Contents
Academic literature on the topic 'Vardagliga och vetenskapliga begrepp'
Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles
Consult the lists of relevant articles, books, theses, conference reports, and other scholarly sources on the topic 'Vardagliga och vetenskapliga begrepp.'
Next to every source in the list of references, there is an 'Add to bibliography' button. Press on it, and we will generate automatically the bibliographic reference to the chosen work in the citation style you need: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.
You can also download the full text of the academic publication as pdf and read online its abstract whenever available in the metadata.
Journal articles on the topic "Vardagliga och vetenskapliga begrepp"
1
Kvarnlöf, Linda. "”Bara framtiden kan visa om vi gör det här rätt”." Sociologisk Forskning 58, no. 1–2 (June 4, 2021). http://dx.doi.org/10.37062/sf.58.22105.
Full textAbstract:
Syftet med den här artikeln är att studera hur människor skapar mening av den svenska coronastrategin samt hur de implementerar denna strategi i sina vardagsliv. Artikeln bygger på en intervjustudie med åtta personer boendes i Stockholm. Samtliga intervjuer genomfördes under pandemins initiala fas (april–maj 2020). Artikeln tar sin teoretiska utgångspunkt i ett risksociologiskt intresse för hur människor skapar mening kring osäkerheter, här exemplifierat genom en vardag präglad av coronapandemin och den svenska strategin för att hantera denna. Resultaten visar att intervjupersonerna stödjer den svenska strategin och dess vetenskapliga grund samtidigt som de upplever en stor osäkerhet inför hur strategin ska omsättas i vardagliga praktiker. Denna ambivalens kan förstås i relation till Becks risksamhälle och hans antaganden om människans paradoxala inställning till vetenskap och riskexperter samt mot bakgrund av Tulloch och Luptons sociokulturella perspektiv på vardag och risk.
2
Forskning, Sociologisk. "Forskningsnotiser." Sociologisk Forskning 58, no. 1–2 (June 4, 2021). http://dx.doi.org/10.37062/sf.58.23259.
Full textAbstract:
Från och med nästa nummer av Sociologisk Forskning, som utkommer efter sommaren 2021, kommer tidskriften att publicera så kallade forskningsnotiser (research notes).
Forskningsnotiser är korta texter som presenterar nya forskningsresultat på ett koncist och tydligt sätt. Vi publicerar enbart notiser som utgår från egen empirisk forskning om samhällsförhållanden i Sverige, inklusive komparativa studier som inbegriper svenska förhållanden.
På samma sätt som för vanliga vetenskapliga artiklar i Sociologisk Forskning ska dessa notiser, om än mycket kort, introducera de begrepp och den teori som är relevant för undersökningen samt den metod som använts. Texten ska även kort tydliggöra vilken betydelse de nya resultaten har för forskningens förståelse av det som undersökts.
Texten kan vara skriven på svenska, engelska, danska eller norska. Vi föredrar att texten är skriven på engelska, då vi ser dessa forskningsnotiser som ett sätt att snabbt sprida information om pågående svensk sociologisk forskning till en internationell publik.
Notisen ska vara mellan 1 000 och 1 700 ord, exklusive titel, abstract, referenser, tabeller och figurer. Notisen får som mest innehålla en tabell eller en figur (som mest en sida i tidskriften), högst tio referenser samt fem nyckelord. Abstract får inte vara längre än 90 ord. Bidraget ska i huvudsak behandla ny och tidigare opublicerad forskning. Följ i övrigt tidskriftens riktlinjer för vanliga vetenskapliga artiklar.
Notisen kommer att genomgå anonymiserad kollegial granskning (double blind peer review). Om notisen är skriven på engelska ska författaren ombesörja att den genomgår en professionell språkgranskning innan publicering.
Skicka som vanligt in ditt bidrag genom vårt manushanteringssystem, som du når från vår hemsida.
Dissertations / Theses on the topic "Vardagliga och vetenskapliga begrepp"
1
Berglund, Erika, and Ingela Nilsson. "Elevers upplevelser av textuppgifter i matematik med fokus på begrepp." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för utbildning, kultur och kommunikation, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-54707.
