Relevant bibliographies by topics / Valrörelse

Contents

  1. Dissertations / Theses
  2. Books

Academic literature on the topic 'Valrörelse'

Author: Grafiati
Published: 4 June 2021
Last updated: 1 February 2022

Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles

Select a source type:

Consult the lists of relevant articles, books, theses, conference reports, and other scholarly sources on the topic 'Valrörelse.'

Next to every source in the list of references, there is an 'Add to bibliography' button. Press on it, and we will generate automatically the bibliographic reference to the chosen work in the citation style you need: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.

You can also download the full text of the academic publication as pdf and read online its abstract whenever available in the metadata.

Dissertations / Theses on the topic "Valrörelse"

1

Elowsson, Erik. "Hur objektiv är den svenska storstadspressen? : - En granskning av 2014 års valrörelse." Thesis, Stockholms universitet, JMK, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-118704.

Full text
Abstract:
I denna uppsats används kvantitativ innehållsanalys för att pröva storstadspressens objektivitet gällande rapporteringen om valrörelsen 2014. Storstadspressen definieras som de fyra stockholmstidningarna: Aftonbladet, Expressen, Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet. Syftet är att kartlägga hur dessa tidningar rapporterar om sammanhållningen inom de två politiska blocken, Alliansen och De rödgröna, vilka konkurrerar om att bilda regering efter valet. Objektivitet har operationaliserats som opartiskhet, vilket avser att medier balanserar uppmärksamheten och graden av positiv och negativ framställning mellan parterna i ett givet sammanhang. Resultaten indikerade att storstadspressens rapportering av valrörelsen, med avseende på sammanhållningen inom blocken, gynnade Alliansen mer än De rödgröna och att skillnaderna mellan tidningarna var betydande. För två av fyra tidningar kunde partiskhetsutlåtanden göras, där en bedöms som partisk och en som opartisk. Dagens Nyheters rapportering bedömdes som partisk, då Alliansens fick betydligt mer uppmärksamhet och nästan uteslutande positiv uppmärksamhet, samtidigt som De rödgröna fick avsevärt mindre utrymme och mestadels negativ uppmärksamhet. Svenska Dagbladet å andra sidan lyckades balansera sin rapportering mellan blocken, både i fråga om utrymme och behandling och bedömdes därför som opartisk i frågan. Aftonbladet och Expressens resultat var tvetydiga och tillät inte att utlåtanden gjordes, åt det ena eller andra hållet.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Hugo, Erik, and Olle Sidvall. "Sverigedemokraterna i valrörelsen 2014 : En jämförande studie av 10 tidningars rapportering och gestaltning av partiet." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för medier och journalistik (MJ), 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-43883.

Full text
Abstract:
Sedan Sverigedemokraternas inträde i den politiska debatten har det diskuterats hur medierna ska bemöta partiet. I ett brev från Jimmie Åkesson till chefredaktörer runt om i landet i samband med valet 2010 vädjade han att Sverigedemokraterna skulle bli behandlat som övriga partier. Samma år kom partiet in i riksdagen och har sedan dess fått ett allt starkare väljarstöd i främst Skåneregionen samtidigt som stödet varit svagt i framförallt Stockholm, Västerbotten och Gotland.   Syftet med den här studien var att undersöka hur tidningarna gestaltade och rapporterade om Sverigedemokraterna fyra månader före valet 2014 i regionerna där partiet fick högst respektive lägst väljarstöd i samma val. Vi har gjort en kvantitativ innehållsanalys baserat på 464 artiklar från tio tidningar. Vi har analyserat fem tidningar från Skåneregionen och fem tidningar från Stockholm, Västerbotten och Gotland. Tidningarna vi undersökte som fått representera Skåneregionen var Sydsvenskan, Helsingborgs Dagblad, Skånska Dagbladet, Ystads Allehanda och Kvällsposten. Tidningarna som fått representera Stockholm, Västerbotten och Gotland var Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Aftonbladet, Västerbottens-Kuriren och Gotlands Tidningar.   Resultatet visade på att det fanns små skillnader i hur de skånska och övriga tidningarna gestaltade Sverigedemokraterna. Artiklarna var till största del gestaltade ur ett spelperspektiv i regionerna. Vi fann dock skillnader gällande rapporteringen av partiet. Sverigedemokraterna fick större exponering i de skånska tidningarna sett till antalet artiklar och storleken på artiklarna.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Holm, Kristian. "Val och valrörelse : En kvalitativ studie av selektiva traditioner bland gymnasielärare i samhällskunskap A." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-159977.

