annat än att anpassa sig till vårdmiljön. Då är det bra om miljön är stödjande och fungerar som en resurs för vårdandet och patientens tillfrisknande. Vårdmiljön påverkar patienters upplevelse av välbefinnande. Bakgrunden ger bland annat en teoretisk inblick i det vårdvetenskapliga begreppet välbefinnande. Syftet med denna uppsats är att ta reda på vad det är i vårdmiljön på vårdavdelningar som påverkar patienters upplevelse av välbefinnande. Metoden som använts är en analys av kvalitativ forskning. På grund av att den är ett verktyg för att beskriva patientupplevelser. I resultatet framkommer tre huvudkategorier, patientens möjlighet till interaktion i patientrummet, atmosfär i patientrummet och utformning av patientrummet. Vardera huvudkategori består av två underkategorier. I diskussionen reflekteras det över hur patienter kan vara ett stöd för varandra samt på vilket sätt de är en resurs som närstående och vårdpersonal inte kan vara. Den speglar även hur stämningsläget på vårdavdelningen smittar av sig på patienters välbefinnande och vårdpersonalens arbetsmiljö. Det resoneras också kring hur sjuksköterskan kan bidra till att vårdmiljön blir mer estetisk tilltalande för patienten. Avslutningsvis ges praktisk vägledning till yrkesverksamma sjuksköterskor gällande vårdmiljön.

Program: Sjuksköterskeutbildning

Uppsatsnivå: C

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

41

Stenström, Hannes. "Psykologiskt välbefinnande hos skidgymnasieelever : En enkätstudie." Thesis, Umeå universitet, Institutionen för psykologi, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-171989.

Full text

Abstract:

Studier har visat att elitidrottare lider av mental ohälsa i nära samma utsträckning som befolkningen i stort. Samtidigt så pekar data mot att ungdomar i gymnasieåldern och unga vuxna är en grupp som har högre förekomst av självrapporterat nedsatt psykiskt välbefinnande. Svenska gymnasieidrottare är dock en grupp vars psykiska välbefinnande ännu inte utforskats i någon vidare utsträckning. Den här studien undersökte det psykiska välbefinnandet i den här gruppen och eventuella samband mellan nedsatt psykiskt välbefinnande och kön, skador och träningsvolym. 49 elever (25 kvinnor/24 män, medelålder 18.6 år) inskrivna vid sex svenska skidgymnasium med status som riksidrottsgymnasier svarade på en webbaserad enkät som huvudsakligen bestod av instrumentet GHQ-12 (General Health Questionnaire-12). Inga statistiskt signifikanta samband mellan nedsatt psykiskt välbefinnande och kön, skador och träningsvolym observerades.
Studies have shown that elite athletes suffer from mental health problems in nearly the same extent as the population as a whole. Other data indicates that adolescents and young adults are groups that have a higher incidence of self-reported impaired psychological well-being than the general population. Swedish high-school athletes is a group whose mental health has not yet been investigated. This study inquired into the psychological well-being of this group and possible relationships between psychological well-being and gender, injuries and training volume. 49 students (25 females/24 males, mean age 18.6 years) admitted at six swedish skiing high schools with status from the Swedish Sports Confederation as national sports high schools filled out a web-based survey which mainly consisted of the instrument GHQ-12 (General Health Questionnaire-12). No statistically significant relationships between psychological well-being and gender, injuries and training volume were observed.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

42

Hemle, Jerntorp Sofia, and Annette Wivel. "Välbefinnande i samband med kranskärlsröntgen/PCI." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-24886.

