Dissertations / Theses on the topic 'Välfärd – Sverige'

Ett av den svenska politikens viktigaste uppdrag är att trygga allas rätt till bostad. Detta har historiskt sett sökt förverkligas genom en universell bostadspolitik. Denna bostadspolitik har varit i linje med rådande välfärdsmodell utan särskilda lösningar för de med lägst inkomster. De allmännyttiga bostadsföretagen, allmännyttan, som varit ett viktigt medel i denna politik har sedan 2011 fått en förändrad roll och ska enligt ny lag drivas enligt affärsmässiga principer. Som en effekt av detta har allmännyttiga bostadsbolag börjat ställa högre krav på sina bostadssökandes ekonomi, med följd att medborgare med sämre ekonomiska förutsättningar fått det allt svårare att finna bostäder. För att infria rätten till bostad har bostadspolitiken på senare år präglats av allt fler selektiva lösningar för de som har svårt att etablera sig på bostadsmarknaden. Trots detta har det uppfattats finnas ett politiskt motstånd till det selektiva system som på engelska kallas social housing, något som kan anses vara motsägelsefullt då utvecklingen i praktiken kan tolkas gå i den riktningen. Denna uppsats undersöker riksdagspartiernas inställning till social housing med stöd av intervjuer med respektive partis bostadspolitiska talesperson. Vidare prövas om det utifrån denna inställning finns en diskrepans i dagens bostadspolitik där social housing avfärdas explicit men ändå tillämpas i praktiken. Studien visar att det inom svensk politik finns ett starkt motstånd till social housing, vilket anses kunna förklaras utifrån teorier om stigberoende. Samtidigt förs en politik med tydligt selektiva inslag och dagens bostadspolitik kan därför anses vara paradoxal.

Studiens syfte var att undersöka hur svensk Sjömansservices verksamhet utvecklats sedan två milstolpar, 2004 då ISPS koden trädde i kraft och 2007 när Sjömansservices verksamhet togs över av Sjöfartsverket från den tidigare myndigheten Handelsflottans Kultur- och Fritidsråd. Resultatet visar hur Sjömansservice verksamhet ser ut år 2016 och vad ISPS-koden och förflyttningen av verksamheten har betytt för Sjömansservice målgrupp; besökande sjömän. Kvalitativa intervjuer med representanter ur Sjömansservice ligger till grund för studien. Resultatet visar att sjömäns beteendemönster vid hamnbesök har förändrats. På grund av nya arbetsmoment går sjömän iland fler gånger per hamnvistelse, men under kortare tidsperioder. Detta mycket tack vara skiftarbete och nya arbetsmoment till följd av ISPS koden. Efter förflyttningen av verksamheten till Sjöfartsverket har man kunnat göra kostnadsbesparingar, till största delen på grund av nedskärningar i personalkostnader. Sjömansservice arbetar mycket i samarbetsform med kommuner, kyrkan och hamnar. Tillsammans arbetar man för att täcka upp välfärdsbehovet för sjömän i Sverige.

Countries around the world have different systems for parental leave. The United States is the only industrialized country in the world that do not offer any kind of paid parental leave, on a federal level, to its citizens. While some Americans have the right to 12 weeks of unpaid leave, Swedes have the right to 480 days of paid leave. Sweden and the United States are both countries that want to be in the forefront of human rights and according to the Convention on the Elimination of All Forms of Discrimination Against Women (CEDAW), states parties shall “introduce maternity leave with pay or with comparable social benefits without loss of former employment, seniority or social allowances”. The two countries have signed the convention, but only Sweden has ratified it. The political systems and the view of the state, the individual and the family are other distinctions between the countries. Further, the history in which the countries’ welfare has been built has taken different ways. Therefore, the aim of this study is to examine the differences in parental leave in Sweden and the United States. The jurisprudence, the political systems, the ratification of the CEDAW and the history of welfare will be examined to try to answer the question why these two industrialized countries have a big distinction in the right to paid parental leave.