Full text
Abstract:
Den svenska skolan har och har länge haft ett likvärdighetsmål. Likvärdigheten avser utfallet av elevernas studier och inte en likadan tillgång till resurser. Flera studier visar att denna likvärdighet delvis brister idag. Stora skillnader i ämneskunskaper och betyg har uppmätts mellan yrkesförberedande och studieförberedande program. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur lärares meningserbjudande skiljer sig åt mellan olika typer av klasser med avseende på innehåll, metod och syften även då de bearbetar samma ämne. Jag har intervjuat lärare i samhällskunskap A kring vilket undervisningsinnehåll som de valt att använda för att beröra valrörelsen 2010. Min studie av lärare vid en skola i Uppsala län visar att de lärare som undervisade vid yrkesförberedandeprogram vid den aktuella skolan använder sig av mindre mängd ämnesinnehåll, med vilket menas kunskaper direkt kopplade till ämnet, till exempel fakta och begrepp än vad lärare som undervisade vid studieförberedande program gjorde. Detta kan utgöra ett potentiellt demokratiskt problem då studier visar att kunskaper i politik är en viktig faktor för ett aktivt demokratiskt deltagande. Att undervisningsinnehållet har dessa skillnader mellan programmen riskerar även att förstärka initiala skillnader i kunskaper mellan de olika elevgrupperna. Vilket strider mot skollagen såväl som läroplanen.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

Cecilia, Groop, and Alestam Kristin Kling. "Hur har rapporteringen av miljöfrågor i svenska valrörelser förändrats genom tiderna?" Thesis, Södertörns högskola, Institutionen för kommunikation, medier och it, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-5738.

Full text
Abstract:
Den här uppsatsen handlar om hur valrapporteringen av miljöfrågor i de två svenska dagstidningarna Svenska Dagbladet och Dagens Nyheter har sett ut under valperioderna 1979, 1988, 1998 och 2010 samt hur rapporteringen har förändrats över tiden. I uppsatsen söker vi svar på frågan om vilka miljöfrågor som har prioriterats under valperioderna i medierna, hur de har framställts och varför. För att ta reda på vilka miljöfrågor som har fått mest utrymme i medierna inför valen har vi använt oss av en kvantitativ undersökningsmetod. Denna undersökning kompletterade vi med en kvalitativ studie för att se hur dessa frågor har framställts i medierna och varför. Vi har även gjort en studie där vi utgår från dagordningsteorin. Med den undersökningen ville vi ta reda på om tidningarnas högst prioriterade miljövalsfrågor stämmer överens med de politiska partiernas agenda. Man kan tydligt se att miljörapporteringen var mer utbredd 1979 och 1988 än den är idag på grund av specifika miljöfrågor som var viktiga just då, medan miljöfrågorna under valperioderna 1998 och 2010 snarare har blivit en självklarhet som vilka andra valfrågor som helst. Under de senare åren finns inga särskilda miljöfrågor som utmärker sig i statistiken, istället intresserar sig medierna mer kvantitativt för flera olika miljöfrågor. Det är även uppenbart att tidningarna på 70- och 80-talen rapporterade mer om miljöfrågorna på ett sätt som passade tidningens egen agenda. Tanken med uppsatsen är att den ska belysa ett ganska outforskat ämne och förhoppningsvis inspirera till fortsatta studier om mediernas valrapportering av miljöfrågor.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

Nordin, Louise. "Medierapporteringen kring sverigedemokraterna inför valet 2010." Thesis, Stockholms universitet, Institutionen för journalistik, medier och kommunikation (JMK), 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-52547.