Full text

Abstract:

VÄLBEFINNANDE I SAMBAND MEDKRANSKÄRLSRÖNTGEN/PCIEN LITTERATURSTUDIESOFIA HEMLE JERNTORPANNETTE WIVEL Hemle Jerntorp, S & Wivel, A. Välbefinnande i samband med kranskärlsröntgen/ PCI. En litteraturstudie. Examensarbete i omvårdnad 15 högskolepoäng. Malmö högskola: Hälsa och Samhälle, enheten för omvårdnad, 2009.För att diagnostisera ischemisk hjärtsjukdom är kranskärlsröntgen ett alternativ. Kranskärlsröntgen/ PCI kan genomföras via a. femoralis och a. radialis. Som sjuksköterska måste man vara väl insatt i ingreppsrelaterade komplikationer för att kunna förebygga, förutse och fort kunna sätta in omvårdnadsåtgärder. Komplikationer och oro är sådana faktorer som kan påverka patienters livskvalité och välbefinnande negativt. Syftet med denna litteraturstudie baserad på 11 artiklar var dels att beskriva patienternas välbefinnande, dels förekomsten av blödning och smärta/oro hos patienter vid olika kärlförslutningar vid kranskärlsröntgen/PCI. Vårt resultat visade att genomgången kranskärlsröntgen och PCI höjde patienternas fysiska och psykiska välmående. Patienterna hade dock olika förutsättningar att hantera situationen beroende på socialt stöd från sin omgivning. Det framkom att kvinnor ofta hade en högre oro och ett lägre välbefinnande. Av de patienter som genomgått kranskärlsröntgen genom både a. radialis och a. femoralis var det 80 % som föredrog a. radialis. Det var av betydelse för patienternas välbefinnande med en snabb mobilisering. I flera av studierna sågs en lägre kostnad för analgetika, mindre förekomst av komplikationer samt en kortare vårdtid hos dessa patienter. Resultatet i denna studie visade också att de patienter som genomgått kranskärlsröntgen/PCI via a. femoralis upplevde mer obehag, oro och smärta än de patienter som genomgått kranskärlsröntgen/PCI via a. radialis.Nyckelord: blödning, kranskärlsröntgen, livskvalité, oro, PCI, smärtavälbefinnande.
WELL-BEING CONNECTED TO ANGIOGRAPHY/PCIA LITTERATURE STUDYSOFIA HEMLE JERNTORPANNETTE WIVELHemle Jerntorp, S & Wivel, A. Well-being connected to angiography/PCI. A literaturereview. Degree projekt, 15 credit Points. Nursing Program. Malmö University: Health and Society, Department of Nursing, 2009.To diagnose ischemia heart disease, an alternative is angiography. Angiography/PCI can be performed through the femoral artery and the radial artery. As a registered nurse one must be well-grounded in procedure related complications to predict, foresee, and to rapidly begin nursing intervention. Complications and anxiety are factors that can influence patients in a negative way concerning quality of life and well-being. The aim of this study based on 11 article´s, is to describe patients’ well-being as well as occurrence of bleeding and pain/anxiety in patients` over different ways to seal the vessels inangiography/PCI. Our study shows that a completed angiography/PCI increases patients’ physical and mental well-being. Patients have different social presumptions to handle the situation depending on their environment. It appears that women often have more anxiety and a lower well-being. 80% of patients who undergo angiography prefer the radial artery procedure as opposed to the femoral artery procedure. It is important for the patients’ well-being with a rapid ambulation. A lower cost for anaesthetics, lower prevalence of complications, and a shorter hospital stay for these patients is appreciated. The patients who undergo angiography/PCI through the femoral artery procedure experience more discomfort, anxiety and pain than the patients who undergo angiography/PCI through the radial artery.Keyworld: bleeding, angiography, quality of life, anxiety, PCI, pain, well-being

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

43

Hansson, Marcus, and Rosanna Nordahl. "Pedagogers och barns välbefinnande i förskolan." Thesis, Malmö högskola, Lärarutbildningen (LUT), 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-32681.