Syftet med denna studie är att ge en insikt i de generella välfärdspolitiska attityder socionomstudenter i Sverige och Storbritannien har kring organisering av och ansvarsfördelning i välfärden. Syftet är vidare att ta reda på om det finns några likheter eller skillnader i välfärdspolitiska attitydmönster hos socionomstudenter i Sverige respektive Storbritannien som kan kopplas till de socialpolitiska institutioner som karaktäriserar olika välfärdsregimer. Studien har en kvantitativ forskningsansats och metoden för datainsamling har varit av surveydesign där digitala enkäter har distribuerats till socionomstudenter vid en högskola i respektive land. Undersökningen omfattade sammanlagt 141 studenter, varav 77 respondenter studerade i Sverige och 64 studerade i Storbritannien. Av undersökningens resultat utvisas att det finns ett samband mellan socionomstudenternas landstillhörighet och deras attityder gentemot omfördelningar i socialpolitiken, ansvarsfördelning, universalitet respektive selektivitet samt beskattning och offentliga utgifter. Vidare kan de välfärdspolitiska attitydmönstren i viss mån återkopplas till ländernas välfärdsinstitutionella kontext men inte i sådan utsträckning att en tydlig koppling kan göras till de strukturella skillnader som beskrivs i Esping-Andersens teori om välfärdsregimer.

Antologin syftar till att belysa olika boendeförhållanden i välfärdsstaten Sverige. Utifrån aspekter som, Miljonprogramsförorter, unga vuxnas och hemlösas boendesituation har vi belyst de olika boendeförhållandena. Vi vill lyfta fram boende som ett livsvillkor och dess betydelse för en individs identitetsskapande. För att få en förståelse för detta har vi utgått ifrån en kvalitativ forskningsmetod, då vi använt oss av fältobservationer och forskningsintervjuer. Det insamlade datamaterialet har vi analyserat utifrån Grundad teori som är en induktiv analysmetod där forskaren utgår förutsättningslöst och inte har en på förhand given teori. Denna analys har vi kopplat till teorier om identitetsskapande, socialisation och Bourdieus teorier kring habitus och smak. För att få en djupare förståelse av boendesituationen har vi givit ett historiskt perspektiv på boende i Sverige. En viktig slutsats i alla fyra bidrag är att ekonomin spelar en avgörande roll för individens möjlighet på bostadsmarkanden. Individens tidigare erfarenheter präglar hans eller hennes val av boende senare i livet. Den centrala slutsatsen i studien är att boende är ett livsvillkor som är viktigt för individens identitetsskapande, då boendesituationen är en markör för individens position i samhället.

The focus of this thesis is the conception of work and the relation between work, economic growth and welfare in today’s Sweden in the editorial of Dagens Nyheter (DN), which is the main morning paper in Sweden.As the theoretical foundation of this thesis is social constructionism and the method being used is critical discourse analysis, the language is considered as an important source for the construction of value and meaning of work. In that context it is important to investigate how DN, by certain ways of representing reality, preserves a certain view of the human being, the society and the economy. Which ideological ideas underlie the conception of work that emerges in DN? What social consequences will these ideas have?The thesis discusses the “truths” that the editorialists mediate concerning for example the view of the human being as guided by rational choice and the view of economic growth as the main goal for social life.One of the conclusions is that DN considers work as a means for economic growth as economic growth is regarded fundamental for the survival of the welfare state.