Full text
Abstract:
Syftet med denna uppsats var att undersöka mediebevakningen kring Sverigedemokraterna inför valet 2010 med utgångspunkt från Aftonbladet, Dagens Nyheter, Expressen och Svenska Dagbladets nätupplagor mellan perioden 1 januari 2009 och 19 september 2010. Som en jämförelse, för att kunna se relativiteten i vad som är mycket och vad som är lite mediebevakning, valde jag att även inkludera Kristdemokraterna och Vänsterpartiet i den kvantitativa undersökningen. Detta med anledning av att de tre partierna alla fick ungefär samma procentantal röster. Under studiens gång har jag tittat på ca 5000 artiklar och dessa artiklar har sedan fått ta plats i diagram, där jag kategoriserat de olika artiklarna efter att ha gjort en bedömning. De kategorier jag valt att ta med är opinionsundersökningar, artiklar där partiet bara omnämns politiskt, kritik mot partiets politik, oroligheter kring partiet och partisammankomster, kritik mot specifika partimedlemmar, reklam, PR och dylikt samt granskande artiklar om partiet. Jag valde även att göra en retorisk analys, men då enbart på artiklar skrivna om Sverigedemokraterna, detta i och med att det var Sverigedemokraterna som var i fokus.   Efter att ha avslutat den kvantitativa studien kunde jag konstatera att Sverigedemokraterna inte är det partiet som det skrivits flest artiklar om utan det var Vänsterpartiet. Däremot framgick det mycket tydligt att typen av rapportering var ytterst annorlunda när den gällde Sverigedemokraterna jämfört med de övriga två partierna. Sverigedemokraterna hade en övervägande del negativa skriverier. Så som kritik mot specifika partimedlemmar samt rapportering kring oroligheter vid partisammankomster. När det gällde de övriga två partierna var den typen av rapportering försvinnande liten.   Genom att jag, genom denna kvantitativa studie, har fått underlag för att medierapporteringen kring Sverigedemokraterna sett annorlunda ut än kring de övriga två partierna väljer jag att avslutningsvis diskutera kring ifall medierapporteringen hade något att göra med det resultat som uppstod. Det är inte möjligt att svara på den frågan genom denna analys utan det krävs ett betydligt större urval och även en annan typ av analys, men man kan ana att mediebevakningen har haft någon form av påverkan i och med att media är en av våra största källor till information. Dock skulle denna påverkan ha varit positiv på sådant sätt att Sverigedemokraterna, genom att inte ha fått nå ut med sin politik och vad den egentligen handlar om, fått sympatiröster från dem som sett partiet som utanför och syndabockar.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
6

Löfgren, Erik. "LÄRARYRKET INRAMAT: : En diskursanalytisk studie av hur svenska mediergestaltat läraryrket inför valen 2010 och 2018." Thesis, Mittuniversitetet, Institutionen för medie- och kommunikationsvetenskap, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-36583.

Full text
Abstract:
Denna uppsats är en fallstudie där gestaltningsteori används för att analysera hur tvåolika typer av svenska tidningsmedier har gestaltat läraryrket i två olika valrörelserdär den skolpolitiska frågan stått i centrum: 2010 och 2018.Materialet utgörs av totalt 114 artiklar som hämtats från dagstidningarna DagensNyheter och Aftonbladet samt från de två fackliga tidningarna Lärarnas Tidning ochSkolvärlden och som alla publicerats under de sista tre veckorna innan respektive val.En diskursanalytisk metod har använts och det övergripande syftet med studien äratt studera hur mediernas gestaltningar av lärare har påverkat den skolpolitiskadiskurs som rör läraryrket, dess problem och de föreslagna lösningarna.Frågeställningarna har sökt svar på hur de olika medierna valt att gestalta läraryrketoch hur den skolpolitiska diskursen i tidningarna sett ut vid de två studeradevalrörelserna.I studien nås slutsatsen att framför allt dagstidningarna tenderar att gestaltaläraryrket på ett väldigt episodiskt sätt, som inte sätter yrket i en större och merstrukturell skolpolitisk kontext, medan facktidningarna överlag tenderar att användaen något mer tematisk gestaltning som visar upp läraryrket ur en bredare ram. Denepisodiska övervikten vad gäller gestaltningar får tydliga effekter på den skolpolitiskadiskursen i de två studerade valrörelserna, där mediernas kortfattade och enklagestaltningar är med och producerar likaledes enkla lösningar på stora skolpolitiskafrågor.I undersökningen visas också att vilka som får komma till tals om läraryrket ärcentralt för hur yrket, dess problem och föreslagna lösningar framställs och attskillnaderna i diskursen kan kopplas till vilka som får uttala sig om yrket: om det ärpolitiker (vilka är överrepresenterade i dagstidningar) eller om det är faktiskskolpersonal (som tillåts ta större plats i den fackliga diskursen).I studien visas dock tecken på att morgontidningen Dagens Nyheter tagit steg moten mer tematisk gestaltning under 2018 års valrörelse än under 2010 års, därläraryrket och dess problem på ett helt annat sätt kopplas till en större samhällspolitiskoch samhällsekonomisk kontext än tidigare.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
7

Sjödin, Linnéa, and Johanna Thorin. "Brickor i ett spel eller sakpolitiska aktörer? : En jämförande kvantitativ studie över tid av lokala mediers sätt att gestalta politik i samband med val." Thesis, Mittuniversitetet, Institutionen för informationsteknologi och medier, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-15699.

