Academic literature on the topic 'Välgörenhet'

<p>För att den svenska idrottsrörelsen ska kunna bedrivas och utvecklas är sponsringsintäkter en viktig inkomstkälla. Sponsring har tidigare varit nära kopplat till välgörenhet där ett företag går in med pengar till ett projekt utan att räkna med någon motprestation. Idag har sponsringens funktion utvecklats och ses alltmer som ett strategiskt verktyg för att förbättra ett företags position på marknaden. Ridsporten är en av Sveriges största sporter och för att i framtiden kunna utveckla sina sponsringsprojekt syftar denna explorativa studie till att bidra till en djupare förståelse för hur företag värderar ridsportens varumärke och använder sig av ridsportsponsring som marknadsföringsmetod. En kvalitativ datainsamling genom semistrukturerade intervjuer av fyra företag som är involverade i olika typer av ridsportsponsring har genomförts. Företagens motiv till sponsring av ridsport bygger framför allt på sportens unika image som företagen kan associeras med samt möjligheten att nå ut till en intressant målgrupp för företagens respektive affärsverksamheter. Studiens resultat leder till tre rekommendationer som föreslås ligga till grund för fortsatta studier av sponsring inom den svenska idrottsrörelsen. Rekommendationerna inkluderar imagens påverkan på sponsring inom olika idrotter och sponsringssammanhang,resursernas påverkan på resultat av sponsring samt hur synergieffekter skapas när sponsring blir en integrerad del i företagens totala marknadsföring.</p>

Studiens syfte är att genomföra en ideologiskritisk analys av välgörenhetsbegreppet i det senmoderna samhällets välfärdsförändring. I utförandet av detta har välgörenheten som teori och praktik skisserats upp med hjälp av teorier om det senmoderna samhället. Teorin har använts som ett ideologikritiskt verktyg i studiet av det offentliga samtalet kring välgörenhet. Ett offentligt samtal som i studien innefattas av massmedialt men också politiskt material. Studiens resultat visar på en samhälls- och välfärdsförändring som fått till följd att välgörenhetsbegreppet liberaliserats och instrumentaliserats. Ett utökat fokus på välgörenhet kan i studien ses som ett kännetecken för det senmoderna samhället och den medföljande ansvarsförskjutningen av välfärden.

Filantropi inom företag har sedan länge varit ett fenomen utanför Sverige. Dock har filantropin brett ut sig inom Sverige de senaste åren och blir allt populärare av olika anledningar. Till exempel säger vissa företag att de känner en skyldighet att hjälpa de som har det sämre och de inom sin omgivning.Baserat på svar från intervjuer gjorda med sju olika respondenter från sju olika svenska företag, syftar denna uppsats till att svara på hur svenska företag arbetar med filantropi och vad som motiverar dem till att göra det.Resultatet tyder på att svenska företag arbetar med filantropi på ett centraliserat sätt och att informationen om arbetet kommuniceras mestadels internt, för att engagera och motivera personalstyrkan samt även för att ses som en attraktiv arbetsgivare. Filantropi kan även användas som en strategi för att stärka ett varumärke, samla politiska resurser och motverka negativ kritik.<br>Philanthropy within corporations has for a long time been a phenomenon outside of Sweden. However, philanthropy has spread throughout Sweden in recent years and is for various reasons becoming more popular. For example corporations say that they feel an obligation to help those who have it worse and also those in their environment.Based on answers gathered from interviews with seven different respondents from seven different Swedish corporations, this essay means to answer the question of how Swedish corporations work with philanthropy and what motivates them to do so.The result indicates that Swedish corporations work with philanthropy in a centralized manner and that information about this work is communicated mostly internally, to engage and motivate the staff but also to be seen as an attractive employer. Philanthropy can also be used as a strategy to strengthen a brand, gather political resources and combat negative criticism.This essay is written in Swedish.

