Relevant bibliographies by topics / Valrörelse / Dissertations / Theses
To see the other types of publications on this topic, follow the link: Valrörelse.

Dissertations / Theses on the topic 'Valrörelse'

Author: Grafiati
Published: 4 June 2021
Last updated: 1 February 2022

Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles

Select a source type:

Consult the top 34 dissertations / theses for your research on the topic 'Valrörelse.'

Next to every source in the list of references, there is an 'Add to bibliography' button. Press on it, and we will generate automatically the bibliographic reference to the chosen work in the citation style you need: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.

You can also download the full text of the academic publication as pdf and read online its abstract whenever available in the metadata.

Browse dissertations / theses on a wide variety of disciplines and organise your bibliography correctly.

1

Elowsson, Erik. "Hur objektiv är den svenska storstadspressen? : - En granskning av 2014 års valrörelse." Thesis, Stockholms universitet, JMK, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-118704.

Full text
Abstract:
I denna uppsats används kvantitativ innehållsanalys för att pröva storstadspressens objektivitet gällande rapporteringen om valrörelsen 2014. Storstadspressen definieras som de fyra stockholmstidningarna: Aftonbladet, Expressen, Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet. Syftet är att kartlägga hur dessa tidningar rapporterar om sammanhållningen inom de två politiska blocken, Alliansen och De rödgröna, vilka konkurrerar om att bilda regering efter valet. Objektivitet har operationaliserats som opartiskhet, vilket avser att medier balanserar uppmärksamheten och graden av positiv och negativ framställning mellan parterna i ett givet sammanhang. Resultaten indikerade att storstadspressens rapportering av valrörelsen, med avseende på sammanhållningen inom blocken, gynnade Alliansen mer än De rödgröna och att skillnaderna mellan tidningarna var betydande. För två av fyra tidningar kunde partiskhetsutlåtanden göras, där en bedöms som partisk och en som opartisk. Dagens Nyheters rapportering bedömdes som partisk, då Alliansens fick betydligt mer uppmärksamhet och nästan uteslutande positiv uppmärksamhet, samtidigt som De rödgröna fick avsevärt mindre utrymme och mestadels negativ uppmärksamhet. Svenska Dagbladet å andra sidan lyckades balansera sin rapportering mellan blocken, både i fråga om utrymme och behandling och bedömdes därför som opartisk i frågan. Aftonbladet och Expressens resultat var tvetydiga och tillät inte att utlåtanden gjordes, åt det ena eller andra hållet.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Hugo, Erik, and Olle Sidvall. "Sverigedemokraterna i valrörelsen 2014 : En jämförande studie av 10 tidningars rapportering och gestaltning av partiet." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för medier och journalistik (MJ), 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-43883.

Full text
Abstract:
Sedan Sverigedemokraternas inträde i den politiska debatten har det diskuterats hur medierna ska bemöta partiet. I ett brev från Jimmie Åkesson till chefredaktörer runt om i landet i samband med valet 2010 vädjade han att Sverigedemokraterna skulle bli behandlat som övriga partier. Samma år kom partiet in i riksdagen och har sedan dess fått ett allt starkare väljarstöd i främst Skåneregionen samtidigt som stödet varit svagt i framförallt Stockholm, Västerbotten och Gotland.   Syftet med den här studien var att undersöka hur tidningarna gestaltade och rapporterade om Sverigedemokraterna fyra månader före valet 2014 i regionerna där partiet fick högst respektive lägst väljarstöd i samma val. Vi har gjort en kvantitativ innehållsanalys baserat på 464 artiklar från tio tidningar. Vi har analyserat fem tidningar från Skåneregionen och fem tidningar från Stockholm, Västerbotten och Gotland. Tidningarna vi undersökte som fått representera Skåneregionen var Sydsvenskan, Helsingborgs Dagblad, Skånska Dagbladet, Ystads Allehanda och Kvällsposten. Tidningarna som fått representera Stockholm, Västerbotten och Gotland var Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Aftonbladet, Västerbottens-Kuriren och Gotlands Tidningar.   Resultatet visade på att det fanns små skillnader i hur de skånska och övriga tidningarna gestaltade Sverigedemokraterna. Artiklarna var till största del gestaltade ur ett spelperspektiv i regionerna. Vi fann dock skillnader gällande rapporteringen av partiet. Sverigedemokraterna fick större exponering i de skånska tidningarna sett till antalet artiklar och storleken på artiklarna.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Holm, Kristian. "Val och valrörelse : En kvalitativ studie av selektiva traditioner bland gymnasielärare i samhällskunskap A." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-159977.

Full text
Abstract:
Den svenska skolan har och har länge haft ett likvärdighetsmål. Likvärdigheten avser utfallet av elevernas studier och inte en likadan tillgång till resurser. Flera studier visar att denna likvärdighet delvis brister idag. Stora skillnader i ämneskunskaper och betyg har uppmätts mellan yrkesförberedande och studieförberedande program. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur lärares meningserbjudande skiljer sig åt mellan olika typer av klasser med avseende på innehåll, metod och syften även då de bearbetar samma ämne. Jag har intervjuat lärare i samhällskunskap A kring vilket undervisningsinnehåll som de valt att använda för att beröra valrörelsen 2010. Min studie av lärare vid en skola i Uppsala län visar att de lärare som undervisade vid yrkesförberedandeprogram vid den aktuella skolan använder sig av mindre mängd ämnesinnehåll, med vilket menas kunskaper direkt kopplade till ämnet, till exempel fakta och begrepp än vad lärare som undervisade vid studieförberedande program gjorde. Detta kan utgöra ett potentiellt demokratiskt problem då studier visar att kunskaper i politik är en viktig faktor för ett aktivt demokratiskt deltagande. Att undervisningsinnehållet har dessa skillnader mellan programmen riskerar även att förstärka initiala skillnader i kunskaper mellan de olika elevgrupperna. Vilket strider mot skollagen såväl som läroplanen.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

Cecilia, Groop, and Alestam Kristin Kling. "Hur har rapporteringen av miljöfrågor i svenska valrörelser förändrats genom tiderna?" Thesis, Södertörns högskola, Institutionen för kommunikation, medier och it, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-5738.

Full text
Abstract:
Den här uppsatsen handlar om hur valrapporteringen av miljöfrågor i de två svenska dagstidningarna Svenska Dagbladet och Dagens Nyheter har sett ut under valperioderna 1979, 1988, 1998 och 2010 samt hur rapporteringen har förändrats över tiden. I uppsatsen söker vi svar på frågan om vilka miljöfrågor som har prioriterats under valperioderna i medierna, hur de har framställts och varför. För att ta reda på vilka miljöfrågor som har fått mest utrymme i medierna inför valen har vi använt oss av en kvantitativ undersökningsmetod. Denna undersökning kompletterade vi med en kvalitativ studie för att se hur dessa frågor har framställts i medierna och varför. Vi har även gjort en studie där vi utgår från dagordningsteorin. Med den undersökningen ville vi ta reda på om tidningarnas högst prioriterade miljövalsfrågor stämmer överens med de politiska partiernas agenda. Man kan tydligt se att miljörapporteringen var mer utbredd 1979 och 1988 än den är idag på grund av specifika miljöfrågor som var viktiga just då, medan miljöfrågorna under valperioderna 1998 och 2010 snarare har blivit en självklarhet som vilka andra valfrågor som helst. Under de senare åren finns inga särskilda miljöfrågor som utmärker sig i statistiken, istället intresserar sig medierna mer kvantitativt för flera olika miljöfrågor. Det är även uppenbart att tidningarna på 70- och 80-talen rapporterade mer om miljöfrågorna på ett sätt som passade tidningens egen agenda. Tanken med uppsatsen är att den ska belysa ett ganska outforskat ämne och förhoppningsvis inspirera till fortsatta studier om mediernas valrapportering av miljöfrågor.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

Nordin, Louise. "Medierapporteringen kring sverigedemokraterna inför valet 2010." Thesis, Stockholms universitet, Institutionen för journalistik, medier och kommunikation (JMK), 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-52547.