This paper studies how the “Swedish model” has influenced the Swedish community during the first half of the twentieth century and how living with this model was like in the 1960s. During the ‘60s the laws and reforms created by the ruling socialistic party, SAP, dominated the Swedish society. Their goal was to build Per Albin Hansson’s vision of a welfare state. From the time of his presentation of the idea in 1928 up to the ‘60s, Sweden’s transformation from an agricultural society to an industrialized one was a fact. In analysing the society of this time we have used various consumer theories as well as focused on Raymond Williams’s interpretation of hegemony. Hegemony is an organic notion that symbolizes the consensus within a society at a given point in time. After having created a picture of the society and made a preparatory analysis we have moved on to our film analysis to study how the actual Swedish society was portrayed in contemporary films. We have studied the films, Do You Believe in Angels?, Swedish Punks and Sten Stensson Returns. In our study of the films we have laid our focus on things like gender, age and product placement. We found that the films paint an accurate picture of the Swedish society. That is to say, as accurate a picture a film can paint without being a documentary. We have come to this conclusion as the surroundings and the norms of the Swedish society of the time are accurately portrayed. We have also come to the conclusion that even though product placement exists in the films, it is mainly used to create an authentic milieu.

Denna uppsats undersöker hur den svenska modellen har influerat det svenska samhället under första halvan av 1900-talet och hur det var att leva under dess inflytande på 1960-talet. Under 60-talet dominerades det svenska samhället av de lagar och reformer som skapats av Socialdemokratiska Arbetarepartiet, SAP. Målet var att bygga upp Per Albin Hanssons vision av välfärdssamhället. Från det att han presenterade sin idé 1928, till och med 60-talet, genomgick Sverige en förvandling från ett agrart samhälle till ett industrialiserat. I vår analys av det svenska samhället under den här tidsperioden har vi använt oss av ett flertal konsumtionsteorier samt fokuserat på Raymond Williams tolkning av hegemonibegreppet. Hegemoni är ett organiskt begrepp som symboliserar den konsensus som råder inom ett samhälle vid en given tidpunkt. Efter att ha målat upp en bild av samhället och genomfört en förberedande analys har vi gått vidare med vår filmanalys för att studera hur det faktiska svenska samhället representeras i filmer från sin samtid. Vi har analyserat filmerna; Änglar, finns dom…? , Raggargänget och Sten Stensson kommer tillbaka. I analysen har vi lagt fokus på aspekter såsom kön, ålder och produktplacering. Vi har kommit fram till att filmerna i fråga presenterar en korrekt bild av det svenska samhället, det vill säga en så korrekt bild en film kan visa av ett samhälle utan att ha dokumentära intentioner. Vi har kommit till denna konklusion då miljöerna och normerna som existerade i det svenska samhället vid denna tidpunkt presenteras på ett korrekt sätt. Vi har också kommit till slutsatsen att även om produktplacering förekommer i filmerna, är detta främst i syftet att skapa en autentisk miljö.

Föreliggande uppsats har undersökt volontärers uppfattningar om vilka stödinsatser som är till störst nytta för romska EU-medborgare från Rumänien som kommer till Sverige för att tigga, samt hur de förstår EU-medborgarna och deras situation. Syftet var att få en helhetsbild av hur frivilligarbetarna ser på EU- medborgarna och hur de anser att eventuellt stöd bör utformas. Ett övergripande syfte var att bidra till ökad kunskap om gruppen EU- medborgare som tigger. Detta gjordes genom sju semistrukturerade intervjuer som analyserades tematiskt. Studiens resultat, som analyserades med hjälp av empowerment- och tillitsteorier, visade att frivilligarbetarna anser att det är viktigt att stötta de individer som kommer till Sverige för att tigga. De uttrycker nödvändigheten av att bistå med det mest basala, men att det viktigaste och mest omfattande biståndsarbetet bör ske förebyggande i hemlandet Rumänien. Frivilligarbetarnas syn på EU-medborgarna framstår som positiv och hoppfull, samtidigt som de uppvisar gedigna kunskaper om romernas komplicerade situation i Rumänien. De uttrycker en tilltro till romernas möjlighet, att med visst bistånd, kunna påverka sin tillvaro i hemlandet.
The present study explores the experiences of volunteers working with Roma EU citizens who spend time in Sweden for the purpose of begging. The overall purpose was to investigate how the volunteers viewed the begging EU citizens and their need of support, in order to increase our awareness of begging EU citizens. Seven semi-structured interviews were carried out and, the data were analyzed using a thematic approach. Theories on empowerment and trust informed the analysis. The results indicate that the volunteers believe that Roma EU citizens are best supported preventively, where they live in Romania, although all of the volunteers expressed the necessity of basal support when the EU citizens were in Sweden. The volunteers, who showed profound knowledge of the complex Roma situation in Romania, seem to have an optimistic view of the possibilities for EU citizens to, with some support, improve their situation in Romania.

