Academic literature on the topic 'Vänster politik'

Studiens syfte var att studera politiskt ställningstagandes och personlighetsdrags samband med politisk tolerans, på en svensk population. Tidigare forskning har visat att individer på den politiska vänstern uppvisar mer tolerans än högern. Nyare fynd har dock visat att vänstern och högern uppvisar ömsesidig intolerans för varandra. Personlighetsdrag inom the Big Five har visats kunna predicera politiskt ställningstagande, och vissa drag har även uppvisat samband med tolerans. 166 individer besvarade en enkät med frågor som mätte personlighetsdrag, politiskt ställningstagande och politisk tolerans. Politisk tolerans delades upp i två: generell politisk tolerans samt riktad politisk tolerans mot vänster- och högergrupper. Resultatet från multipla regressionsanalyser visade att starkare politiskt ställningstagande åt höger, vänlighet/ sympatiskhet och neuroticism signifikant predicerade generell politisk tolerans;  att öppenhet och extraversion signifikant predicerade politisk tolerans mot vänstergrupper; och att starkare politiskt ställningstagande åt höger, öppenhet och extraversion signifikant predicerade politisk tolerans mot högergrupper. Starkare politiskt ställningstagande åt höger verkar predicera högre generell politisk tolerans och politisk tolerans mot högergrupper. Politiskt ställningstagande verkade inte ha något samband med politisk tolerans mot vänstergrupper. Resultatet i denna studie har gått emot vad tidigare forskning visat då högern snarare än vänstern uppvisat mer politisk tolerans. Det skulle kunna innebära att vänstern och högern har olika grunder för sin uppfattning. Vänsterindivider kan ha visat lägre politisk tolerans på grund av upplevda hot mot framsteg i social jämlikhet, medan högerindivider inte upplevde ett lika stort hot.

Att vara feminist har olika innebörd beroende på vilken kvinna man tillfrågar. Hela ordet feminism har olika innebörd för olika kvinnor. Denna uppsats handlar om hur feminismen tar sig uttryck i fem unga kvinnors liv, vad innebörden av att vara feminist är för dem och hur de lever som feminister, hur identifikationen som feminist påverkar deras vardag och på sätt och vis är deras vardag. Vad det är att vara feminist utifrån ett politiskt perspektiv, men även ett socialt och personligt perspektiv om vad det innebär för dessa kvinnor personligen. Att vara feminist är för dessa kvinnor en del av deras identitet och är därför en stor del av deras varande. Denna uppsats är en diskussion om hur man kan prata om feminism i termer av olika feminismer och hur feminismen har kommit att bli en individuell tolkning allt mer sen allt fler unga kvinnor har börjat identifiera sig som feminister. Denna uppsats tar även upp ämnet om hur det finns olika habitus med fokus på kön i samhället, dels en diskus- sion om hur det finns ett feministiskt habitus, men också ett patriarkalt habitus i samhället som feminister arbetar för att bekämpa.

The purpose of this study is to investigate what underlying causes drive people to take part in the Swedish autonomous left-wing movement. The autonomous left-wing movement is an extraparliamentary mob, in Sweden often attributed in negative terms, considered as extremists. Interviewing six activists has given me the chance to better understand the movement in terms of ideology as well as understanding their lack of reliability in the Swedish government and other social structures. The study also shows a complexity in the relationship between the interviewees and fascists, as well as in the Swedish police and the Swedish migration office, which is based on a combination of ideological values as well as a lack of trust to the Swedish system as a whole.

Följande undersökning ställer sig frågan hur män i Sverige, jämfört med kvinnor i Sverige, ändrar sina politiska preferenser i samband med en förändring i civilstånd. Med förändring i civilstånd menas att en individ går från en situation där denne delar boende och/eller ekonomi med någon annan till att leva ensam, eller en förändring åt det motsatta hållet. Frågeställningen undersöks via enkätdata om var respondenten ställer sig på en politisk vänster/höger-skala samt information om civilstånd, kön och andra bakgrundsvariabler. Metoden som används för att genomföra undersökningen är fixed effects-regression. Ingen av de olika estimeringarna som har utförts tyder på att politiska preferenser ändras i samband med förändring i civilstånd.