Full textAbstract:
Elevers begreppsförmåga är en viktig faktor för deras förmåga att lösa textuppgifter korrekt. Syftet var att studera och analysera hur några elever med eller utan matematik-, språk-, läs- och skrivsvårigheter upplever textuppgifter i matematik. Utifrån frågeställningarna: Vilka begrepp beskriver några elever som viktiga för att kunna lösa textuppgifter? Vad kännetecknar elevernas beskrivning av det som de uppfattar som viktiga begrepp? Vilket stöd beskriver eleverna att de behöver när de löser textuppgifter? Hur kan elevernas beskrivningar förstås mot bakgrund av Vygotskijs sociokulturella teori? genomförde vi en kvalitativ studie där 21 elever i årskurs 5 deltog i fokusgruppsintervjuer med inslag av interventioner. Svårigheter med begreppsförståelse kan ha flera bakomliggande orsaker och tidigare forskning pekar på vikten av kommunikation i undervisningen. Studiens resultat visade på en stor spridning i begreppsförmågan och på elevernas positiva upplevelse av att lösa textuppgifter med scaffolding/stöttor och i samarbete med andra, zonen för proximal utveckling (ZPD). Vårt resultat analyserade vi utifrån Vygotskijs sociokulturella teori och sedan diskuterade vi resultatet utifrån tidigare forskning.
2
Hammarström, Isabella. "Kemi med andra ord : Gymnasieelevers användning av vetenskapligt och vardagligt språk i ett spel om kemiska begrepp." Thesis, Stockholms universitet, Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-119391.
Full textAbstract:
This thesis investigates upper secondary students’ usage of scientific and colloquial language through a custom-designed game. The aim of the game is for the participants to, without any time limit, explain chemical concepts using other words than the one written on the playing card so that the partner is able to guess what the target concept is. During the audio recorded game sessions the students showed usage of scientific and colloquial language as well as a blend of these two linguistic resources. The students also used metaphors and helpwords in some measure together with a linguistic resource that seems to border to spontaneous metaphors and helpwords, here referred to as ‘phonetic metaphors’. These phonetic metaphors seem to lack a direct connection to the chemical meaning of the target concept in return for its phonetic connection to the concept. It though seems like the students’ usage of these different linguistic resources may support meaning making processes as well as memorization processes. The thesis concludes with a discussion according whether this game, if used professionally and thoughtfully, aligns with the guidelines for Assessment for Learning specified by the Assessment Reform Group and whether it may function as a tool for assessment for learning in practice.
3
Nilsson, Maria, and Filip Levin. "Språkliga svårigheter i matematikläromedel för elever i behov av svenska som andraspråk : En kvantitativ analys av de tre vanligaste matematikläromedlen för grundskolans lägre åldrar." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-295962.
Full textAbstract:
Syftet med detta examensarbete var att med en kvantitativ innehållsanalys analysera de tre vanligaste matematikläromedlen för årskurs 1 till och med årskurs 3, för att undersöka förekomsten av vardagliga, vetenskapliga och skolspråkliga begrepp. Detta konkretiserades ner till tre frågeställningar: 1) Hur ser uppdelningen av vetenskapliga, vardagliga och skolspråkliga begrepp ut i läromedlen? 2) Hur ser skillnader i språkanvändningen ut i de olika årskurserna för varje lärmedel? 3) Hur skiljer de olika läromedlen sig angående förekomsten av vetenskapliga och skolspråkliga begrepp? Detta sattes sedan i relation till SVA-elevers möjliga språkliga begränsningar och svårigheter. De utvalda läromedlen var: Matte Direkt Safari (2011), Eldorado: Matte (2009; 2010) och Mera Favorit Matematik (2013; 2014). Metoden utgick ifrån Bergström & Boréus (2012) definition av en kvantitativ innehållsanalys. Folkeryds (2016) språkliga dimensioner för läsförståelse användes som ett analysverktyg för att avgöra möjliga svårigheter som läromedlen kunde medföra. För att tydliggöra begreppen som användes i analysen användes Skott m fl (2010) och skolverkets (2008) definitioner av dessa. Analysen utfördes till stor del manuellt av båda författarna men viss användning av datorstyrd räkning användes också med hjälp av Lix.se och dess lixräknare. Resultaten visade på en ökning av det vetenskapliga och skolspråkliga begreppsanvändandet för varje årskurs. Enligt Folkeryds språkliga dimension för textens innehåll indikerade resultaten att samtliga läromedel bestod av svårförståeliga texter. Trots tydliga visuella skillnader bland läromedlen, visade resultaten av studien på en likartad begreppsanvändning i samtliga läromedel.
4
Malmqvist, Anton. "Hur lärare introducerar och uppmärksammar vetenskapliga begrepp i mellanårens NO-undervisning." Thesis, Högskolan i Jönköping, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-40531.