Under det senaste decenniet har idén om en allmän garanterad inkomst diskuterats av politiker, akademiker och institutioner som ett alternativ för att hantera arbetslöshet och sjukdom. Debatten har på senare tid aktualiserats av den växande andel deltidsanställningar, arbeten med otrygga villkor och utsikterna på den högteknologiska arbetsmarknaden. Att införa en garanterad inkomst har omfattade implikationer ur ett samhällsperspektiv och beslutets förväntade konsekvenser är på förhand osäkra. Uppsatsens syfte är att utifrån ett antal aspekter föreslå hur beslutsfattare kan strukturera beslutsproblemet vid införandet av en garanterad inkomst i Sverige. Grunden för aspekterna är studier och experiment med basinkomst, negativ inkomstskatt och icke förvärvade inkomster. Uppsatsen sammanställer forskning kring olika typer av garanterad inkomst och identifierar ett antal aspekter, utifrån tidigare studier och experiment med basinkomst, negativ inkomstskatt och icke-villkoradeutbetalningar. Uppsatsen presenterar tre garantinivåer och ett nollalternativ, samt visualiserar beslutsproblemets grundläggande struktur.

Undersökningen i den här uppsatsen fokuserar på Gunnar Inghe och en del av det arbete han utförde med att etablera och legitimera socialmedicinen i Sverige på 1960-talet. Genom treolika typer av publikationer, Fattiga i folkhemmet – en studie av långvarigt understödda i Stockholm från 1960, Den ofärdiga välfärden från 1967 och två artiklar ur Socialmedicinsk tidskrift från 1959, går det att se hur Inghe använder sig av diverse forum och publikt tilltal för att nå ut med sin socialmedicin. Auktoriteten hos medicinen och naturvetenskapen visade sig stark när det kom till politik, ny vetenskap och sociala frågor. Socialmedicinen som nytt ämne behövde därför hävda sig inom dessa områden.Åren efter andra världskriget får socialmedicinen allt större plats när det kommer till att ge grund till politiska förändringar i samhället och välfärden. Hur denna etablering och legitimering visade sig i praktiken kan säga oss mycket om tidigare föreställningar inom såväl medicinen, samhället och det sociala. Inghes publikationer studeras ur tre återkommande teman, det vetenskapliga idealet, det sociala medborgarskapet och det publika. Det första temat berör hur gränsdragandet mellan vetenskap, politik och samhället förändras med socialmedicinen. Temat för det sociala medborgarskapet tar upp hur skapandet och definitionen av olika kategorier formar samhället och dess medborgare. Innehållet i publikationerna tolkas utifrån de två första temana och deras utformning utifrån temat om det publika, hur utformning och tilltal spelar roll för att väcka intresse och legitimitet.

This dissertation explores the relationship between people’s conceptualisation and use of time in everyday life against the background of the political economy of the late modern welfare state. The main focus lies upon their evaluation of different time-uses in order to approach a better understanding of the moral economy of time. Special consideration is given to the role of commodification of time and the experience of time scarcity. Another topic investigated is the association of time with the striving for ecological sustainability in everyday live. The study is based upon three empirical materials. The first one consists of a subset of Statistic Sweden’s time-use database for inhabitants of Stockholm. The other two materials are qualitative interview studies. One was conducted with 85 unemployed people in Sörmland and Jämtland, the other with 45 inhabitants of Stockholm. The interviewees in the latter study were asked to consider two options for the future of welfare politics in Sweden: increasing wages combined with the same work hours as today or a substantial decrease in working hours accompanied by stagnating wages. Many interviewees consider time scarcity to be an important issue that needs to be integrated into the traditional concept of welfare. Time conflicts in everyday life, also regarding the choice of sustainable options, are solved with a certain moral flexibility still dominated by work ethics. Some interviewees try to articulate counter-images to the commodified concept of time by challenging traditional conceptions of the value of time and envision an ecological sound time use. These attempts draw attention to the importance of temporal commons such as vacations and also the need for a conscious time-politics in order to strengthen temporal welfare.