Full text

Abstract:

Resultaten av forskning om hälsa tyder på att det finns ett samband mellan fysisk aktivitet och hälsa. Utgångspunkten för denna undersökning var att vi antog att förskolor inte arbetar på samma sätt med hälsa och fysisk aktivitet eftersom de lokala strävansmålen ser olika ut. Syftet med studien är att undersöka och synliggöra hur pedagoger talar om och arbetar för att realisera strävansmålen inom hälsa och fysisk aktivitet i förskolan. Studien utgår från följande frågeställningar: Hur talar pedagoger i förskolan kring hälsa och fysisk aktivitet och Hur uttrycks detta i det konkreta arbetet i barngruppen? I studiens teoretiska del klargörs de centrala begreppen hälsa, fysisk aktivitet, lek och hälsofrämjande arbete samt miljöns betydelse för barns hälsa. Uppsatsens empiri bygger på observationer på en förskola samt intervjuer med förskolelärarna. Förskolan ligger i utkanten av en större sydsvensk stad. Vi har valt att intervjua förskolelärare som arbetar med barn i olika åldersgrupper då det finns olika arbetsätt beroende på vilken ålder barnen har. Vi genomfört intervjuer med två pedagoger som arbetar på samma förskola och i samma arbetslag. De valda pedagogerna arbetar i olika barngrupper med åldrarna 1-3 respektive 3-6 åringar, men tillhör samma arbetslag. Uppsatsen visar att pedagogerna har ett helhetsynsätt när det gäller hälsa som påverkas av sampelet mellan människor och omvärlden. Den konstaterar även att pedagogerna menar att fysisk aktivitet innebär rörelse utan några specifika rörelsemönster. Helhetssynen påverkar verksamhetens aktivitets utformning då pedagogerna väljer att arbeta med övningar som minskar stress. Åsikterna om den fysiska aktiviteten kan möjligen bidra till att det inte anordnas så mycket planerade aktiviteter som kunde varit möjligt.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

44

Kjöraas, Maria. "Välbefinnande-ett samspel mellan sociala band & återhämtningsförmåga : En Kvantitativ studie i sambandet mellan välbefinnande-socialt stöd-återhämtningsförmåga." Thesis, Umeå universitet, Sociologiska institutionen, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-53167.

Full text

Abstract:

ABSTRACT - SAMMANFATTNING Studiens syfte är att undersöka om socialt stöd har olika betydelse för välbefinnandet beroende på individens psykologiska återhämtningsförmåga. Samt om det finns skillnader i sambandet kvantitativt socialt stöd - välbefinnade och kvalitativt socialt stöd – välbefinnande. Hypotesen är att det sociala stödet har en större betydelse för individer med låg återhämtningsförmåga för deras välbefinnade och att det sociala stödets betydelse är mindre för individer med hög återhämtningsförmåga för deras välbefinnande. Det kvantitativa stödet innebär hur ofta en individ träffar människor. Det kvalitativa stödet innebär den subjektiva upplevelsen av kontakterna, d.v.s. om relationen präglas av omsorg, respekt eller förtrolighet. Det är en kvantitativ studie och metoden är multipel linjär regressionsanalys. Datamaterialet är hämtat från European Social Survey (2006) runda 3 (ESS3 2006). De centrala begreppen och teorierna är individers subjektiva välbefinnande, socialt stöd, anknytningsteorin, återhämtningsförmåga och stress- sårbarhetsteorin. Studiens huvudsakliga resultat visade på att det sociala stödet hade en större betydelse för individer med låg återhämtningsförmåga jämfört med de som hade en högre återhämtningsförmåga. Individer med en låg återhämtningsförmåga hade en större ökning av välbefinnande om de fick tillgång till socialt stöd eller om de inte hade tillgång till detta, jämfört med de med hög återhämtningsförmåga. Studien visade också att det fanns ett positivt samband mellan både kvantitativt socialt stöd – välbefinnade och kvalitativt socialt stöd – välbefinnande. Det kvalitativa stödet hade också ett starkare samband med välbefinnande jämfört med det kvantitativa stödet. Vid en kontroll för inkomst och arbete så var förklaringsvärdet ca 25 %.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

45

Rawson, Lundgren Emily, and Charlotta Lithammer. "Äldres välbefinnande på äldreboenden. : En kvalitativ studie om hur enhetschefer på äldreboenden beskriver sitt arbete med äldres välbefinnande." Thesis, Uppsala universitet, Sociologiska institutionen, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-215988.