Full textAbstract:
Svenska elevers intresse för de naturvetenskapliga ämnena har de senaste decennierna minskat vilket i sin tur även har påverkat deras prestationer i de berörda ämnena. Elevers kunskaper i dessa ämnen har visat sig minska i flera olika mätningar. Forskning tyder på att naturvetenskapliga begrepp har tendens att kännas främmande för elever. Syftet med studien har varit att undersöka sex stycken olika lärares uppfattningar om den undervisning i de naturvetenskapliga ämnena som syftar till att utveckla elevers begreppsförändring. Studien har utformats efter den konstruktivistiska lärandeteorin och hur den uppfattar begreppsförändring. Sex stycken lärare med olika typer av yrkeserfarenhet och som är stationerade på tre olika skolor har medverkat i sex stycken kvalitativa intervjuer. Metoden som har nyttjats i denna kvalitativa studie är tematisk analys. Resultatet av min studie visar på elva stycken olika teman som har framkommit ur informanternas utsagor. De teman som jag har funnit är Förkunskaper, Vardagsfenomen, Diskussioner, Begreppskarta, Textläsning, Intresseväckande introduktion, Samtal mellan elever, NTA, IKT/Praktiskt arbete, Bristfälliga föreställningar och Utbildning/Fortbildning. Min slutsats är att för blivande och befintliga lärare inom de naturvetenskapliga ämnena, kan resultatet i denna studie bidra till ökad förståelse för olika didaktiska verktyg kring begreppshantering samt att de även kan appliceras i andra ämnen.Swedish student´s interest towards the science subjects has decreased during the last decades, which has led to an impact regarding their performance in these subjects. Several measurements have indicated a decrease in student´s knowledge in the science subjects. Research shows that the science vocabulary has a tendency to feel frightening for the students. Focus is to examine six different teachers’ perceptions regarding their teaching in the science subjects that aims to develop students´ conceptual change. Six teachers with different professional experiences at three different schools have taken part in six qualitative interviews. Thematic analysis has been chosen as qualitative method in this study. The result of my qualitative study shows eleven different themes, which the six informants think are suitable for an introduction of new science terms. These are Previous Knowledge, Everyday Phenomena, Discussions, Concept Map, Text Reading, Interest awakening introduction, Conversations between students, NTA, ICT/Practical Work, Misconceptions and Education. My conclusion is that for existing and future teachers within the science subjects the results may contribute to a better understanding for different didactical tools regarding conceptual treatment and that they are place able even in other subjects.
5
Johansson, Emma. "Elevers uppfattningar om fenomenet ljud En kvalitativ studie om vardagliga och vetenskapliga föreställningar." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för biologi och miljö (BOM), 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-75533.
Full textAbstract:
För att kunna förbättra min och andra lärares fysikundervisning inom ämnet ljud har denna studie gjorts med fokus på elevers föreställningar. Forskning visar på flera sätt vikten av att synliggöra dessa. Ljud kan upplevas som ett relativt abstrakt fenomen, och därför även svårt att förstå på ett vetenskapligt vis. Studien har en kvalitativ ansats och är genomförd med semistrukturerade intervjuer av elever i årskurs fem där de har diskuterat kring tre föremål som kan skapa ljud. Resultatet visar att elever har många olika vardagliga och delvis vetenskapligt förankrande föreställningar kring vad ljud är och hur det uppstår, hur ljud breder ut sig samt hur det uppfattas av örat. Studien visar även att det hos eleverna saknas en allmän teori kring dessa frågor samt att de byter förklaringsmodeller. Särskilt tydligt är detta gällande stenarna som är ett av föremålen eleverna diskuterar.
6
Hansblom, Claudia, and Maria Lindskog. "Hur elever uppfattar begreppet energi." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-33598.
Full textAbstract:
Syftet med vårt examensarbete har varit att undersöka hur elever uppfattar begreppet energi i årskurs 5. Teorierna vi valde att utgå från grundar sig på ett konstruktivistiskt- och sociokulturellt perspektiv. Inom den tidigare forskningen presenteras fyra olika undersökningar, varav två är genomförda med äldre elever/studenter och två är genomförda med yngre elever. Vi har valt att använda undersökningar som är genomförda med äldre elever/studenter eftersom vi inte hittat mycket genomförd forskning i årskurs 5. I vår metod valde vi att använda oss av enkäter och intervjuer. Båda metoderna utgick från öppna frågor och flervalsfrågor. Resultatet vi kom fram till var att elever i årskurs 5 i huvudsak uppfattar energibegreppet ur ett vardagligt perspektiv, medan resterande elever uppfattar begreppet som vetenskapligt. När det kommer till skillnaden i uppfattningarna mellan elever i årskurs 5 och i årskurs 8 har båda åldersgrupperna svårt att uppfatta energibegreppet ur ett vetenskapligt perspektiv, utan uppfattar det ur ett pseudovetenskapligt- eller vardagligt perspektiv.