Bakgrund: Tidigare studier visar en ökad misstro till välgörenhetsorganisationer samtidigt som det ökade antalet organisationer ökar konkurrensen mellan organisationerna om bidragsgivarnas donationer. Detta ställer krav på välgörenhetsorganisationer att marknadsföra sig för att nå ut till allmänheten. Eftersom organisationerna till stor del är beroende av allmänhetens förtroende för att finansiera sin verksamhet är den ökade misstron oroväckande. Vi ställer oss därför frågan: Kan det nya intresset för marknadsföring inom branschen användas för att vinna tillbaka allmänhetens förtroende och därmed minska risken för uteblivna donationer?Syfte: Syftet med studien var att studera vilka faktorer som påverkar allmänhetens förtroende för välgörenhetsorganisationer. Detta ska sedan ligga till grund för en analys av hur marknadsföringsinsatser för välgörenhetsorganisationer kan bidra till ett ökat förtroende hos allmänheten.Metod: En kvalitativ insamlingsmetod användes där 21 respondenter deltog i fyra olika fokusgrupper. Respondenterna delades upp efter nivå av engagemang inom välgörenhet som på så sätt skulle kunna representera olika målgrupper. Empirin har sedan analyserats med hjälp av innehållsanalys.Resultat: De mest framträdande faktorerna som påverkade respondenternas förtroende var transparens, tydlighet i vad varje bidrag får för positiva konsekvenser, handlingar hos representerande för organisationen och personliga rekommendationer. Utöver detta så var det även viktigt att marknadsföringen var effektiv men inte framstod som alltför kostsam. Vidare visade sig en del skillnader mellan respondenter med högt och lågt engagemang avseende hur viktiga de olika faktorerna var för respektive målgrupp, vilket skulle kunna påverka hur organisationerna väljer att utforma sin marknadsföring.Slutsats: Välgörenhetsorganisationer kan påverka allmänhetens förtroende genom att anpassa sin marknadsföring för att visa transparens och tydlighet i vad varje bidrag ger för positiva konsekvenser. Marknadsföring i form av representanter för organisationer och word-of-mouth hade även stor påverkan, framförallt på de som är mindre engagerade inom välgörenhet. Utformning och medieval kan med fördel anpassas utefter målgrupp, beroende på mottagarens befintliga engagemang inom välgörenhet.<br>Background: Previous studies have shown an increase in distrust for charities. At the same time the competition has grown among the different charity organizations and has affected the amount of donations given to each individual charity. This has created an advanced requirement on marketing strategies within the industry. Due to the charities reliability on public donations it is concerning when the distrust has increased over the past years. We ask ourselves: can the interest for new marketing strategies be of service to charities, in enabling them to win the public's trust and therefore decrease the possibility for left out donations?Purpose: The purpose of this study was to examine the different aspects that affect the public's trust toward charity organizations. This will then be our base for analyzing how marketing strategies for charities can contribute to an increased trust.Method: A qualitative research method was used where 21 respondents participated in four focus groups. Respondents were divided into groups by level of commitment to charities and represented different target groups. The empirical data was then analyzed using a content analysis.Results: The most common factors that affected the participants trust for charities was transparency, clarity on the positive effect of the donations, the image that was reflected by organization representatives and personal recommendations. Apart from this it was important that the marketing was effective but under the circumstances of not being projected as too expensive. There was also a difference between the high and low commitment levels which could affect how the charities choose to design their marketing.Conclusion: Charities have the possibility of affecting the public's trust for charities through adjusting their marketing to show transparency of the organization and specifically showing the positive consequences of the donations made. The charities image and personal recommendations effected the delegate’s perception, especially the lower committed groups were affected by this. The marketing channels can be adjusted to fit the target groups, in relation to their commitment to charities.This paper is written in Swedish.

<p>Med ett naturligt fältexperiment studeras betydelsen av social påverkan för individers benägenhet att skänka pengar. Den dominerande teorin inom nationalekonomin som förklaring till välgörenhet är warm glow altruism. Teorin säger att människor skänker pengar på grund av en kombination av altruism och warm glow. Men det finns även teorier som förutsäger att socialt tryck spelar roll. I experimentet ställdes frågor till pantkunder om deras bidrag till välgörenhet. Individerna i behandlingsgruppen blev tillfrågade innan de började panta och kunnat välja om de ska skänka panten. I kontrollgruppen besvarades frågorna efteråt. Resultatet tyder på att social påverkan spelar stor roll för benägenheten att skänka panten.</p>

Bilden av ideella hjälporganisationerna är positiv och relativt stabil över tiden, dock påverkas denna bild av hur mycket uppmärksamhet, positiv som negativ, organisationerna får i media. Negativ publicitet för en specifik ideell organisation leder till en negativ attityd för hela den ideella sektorn. Trots att svenska folket har en positiv inställning till ideella hjälporganisationer, är det många som fortfarande är kritiska till att pengarna som doneras verkligen når fram till de behövande. Uppsatsens syfte är att undersöka välgörenhetsorganisationers nuvarande och potentiella givares attityder, med fokus på UNCIEF, utifrån ett konsumentbeteende perspektiv. Därefter utvärderas denna information för att sedan bistå som ett underlag vid analys ur ett relationsmarknadsföringsperspektiv. För att uppnå detta syfte har uppsatsen en kvalitativ metod där den primära källan för information är intervjuer i form av fokusgrupper. Studien har begränsats till UNICEFS målgrupp, engångsgivare och har utefter dessa kategoriserat de olika fokusgrupperna. Sekundärdata från facklitteratur, vetenskapliga artiklar samt internetkällor har använts som teoretiskt underlag. Utifrån den samlade empirin och genomförda analysen följer nedan uppsatsens slutsats. UNICEFs marknadskommunikation är anpassat till den äldre generationen, denna behöver förnyas för att bättre nå ut till den Yngre Generationen. UNICEF kan genom sin marknadskommunikation dämpa osäkerhet beträffande de bidragande pengarnas säkerhet. Benägenheten till att donera skulle öka om förbättringen som donationspengarna bidrar till skulle förtydligas. Extern kommunikation som påverkar mest är reklam som det svenska folket kan relatera till bättre. Respondenterna upplevde att det var svårt att urskilja UNICEF från en annan välgörenhetsorganisation, brist på differentiering. Det bör uppstå ett samarbete mellan UNICEF och något annat företag för att "förnya" varumärket möjliggöra en anpassning till den Yngre Generationen.