Full text
Abstract:
Syftet med denna uppsats var att undersöka mediebevakningen kring Sverigedemokraterna inför valet 2010 med utgångspunkt från Aftonbladet, Dagens Nyheter, Expressen och Svenska Dagbladets nätupplagor mellan perioden 1 januari 2009 och 19 september 2010. Som en jämförelse, för att kunna se relativiteten i vad som är mycket och vad som är lite mediebevakning, valde jag att även inkludera Kristdemokraterna och Vänsterpartiet i den kvantitativa undersökningen. Detta med anledning av att de tre partierna alla fick ungefär samma procentantal röster. Under studiens gång har jag tittat på ca 5000 artiklar och dessa artiklar har sedan fått ta plats i diagram, där jag kategoriserat de olika artiklarna efter att ha gjort en bedömning. De kategorier jag valt att ta med är opinionsundersökningar, artiklar där partiet bara omnämns politiskt, kritik mot partiets politik, oroligheter kring partiet och partisammankomster, kritik mot specifika partimedlemmar, reklam, PR och dylikt samt granskande artiklar om partiet. Jag valde även att göra en retorisk analys, men då enbart på artiklar skrivna om Sverigedemokraterna, detta i och med att det var Sverigedemokraterna som var i fokus.   Efter att ha avslutat den kvantitativa studien kunde jag konstatera att Sverigedemokraterna inte är det partiet som det skrivits flest artiklar om utan det var Vänsterpartiet. Däremot framgick det mycket tydligt att typen av rapportering var ytterst annorlunda när den gällde Sverigedemokraterna jämfört med de övriga två partierna. Sverigedemokraterna hade en övervägande del negativa skriverier. Så som kritik mot specifika partimedlemmar samt rapportering kring oroligheter vid partisammankomster. När det gällde de övriga två partierna var den typen av rapportering försvinnande liten.   Genom att jag, genom denna kvantitativa studie, har fått underlag för att medierapporteringen kring Sverigedemokraterna sett annorlunda ut än kring de övriga två partierna väljer jag att avslutningsvis diskutera kring ifall medierapporteringen hade något att göra med det resultat som uppstod. Det är inte möjligt att svara på den frågan genom denna analys utan det krävs ett betydligt större urval och även en annan typ av analys, men man kan ana att mediebevakningen har haft någon form av påverkan i och med att media är en av våra största källor till information. Dock skulle denna påverkan ha varit positiv på sådant sätt att Sverigedemokraterna, genom att inte ha fått nå ut med sin politik och vad den egentligen handlar om, fått sympatiröster från dem som sett partiet som utanför och syndabockar.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
6

Löfgren, Erik. "LÄRARYRKET INRAMAT: : En diskursanalytisk studie av hur svenska mediergestaltat läraryrket inför valen 2010 och 2018." Thesis, Mittuniversitetet, Institutionen för medie- och kommunikationsvetenskap, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-36583.

Full text
Abstract:
Denna uppsats är en fallstudie där gestaltningsteori används för att analysera hur tvåolika typer av svenska tidningsmedier har gestaltat läraryrket i två olika valrörelserdär den skolpolitiska frågan stått i centrum: 2010 och 2018.Materialet utgörs av totalt 114 artiklar som hämtats från dagstidningarna DagensNyheter och Aftonbladet samt från de två fackliga tidningarna Lärarnas Tidning ochSkolvärlden och som alla publicerats under de sista tre veckorna innan respektive val.En diskursanalytisk metod har använts och det övergripande syftet med studien äratt studera hur mediernas gestaltningar av lärare har påverkat den skolpolitiskadiskurs som rör läraryrket, dess problem och de föreslagna lösningarna.Frågeställningarna har sökt svar på hur de olika medierna valt att gestalta läraryrketoch hur den skolpolitiska diskursen i tidningarna sett ut vid de två studeradevalrörelserna.I studien nås slutsatsen att framför allt dagstidningarna tenderar att gestaltaläraryrket på ett väldigt episodiskt sätt, som inte sätter yrket i en större och merstrukturell skolpolitisk kontext, medan facktidningarna överlag tenderar att användaen något mer tematisk gestaltning som visar upp läraryrket ur en bredare ram. Denepisodiska övervikten vad gäller gestaltningar får tydliga effekter på den skolpolitiskadiskursen i de två studerade valrörelserna, där mediernas kortfattade och enklagestaltningar är med och producerar likaledes enkla lösningar på stora skolpolitiskafrågor.I undersökningen visas också att vilka som får komma till tals om läraryrket ärcentralt för hur yrket, dess problem och föreslagna lösningar framställs och attskillnaderna i diskursen kan kopplas till vilka som får uttala sig om yrket: om det ärpolitiker (vilka är överrepresenterade i dagstidningar) eller om det är faktiskskolpersonal (som tillåts ta större plats i den fackliga diskursen).I studien visas dock tecken på att morgontidningen Dagens Nyheter tagit steg moten mer tematisk gestaltning under 2018 års valrörelse än under 2010 års, därläraryrket och dess problem på ett helt annat sätt kopplas till en större samhällspolitiskoch samhällsekonomisk kontext än tidigare.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
7

Sjödin, Linnéa, and Johanna Thorin. "Brickor i ett spel eller sakpolitiska aktörer? : En jämförande kvantitativ studie över tid av lokala mediers sätt att gestalta politik i samband med val." Thesis, Mittuniversitetet, Institutionen för informationsteknologi och medier, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-15699.

Full text
Abstract:
Det svenska väljarbeteendet har förändrats med åren. Allt fler byter mellan olika partier och beslutet för vart rösten hamnar tas allt senare in i valrörelsen. Medierna är medborgarnas främsta källa till information och den lokala dagstidningen är den källa som flest människor använder sig av. Då orienteringsbehovet är som störst bland medborgarna, som i samband med val, ökar mediernas makt att påverka. I denna studie var syftet att undersöka hur lokala medier gestaltar den politiska rapporteringen i samband med valrörelser, hur det journalistiska förhållningssättet såg ut och om det skett någon förändring över tid. Studien har genomförts med en kvantitativ innehållsanalys på landsortstidningarna Östgöta Correspondenten och Nya Wermlands-Tidningen med material från de två sista veckorna vid valrörelserna 2002 och 2010. Resultatet visade att det är den sakpolitiska gestaltningen och det beskrivande journalistiska förhållningssättet som dominerar den lokala politiska rapporteringen. Den spelgestaltade journalistiken ökade något mellan åren men annars var skillnaderna inte speciellt stora.
The Swedish electoral behavior has changed over the years. An increasing number of people switch between different parties and the decision for each vote is taken later and later into the election campaign. The media is the main source of information for the citizens, and the local newspaper is the source that most people use. When the need of orientation is strong among the citizens, like during the election, medias power to influence increases. In this study the purpose was to investigate how the local media framing political news during election campaigns, how the journalistic approach looked like and if there was any changes over time. The study was conducted by a quantitative content analysis of the provincial newspapers Östgöta Correspondenten and Nya Wermlands-Tidningen with material from the last two weeks of the election campaign in 2002 and 2010. The results showed that it is the issue oriented framing and the descriptive journalistic approach that dominates the local political reporting. The game framed journalism increased slightly between years, but otherwise the differences were not very large.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
8

Österberg, Emma, and Elvira Linderot. "Fler partiledardebatter – “men det är ungefär samma ingredienser” : – en kvalitativ studie om ökad konkurrens och nya strategier när SVT, TV4, Aftonbladet och Expressen producerade partiledardebatter i valrörelsen 2014." Thesis, Mittuniversitetet, Avdelningen för medie- och kommunikationsvetenskap, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-24220.