Denna studie syftar till att undersöka hur utanförskap och gemenskap kommer till och utvecklas i utsatta svenska områden. Då klyftorna mellan innerstad och förort växer allt större och synen på specifika förorter förändrats, är det väsentligt att undersöka varför detta är fallet och vad det har för konsekvenser. Genom att analysera ett 50-tal personliga berättelser i olika former och söka spår efter beståndsdelar av såväl materialistiska som idealistiska förklaringsmodeller tillförs en nyanserad bild av utanförskap i förorter. Fortsättningsvis ser vi, utifrån dessa personliga skildringar, närmare på hur gemenskap kan utvecklas trots den marginalisering människor i dessa områden upplever. Analysen visar att utanförskap attribueras till både diskriminerande förhållningssätt och att välfärdsinstitutioner retirerar. Vidare ser vi att gemenskap följaktligen utvecklas som en motreaktion till dessa orättvisor. Resultaten åskådliggör således att gemenskap i förorter kännetecknas av flera olika aspekter. Sammanhållningen karakteriseras av idéer kring civilsamhälle och plats samt reflektioner kring identitet. Vi finner även att gemenskapen upplevs vara en direkt reaktion mot utanförskapet och att den utmärks av människors olikheter samt utvecklingen av språk och identiteter. Till följd av analysen konstaterar vi att det förekommer flera olika förklaringar till fenomenen och att en hybridteori kan utvecklas för vidare forskning inom området.

Den negativa attityden kring palmolja har uppkommit för att industrin ur ett hållbarhetsperspektiv brister i sociala, ekonomiska och ekologiska aspekter. Produktionen finns i utvecklingsländerna, främst i Malaysia och Indonesien. Intresset för palmolja har ökat i Liberia, som tillsammans med Sverige är studieländer i den här undersökningen. Industrin har en stor miljöpåverkan, det förekommer dåliga arbetsförhållanden med låga löner och brist på rättigheter. Palmoljeindustrin har samtidigt i utvecklingsländerna gett möjlighet till ökad välfärd, då industrin är det som primärt ger inkomst för lokalbefolkningen.Studiens resultat visar att en uteslutning av palmolja i produkter inte är en lösning på problemet. En möjlig lösning till problemet är istället att samarbeta och jobba för hållbar odling av palmolja.
The negative attitude towards palm oil has arisen because of the sustainability of industry in social, economic and ecological aspects. Production is in developing countries, mainly in Malaysia and Indonesia. The interest in palm oil has increased in Liberia, which together with Sweden are study countries in this survey. The industry has a major environmental impact, there are poor working conditions with low wages and lack of rights. At the same time, in the developing countries, the palm oil industry has provided an opportunity for increased welfare, as the industry is the primary source of income for the local population.The study results show that an exclusion of palm oil in products is not a solution to the problem. A possible solution to the problem is instead to cooperate and work for sustainable cultivation of palm oil.

Föreliggande rapport är resultatet av sex intervjuer kompletterade med litteraturgranskning. Rapporten speglar den pågående debatten kring studieavgifter. Den redovisar, inspirerad av diskursanalytisk metod, tre skilda diskursiva debatter dvs. lärosätets, individens, samhällets, på två diskussionsområden - kompensatoriska åtgärder samt möjligheter, fördelar/styrkor. Rapporten påvisar de problem och lösningar som förts fram inom dessa. Respondenterna lyfter fram att studieavgifter handlar om ett ömsesidigt investeringsproblem för framtida välfärd – för individen såväl som för samhället. Respondenterna pekar också på att samverkan mellan departement behövs liksom företagsstöd för industristipendier eftersom full kostnadstäckning behövs. Brister i investering blir ett dilemma som långsiktigt påverkar Sveriges välfärd och även den enskilda studentens välfärd, i synnerhet för den som inte själv har ekonomiska resurser. Fem av sex respondenter har den samlade synen på avgifter att kravet på full kostnadstäckning inte är rimligt utan ett välfungerande stipendiesystem och innebär att vi förlorar alltför många studenter. Den preliminära lösningen är att vidta kompensatoriska åtgärder samt att regeringen tillskjuter medel, säger studieanordnarna. Jag drar slutsatsen att vi ännu inte är redo för att ta hand om konsekvenserna av avgifter och att samverkansdebatten knappt påbörjats.
This paper is based upon six interviews completed by making a literature examination. The paper reflects the current debate on tuition fees. It shows, inspired by a discourse analysis method, three separate discursive debates i.e. higher education, the individual, the society, in two areas of discussion – compensatory measures and potentials, advantages/ stability. The paper demonstrates the problems and solutions put forward in these areas. The respondents highlight that tuition fees are about a mutual investment problem for future welfare - for the individual as well as the society. The respondents also point out that there needs to be collaboration between the ministries, as well as financial support for industrial scholarships because costs need to be completely covered. Lack in investment becomes a dilemma that affects Sweden’s welfare and even the students individual welfare in the long term, particularly for the one who does not have own economic resources. Five of six respondents have an overall view on tuition fees that indicate the demands on full cost coverage is not reasonable without a well-functioning scholarship system and results in us losing too many students. The preliminary solution is to take compensatory actions and that the government contributes funding, the study providers say. I conclude that we are not yet ready to deal with the consequences of tuition fees and that a collaborative debate has just begun.