Full text

Abstract:

Syftet med studien är att beskriva hur enhetschefer på äldreboenden i en svensk kommun beskriver arbetet med äldres välbefinnande och hur de konkretiserar den samma. Studien har genomförts med en kvalitativ forskningsmetod i form av semi- strukturerade intervjuer tillsammans med 8 enhetschefer. Intervjuerna har transkriberats och kodats genom innehållsanalys. Resultatet har analyserats utifrån tidigare forskning och olika teoretiska ramar till begreppet välbefinnande. Enhetscheferna som deltog i studien valde att beskriva arbetet med personalen som det främsta sättet att bidra till äldre välbefinnande. Detta görs delvis genom utbildning i socialtjänstlagens nya värdegrund, och delvis i det dagliga arbetet då enhetscheferna tillsammans med personalen arbetar för att stärka den äldres självbestämmande och delaktighet. Slutsatsen från analysen tyder på att självbestämmande är lättare att tillgodose till de äldre som klarar av detta fysiskt och psykiskt. De äldre som inte har dessa förmågor får inte samma möjlighet till välbefinnande, eftersom delaktighet och självbestämmande då behövs göras genom personalen. Avslutningsvis behövs det mer resurser i äldreomsorgen både personalmässigt och utbildningsmässigt för att stärka äldres välbefinnande. Om de personalmässiga resurserna utökas kan detta bidra till mer värdefull individuell tid för den äldre.
The purpose of this study is to explore how managers of elderly care accommodations describes well-being for the elderly and the implementation of this. We interviewed eight managers of elderly care accommodations from a community in Sweden. A qualitative research method was used in the form of semi-structured interviews. The interviews were then transcribed and coded by content analysis. The results were analyzed based on previous research and different theoretical models explaining the concept of well-being. The managers that took part in this study described that well-being was mostly implemented by the care staff. The staffs are given courses about the guideline values for the care of elderly in special housing. This in accordance to the Social act law 5.kap §4 . The managers of elderly care also work together with their care staff to find ways to strengthen the elderly´s participation and decision making of their care. Our conclusion from this study is that the elderly’s decision making is easier to provide for those who have the physical and mentally strengthen for it. Those who haven’t got those abilities don’t get the chance to feel well-being, and the decision making and participation is then removed from the elderly to the care staff. One way to improve elderly’s well-being could be by expanding the care staff resources so that more individual time can be devoted for the elderly.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

46

Draganovic, Jasmina, and Anna Jansson. "Välbefinnande vid diabetes typ 1 : En litteraturstudie." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för hälso- och vårdvetenskap, HV, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-23989.

Full text

Abstract:

Bakgrund: Diabetes typ 1 är en vanlig kronisk sjukdom som kan ge svåra konsekvenser. I vårdkontakten behöver sjuksköterskan nå livsvärlden för att kunna stödja och uppmuntra till en bra och balanserad livsstil. Tidigare forskning är mest inriktad på fysiska symtom samt upplevelser hos barn, ungdomar och deras föräldrar. Därför behövs kunskap och förståelse om vuxnas upplevelser. Syfte: Syftet med studien var att beskriva upplevelser av välbefinnande hos vuxna personer med diabetes typ 1. Metod: En litteraturstudie med elva artiklar och en kvalitativ innehållsanalys genomfördes. Resultat: Fyra kategorier och två underkategorier framkom. Personer med diabetes typ 1 upplevde välbefinnande på olika sätt, dels genom ökad kunskap, både genom ett eget aktivt sökande och från utbildningsprogram. En individuellt anpassad egenkontroll med en balans i livet framkom som en annan förutsättning. Även inställningen i form av positiva tankar, acceptans och integrering av sjukdomen ökade välbefinnandet. Stöd från vårdpersonal genom patientperspektiv och samtal var också viktigt. Även stöd från andra diabetiker och stöd från närstående framkom som förutsättningar för att uppleva välbefinnande. Slutsatser: Resultatets variation av upplevelser visar på vikten för sjuksköterskan att alltid ha patientperspektivet i fokus för att nå de individuella upplevelserna och därmed kunna främja hälsa och välbefinnande.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

47

Berleen, Danå Sara, and Ing-Marie Petersson. "Munohälsans betydelse för vårdtagares välbefinnande och livskvalitet." Thesis, Linnaeus University, Linnaeus University, School of Health and Caring Sciences, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-5714.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

48

Bajric, Azra, Hedvig Hellbrand, Nergiz Altun, Karin Askerdal, and Martina Berggren. "Att må bra : fem aspekter av välbefinnande." Thesis, Linköping University, Department of Social and Welfare Studies, 2006. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-6612.