Full text
Abstract:
Titel: Fler partiledardebatter  – “men det är ungefär samma ingredienser” –  en kvalitativ studie om ökad konkurrens och nya strategier när SVT, TV4, Aftonbladet och Expressen producerade partiledardebatter i valrörelsen 2014. Författare: Emma Österberg och Elvira Linderot Kurs, termin och år: Vetenskaplig C-uppsats, HT 2014 Antal ord i uppsatsen: 18 785 Problemformulering och syfte: I studien undersöks partiledardebatterna i tv och webb-tv i valrörelsen 2014, samt den nya konkurrenssituation som uppstod i samband med det. Valet 2014 var första gången som kvällstidningarna, Aftonbladet och Expressen, producerade partiledardebatter - något som SVT och TV4 tidigare gjort. Studien utgår från ett konkurrensperspektiv och hur medieföretagen konkurrerar på olika marknader, där de bland annat vill få många tittare och ha hög trovärdighet. När medieföretagen producerar partiledardebatter kan de ha olika strategier, dels genom vilken publik de vänder sig till, dels genom hur de utformar själva programmen. Tidigare forskning har visat att ökad konkurrens kan påverka medieföretagens strategier, till exempel genom att de vill stärka sina varumärken eller göra “bra tv” med ökat tempo och dramaturgi. Syftet med studien var att ta reda på hur SVT, TV4, Aftonbladet och Expressen förhöll sig till den nya konkurrenssituation som uppstod i valet 2014, samt att ta reda på vilka strategier de hade vid programutformningen för partiledardebatterna.          Metod: I den empiriska undersökningen användes två kvalitativa metoder. Först gjordes en analys av partiledardebatternas programkoncept, utifrån fyra teman: miljö, medverkande personer, programmoment samt publikmedverkan. Genom samtalsintervjuer fick en programansvarig på varje medieföretag sedan svara på vilka strategier de haft när de utformade programmen samt hur de såg på konkurrenssituationen.          Resultat: Samtliga medieföretag förhöll sig till den nya konkurrensen, främst genom att de ville göra partiledardebatter som stack ut och stärkte deras varumärken, genom bland annat välkända programledare. En strategi var också att göra “bra tv”, genom dramaturgi och tempoväxling. När det gällde att rikta sig till en viss publik stack Aftonbladet ut i valet av en ung målgrupp, medan de övriga riktade sig till en mer bred publik. En strategi var också att göra program som kändes seriösa och granskande, framförallt gällde det SVT, som har ett public service- uppdrag och dessutom konkurrerar med sin trovärdighet. För kvällstidningarna var partiledardebatterna ett sätt att utveckla sin tv-satsning – och de kände sig fria att testa och prova nya grepp. Även TV4 ville sticka ut och försökte ha med “annorlunda moment”. SVT såg sig mer bundna av traditioner, men samtidigt inspirerades de av kvällstidningarnas “ton och identifikation” och trodde att det var något de kunde ta till sig av i framtiden. De programansvarige poängterade att partiledardebatterna har en demokratisk betydelse och såg det främst som positivt att det gjordes fler debatter.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
9

Nygren, Gunnar. "Slussning in i Sverige. En kritisk diskursanalys av integrationspolitik i valrörelsen 2002." Thesis, Linköping University, Department of Thematic Studies, 2004. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-2592.

Full text
Abstract:

Today, Sweden is to be regarded as a country formed by the influences and effects of immigration. The government is considering integration as a process aimed to influent all forms of welfare politics and as a project working both at an individual and at a social level. The aims of integration policies are to guarantee equal rights and opportunities, to form a public community characterized by diversity, and to mobilize all citizens to participate in and to be jointly responsible for a social development characterized by mutual respect and tolerance. During the Swedish election campaign of 2002, integration policies became one of the most reported and discussed political questions in the media.

The aim of this essay is to study and analyze discursive statements on integration policies made by politicians during this election campaign. The method applied for this task is critical discourse analysis. The empirical ground consists of currently relevant political documents together with articles from Sweden’s four largest daily newspapers. The theoretical framework consists of knowledge of social constructivism, philosophy of language, democracy, Governmentality, media and postcolonialism together with knowledge of fields of tension within the field of integration policies itself.

In this essay, the conclusion of integration policies is that it ought to be looked upon as a project of normalization. In this project, a subject of integration policies is constituted and made conscious of its unlikeness; objectives of a good life are formulated and a career for succeeding with the objectives is ascribed to the subject; and relations between the subject and other operators are being disciplined.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
10

Odnell, Martin, and Felix Gran. ""Nu kommer framtidens valrörelse vara på sociala medier, men vi är inte där, vi är inte där än." : En studie om det svenska personvalet 2018 ur ett kommunikativt perspektiv." Thesis, Högskolan för lärande och kommunikation, Högskolan i Jönköping, HLK, Medie- och kommunikationsvetenskap, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-43003.

Full text
Abstract:
Syftet med denna studie är att analysera vilka egenskaper politiker som bedrev en personvalskampanj till valet 2018 valde att kommunicera ut till väljarna, genom vilka kanaler man ämnade att göra detta samt om de upplevde svårigheter att kommunicera med väljarna. Forskning visar att det finns en ökad misstro bland väljarna mot politiker och politisk reklam. Genom denna studie undersöker vi vilka kommunikationsstrategier som används för att nå väljarna under en personvalskampanj samt bidrar till forskningen kring hur personvalskampanjer bedrivs ur ett kommunikativt perspektiv.   För att undersöka detta har en semi-strukturerad kvalitativ intervjuanalys med sex politiker som bedrev en personvalskampanj 2018 genomförts. Svaren analyseras genom studiens teoretiska ramverk: Richard Braddocks kommunikationsmodell , reklamförståelse samt politisk kommunikation och med hjälp av dessa svarar vi på studiens frågeställningar. Resultatet visar att personlig kommunikation är enligt studiens respondenter det bästa sättet att nå väljare, men att sociala medier samt traditionella medier är viktiga komplement i personvalskampanjerna 2018. Det går således att påvisa att den inverkan sociala medier spåddes få av våra respondenter under valåret 2018 inte har fått det stora genomslag som förutspåtts.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
11

Cajander, Rebecca, and Ida Karlsson. "Fikastunder, fotbollsunder och politiska beslutsgrunder : En kvantitativ innehållsanalys av Stefan Löfvens och Annie Lööfs Instagramanvändning inför valet 2018." Thesis, Högskolan för lärande och kommunikation, Högskolan i Jönköping, HLK, Medie- och kommunikationsvetenskap, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-42943.

Full text
Abstract:
Denna uppsats undersöker hur två svenska partiledare, Stefan Löfven och Annie Lööf, använder sig av det sociala mediet Instagram under en sexmånadersperiod före riksdagsvalet 2018. Genom en kvantitativ innehållsanalys undersöktes uttrycken för hur Löfven och Lööf hanterade den allt mer diffusa gränsdragningen mellan privatliv och politik. I relation till denna gränsdragning undersöktes vad för material de publicerade utifrån de kommunikativa funktionerna broadcasting, mobilization, hybridity, och personalization. Därtill analyserades vad för bild av sig själva partiledarna presenterade av sig själva utifrån Erving Goffmans dramaturgiska skola och teorier kring självrepresentation och icke-verbala signaler. Det studien fann var att det största fokuset hos båda partiledarna låg på politik och arbetsrelaterat innehåll men att personliga inslag integrerades i stor utsträckning i materialet. Gränserna mellan privat och arbetsliv var otydlig hos båda och deras privatliv användes för att definiera dem som individer. Det framkom dock stora skillnader mellan partiledarna i hur partiledarna använde mediet där Annie Lööf använde det på ett mer interaktivt och personligt sätt via sitt sätt att framställa sig själv.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
12

Tägt, Amanda. "Historiebruk i valrörelsen : En jämförande analys av Stefan Lövens och Fredrik Reinfeldts tal under valrörelsen 2014." Thesis, Mittuniversitetet, Institutionen för humaniora, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-24428.

Full text
Abstract:
Uppsatsen syftar till att genom en jämförande analys undersöka Stefan Löfvens och Fredrik Reinfeldts historiebruk under valrörelsen 2014, för att på så sätt se på vilket sätt ideologiska skillnader påverkar användandet av historia. Det finns förhållandevis få studier gjorda om de borgerliga partierna, och om deras förhållande till de partier som ligger till vänster på den politiska skalan. Tidigare undersökningar har främst fokuserat på partiernas historia. Denna uppsats handlar istället om dagens politikers användande av historien. Uppsatsens källmaterial utgörs av tal som partiledarna hållit under valrörelsen. Materialet har undersökts utifrån perspektivet att partiledarna både för att kunna behålla väljare och för att locka nya, behöver skapa och befästa en identitet och att historia är en viktig del i detta identitetsskapande. Källmaterialet har undersökts med hjälp av Klas-Göran Karlssons uppdelning mellan en genetisk och en genealogisk historiesyn och Peter Aronssons typologi över historiekulturens fem grundtroper. Undersökningen har visat att partiledarna ger uttryck för ett flertal olika historiesyner, men främst vad Karlsson kallar för den genealogiska som utgår ifrån att vi kan lära av historien. Löfven har i större utsträckning än Reinfeldt lagt fokus på det egna partiets historia. Partiernas ideologiska skillnader syns till viss del i exemplen från det förflutna som de väljer att använda sig av, men skillnaderna blir mest tydliga i deras tolkning av historien, i den kontext referatet används i och hur man väljer att argumentera med hjälp av det historiska exemplet.