Uppsatsens syfte är att analysera och klargåra kundens bild av varumärket Erikshjälpen, klargöra organisations identitet och hur man inom organisationen vill att varumärket ska uppfattas på marknaden. En ambition är att analysera butiken som en marknadsföringskanal. Empirimaterialet har samlats in genom personliga intervjuer med respondenter som har direkt koppling till Erikshjälpen samt fokusgruppsintervjuer bland kunderna i fyra butiker. De slutsatser jag har kommit fram till har baserats på de tendenser som visat sig tydligt i min analys. Då jag inte haft för avsikt att generalisera är detta ett sätt att lyfta fram återkommande påstående från respondenterna. Under uppsatsens gång har det visat sig att ett varumärke har olika författare och som varumärkesinnehavare är det viktigt att vara den som styr, annars blir varumärkets image något annat än vad den ursprungliga tanken var. Det blev också tydligt att butiken har en viktig roll för varumärket som kommunikationskanal både i sin funktionalitet men också emotionellt genom den upplevelse den skapar mot kunden.<br>To create a strong brand, it is important to continually evaluate the relationship between identity and image. In this thesis, I have investigated what the charitable organization, Erik's Development Partner intends to communicate with their brand (referred to as identity) and how their customers interpret the brand (referred to as image). The purpose was to analyze differences and similarities between identity and image focusing on customers at Erik's Second Hand Stores as a marketing environment. The theoretical framework regards theories such as the different authors of brand development, an exploration of the brand identity - brand image linkage, the relationship marketing process, and the impact of physical surroundings on customers and employees. The study demonstrates both differences and similarities between the identity and image. It became evident that a brand develops through its many different authors and that it is important for the owner to control communications, otherwise the brand image will become something other than what was originally meant to be. It also became clear that secondhand stores have an important role in brand communication, both through their functionality but also emotionally, providing customers with a positive shopping experience.

Med ett naturligt fältexperiment studeras betydelsen av social påverkan för individers benägenhet att skänka pengar. Den dominerande teorin inom nationalekonomin som förklaring till välgörenhet är warm glow altruism. Teorin säger att människor skänker pengar på grund av en kombination av altruism och warm glow. Men det finns även teorier som förutsäger att socialt tryck spelar roll. I experimentet ställdes frågor till pantkunder om deras bidrag till välgörenhet. Individerna i behandlingsgruppen blev tillfrågade innan de började panta och kunnat välja om de ska skänka panten. I kontrollgruppen besvarades frågorna efteråt. Resultatet tyder på att social påverkan spelar stor roll för benägenheten att skänka panten.

Syftet med denna uppsats är att undersöka och jämföra karakteristiken hos två invandrarföreningar med välgörenhetsprägel aktiva under decennierna vid sekelskiftet 1900; en svensk i Buenos Aires och en skandinavisk i Sankt Petersburg. Ur teorier om vilka faktorer som får invandrarföreningar att bildas och fortsätta bedriva sina aktiviteter har jag formulerat en hypotes: att föreningarna i fråga skulle skilja sig medlemskapsantal, få olika möjligheter till välgörande aktiviteter, samt att välgörenhetsarbetet skilde sig. Undersökningens resultat visade att invandrargrupperna på respektive plats präglades av olika typer av migrationer, något som påverkade gruppernas sammansättning och sedermera deras medlemskapsantal, aktiviteter och välgörenhetsarbete

<p>Vi har kommit fram till att de flesta människor är miljömedvetna och intresserade av att återvinna pantenheter och hjälpa till med välgörenhet, men för att maximera deras goda gärningar krävs att de har full insyn i vart de insamlade pengarna tar vägen samt att de vill ha möjlighet att välja till vilket ändamål pengarna ska skänkas. Vi har genom en enkät på 19 frågor sammanställt våra respondenters svar och härlett dessa svar till undersökta teorier. Undersökningen har gjorts med hjälp av en kvantitativ enkätundersökning med målet att se deras syn på återvinning, miljö och välgörenhet. Vi ville även se om och vilka faktorer som kan påverka människor för ökad medvetenhet och intresse att göra en god gärning. Till undersökningen valde vi att titta närmare på olika teorier inom Socialt beteende, Påverkanstaktik, Miljö, Återvinning och Välgörenhet. Denna undersökning kan ligga till grund för vidare undersökningar inom områdena Återvinning, Miljö och Påverkan. Undersökningen skulle kunna användas för att se ett intresse för etablering av verksamhet som omhändertar pantenheter. Undersökningen skulle även kunna användas för att i större utsträckning mäta människors beteende inom dessa områden. Undersökningen kan även användas till informationssyfte för att väcka tankar och öka förståelse för hur mycket en återlämning gör för miljö och välfärd.</p>