For many years, Sweden has had a reputation for having a comprehensive and women friendly welfare state. However, as in many other European countries during the past few decades, the organization and governing of welfare has undergone profound changes. Through interviews with social workers and the application of theories of governmentality, this thesis analyzes the expressions and consequences of such current organization and governing. One result is that the introduction of meticulous documentation practices of social workers contact with clients, regulate their interaction and constitute a control over both client and social worker. Another result is that the current organization fragments labor and awards more authority to managers, which functions to produce loyalty to the organization and management, rather than clients. This is expressed in demands not to voice protest, as it is said to create a bad mood. It is also expressed in demands to spend as little as possible on clients; short duration of treatment, preference for outpatient treatment and by making it difficult to receive financial support. This austerity is legitimized through the intermeshing of different ideals; budget awareness, evidence that supports short and outpatient treatment and that clients in order to change their course of life should to be allowed or coerced into taking individual responsibility. Another important finding is that the current governing and organization of social work produce distance and detachment, and thus discourage caring subjects. This is a complex process in which an assemblage of different techniques and rationalities undermines the cultivation of a relationship between social worker and client. 1) The ideal of evidence-based practice favors rigid methods over a flexible and holistic approach. 2) Ideals of rationality, closely connected to notions of masculinity and professionalism, value objectivity and devalue and deter the surfacing of emotions. 3) Meticulous practices of documentation reduce the amount of time available to meet clients. 4) Ideals and particular methods designed to promote individual responsibility in clients legitimize social workers distancing themselves from clients’ dependency and needs. 5) A division of labor, in either assessment or treatment, reduces time spent with clients for those who work with assessment and ultimately engage in the rationing of resources. 6) Standardized digital templates, installed to aid in assessments, regulate and proceduralize interactions with the client. 7) Austerity, heavy workloads, individualized responsibility and stress further accentuate distance, as detachment becomes a means to cope with arduous working conditions. The transformation of social work described above produces alienation and a fragmentation of social workers’ collective subjects. Simultaneously, an ethos of caring makes some social workers work extra hard to provide for clients, which ultimately covers for flaws in the system. Although such an ethos of caring allows for the further exploitation of social workers, it is also understood as a means of resistance, which in turn also forms the basis for organized resistance.
Sverige har ett internationellt rykte för att ha en omfattande och kvinnovänlig välfärd. Även om riktigheten i en sådan uppfattning sedan länge ifrågasatts har på senare år, likt i många andra Europeiska länder, det svenska välfärdssystemet genomgått en omfattande förändring i avseende på dess räckvidd, men också dess organisering och styrning. Fokus för denna studie är just denna organisering och styrning, och mer specifikt, hur detta påverkar ett av välfärdens kanske mest centrala område: socialt arbete. Genom att intervjua socialarbetare undersöks i denna studie uttryck för och konsekvenser av en sådan förändring, bland annat genom att undersöka hur könsbundna föreställningar och förväntningar är sammanflätade med det sociala arbetets organisering och styrning. I studien konstateras att socialarbetare erfar att deras arbete genomgått omfattande förändringar, vilket kopplas ihop med både organiseringen och styrningen av det sociala arbetet. Detta uttrycks både i de ideal som kringgärdar arbetet men också i dominerande arbetssätt. En sådan förändring är införandet av  omfattande dokumentationsprocedurer av socialarbetarens arbete och kontakt med klienter, vilket medför att kontakten med klienterna blir ytligare. Dokumentationsprocedurerna utgör också en sorts kontroll av både klienterna och socialarbetarna själva. En annan förändring som konstateras är att nya organisationsmodeller och en förändrad ledarskapskultur skapar förväntningar på socialarbetarna att vara lojala med organisationen och ledningen snarare än klienterna. Bland annat utrycks detta genom förväntningar att inte protestera och skapa dålig stämning på arbetsplatsen, men också genom uttalade krav att spendera så lite resurser som möjligt på klienterna; korta behandlingstider, öppenvårdsalternativ och orimligt hårda krav för att få ekonomiskt bistånd. Detta legitimeras genom sammanväxningen av flera olika ideal; budgetmedvetenhet, att klienter inte mår bra av långa institutionsvistelser, men också att klienterna ska tillåtas eller bör tvingas att klara att sig själva. Ett av studiens huvudresultat är att den nuvarande organiseringen och styrningen av socialt arbete skapar avstånd och likgiltighet. Genom flera sammankopplade ideal och arbetssätt styrs dagens socialarbetare till att bry sig mindre om de klienter de möter. På så sätt undermineras förutsättningarna för framväxten av en djup relation mellan socialarbetare och klient; 1) Idealet och kravet att socialarbetare ska arbeta utifrån evidens, det vill säga metoder och förhållningssätt som i speciellt utformade utvärderingsmodeller visat sig ha effekt, gör att väl strukturerade och rigida metoder ges företräde. Denna instrumentalisering underminerar ett flexibelt, relationsorienterat och helhetsfokuserat sätt att arbeta. Dessutom gör evidensidealets fokus på enskilda individer och avgränsade utvärderingstider att mer samhällsinriktat kritiskt och långsiktigt inriktat arbete undermineras. 