Godkännandedatum 2015-02-02

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
13

Almgren, Susanne, and Clausen Louise Holck. "" ...jag tycker om sill, men tycker inte att det ska vara obligatoriskt... " : - En innehållsanalys om medielogik, public service och partipolitik i SVT:s partiledarutfrågningar." Thesis, Högskolan för lärande och kommunikation, Högskolan i Jönköping, HLK. Medie- och kommunikationsforskning, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-14683.

Full text
Abstract:
Den här uppsatsen undersöker hur medielogik och public service-värdena uttrycks i SVT:s partiledarutfrågning hösten 2010. En totalundersökning i form av kvantitativ och kvalitativ innehållsanalys är gjord av samtliga partiledarutfrågningar som sändes i SVT veckorna före valet, samt respektive partis valmanifest. Fyra frågor mättes först kvantitativt och analyserades därefter kvalitativt med utgångspunkt i vilka medborgargrupper som synliggörs, hur partiledarnas privata angelägenheter exponeras, hur valmanifestens innehåll överensstämmer med de teman som journalisterna tar upp i utfrågningarna, samt regeringsbildningskomplikationer och samarbetssvårigheter av olika slag. I den kvantitativa analysen framkom att konsumentperspektivet dominerar, men skillnaden är stor i de olika partiledarutfrågningarna. Den personliga exponeringen av partiledarna ger minst utrymme åt dåvarande statsministerkandidaterna Fredrik Reinfeldt (m) och Mona Sahlin (s), men även åt Maud Olofsson (c). Valmanifestens överensstämmelse med de journalistiska frågeställningarna visade på stora skillnader mellan de olika partiledarutfrågningarna. Mest kommunikationsutrymme åt komplikationer ges med det Rödgröna blocket (och då främst de mindre partierna Miljöpartiet och Vänsterpartiet.) Resultaten av vår undersökning är varierande, beroende på vilken frågeställning det gäller. Delar av public service-värdet verkar ha haft olika stor genomslagskraft hos de större partierna jämfört med de mindre partierna gällande konsekvenserna för de enskilda fallen och partiets politik. Ett återkommande tema är skildringen av politik som att den tar ifrån människor något snarare än att politiken tillför människor något. Ett annat drag vi har noterat är att medborgaren framställs som offer för något (nya bensinpriset, sjukförsäkringen, gymnasiereformen…) I ett samhälle som får allt större problem att engagera medborgarna i det politiska livet, kan det vara av värde att fråga sig hur stort ansvar medierna har för detta. Poängteras bör slutligen att de resultat vi kommer fram till inte ska refereras till journalistiken som profession, utan snarare belysa vikten av att en medveten strategi behövs för att lyfta fram de krafter som strävar mot medielogikens komponenter i form av polarisering, konkretisering och förenkling.
This essay examines how media logic and public service values are expressed in the SVT party leaders hearing fall of 2010. A comprehensive study in the form of quantitative and qualitative content analysis was made by all party leaders hearings broadcast on SVT weeks before the election, and each party's election manifesto. Four questions were measured primary quantitatively, and were then assayed qualitatively on the basis of the civic groups that are made visible, how the party leaders' private affairs are exposed, how the manifesto contents are consistent with the journalistic issues during the hearings, and government complications and cooperation difficulties of various kinds. The quantitative analysis indicated that consumer perspective dominates, but the difference is large in the various party leaders hearings. The personal exposure of the party leaders will have the least room for the then prime minister candidates Fredrik Reinfeldt (m) and Mona Sahlin (s), but also to Maud Olofsson (c). Manifesto conformity with the journalistic issues showed significant differences between the various party leaders hearings. Most communications space to complications are exposed with the Rödgröna blocket (and particularly the smaller parties, Miljöpartiet and Vänsterpartiet.) The results of our study are varied, depending on the issue in question. Components of the public service value seems to have a greater impact in the major parties compared to the smaller parties regarding the consequences for the individual cases and party policies. An overall theme is the presentation of policy that it takes away something from people rather than it adds. Another feature we have noticed is that the people were presented as victims of something (new price of gasoline, health insurance, upper secondary school reform ...) In a society of growing problems with involving the citizens in the political life, it may be useful to ask how much responsibility the media has of this. Finally it should be pointed out, that the results we arrive at should not be referred to journalism as a profession, but rather emphasize the necessity of a planned strategy to highlight the forces that strive to media logic components in the form of polarization, concretization and simplification.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
14

Hellgren, Lo. "Från och med i år är det en fråga om demokratins överlevnad i Sverige. I värsta fall drar jag lott. : En diskursbaserad textanalys om journalisters användning av begreppen rädsla och trygghet, och hur detta ter sig ur ett intersektionellt perspektiv under 2018 års svenska valrörelse." Thesis, Stockholms universitet, Genusvetenskap, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-164755.

Full text
Abstract:
Begreppen rädsla och trygghet användes frekvent under 2018 års svenska parlamentariska valrörelse, både av politiker och journalister. Den här uppsatsen är en undersökning av hur journalister från sju av de största traditionella medierna i Sverige använder sig av dessa begrepp i sin kritik mot politikernas brist på ideologisk politik. Med avstamp i bl.a. Michael Foucault teorier om diskurs, Sarah Ahmeds affektteorier, och Murray Eldmans kondenserande symboler gör jag en textanalys av de knappt 500 artiklar från tryckt press som mina sökningar rädsla+politik och trygghet+politik i Mediedatabasen gav. Fokus riktas mot de diskursivt semantiska betydelserna, text och symbolik, i begreppen rädsla och trygghet. Eftersom det är en genusvetenskaplig uppsats tillämpas även ett intersektionellt analysverktyg på materialet, där bl.a. de olika posterna skillnad, samband, makt och sociala kontexter lyfts fram. Analysen är uppdelad i fyra teman; Rädslan som politisk retorik, Från folkstyre via välfärd till nationalstat – Socialdemokratins kappvändning, Hotet mot den fria pressen, och De andra. Under vardera rubrik besvaras frågeställningarna: Hur tar sig begreppen rädsla och trygghet i uttryck i sju av Sveriges största traditionella dagstidningar under de sex sista månaderna i 2018 års svenska valrörelse? Producerade och/eller reproducerade detta någon ”större mening” i förhållande till kön, klass och ”ras” och, i så fall, på vilket sätt gjordes det? Resultatet av undersökningen är att begreppen uttrycks som avgörande i valet om den parlamentariska demokratins och den fria pressens överlevnad i Sverige, samt att detta både producerar och reproducerar köns-, klass-, och rasstereotyper. Och att det sistnämnda görs genom samma användning av kondenserande symboler som journalisterna kritiserar politikerna för att använda. Slutsatsen är därför att politik och demokrati inte enbart bygger på rationella val utan måste hanteras i relation till symboler och känslor.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
15

Svensson, Erik, and Anders Karlsson. "Kvinnliga individer, manliga politiker En kvantitativ studie om valrörelsen 2014." Thesis, Mittuniversitetet, Avdelningen för medie- och kommunikationsvetenskap, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-24555.

Full text
Abstract:
Titel: Kvinnor individer, manliga politiker. En kvantitativ studie om valrörelsen 2014  Författare: Erik Svensson och Anders Karlsson  Kurs: Medie- och kommunikationsvetenskap C-uppsats, MK032G, Hösttermin 2014 Antal ord: 9 001 Problemformulering: I Sverige är medierna den viktigaste informationskällan för att ta till sig information om politik och samhällsfrågor. Medierna har således en stor makt över hur människor uppfattar samhället och politik. Nyhetsrapporteringen är därför viktig inför ett val då väljarna ska ta ställning och utrycka sina åsikter i och med att valdagen är demokratins högtid. Massmedia rapporterar exceptionellt mycket kring en valrörelse. Mot den bakgrunden kan man anta att uttalanden, ageranden och aktiviteter från politiska partiledare ska gestaltas likadant oavsett om det är en kvinnlig eller manlig partiledare. Dock ska tilläggas att den journalistiska granskningen av den politiska makten bör vara hård. Internationell såväl som svensk forskning visar att det finns skillnader mellan hur kvinnor och män gestaltas i den politiska nyhetsjournalistiken (Dalia Liran-Alper 2008; Henderson 1999). Doktorsavhandlingen, Politiska skandaler! Behandlas kvinnor och män olika i massmedia? (2012) av Tobias Bromander visar att det finns skillnader på hur kvinnliga och manliga företrädare gestaltades under politiska skandaler under tidsperioden 1997 – 2010. Med inspiration från Bromander (2012) vill vi i denna uppsats undersöka hur olika partiledare gestaltas under valåret 2014. Syfte: Syftet är att undersöka hur mediernas gestaltning av kvinnliga respektive manliga partiledare skiljer sig under nyhetsbevakningen av valrörelsen 2014. Metod och material: En kvantitativ innehållsanalys om fyra dagstidningar. Medier som undersöktes var två morgontidningar och två kvällstidningar: Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet samt Expressen och Aftonbladet. Innehållsanalysen innehöll 200 artiklar. Huvudresultat: Resultatet från innehållsanalysen visar att det inte är stora skillnader mellan hur kvinnliga respektive manliga partiledare gestaltas i massmedier överlag. Resultatet visar dock att det är stor skillnad mellan kvällstidningar och morgontidningar.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
16

Egelrud, Hanna, and Janna Ekbrant. "Genusaspekter eller partipolitik? : Hur partiledarna framställdes i valrörelsen innan riksdagsvalet 2014." Thesis, Södertörns högskola, Institutionen för samhällsvetenskaper, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-26132.