Full text

Abstract:

I föreliggande antologi har vi undersökt några aspekter av välbefinnande. Vi presenterar och analyserar ett urval av företeelser som kan sägas syfta till att skapa välbefinnande och kan vara en del av individers identitetsskapande. Företeelserna vi har valt att studera är: relationer på Internet, heminredning, hälsa, husdjur, samt unga kvinnors tankar om pornografi.Metoden vi har använt är kvalitativ, till grund för analysen ligger observationer och intervjuer. Vi har arbetat enligt grundad teori, det vill säga att vi från början inte hade några teoretiska utgångspunkter, utan vi har arbetat fram våra frågeställningar utifrån de data vi samlat in.Vi visar på att de olika företeelserna kan fungera som medel för att uppnå välbefinnande, men att de även kan orsaka det motsatta. Individernas förhållningssätt till dessa företeelser utgör också en del i deras identitetsskapande.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

49

Ekman, Ida. "Hur mår jag? : självupplevt välbefinnande hos gymnasietjejer." Thesis, Mälardalen University, School of Sustainable Development of Society and Technology, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-4877.

Full text

Abstract:

Forskning tyder på en ökad brist på välbefinnande bland tjejer. Trots denna ökning mår de flesta tjejer bra. Olika faktorer påverkar tjejernas välbefinnande på diverse sätt. Syftet med föreliggande undersökning var att få en djupare förståelse för hur tjejer ser på sitt eget välbefinnande och vilka faktorer de upplever som viktiga för denna upplevelse. En kvalitativ undersökning med deduktiv ansats genomfördes med 8 tjejer som gick sista året på gymnasiet. Deltagarna intervjuades utifrån en halvstrukturerad intervjuguide. Materialet analyserades med meningskoncentrering. Resultatet visade att det viktigaste för att deltagarna skulle uppleva välbefinnande var att de tyckte om och accepterade sig själva. Tjejerna upplevde också det som viktigt, att påverkan från samtliga faktorer var balanserad och positiv.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

50

Wolfers, Mariette. "Organisatoriskt engagemang, arbetstrivsel och välbefinnande hos bemanningspersonal." Thesis, Stockholm University, Stockholm University, Stockholm University, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-35194.

Full text

Abstract:

Trots att bemanningsbranschen i Sverige ökat är kunskaperna om bemanningspersonal och deras speciella situation begränsade. Ett första syfte med studien var att undersöka om bemanningspersonal känner högre grad av organisatoriskt engagemang till bemanningsföretaget eller kundföretaget, då detta visat sig betyda mycket för viktiga beteenden hos tillfälligt anställda. Ett andra syfte var att undersöka om vissa utvalda variabler hade något samband med de anställdas välbefinnande, engagemang och arbetstrivsel. En webbenkät skickades ut till 138 arbetstagare anställda på ett mindre bemanningsföretag i Stockholm. Det visade sig att deltagarna kände mer organisatoriskt engagemang gentemot kundföretaget. Analyserna visade även att socialt stöd och rollkonflikt predicerade välbefinnande. Anställningsbarhet, socialt stöd och anställningsotrygghet predicerade organisatoriskt engagemang gentemot kundföretaget, socialt stöd predicerade även engagemang till bemanningsföretaget. Samtliga fyra beroende variabler verkar vara av värde att undersöka i jakten på mer kunskap om tillfälliga anställningar.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

Dissertations / Theses on the topic 'Välbefinnade'

Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles