Academic literature on the topic 'Välfärd – Sverige'

Abstract SwedishUnder efterkrigstiden förändrades många västerländska länders kriminalpolitik i riktning mot välfärd och rehabilitering. Detta ideal fokuserade gärningsmannen, inte brottsoffret. Detta skulle snart komma att förändras. En av de första initiativ som togs för brottsoffer var brottsskadeersättning, en ekonomisk kompensation som infördes på 1960-talet. Denna artikel jämför utvecklingen av brottsskadeersättningi två länder, USA och Sverige, i relation till deras välfärds- och kriminalpolitik. Båda länderna initierade kompensationsreformer för brottsoffer ivälfärdsinstitutionella kontexter. Med stöd i en jämförande historisk fallstudiemetod visar artikeln dock att kompensationsreformerna i de två länderna skilde sig åt och kom att avspegla respektive lands välfärds- och kriminalpolitik. De första svenska kompensationsreformerna förankrades som en socialförsäkringsfråga, medan deras motsvarigheter i USA snabbt banade väg för mer straffinriktade program.Abstract EnglishIn the post-war period, many Westernized countries advanced toward more rehabilitative and welfarist ideals informing crime policies. These ideals centered on the offending individual, not the victim. This was soon to change. Victim compensation programs were one of the first initiatives taken for victims of crime with the first established in the 1960s. This paper examines and compares the development of victim compensation programs in two countries with contrasting social welfare and penal policies, the United States and Sweden. Both countries developed victim compensation programs located within welfarist administrative institutions, suggesting common penal welfare frameworks and instruments. Using the comparative historical case study method, the study finds that formative victim compensation policies in the two countries differed widely, reflecting social welfare versus remedial welfare policies, and rehabilitative versus punitive carceral frameworks, respectively. Arguments upholding penal welfarist ideals and social insurance concerns underlay the early formation of Sweden’s victim compensation program and anchored subsequent developments while, in the United States, political conditions led to a rapid trajectory in more punitive directions.

I Sverige, liksom i övriga Europa, har det över de senaste decennierna skett en överföring av makt och ansvar från nationalstat till lokalsamhälle. Detta reser frågor om demokrati, nationellt garanterade medborgerliga rättigheter och betydelsen av kommunala variationer i välfärdstjänsternas tillgänglighet och kvalitet. I artikeln analyseras utvecklingen i Sverige under de senaste decennierna mot bakgrund av förändringar i lagstiftning och former för statlig styrning. Genomgången visar bl.a. att staten återtagit initiativet på många områden i ingången av 2000-talet och decentralisering inte längre är den entydigt dominerande trenden.

I ett internationellt perspektiv kännetecknas den svenska kulturen av en särpräglad kombination av mycket låga nivåer för kyrkoorienterad religion och höga nivåer för en individualistisk grundhållning. Särprägeln är inte ny, och historiskt material från ett stort antal länder ger empiriskt stöd till två motsatta modeller för kulturell förändring. Modellerna innebär att den kyrkoorienterade religionen blir starkare tack vare ökad religiös mångfald och svagare på grund av ökad välfärd. Sammantaget innebär de båda modellerna att religionen i stort sett har förblivit stabil, också i Sverige, och den påverkar fortfarande hur den lokala samhällspraktiken i de svenska kommunerna är utformad.

Ett av den svenska politikens viktigaste uppdrag är att trygga allas rätt till bostad. Detta har historiskt sett sökt förverkligas genom en universell bostadspolitik. Denna bostadspolitik har varit i linje med rådande välfärdsmodell utan särskilda lösningar för de med lägst inkomster. De allmännyttiga bostadsföretagen, allmännyttan, som varit ett viktigt medel i denna politik har sedan 2011 fått en förändrad roll och ska enligt ny lag drivas enligt affärsmässiga principer. Som en effekt av detta har allmännyttiga bostadsbolag börjat ställa högre krav på sina bostadssökandes ekonomi, med följd att medborgare med sämre ekonomiska förutsättningar fått det allt svårare att finna bostäder. För att infria rätten till bostad har bostadspolitiken på senare år präglats av allt fler selektiva lösningar för de som har svårt att etablera sig på bostadsmarknaden. Trots detta har det uppfattats finnas ett politiskt motstånd till det selektiva system som på engelska kallas social housing, något som kan anses vara motsägelsefullt då utvecklingen i praktiken kan tolkas gå i den riktningen. Denna uppsats undersöker riksdagspartiernas inställning till social housing med stöd av intervjuer med respektive partis bostadspolitiska talesperson. Vidare prövas om det utifrån denna inställning finns en diskrepans i dagens bostadspolitik där social housing avfärdas explicit men ändå tillämpas i praktiken. Studien visar att det inom svensk politik finns ett starkt motstånd till social housing, vilket anses kunna förklaras utifrån teorier om stigberoende. Samtidigt förs en politik med tydligt selektiva inslag och dagens bostadspolitik kan därför anses vara paradoxal.

Studiens syfte var att undersöka hur svensk Sjömansservices verksamhet utvecklats sedan två milstolpar, 2004 då ISPS koden trädde i kraft och 2007 när Sjömansservices verksamhet togs över av Sjöfartsverket från den tidigare myndigheten Handelsflottans Kultur- och Fritidsråd. Resultatet visar hur Sjömansservice verksamhet ser ut år 2016 och vad ISPS-koden och förflyttningen av verksamheten har betytt för Sjömansservice målgrupp; besökande sjömän. Kvalitativa intervjuer med representanter ur Sjömansservice ligger till grund för studien. Resultatet visar att sjömäns beteendemönster vid hamnbesök har förändrats. På grund av nya arbetsmoment går sjömän iland fler gånger per hamnvistelse, men under kortare tidsperioder. Detta mycket tack vara skiftarbete och nya arbetsmoment till följd av ISPS koden. Efter förflyttningen av verksamheten till Sjöfartsverket har man kunnat göra kostnadsbesparingar, till största delen på grund av nedskärningar i personalkostnader. Sjömansservice arbetar mycket i samarbetsform med kommuner, kyrkan och hamnar. Tillsammans arbetar man för att täcka upp välfärdsbehovet för sjömän i Sverige.

Countries around the world have different systems for parental leave. The United States is the only industrialized country in the world that do not offer any kind of paid parental leave, on a federal level, to its citizens. While some Americans have the right to 12 weeks of unpaid leave, Swedes have the right to 480 days of paid leave. Sweden and the United States are both countries that want to be in the forefront of human rights and according to the Convention on the Elimination of All Forms of Discrimination Against Women (CEDAW), states parties shall “introduce maternity leave with pay or with comparable social benefits without loss of former employment, seniority or social allowances”. The two countries have signed the convention, but only Sweden has ratified it. The political systems and the view of the state, the individual and the family are other distinctions between the countries. Further, the history in which the countries’ welfare has been built has taken different ways. Therefore, the aim of this study is to examine the differences in parental leave in Sweden and the United States. The jurisprudence, the political systems, the ratification of the CEDAW and the history of welfare will be examined to try to answer the question why these two industrialized countries have a big distinction in the right to paid parental leave.

Syftet med denna studie är att ge en insikt i de generella välfärdspolitiska attityder socionomstudenter i Sverige och Storbritannien har kring organisering av och ansvarsfördelning i välfärden. Syftet är vidare att ta reda på om det finns några likheter eller skillnader i välfärdspolitiska attitydmönster hos socionomstudenter i Sverige respektive Storbritannien som kan kopplas till de socialpolitiska institutioner som karaktäriserar olika välfärdsregimer. Studien har en kvantitativ forskningsansats och metoden för datainsamling har varit av surveydesign där digitala enkäter har distribuerats till socionomstudenter vid en högskola i respektive land. Undersökningen omfattade sammanlagt 141 studenter, varav 77 respondenter studerade i Sverige och 64 studerade i Storbritannien. Av undersökningens resultat utvisas att det finns ett samband mellan socionomstudenternas landstillhörighet och deras attityder gentemot omfördelningar i socialpolitiken, ansvarsfördelning, universalitet respektive selektivitet samt beskattning och offentliga utgifter. Vidare kan de välfärdspolitiska attitydmönstren i viss mån återkopplas till ländernas välfärdsinstitutionella kontext men inte i sådan utsträckning att en tydlig koppling kan göras till de strukturella skillnader som beskrivs i Esping-Andersens teori om välfärdsregimer.