Full text
Abstract:
Syftet med den hä̈r uppsatsen ä̈r att undersö̈ka huruvida det finns skillnader vad gäller utrymme och framstä̈llningen av partiledarna i Aftonbladet, Dagens Nyheter, Expressen och Svenska Dagbladet under en månad före det svenska riksdagsvalet 2014. Vi har också undersökt om skillnaderna beror på könstillhörighet eller partitillhörighet. Som grund för undersökningen ligger en kvantitativ innehållsanalys. Materialet består av 540 artiklar och 565 tillhörande bilder. Artiklarna är hämtade från Retriever Mediedatabas och kommer från ovan nämnda tidningar, de är publicerade från den 14 augusti till och med den 14 september 2014. Resultaten visar att det finns skillnader i hur stort utrymme respektive partiledare får. Partiledarna för de största partierna får mest medieutrymme. Undersökningen visar att det även finns skillnader i framställningen. Åkesson framställs klart mest negativt, Schyman framställs mest positivt medan bilden av Lööf i stor utsträckning är vinklad åt båda hållen. Vi har sett exempel på användandet av medielogik i framställningen och vad vi uppfattar som stereotyp framställning, till exempel att de kvinnliga partiledarna ler på bild i högre grad än sina manliga kollegor. Överlag är skillnaderna dock inte stora.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
17

Kuronen, Alexander. "Debattklimatet i svenska valrörelser : En analys av slutdebatterna i Sveriges Television 1976 - 2010." Thesis, Stockholms universitet, Institutionen för mediestudier, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-113312.

Full text
Abstract:
Sedan millennieskiftet har de svenska TV-sända partiledardebatterna allt mer gått från det traditionella till ett mer medieanpassat och publikfriande upplägg. Detta visar sig inte minst i SVT:s sedvanliga slutdebatter som äger rum i samband med riksdagsvalen. I denna uppsats undersöker jag hur och om debattklimatet har påverkats av dessa förändringar, samt vilka samhällsmässiga konsekvenser det kan innebära på ett övergripande plan. Detta gör jag med begreppen medialisering och demokrati som teoretiska analysverktyg, vilka jag definierar med i huvudsak Jesper Strömbäcks bok Den medialiserade demokratin (2004) som viktig kunskapskälla. Strömbäck har inte minst hjälpt mig till att förstå journalistens roll i såväl ett medialiserings- som ett demokratiskt sammanhang, något som varit viktigt för mig att ta hänsyn till i denna undersökning. De empiriska resultaten bygger på en kvantitativ innehållsanalys av SVT:s slutdebatter åren 1976 – 2010, där debattklimaten mäts med fokus på antal avbrott, handviftningar, kakofoni, klipp samt inlägg av moderatorn. Resultaten visar på att antalet avbrott, kakofoni och inlägg av moderator ökat markant sedan man införde ett nytt debattupplägg, medan antalet klipp ökat successivt under hela det undersökta tidsspannet. Däremot går ingen tydlig förändring att finna vad gäller antalet handviftningar. En slutsats som dras av resultaten är att debattklimatet har blivit hetsigare under det undersökta tidsspannet, och att det i huvudsak är media och inte politikerna själva som står bakom denna utveckling. Det konstateras också att ett mer publikfriande debattupplägg förvisso kan gynna demokratin genom att motivera fler människor till att engagera sig politiskt, men att det samtidigt kan avskräcka folk från detsamma då ett mer tävlings- och stridsorienterat debattklimat riskerar försvaga det politiska samtalet.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
18

Grönlund, Jonathan, and Joakim Zakariasen. "Neutrala massmedier : En uppsats om den lokala valrörelsen i fyra svenska morgontidningar 2014." Thesis, Mittuniversitetet, Avdelningen för medie- och kommunikationsvetenskap, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-24219.

Full text
Abstract:
Titel: Neutrala massmedierFörfattare: Jonathan Grönlund och Joakim Zakariasen Kurs, termin och år: C-uppsats HT 14Antal ord i uppsatsen: 8947 Problemformulering och syfte: Medierna har ett demokratiskt ansvar att informera medborgarna, speciellt inför ett val. Syftet med studien är att undersöka lokala morgontidningars rapportering av den lokala valrörelsen och se hur de uppfyller de journalistiska idealen objektivitet och mångfald. Metod och material: Kvantitativ innehållsanalys på fyra svenska morgontidningars pappersupplagor under valrörelsens tre sista veckor inför kommunalvalet 2014. Tidningarna är Norrländska Socialdemokraten, Sundsvalls Tidning, Nerikes Allehanda och Östgöta Correspondenten. Totalt har vi undersökt 193 journalistiskt bearbetade nyhetsartiklar. Huvudresultat: Svenska morgontidningar är ofta neutrala i sin bevakning av kommunalvalet. Generellt sett vinklas artiklarna på ett balanserat sätt gentemot de etablerade partierna. Sverigedemokraterna är det enda undantaget, med betydligt fler negativt vinklade artiklar än övriga etablerade partier. Något av de styrande partierna i kommunen är alltid det som förekommer mest i varje tidning. Partiet som förekommer mest är också partiet som uttalar sig mest i artiklar.Det finns flera sätt att mäta om proportionalitetsprincipen eller jämlikhetsprincipen råder. Om man sammanfattningsvis analyserar dessa sätt att mäta så ligger svaret någonstans mittemellan dessa båda. Dessutom finns det partier som inte riktigt passar in på någon av principerna, vilket kan bero på starkt profilerade lokala politiker eller att det finns ett stort nyhetsvärde i ett särskilt parti. Nyckelord: media, kommunalval, journalistiska ideal, objektivitet, mångfald, jämlikhet, proportionalitet, Luleå, Sundsvall, Örebro, Linköping.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
19

Caresten, Pontus. "Från gammalt högerspöke till nytt arbetarparti : De nya moderaternas politiska kommunikation under valrörelsen 2006." Thesis, Uppsala University, Media and Communication, 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-7696.

Full text
Abstract:

Abstract

Title: From old rightwing-ghost to the new labour party – The new conservatives political communication during the Swedish election 2006

Authors: Pontus Caresten

Aim: The aim of the essay is to study how the conservative party communicated during the election campaign in 2006. I wish to find out how political parties work in todays society and how the communication has changed over time. To get relevant results I will also see how the theories and empirics interact. The purpose is further to illustrate the new conservatives’ campaign work from a senders point of view.

Method/Material: I have chosen a qualitative method which consists of three interviews with relevant key persons. I also did an content analysis of the campaign material. In order to carry out the empirical study I chose to depart from existing theories and compare these with the empirics.

Main results: The new conservatives have altered their political communication to fit todays society, and the market is increasingly important. The conservatives have gone though a major internal change since Fredrik Reinfeldt was elected to be head of the party. Today, the conservatives campaign work is professional and the party uses external experts to maximize the efficiency of the communication.

Number of pages: 38

Course: Media- and communication studies C

University: Division of Media and Communication, department of information science, Uppsala University,

Period: HT 2006

Tutor: Lowe Hedman

Keywords: Political communication, political marketing, election campaign

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
20

Heppling, Linnea. "Parti(ska) bilder : En kvantitativ studie av pressens bilder på partiledarna under valrörelsen 2010." Thesis, Södertörns högskola, Institutionen för kommunikation, medier och it, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-13828.

Full text
Abstract:
I den här kvantitativa undersökningen söker jag svar på frågorna: "Hur framställs eller gestaltas de olika partiledarna i bilder publicerade i Aftonbladet, Expressen, Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet under valrörelsen från den 19 augusti 2010 till den 19 september 2010" och "Finns det skillnader mellan hur de olika tidningarna framställer eller gestaltar de olika partiledarna och hur ser dessa skillnader i så fall ut?". Med hjälp av teorier kring nyhetsvärdering och gestaltning försöker jag förklara varför bildrapporteringen ser ut som den gör. Genom att analysera 891 bilder med hjälp av ett fyrtiotal variabler har jag till exempel kunnat se att Sahlin och Reinfeldt är de som får mest utrymme i alla kategorier, att Åkesson behandlas annorlunda än de andra och att Expressen är partisk i sin rapportering till fördel för Reinfeldt och till nackdel för Sahlin. Jag har också sett att kvällstidningarna och dagstidningarna till viss del arbetar efter olika medielogiker- även när det gäller bildrapportering.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
21

Berglund, Amanda, and Hesselius Emelie Läkk. "Ett omskrivet parti : — En studie av mediernas skildring av Feministiskt initiativ i valrörelsen 2014." Thesis, Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-46110.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
22

Molander, Lina-Marie, and Annika Forsell. "Valrörelsens svarta får? : En kvantitativ innehållsanalys av Sverigedemokraternas behandling i medievalrörelsen 2010." Thesis, Mittuniversitetet, Institutionen för informationsteknologi och medier, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-12864.

Full text
Abstract:
I den här studien har vi valt att undersöka hur partiet Sverigedemokraterna framställdes och gestaltades inför valet 2010. Tidigare forskning visar på att det alltid är något parti som gynnas eller missgynnas i medierna inför ett val, bland annat genom hur aktörerna framställs och hur partiet och deras sakfrågor framställs. Sverigedemokraterna har länge sagt att de särbehandlats i medierna, framställts på ett mycket negativt sätt och inte fått komma till tals i sina sakfrågor. I medierna har det också pågått en debatt om hur Sverigedemokraterna ska hanteras. För att undersöka hur partiet framställts har kategorierna negativ, positiv och neutral använts. För att avgöra om partiet gynnats eller missgynnats har vi använt oss av medieforskaren Kent Asps Aktörsbehandlingsindex (AB-index), som är en sammanställning av partiets negativa, positiva och neutrala framställning samt hur ofta partiet fått komma till tals som agerande aktör. Detta har gjorts i en kvantitativ innehållsanalys av artiklar från de rikstäckande tidningarna Aftonbladet, Expressen, Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet. Undersökningen har avgränsats till tryckt nyhetsmaterial som publicerats de tre sista veckorna innan valet 2010. I undersökningen kom vi fram till att Sverigedemokraterna omtalades oftare än de fick komma till tals och när de omtalades har de framställts övervägande negativt. Överlag fick de inte komma till tals i sina sakfrågor, när de fick det framställdes sakfrågorna negativt eller neutralt. Kvällstidningarna hade den mest balanserade bevakningen av partiet. När det däremot gällde sakfrågorna och partiledaren Jimmie Åkesson var bevakningen övervägande gynnsam hos samtliga tidningar. Fler artiklar om Sverigedemokraterna gestaltades som spel än som sak, vilket skiljer sig från tidigare gestaltning av politisk journalistik i en valrörelse. Jämfört med hur andra partier behandlades i valrörelsen 2006 behandlades Sverigedemokraterna i stort sett likadant i kvällstidningarna inför valet 2010, men fick en väldigt annorlunda behandling i morgontidningarna.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
23

Henning, Bruce Hedvig. "Varning! Liberal, närodlad politik : En sociosemiotisk studie av valaffischer från Centerpartiet och Liberalerna under valrörelsen 2018." Thesis, Södertörns högskola, Svenska, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-38965.

Full text
Abstract:
Denna studie undersöker valaffischer från Centerpartiet och Liberalerna 2018. Utgångspunkt i studien är den politiska kommunikationen som visar att politiska samarbeten mellan partier kan försvåra möjligheterna för partierna att profilera sig som enskilda partier. Således är syftet med undersökningen att undersöka hur Centerpartiet och Liberalerna profilerar sig genom kommunikationen i valaffischer, detta med hänsyn till det borgerliga samarbetet "Alliansen” som pågick fram till år 2018. Ytterligare ett syfte är att ta reda på hur partierna kommunicerar ideologi i valaffischerna, detta med hänsyn till att båda partier är liberala. Detta har undersökts med utgångspunkt i sociosemiotiken och hur semiotiska resurser kan skapa betydelsepotentialer. Konkret har de semiotiska resurserna undersökts utifrån vilken design som dokumenten har, vilka färger som använts och hur affischerna kommunicerat miljö genom verbalspråk och fotografi. Resultatet visar att partiernas affischer liknar varandra i vissa val av semiotiska resurser. Partierna använder en liknande uppställning av olika textelement, framhäver partiledaren i vissa affischer medan i andra affischer framhävs verbalspråk som centrala. Ytterligare en likhet är användning av en slogan kopplad till partiernas respektive logotyp. Genom att på andra plan variera valet av semiotiska resurser skapar partierna dock skiljande betydelsepotentialer, vilket påverkar profileringen. Centerpartiet profilerar sig som ett optimistiskt parti med framtiden i sikte, medan Liberalerna profilerar sig som ett motståndskraftigt parti med ett tydligt fokus på liberalism. Båda partier kommunicerar ideologisk ståndpunkt genom slogans. Liberalerna kommunicerar ett fokus på liberalismen, detta medan Centerpartiet kommunicerar fokus på bakgrunden som agrart parti.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
24

Lind, Tiffany, and Petersen Sara Karlsson. "Man måste skilja på sak och person” Hur influencers presenterade partiledare i sociala medier under valrörelsen 2018." Thesis, Mittuniversitetet, Institutionen för medie- och kommunikationsvetenskap, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-35596.

Full text
Abstract:
Problemformulering och syfte : Det har kommit en ny opinionsbildare i termen influencer som delar politisk information via sina sociala medier. Material på sociala medier har tidigare förekommit i underhållande sammanhang och ungdomar tar del av sociala medier i högre utsträckning än traditionella medier. I vår undersökning vill vi därför studera hur influencers presenterade riksdagspartiernas partiledare i sina sociala medier under valrörelsen 2018. Metod och material : Undersökningen har en kvantitativ och en kvalitativ del där 32 Youtube-videor, 34 Instagraminlägg och 30 blogginlägg studerats. Studiens urval är strategiskt. Huvudresultat : Av de 96 publiceringar vi analyserade var cirka 89 procent, motsvarade 8 timmar och 11 minuter, av materialet underhållande/triviainslag. Cirka 11 procent, motsvarande 1 timme och 41 minuter av materialet, var sakfrågor. Utrymmet i de sociala medierna som partiledarna fick kan beskrivas som vardagligt med inslag av sakfrågor. Annie Lööf förekom flest gånger (25 gånger) i influencernas publiceringar och vård och omsorg var den sakfråga som lyftes mest.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
25

Bringefalk, Oscar. "Media och spelet om politiken : En kvantitativ studie om medias gestaltningar av partiledardebatter under 2010-talets valrörelser." Thesis, Uppsala universitet, Statsvetenskapliga institutionen, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-439787.

Full text
Abstract:
Swedish media have in earlier studies been shown to portray national politics as a game and the focus have not been on the actual politics. This have shown to have a negative effect on citizens trust for politicians and a growing cynicism against Swedish politicians have started. News portrayed as a game also lacks information valuable to citizens of a democratic country, especially during an election campaign for government. With these facts this thesis aims to study how Swedish party leader debates are portrayed in national newspaper media during the elections 2010, 2014 and 2018. That is the question for this thesis. The thesis will study how the debates is portrayed in the media and in what way. The method chosen to answer this aim is with a quantitative content analysis studying newspaper headlines during the election campaigns 2010, 2014 and 2018. Three of the biggest national newspapers were chosen to be studied; Dagens Nyheter, Aftonbladet and Expressen. The results show that news portrayed as a game is the majority share of the material. The election years 2010 and 2014 is dominated by news portrayed as game while the year 2018 differs with news portrayed as politics. The election campaign of 2018 may be a start of a new trend with less news portrayed as game or just a campaign more focused on politics than other years. The coming election years will show if it just were a break or a new trend focused on politics rather than game.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
26

Kraft, Emma. "Sverigedemokraterna - ett parti som alla andra? : En analys av hur Sverigedemokraterna framställdes i Helsingborgs dagblad under valrörelsen 2006." Thesis, Karlstad University, Faculty of Economic Sciences, Communication and IT, 2007. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-703.