7
Pettersson, Mikael, and Sandra Hermansson. "Att vara matematisk - Elevers och lärares språk och begreppsanvändning inom matematiken." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-29785.
Full textAbstract:
Syftet med vår undersökning är att studera elever och lärares språkliga kommunikation i en matematiksituation i grundskolan, skolår fyra. Fokus är riktat mot användningen av de vardagliga och matematiska begreppen elever och lärare använder sig av. Grunden i vår teori är det sociokulturella perspektivet som utgår från att utveckling sker genom social kommunikation med andra människor. Det är miljön, kommunikationen och sammanhanget som är i centrum. Metoden är av kvalitativ struktur som består av observation och intervju. Observationerna, som utfördes av två observatörer, riktar sig mot lärare och elever och intervjuerna riktar sig enbart mot eleverna. Observationerna antecknades och intervjuerna spelades in med diktafon och transkriberades. Studien utfördes vid två matematik-situationer, på två skolor. Observationerna genomfördes i elevernas naturliga miljö, klassrummet, och intervjuerna parvis i avskilt rum. Totalt observerades 12 elever och intervjuer genomfördes med 3 par elever.Resultatet bygger på gruppernas kommunikation och begreppsanvändning, deras sätt att kommunicerar med ett vardagligt eller matematiskt språk. Resultatet visar även hur läraren kommunicera med eleverna under lektionen, vilka begrepp som används. Utifrån resultatet kommer diskussionen att beröra hur läraren borde arbeta för att skapa en kommunikativ miljö som kan leda till en förstärkning av begreppsanvändning. Diskussionen berör även hur läraren ska gå tillväga för att gynna elevernas kunskapsutveckling samt begrepps-utveckling. Vilket vi anser kan ske genom att eleverna bl.a. använder sig utav en begreppsbok och får möjlighet att kommunicera med varandra.
8
Turkmen, Nadire, and Fana Karadzhova. "Matematiska interaktioner i förskolan : En observationsstudie om barn och förskollärarnas användande av matematiska begrepp i vardagliga situationer." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-401836.
Full text
9
Vildana, Basic. "Systematiska undersökningar i klassrummet inom de naturvetenskapliga ämnena enligt Lgr11 – hur omsätts och tolkas läroplanens begrepp i praktiken av lärare som undervisar i årskurs 6-7 : En intervjuundersökning med undervisande lärare i kemi, fysik, biologi och teknik." Thesis, Stockholms universitet, Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-185064.
Full text
10
Pålsson, Patricia, and Kim Wilhelmsson. "En vågad naturvetenskaplig undervisning : En studie om elevers språkliga rörelse mellan det vardagliga och vetenskapliga språket i kreativa draman." Thesis, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-40053.
Full textAbstract:
Språket, vare sig det gäller det vardagliga eller vetenskapliga, är centralt för elevers lärande i naturvetenskap. Den här studien undersöker elevers språkliga rörelse när de i grupp framställer ett kreativt drama med naturvetenskapligt innehåll. Syftet med detta är att vidga förståelsen för drama som pedagogiskt hjälpmedel genom att utreda elevers språkbruk vid dramabaserad undervisning i de naturorienterande ämnena. För att besvara frågeställningen och uppfylla syftet har undervisning videodokumenterats och analyserats utifrån begreppen semantiska vågor, semantisk densitet och semantisk gravitation. Resultatet visar att elevernas språkliga rörelse mellan ett vardagligt och ett vetenskapligt språkbruk har en begränsad räckvidd och framträder i form av olika semantiska vågor. Den begränsade räckvidden går att härleda till en kontextbundenhet kopplad till framställandet av drama. Det visade sig även att elevernas roller i dramat påverkade deras förutsättningar till språklig rörlighet. Till följd av detta blir det därför viktigt för lärare att tydliggöra syftet med dramat så det inte används på den språkliga rörelsens bekostnad.