The social democratic party was the dominating political force in Sweden for almost half a century. This fact forced other political forces to define themselves in opposition to the party. By describing the social democrats, their policies and the society they had constructed, these parties at the same time described themselves, their policies and the society that they strived for. The right as well as the left used stories in their political communication where they themselves were the heroes and the social democrats the villain. I study these stories as they are portrayed in political caricatures to examine the opponents image of the social democrats to see what it can tell us about how the left and the right regarded themselves.<br>Socialdemokraterna var under nästan ett sekel den dominerande politiska kraften i Sverige. Detta tvingade andra politiska krafter att definiera sig i motsättning till partiet. Genom att beskriva Socialdemokraterna, deras politik och det samhälle de byggt upp gav dessa andra partier samtidigt en bild av sig själva, sin politik och det samhälle de ville se. I sin politiska kommunikation använde såväl högern som vänstern berättelser där det egna partiet eller den egna rörelsen spelade rollen som hjälte, medan socialdemokratin tilldelades rollen som skurk. Genom att studera dessa berättelser som de kommer till uttryck i karikatyrer undersöker jag motståndarnas bild av Socialdemokraterna för att se vad den kan säga om vänsterns och högerns självbild.

Den här studien fokuserar på hur Vänsterpartiet och Sverigedemokraterna konstruerat en av sina valfilmer inför valet 2018. Studiens syfte är att undersöka hur visuella och retoriska medel används och samverkar samt hur respektive partis ideologi tydliggörs i valfilmerna. Detta görs för att klargöra vilket/vilka budskap samt vilken bild av verkligheten som sänds ut när partierna själva får styra den politiska kommunikationen. För att kunna se hur valfilmerna konstruerats används semiotik, retorik och ideologi som både teori och metod eftersom dessa i kombination med varandra kan ge ett sammanhållet resultat.   Studiens analysgenomförande grundar sig i begrepp hämtade från semiotiken, retoriken och ideologin i kombination med en kvalitativ textanalys. Med hjälp av den kvalitativa textanalysen gjordes först en närläsning av texten för att därefter få fram det mest väsentliga i respektive valfilm och på så sätt få fram de underliggande budskapen i valfilmerna. Resultatet av analysen visar att med hjälp av semiotiska och retoriska medel konstruerar Vänsterpartiets valfilm en verklighet som består av ett splittrat samhälle, men också hur denna splittring kan överkommas gemensamt. Budskapet är hoppfullt och framåtsträvande. Vänsterpartiets socialistiska värderingar är även tydliga i valfilmen. Sverigedemokraternas valfilm målar upp en verklighet som är kaotisk, mörk och hotfull. Budskapet som sänds ut är att Sverigedemokraterna och deras partiledare Jimmie Åkesson är de enda som kan rädda Sverige från totalt förfall. Sverigedemokraternas valfilm fokuserar till största del på sakfrågor men vissa nationalistiska och konservativa värderingar framträder.<br>This study focuses on how the Left Party and the Sweden Democrats constructed one of their election films for the 2018 election. The purpose of the study is to investigate how visual and rhetorical means are used and collaborate, as well as how each party's ideology is clarified. This is done to explain what message and what image of reality that are being sent out when the parties themselves control the political communication. To be able to understand how the electoral films have been constructed, semiotics, rhetoric, and ideology are used both as theory and method because these, in combination with each other, can give a coherent result. The study's analysis implementation is based on concepts derived from semiotics, rhetoric, and ideology in combination with qualitative text analysis. With help from the qualitative text analysis, a close reading of the text was first made to be able to find the most important aspects of each election films, leading to the hidden constructed meanings. The result of the analysis shows that with the help of semiotic and rhetorical means, the Left Party's election film constructs a reality that consists of a divided society, but also how this split can be overcome jointly. The message is hopeful and forward-looking. The Left Party's socialist values are also clear in the election film. The Swedish Democrats' election film paints a reality that is chaotic, dark and threatening. The message sent out is that the Sweden Democrats and their party leader Jimmie Åkesson are the only ones who can save Sweden from total decay. The Swedish Democrats' election film focuses mainly on issues of fact, but certain nationalist and conservative values emerge.