Full text
Abstract:

Den här studien omfattar en analys av hur Sverigedemokraterna skildrades i Helsingborgs dagblad under valrörelsen 2006. I sydvästra Skåne, vilket är Helsingborgs dagblads spridningsområde, hade Sverigedemokraterna mycket stor framgång i valet 2006. Detta har väckt intresse för en studie av detta slag, vars syfte är att åstadkomma ett underlag för vidare undersökningar angående mediebevakningens betydelse för valutgången.

Jag har skrivit en bakgrund med fakta angående Sverigedemokraternas nuvarande politiska position Därefter har jag skrivit en teorigenomgång som tar upp ämnen som rör den politiska kommunikationen samt ramar in problemställningen. Utifrån syftet har jag ställt upp ett antal frågeställningar och genom en kvantitativ innehållsanalys i kombination med en diskursanalys söker jag svar på dessa frågeställningar. Materialet för analyserna består av artiklar ur Helsingborgs dagblad som skrevs inför valet 2006.

Analyserna har lett till slutsatser som jag avslutningsvis har diskuterat. Bland annat så har jag kommit fram till att Sverigedemokraterna framställdes som icke trovärdiga och okunniga.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
27

Ljungström, Anna. "(Klimat)förändringar i valrörelsen : En kvantitativ och kvalitativ innehållsanalys av svenska mediers klimatbevakning inför valet 2010 och 2018." Thesis, Uppsala universitet, Kulturgeografiska institutionen, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-376861.

Full text
Abstract:
Syftet med studien är att jämföra hur klimatbevakningen i svenska medier förändrats över tid. I en kvantitativ innehållsanalys analyseras 303 artiklar från Sveriges två största betalda dagstidningar, Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet. Artiklarna publicerades mellan 9 augusti – 9 september 2018 och 19 augusti – 19 september 2010. Den kvantitativa delen av studien kompletteras med en kvalitativ innehållsanalys, där fem krönikor från respektive år djupanalyseras. Både den kvalitativa och kvantitativa analysen baseras på teorier om nyhetsvärdering och framing. Genom den kvalitativa analysen undersöks vilka likheter och skillnader som finns i klimatbevakningen gällande psykologiska klimatbarriärer, med fokus på klimatförnekelse, distansering och katastrofvinkling. Studiens resultat visar att klimatet nämndes i 216 artiklar 2018 och i 87 stycken 2010, vilket innebär en ökning med 148 procent. Klimatet var dessutom huvudämne för fler artiklar 2018 än 2010. Klimatbevakningen skedde också på ett bredare plan 2018, genom att innefatta fler vetenskapliga discipliner, fler tidningssektioner och fler sakfrågor än tidigare. Klimatförnekelse förekom sällan, men klimatrapporteringen tenderade att röra kulturellt eller geografiskt avlägsna platser. I krönikorna från 2018 överbyggs delvis distansen, samtidigt som texterna har fler lösningsorienterade drag. Slutsatsen är att klimatfrågan fick ett större genomslag i svenska medier 2018 än 2010, både gällande utrymme och innehåll.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
28

Fagö, Matilda, and Fanny Jansson. "Vi gör det för att vi älskar Sverige : En kritisk diskursanalys av Jimmie Åkessons tal i valrörelsen 2018." Thesis, Högskolan för lärande och kommunikation, Högskolan i Jönköping, HLK, Medie- och kommunikationsvetenskap, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-43021.

Full text
Abstract:
Studien “Vi gör det för att vi älskar Sverige” syftar till att belysa hur en politikers diskurstillämpning i en svensk valrörelse kan exkludera etniska och kulturella grupper. Specifikt studeras hur Sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkesson tillämpar en etno-nationalistisk diskurs i sina tal på Långholmen, i Almedalen och i Sölvesborg under valrörelsen 2018. Studien undersöker därmed hur etno-nationalism kommer till uttryck i Åkessons tal och hur den etno-nationalistiska diskursen förändras utifrån kontexterna rumslig dimension, målgrupp och historia. Det teoretiska ramverket utgår från kritisk diskursanalys (CDA) där även begreppen diskurs, nationalistisk diskurs samt den retoriska aspekten förklaras. Studiens metod och analysbegrepp utgår från CDA och Norman Faircloughs tredimensionella modell, som gör det möjligt att identifiera underliggande maktstrukturer och bidra till kritisk språkmedvetenhet kring exkluderande diskurser i svensk politik. Samtliga tal analyseras på Norman Faircloughs textnivå, för att sedan jämföras på den diskursiva och sociala nivån i hans tredimensionella modell. Analysresultatet visade att Åkessons etno-nationalistiska diskurs förändras efter vilken kontext talen gavs i. Gemensamt för samtliga tal var att Åkesson förespråkar assimilering eller exkludering när han tillämpar en tydlig etno-nationalistisk diskurs. Resultatet visade också att en etno-nationalistisk diskurs inte nödvändigtvis behövde uttryckas tydligare inför en redan ideologiskt övertygad publik.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
29

Berg, Rebecka. ""Negative campaigning" i svenska valrörelser : En analys av svenska partiers användning av ”negative campaigning” under valåren 2014 och 2018." Thesis, Uppsala universitet, Statsvetenskapliga institutionen, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-384370.

Full text
Abstract:
Denna uppsats undersöker hur kontextuella faktorer påverkar politiska aktörers användning av ”negative campaigning”. Det görs genom att studera hur mycket svenska partier använde sig av strategin under valåren 2014 och 2018 samt hur användningen tog sig till uttryck. Som grund för undersökningen ligger två teorier, oppositionshypotesen och koalitionshypotesen, som menar att partiernas användning av ”negative campaigning” påverkas av om de är i regerings- eller oppositionsposition samt om de har hög eller låg koalitionspotential. För att genomföra undersökningen kombineras en kvantitativ innehållsanalys med en kvalitativ framinganalys. Analysen genomförs på politiska tal som hållits av Socialdemokraterna, Moderaterna, Sverigedemokraterna och Centerpartiet. Resultatet visar att det är vanligare att svenska partier lyfter sig själva istället för att kritisera andra. När ”negative campaigning” väl används är det oftast motståndarnas sakfrågor och inte personliga egenskaper som kritiseras. Sett till mängden ”negative campaigning” använder Sverigedemokraterna strategin i störst utsträckning följt av Socialdemokraterna, Centerpartiet och slutligen Moderaterna. Gällande hur användningen ser ut utmärker sig Sverigedemokraterna genom att kritisera motståndarnas personliga egenskaper i större utsträckning än övriga partier. Utifrån resultatet ses att varken oppositionshypotesen eller koalitionshypotesen stämmer helt i det svenska fallet. Det parti som i störst utsträckning lever upp till de teoretiska förväntningarna från båda hypoteserna är Sverigedemokraterna. Koalitionshypotesen stämmer även in på Centerpartiet. Övriga partiers användning av ”negative campaigning” följer inte av teorierna. Två tänkbara orsaker till att hypoteserna inte stämmer i större utsträckning är den utpräglade blockpolitiken samt konsensusandan som råder inom svenska politik.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
30

Mård, Axel, and Alex Muresan. "Nu. Klimatet kan inte vänta : En studie av Miljöpartiets och Centerpartiets framing av miljön i den svenska valrörelsen 2018." Thesis, Högskolan för lärande och kommunikation, Högskolan i Jönköping, HLK, Medie- och kommunikationsvetenskap, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-43023.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
31

Nilsson, Sabina, and Catja Tonberg. "Mediebilden av kvinnor och män i politiken : En kvantitativ studie av mediernas gestaltning av Mona Sahlin och Fredrik Reinfeldt i den svenska valrörelsen 2010." Thesis, Mittuniversitetet, Institutionen för informationsteknologi och medier, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-15817.