Full text
Abstract:
Det svenska väljarbeteendet har förändrats med åren. Allt fler byter mellan olika partier och beslutet för vart rösten hamnar tas allt senare in i valrörelsen. Medierna är medborgarnas främsta källa till information och den lokala dagstidningen är den källa som flest människor använder sig av. Då orienteringsbehovet är som störst bland medborgarna, som i samband med val, ökar mediernas makt att påverka. I denna studie var syftet att undersöka hur lokala medier gestaltar den politiska rapporteringen i samband med valrörelser, hur det journalistiska förhållningssättet såg ut och om det skett någon förändring över tid. Studien har genomförts med en kvantitativ innehållsanalys på landsortstidningarna Östgöta Correspondenten och Nya Wermlands-Tidningen med material från de två sista veckorna vid valrörelserna 2002 och 2010. Resultatet visade att det är den sakpolitiska gestaltningen och det beskrivande journalistiska förhållningssättet som dominerar den lokala politiska rapporteringen. Den spelgestaltade journalistiken ökade något mellan åren men annars var skillnaderna inte speciellt stora.
The Swedish electoral behavior has changed over the years. An increasing number of people switch between different parties and the decision for each vote is taken later and later into the election campaign. The media is the main source of information for the citizens, and the local newspaper is the source that most people use. When the need of orientation is strong among the citizens, like during the election, medias power to influence increases. In this study the purpose was to investigate how the local media framing political news during election campaigns, how the journalistic approach looked like and if there was any changes over time. The study was conducted by a quantitative content analysis of the provincial newspapers Östgöta Correspondenten and Nya Wermlands-Tidningen with material from the last two weeks of the election campaign in 2002 and 2010. The results showed that it is the issue oriented framing and the descriptive journalistic approach that dominates the local political reporting. The game framed journalism increased slightly between years, but otherwise the differences were not very large.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
8

Österberg, Emma, and Elvira Linderot. "Fler partiledardebatter – “men det är ungefär samma ingredienser” : – en kvalitativ studie om ökad konkurrens och nya strategier när SVT, TV4, Aftonbladet och Expressen producerade partiledardebatter i valrörelsen 2014." Thesis, Mittuniversitetet, Avdelningen för medie- och kommunikationsvetenskap, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-24220.

Full text
Abstract:
Titel: Fler partiledardebatter  – “men det är ungefär samma ingredienser” –  en kvalitativ studie om ökad konkurrens och nya strategier när SVT, TV4, Aftonbladet och Expressen producerade partiledardebatter i valrörelsen 2014. Författare: Emma Österberg och Elvira Linderot Kurs, termin och år: Vetenskaplig C-uppsats, HT 2014 Antal ord i uppsatsen: 18 785 Problemformulering och syfte: I studien undersöks partiledardebatterna i tv och webb-tv i valrörelsen 2014, samt den nya konkurrenssituation som uppstod i samband med det. Valet 2014 var första gången som kvällstidningarna, Aftonbladet och Expressen, producerade partiledardebatter - något som SVT och TV4 tidigare gjort. Studien utgår från ett konkurrensperspektiv och hur medieföretagen konkurrerar på olika marknader, där de bland annat vill få många tittare och ha hög trovärdighet. När medieföretagen producerar partiledardebatter kan de ha olika strategier, dels genom vilken publik de vänder sig till, dels genom hur de utformar själva programmen. Tidigare forskning har visat att ökad konkurrens kan påverka medieföretagens strategier, till exempel genom att de vill stärka sina varumärken eller göra “bra tv” med ökat tempo och dramaturgi. Syftet med studien var att ta reda på hur SVT, TV4, Aftonbladet och Expressen förhöll sig till den nya konkurrenssituation som uppstod i valet 2014, samt att ta reda på vilka strategier de hade vid programutformningen för partiledardebatterna.          Metod: I den empiriska undersökningen användes två kvalitativa metoder. Först gjordes en analys av partiledardebatternas programkoncept, utifrån fyra teman: miljö, medverkande personer, programmoment samt publikmedverkan. Genom samtalsintervjuer fick en programansvarig på varje medieföretag sedan svara på vilka strategier de haft när de utformade programmen samt hur de såg på konkurrenssituationen.          Resultat: Samtliga medieföretag förhöll sig till den nya konkurrensen, främst genom att de ville göra partiledardebatter som stack ut och stärkte deras varumärken, genom bland annat välkända programledare. En strategi var också att göra “bra tv”, genom dramaturgi och tempoväxling. När det gällde att rikta sig till en viss publik stack Aftonbladet ut i valet av en ung målgrupp, medan de övriga riktade sig till en mer bred publik. En strategi var också att göra program som kändes seriösa och granskande, framförallt gällde det SVT, som har ett public service- uppdrag och dessutom konkurrerar med sin trovärdighet. För kvällstidningarna var partiledardebatterna ett sätt att utveckla sin tv-satsning – och de kände sig fria att testa och prova nya grepp. Även TV4 ville sticka ut och försökte ha med “annorlunda moment”. SVT såg sig mer bundna av traditioner, men samtidigt inspirerades de av kvällstidningarnas “ton och identifikation” och trodde att det var något de kunde ta till sig av i framtiden. De programansvarige poängterade att partiledardebatterna har en demokratisk betydelse och såg det främst som positivt att det gjordes fler debatter.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
9