Denna uppsats har till syfte att beskriva hur begreppet identitetspolitik har använts i den svenska politiska debatten de senaste 20 åren. Med metodologisk utgångspunkt i begreppshistoria undersöks den innebörd och värdeladdning som begreppet ges på utvalda svenska dags- och kvällstidningars ledarsidor, i partitidningar och i material från riksdagen. Diakrona jämförelser görs mellan tiden före och efter begreppets genomslag i den svenska debatten 2014. Synkront jämförs hur användningarna skiljer sig åt beroende på aktörernas ideologiska tillhörighet. Undersökningen visar en betydande variation i de innebörder som identitetspolitik ges. Vanligast är smalare definitioner där främst progressiva vänsterrörelser inkluderas men det förekommer också bredare varianter där all tänkbar identitetsbaserad politik räknas in. När det gäller identitetspolitikens värdeladdning dominerar negativa värderingar. Det är också lätt att se hur olika aktörers ideologiska tillhörighet påverkar hur de formulerar kritiken: nationalkonservativa ser den som ett hot mot den nationella enigheten, socialister ser den som ett hot mot klasskampen och liberaler ser den som ett hot mot individen. Ytterst beskrivs identitetspolitik som ett hot mot det öppna demokratiska samhället. Avslutningsvis föreslås att användningen av begreppet gynnar liberaler då de själva sällan räknas in i begreppet, samtidigt som de kan rikta det mot samtliga ideologiska motståndare. De största förlorarna föreslås vara den identitetsbaserade vänstern vars politiska frågor alla kan slås ihop och avfärdas av motståndare med hjälp av identitetspolitikbegreppet, oavsett definition.

The Swedish Social Democrats came in the 1910s to split into two branches, one of which accounted for more parliamentary politics and the other for the revolutionary road. The revolutionary wing of the Swedish Social Democrats adopted the name of the Swedish Social Democratic Party and was later to form the Communist Party of Sweden - sectional of the Communist International. In my essay I have examined what the international movement has meant and how it has affected the social democratic Left in its decision-making and action in the 1910s. The investigation was primarily focused on the Swedish social democracy's view of the international movement, not least on the revolutionary wave that exceeded by Europe's Socialist and Communist supporters following the Russian Revolution erupted in 1917. I also review the development of the Swedish propaganda, which came to change with the connection to the international movement. By assuming Werner Schmidt's theory of the historical room, I have strived to create an understanding of the contemporary and the decisions that were taken. The decision to join the international communist movement, which later come to be so reviled. The results of the study have shown that the international movement was of paramount importance for the Socialist Left's existence. And that the perception of the revolution and the change of propaganda was completely in agreement with the prevailing ideological ideas.

Abstract Identity politics is about who you identify as and which group you choose to belong to. The left is often said to be using identity politics. The purpose of this essay is to analyze two Scandinavian countries, Norway and Sweden’s, left parties and see if they use identity politics in their election manifestos. To analyze them I’ve chosen to do both a bigger qualitative idea- and ideology analysis and a smaller quantitative content analysis. I found the most common definition of identity politics and used this for my analysis. The theory I choose for my essay is Vivian A. Schmidts Discursive institutionalism where she talks about the importance of idées and discourse to explain change in institution and lawmaking. I also looked at previous research about party change and idea impact. My essay shows that both parties use identity politics, although the Swedish party uses it a little more than the Norwegian one. It also shows that it has not been a steady increase over the years, it has gone up and down for both parties.

Chantal Mouffe förklarar exkludering och demonisering av politiska partier som en kontraproduktiv strategi. När etablerade partier samlas kring en konsensus i mitten reduceras medborgarnas valmöjligheter och undergräver demokratin, menar Mouffe. Detta är exempel på politiska fenomen som enligt Mouffe leder till att högerpopulistiska partier gynnas, något som skett i flera Europeiska länder. Högerpopulistiska partier och rörelser växer på många håll i Europa och Mouffe menar att uppsvinget för högerpopulismen och den populistiska retoriken till stor del beror på de etablerade partiernas tillkortakommanden. Syftet med uppsatsen är att utifrån Mouffes teori, och med Sverige som exempel, förklara hur en svag regering och ett starkt högerpopulistiskt parti hänger ihop med oförmågan att tänka politiskt och reflektera över hur en vänstervriden populistisk motståndskraft skulle kunna se ut.