2) Ett rationalitetsideal, tätt sammanbundet med föreställningar om professionalitet och maskulinitet, värderar objektivitet och förmågan att frikoppla socialarbetarens egna känslor från sitt arbete. Detta maskuliniserade professionsideal innebär att empati och solidaritet med klienten undergrävs. 3) Omfattande krav på olika former av dokumentation av det sociala arbetet gör att tiden som socialarbetaren har till sitt förfogande för att besöka och att ha möten med klienten blir knapp. 4) Ett allmänt samhällsideal kring individuellt ansvar och en särskild arbetsmetod (motiverande samtal) som många socialarbetare förväntas lära sig, framhäver klientens eget ansvar för och vilja till förändring. Detta legitimerar ett avståndstagande från klientens behov av hjälp och stöd enligt logiken  ”du måste klara detta själv”. 5) En vanligt förekommande uppdelning av socialarbetarnas arbetsuppgifter i en så kallad beställar-utförarmodell gör att vissa socialsekreterare arbetar med hjälp och stöd, medan andra arbetar med bedömningar av klienters behov. De senare, som också har inflytande över resurstilldelning, blir med en sådan organisering av arbetet alltmer frikopplade från den stödjande och hjälpande verksamheten och kontakten med klienten. 6) Standardiserade digitala bedömningsinstrument, skapade för att på ett likvärdigt sätt bedöma klienters behov och dokumentera det sociala arbetet, reglerar och instrumentaliserar kontakten med klienter. 7) Tunga arbetsbördor, individualiserat ansvar och stress, bidrar ytterligare till att skapa avstånd och likgiltighet eftersom det för vissa utgör ett sätt att genomleva en ohållbar arbetssituation. En allmän åtstramning av socialtjänstens resurstilldelning förstås som en viktig orsak till behovet av att skapa ovan distansmekanismer. Men distansen hänger också ihop med en tendens till ett återupplivande av en tidigare dominerande förståelse av marginalisering och sociala problem; där människors nöd ses som ett utslag av dålig karaktär och ett resultat av dåliga individuella val. De förändringar av det sociala arbetets premisser som beskrivits ovan gör att socialarbetarna alltmer görs främmande inför sitt arbete – de alieneras. Detta främmandegörande uttrycks genom att inte kunna identifiera sig med arbetet självt, sina kollegor eller med sig själv. Ett sådant främmandegörande underminerar, eller fragmentiserar, både relationen till klienten, men också en känsla av gemenskap med andra socialarbetare. En gemenskap som kan utgöra ett ”vi” och ligga till grund för att ställa krav, protestera och göra motstånd mot avhumaniserande ideal och reformer. På så vis är främmandegörandet inte bara en konsekvens av dagens organisering och styrning, utan också något som fyller en viktig funktion för en sådan styrning och organisering, och genomförandet av en allmän åtstramning i socialpolitiken. Samtidigt som dagens organisering och styrning av socialt arbete är främmandegörande, slår vissa socialarbetare knut på sig själva och arbetar extra hårt för att täcka upp för systemets brister och krympande resurser, för att trots det svåra läget ändå försöka ge det stöd som de upplever att klienten behöver. Ett sådant historiskt förankrat femininiserat omsorgsideal, dvs känslor av ansvar och empati inför behövande och en ilska inför oförrätter, utgör därmed på samma gång grund för en fördjupad exploatering av socialarbetarna, och ett vardagligt motstånd mot rådande system. I ett läge när flera upplever att kollegialiteten som grund för motstånd på arbetsplatserna underminerats, utgör ett sådant omsorgsideal samtidigt också grunden för organiserat motstånd utanför arbetsplatsen, bortom chefernas insyn, kontroll och härskartekniker. Medan nuvarande styrningssystem underminerar ett visst sorts motstånd, uppstår samtidigt grunden för nya.

This study centers on an exploration of the similarities and differences between social enterprises, commercial enterprises and public sector teams that operate within the same market. The study seeks to contribute to the establishment of social entrepreneurship theory by furthering knowledge of the boundaries of social entrepreneurship. The contextual influence on the development of social entrepreneurship theory is becoming increasingly well understood. As such, different theoretical streams are accounted for and systematically structured into a model containing four contextually anchored approaches, two American and two European, which compares their structures according to eight characteristics. It is on the basis of this model that three cases, one social enterprise, one commercial enterprise and one public sector team all operating towards work integration activities and placements for the long term unemployed are presented and analyzed from two perspectives: one focusing on how they compare to the characteristics and the other on how they compare to the approaches in their entirety. It shows how there are many similarities between the three cases that are lost when compared to each approach. Furthermore, the analysis discovered a limitation within existing social entrepreneurship models, as none of the models turned out to be fully applicable in a Swedish context. Therefore, this study proposes a tentative model for a Nordic approach, rooted in the specific socioeconomic and institutional context of the Nordic states.