Antologin syftar till att belysa olika boendeförhållanden i välfärdsstaten Sverige. Utifrån aspekter som, Miljonprogramsförorter, unga vuxnas och hemlösas boendesituation har vi belyst de olika boendeförhållandena. Vi vill lyfta fram boende som ett livsvillkor och dess betydelse för en individs identitetsskapande. För att få en förståelse för detta har vi utgått ifrån en kvalitativ forskningsmetod, då vi använt oss av fältobservationer och forskningsintervjuer. Det insamlade datamaterialet har vi analyserat utifrån Grundad teori som är en induktiv analysmetod där forskaren utgår förutsättningslöst och inte har en på förhand given teori. Denna analys har vi kopplat till teorier om identitetsskapande, socialisation och Bourdieus teorier kring habitus och smak. För att få en djupare förståelse av boendesituationen har vi givit ett historiskt perspektiv på boende i Sverige. En viktig slutsats i alla fyra bidrag är att ekonomin spelar en avgörande roll för individens möjlighet på bostadsmarkanden. Individens tidigare erfarenheter präglar hans eller hennes val av boende senare i livet. Den centrala slutsatsen i studien är att boende är ett livsvillkor som är viktigt för individens identitetsskapande, då boendesituationen är en markör för individens position i samhället.

The focus of this thesis is the conception of work and the relation between work, economic growth and welfare in today’s Sweden in the editorial of Dagens Nyheter (DN), which is the main morning paper in Sweden.As the theoretical foundation of this thesis is social constructionism and the method being used is critical discourse analysis, the language is considered as an important source for the construction of value and meaning of work. In that context it is important to investigate how DN, by certain ways of representing reality, preserves a certain view of the human being, the society and the economy. Which ideological ideas underlie the conception of work that emerges in DN? What social consequences will these ideas have?The thesis discusses the “truths” that the editorialists mediate concerning for example the view of the human being as guided by rational choice and the view of economic growth as the main goal for social life.One of the conclusions is that DN considers work as a means for economic growth as economic growth is regarded fundamental for the survival of the welfare state.

This paper studies how the “Swedish model” has influenced the Swedish community during the first half of the twentieth century and how living with this model was like in the 1960s. During the ‘60s the laws and reforms created by the ruling socialistic party, SAP, dominated the Swedish society. Their goal was to build Per Albin Hansson’s vision of a welfare state. From the time of his presentation of the idea in 1928 up to the ‘60s, Sweden’s transformation from an agricultural society to an industrialized one was a fact. In analysing the society of this time we have used various consumer theories as well as focused on Raymond Williams’s interpretation of hegemony. Hegemony is an organic notion that symbolizes the consensus within a society at a given point in time. After having created a picture of the society and made a preparatory analysis we have moved on to our film analysis to study how the actual Swedish society was portrayed in contemporary films. We have studied the films, Do You Believe in Angels?, Swedish Punks and Sten Stensson Returns. In our study of the films we have laid our focus on things like gender, age and product placement. We found that the films paint an accurate picture of the Swedish society. That is to say, as accurate a picture a film can paint without being a documentary. We have come to this conclusion as the surroundings and the norms of the Swedish society of the time are accurately portrayed. We have also come to the conclusion that even though product placement exists in the films, it is mainly used to create an authentic milieu.

Denna uppsats undersöker hur den svenska modellen har influerat det svenska samhället under första halvan av 1900-talet och hur det var att leva under dess inflytande på 1960-talet. Under 60-talet dominerades det svenska samhället av de lagar och reformer som skapats av Socialdemokratiska Arbetarepartiet, SAP. Målet var att bygga upp Per Albin Hanssons vision av välfärdssamhället. Från det att han presenterade sin idé 1928, till och med 60-talet, genomgick Sverige en förvandling från ett agrart samhälle till ett industrialiserat. I vår analys av det svenska samhället under den här tidsperioden har vi använt oss av ett flertal konsumtionsteorier samt fokuserat på Raymond Williams tolkning av hegemonibegreppet. Hegemoni är ett organiskt begrepp som symboliserar den konsensus som råder inom ett samhälle vid en given tidpunkt. Efter att ha målat upp en bild av samhället och genomfört en förberedande analys har vi gått vidare med vår filmanalys för att studera hur det faktiska svenska samhället representeras i filmer från sin samtid. Vi har analyserat filmerna; Änglar, finns dom…? , Raggargänget och Sten Stensson kommer tillbaka. I analysen har vi lagt fokus på aspekter såsom kön, ålder och produktplacering. Vi har kommit fram till att filmerna i fråga presenterar en korrekt bild av det svenska samhället, det vill säga en så korrekt bild en film kan visa av ett samhälle utan att ha dokumentära intentioner. Vi har kommit till denna konklusion då miljöerna och normerna som existerade i det svenska samhället vid denna tidpunkt presenteras på ett korrekt sätt. Vi har också kommit till slutsatsen att även om produktplacering förekommer i filmerna, är detta främst i syftet att skapa en autentisk miljö.