Nygren, Gunnar. "Slussning in i Sverige. En kritisk diskursanalys av integrationspolitik i valrörelsen 2002." Thesis, Linköping University, Department of Thematic Studies, 2004. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-2592.

Full text
Abstract:

Today, Sweden is to be regarded as a country formed by the influences and effects of immigration. The government is considering integration as a process aimed to influent all forms of welfare politics and as a project working both at an individual and at a social level. The aims of integration policies are to guarantee equal rights and opportunities, to form a public community characterized by diversity, and to mobilize all citizens to participate in and to be jointly responsible for a social development characterized by mutual respect and tolerance. During the Swedish election campaign of 2002, integration policies became one of the most reported and discussed political questions in the media.

The aim of this essay is to study and analyze discursive statements on integration policies made by politicians during this election campaign. The method applied for this task is critical discourse analysis. The empirical ground consists of currently relevant political documents together with articles from Sweden’s four largest daily newspapers. The theoretical framework consists of knowledge of social constructivism, philosophy of language, democracy, Governmentality, media and postcolonialism together with knowledge of fields of tension within the field of integration policies itself.

In this essay, the conclusion of integration policies is that it ought to be looked upon as a project of normalization. In this project, a subject of integration policies is constituted and made conscious of its unlikeness; objectives of a good life are formulated and a career for succeeding with the objectives is ascribed to the subject; and relations between the subject and other operators are being disciplined.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
10

Odnell, Martin, and Felix Gran. ""Nu kommer framtidens valrörelse vara på sociala medier, men vi är inte där, vi är inte där än." : En studie om det svenska personvalet 2018 ur ett kommunikativt perspektiv." Thesis, Högskolan för lärande och kommunikation, Högskolan i Jönköping, HLK, Medie- och kommunikationsvetenskap, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-43003.

Full text
Abstract:
Syftet med denna studie är att analysera vilka egenskaper politiker som bedrev en personvalskampanj till valet 2018 valde att kommunicera ut till väljarna, genom vilka kanaler man ämnade att göra detta samt om de upplevde svårigheter att kommunicera med väljarna. Forskning visar att det finns en ökad misstro bland väljarna mot politiker och politisk reklam. Genom denna studie undersöker vi vilka kommunikationsstrategier som används för att nå väljarna under en personvalskampanj samt bidrar till forskningen kring hur personvalskampanjer bedrivs ur ett kommunikativt perspektiv.   För att undersöka detta har en semi-strukturerad kvalitativ intervjuanalys med sex politiker som bedrev en personvalskampanj 2018 genomförts. Svaren analyseras genom studiens teoretiska ramverk: Richard Braddocks kommunikationsmodell , reklamförståelse samt politisk kommunikation och med hjälp av dessa svarar vi på studiens frågeställningar. Resultatet visar att personlig kommunikation är enligt studiens respondenter det bästa sättet att nå väljare, men att sociala medier samt traditionella medier är viktiga komplement i personvalskampanjerna 2018. Det går således att påvisa att den inverkan sociala medier spåddes få av våra respondenter under valåret 2018 inte har fått det stora genomslag som förutspåtts.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
More sources

Books on the topic "Valrörelse"

1

Strömbäck, Jesper, and Lars Nord. Kampen om opinionen: Politisk kommunikation under svenska valrörelser. Stockholm: SNS Förlag, 2013.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Elisabeth, Stúr, and Stiftelsen institutet för mediestudier, eds. Tyckandets tid: Den journalistika kommentaren i tre svenska valrörelser. Stockholm: SIM(O), Stiftelsen institutet för mediestudier, 2009.

Find full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
You might also be interested in the extended bibliographies on the topic 'Valrörelse' for particular source types:
Dissertations / Theses
We offer discounts on all premium plans for authors whose works are included in thematic literature selections. Contact us to get a unique promo code!

To the bibliography