Full text
Abstract:
The reporting of the media will never be an exact copy of reality. Through medias way of presenting, or framing, the world that surround us all they must also affect our interpretation of it. The role of the journalist includes both chosing and excluding in the way they describe things. Studies have been made by the wellknown mediaresearcher, Kent Asp, that show how media reported in more negative wordings about Mona Sahlin, than her opponent Fredrik Reinfeldt in the period building up to the swedish elections 2010. The purpose of our study has been to compare how these politicians were being described, or framed, in the media, in regards to their gender.Our study has shown that Mona Sahlin more often than Fredrik Reinfeldt was described as being less knowledgeable, and were mentioned in the context of scandals or conflicts. Sahlin was also, more often than Reinfeldt, mentioned in articles where the subjects of healthcare, schooling and education, and equality between men and women. Where as Reinfeldt was, more often than Sahlin, mentioned in articles where the subjects were the labour market, economy and foreign politics.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
32

Westman, Hanna, and Strid Louisa. "Saklig politik, det strategiska spelet ellerpersonen bakom åsikterna? : - En kvalitativ innehållsanalys av hur gestaltning och framställning av partiledare såg ut iYoutubeprogrammet “Partitempen” och “Partiledarintervjun” i TV4 under valrörelsen 2018." Thesis, Mittuniversitetet, Institutionen för medie- och kommunikationsvetenskap, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-36589.

Full text
Abstract:
Problemformulering och syfte: Det nya medielandskapet innebär förändringar inom politiken. Det finns fler möjligheter för informationsspridning, samtidigt som medborgare själva väljer vilka kanaler man vill vistas på och därmed vilken information man tar del av.Det problemområde vi ser är hur traditionell- och social media besitter makten över hur politiken gestaltas och framställs för publiken. Det händer något när samtal förflyttas mellan olika typer av medier och det centrala ligger därmed i att människor tar del av olika samtal beroende på vilka medier samtalen förekommer på. Syftet med denna studie är således att beskriva och jämföra hur gestaltning och framställning av partiledare ser ut i traditionell respektive social media.Metod och material: Detta är en fallstudie av två olika fall som har undersökts genom en kvalitativ innehållsanalys. Materialet som har använts är ett total urval av samtliga avsnitt ur TV4:s TV-program “Partiledarintervjun” som står för traditionell media samt Margaux Dietz Youtubeprogram “Partitempen” som står för social media. Båda programmen visades och publicerades under valrörelsen 2018. Huvudresultat: Utifrån det huvudsakliga resultatet i dessa två fall går det att konstatera att gestaltning utifrån Entmans teorier och framställning samt det visuella innehållet utifrån Goffmans teorier skiljer sig åt beroende på vilket medie partiledare kommunicerar genom.Detta utifrån medielogikens genomslag som en följd av det mediala samhället som råder. I“Partitempen” förekom mest triviagestaltning och i “Partiledarintervjun” varspelgestaltning mest framträdande.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
33

Omiti, Matabel Nite. "Nu är det dags för ditt val! : Den politiska kommunikation på sociala medier inför riksdagsvalet 2018." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för statsvetenskap (ST), 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-89324.

Full text
Abstract:
The purpose of the thesis is to examine the political material published before the parliamentary elections 2018 from two party leaders who were competing for the prime minister's role in 2018. Stefan Löfven and Ulf Kristersson are the two political actors who present themselves and  their party for the parliamentary elections in 2018. The two social media that has been selected are Facebook and Instagram, which at the time of the study were the most widely used around the world. This study use Aristotle's philosophy about the rhetoric’s ethos, logos and pathos and Walter Lippman's research on agenda theory. These two theories explain that people communicate through different rhetorical arguments and agendas, especially in political communication where the goal is often to convince the people what the society looks like. The goal is to gain their trust for the election. The survey shows that this indeed is used by both Löfven and Kristersson, though in different ways. The differences may be different due to the high probability of party leaders ahead of the parliamentary elections. Löfven is already prime minister and is running for second term, while Kristersson is newly elected party leader and new candidate to become Sweden's prime minister. What became surprising during the study was to see how they both benefit from using ethos, logos and pathos in a way that truly represent the party’s political statements. The conclusion that can be drawn from the results is that during the parliamentary elections 2018 Kristersson focused on sending a more persuasive message that the Moderates are the obvious choice and through his ways of painting the reality sent a signal that he, as the future party leader, is fully ready to responsible address Sweden. Löfven, on the other hand, focused on to channel a more relaxed presentation of himself as well as a message aimed to the working class in society. Much of his speech consisted of his proximity to the people and understanding of their everyday problems.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
34

Pettersson, Emelie. "Ris eller ros i svensk press? : En studie om Sverigedemokraternas gestaltning i två svenska tidningar under valrörelsen 2010." Thesis, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kau:diva-6918.

Full text
Abstract:
Titel: Ris eller ros i svensk press? – en studie av Sverigedemokraternas gestaltning i två svenska tidningar under valrörelsen 2010 Författare: Emelie Pettersson Handledare: Christer Clerwall Kurs: Medie- och kommunikationsvetenskap III Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka hur Sverigedemokraterna gestaltades i tidningarna Dagens nyheter och Expressen, inför valet 2010. Studien ämnar även kunna finna likheter eller skillnader i gestaltningen, i morgonpress respektive kvällspress. Teori: Studien har en tydlig teoretisk utgångspunkt, gestaltningsteorin. Gestaltningsteorin belyser mediers makt i dess olika form, på olika nivåer och med olika genomslagskraft. Studien utgår främst från Robert Entmans tankar om mediers gestaltningar. Vidare blir även forskning om läsning och läsbeteende centralt. Den delen belyser hur vi läser och vilken roll rubriker och bilder spelar för vårt åsiktsbildande. Metod: Undersökningen har utgjorts av innehållsanalyser. Fenomenet mixed methods har tillämpats, vilket innebär att en och samma undersökning tar två riktningar, för att komplettera varandras brister. Undersökningen har alltså haft både en kvantitativ och en kvalitativ ansats. Den kvantitativa innehållsanalysen har tillämpats på 103 artiklar, och utifrån de mönster som framkommit, har den kvalitativa innehållsanalysen sedan applicerats på sju artiklar. Resultat: Resultatet visar att Sverigedemokraterna har gestaltats i negativ klang i majoriteten av artiklarna. Om partiet var huvudperson i artiklarna, var gestaltningen oftast negativ. Då Sverigedemokraterna gestaltades på neutralt vis, var de istället oftast inte artikelns huvudperson. Det var även så att partiet oftast gestaltades med hjälp av negativt laddade ord. Partiet fick dessutom i majoriteten av fallen inte komma till tals i artiklarna. Dagens nyheter och Expressen har visat på mer skillnader än likheter i sina gestaltningar, men dessa skillnader blir trots allt inte så stora i praktiken, då båda tidningarna främst levererar en övervägande negativ bild av partiet.
Title: Praise or Blame in Swedish Press – a study of the framing of the Swedish Deomcrats in two Swedish newspapers during the election campaign of 2010. Author: Emelie Pettersson Tutor: Christer Clerwall Course: Media and Communication Studies III Purpose: The purpose of this paper is to find out how the Swedish Democrats was framed in the newspapers Dagens Nyheter and Expressen in the election campaign of 2010. The paper also aims to find similarities and differences in the framing of the party in morning newspapers and tabloids. Theory: This paper has a distinct theoretical point of departure, framing theory. Framing theory sheds a light on the power of media in its different forms, on all levels, and its different kinds of impact. The paper departs mainly from thoughts of Robert Entman about the different depictions of media. Further on, research about reading and behaviour of reading also becomes central. That part raises how we read and what role head lines and images play in our formation of opinions. Method: The study has been done with analyses of content. Mixed methods have been applied to the study, which means that the same study has been made in both a quantitative way and a qualitative way, in order to supplement each other’s shortages. The quantitative analyses of content have been applied to 103 articles and from patterns revealed in those analyses the qualitative analyses of content has been applied on seven articles. Result: The result of the study shows that the Swedish Democrats has been framed in a negative way in the majority of the articles included in the study. If the party was the main subject in the articles the framing was most of the times negative. The times when the Swedish Democrats was portrayed in a neutral manner they were not the main subject of the article. The party was in the articles often framed with negatively charged words. In addition to this the party was in a majority of the articles not quoted or invited to speak their part. Dagens Nyheter and Expressen has during the study shown several differences in their portrayals of the party, although these differences are not as extensive in theory since both papers at first hand has chosen a negative image of portrayal of the party.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
We offer discounts on all premium plans for authors whose works are included in thematic literature selections. Contact us to get a unique promo code!

To the bibliography