Relevant bibliographies by topics / Vardagligt språk

Contents

  1. Dissertations / Theses
  2. Conference papers

Academic literature on the topic 'Vardagligt språk'

Author: Grafiati
Published: 4 June 2021
Last updated: 1 February 2022

Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles

Select a source type:

Consult the lists of relevant articles, books, theses, conference reports, and other scholarly sources on the topic 'Vardagligt språk.'

Next to every source in the list of references, there is an 'Add to bibliography' button. Press on it, and we will generate automatically the bibliographic reference to the chosen work in the citation style you need: APA, MLA, Harvard, Chicago, Vancouver, etc.

You can also download the full text of the academic publication as pdf and read online its abstract whenever available in the metadata.

Dissertations / Theses on the topic "Vardagligt språk"

1

Pettersson, Mikael, and Sandra Hermansson. "Att vara matematisk - Elevers och lärares språk och begreppsanvändning inom matematiken." Thesis, Malmö högskola, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-29785.

Full text
Abstract:
Syftet med vår undersökning är att studera elever och lärares språkliga kommunikation i en matematiksituation i grundskolan, skolår fyra. Fokus är riktat mot användningen av de vardagliga och matematiska begreppen elever och lärare använder sig av. Grunden i vår teori är det sociokulturella perspektivet som utgår från att utveckling sker genom social kommunikation med andra människor. Det är miljön, kommunikationen och sammanhanget som är i centrum. Metoden är av kvalitativ struktur som består av observation och intervju. Observationerna, som utfördes av två observatörer, riktar sig mot lärare och elever och intervjuerna riktar sig enbart mot eleverna. Observationerna antecknades och intervjuerna spelades in med diktafon och transkriberades. Studien utfördes vid två matematik-situationer, på två skolor. Observationerna genomfördes i elevernas naturliga miljö, klassrummet, och intervjuerna parvis i avskilt rum. Totalt observerades 12 elever och intervjuer genomfördes med 3 par elever.Resultatet bygger på gruppernas kommunikation och begreppsanvändning, deras sätt att kommunicerar med ett vardagligt eller matematiskt språk. Resultatet visar även hur läraren kommunicera med eleverna under lektionen, vilka begrepp som används. Utifrån resultatet kommer diskussionen att beröra hur läraren borde arbeta för att skapa en kommunikativ miljö som kan leda till en förstärkning av begreppsanvändning. Diskussionen berör även hur läraren ska gå tillväga för att gynna elevernas kunskapsutveckling samt begrepps-utveckling. Vilket vi anser kan ske genom att eleverna bl.a. använder sig utav en begreppsbok och får möjlighet att kommunicera med varandra.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
2

Olsson, Linnéa, and Pernilla Callmer. "Vardagligt och naturvetenskapligt språkbruk på låg-och mellanstadiet." Thesis, Malmö universitet, Fakulteten för lärande och samhälle (LS), 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mau:diva-30605.

Full text
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
3

Hammarström, Isabella. "Kemi med andra ord : Gymnasieelevers användning av vetenskapligt och vardagligt språk i ett spel om kemiska begrepp." Thesis, Stockholms universitet, Institutionen för matematikämnets och naturvetenskapsämnenas didaktik, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:su:diva-119391.

Full text
Abstract:
This thesis investigates upper secondary students’ usage of scientific and colloquial language through a custom-designed game. The aim of the game is for the participants to, without any time limit, explain chemical concepts using other words than the one written on the playing card so that the partner is able to guess what the target concept is. During the audio recorded game sessions the students showed usage of scientific and colloquial language as well as a blend of these two linguistic resources. The students also used metaphors and helpwords in some measure together with a linguistic resource that seems to border to spontaneous metaphors and helpwords, here referred to as ‘phonetic metaphors’. These phonetic metaphors seem to lack a direct connection to the chemical meaning of the target concept in return for its phonetic connection to the concept. It though seems like the students’ usage of these different linguistic resources may support meaning making processes as well as memorization processes. The thesis concludes with a discussion according whether this game, if used professionally and thoughtfully, aligns with the guidelines for Assessment for Learning specified by the Assessment Reform Group and whether it may function as a tool for assessment for learning in practice.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
4

Boman, Sofia, and Sophie Steneberg. "Snacka för att greppa begreppet! : Fyra lärares bruk av och syn på språk och kommunikation i matematikundervisningen." Thesis, Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-17014.

Full text
Abstract:
Kommunikation och matematiskt språkbruk skiljer sig åt i matematikklassrummet beroende på hur lärare och elever agerar. I denna studie har syftet varit att bidra med ökad förståelse för kommunikationen som förekommer i matematikundervisningen, samt för synen på hur formella och informella matematiska begrepp används av fyra lärare i matematikundervisningen. Syftet har även varit att bidra med fördjupad kunskap genom att undersöka dessa fyra lärares uppfattningar om kommunikation samt om betydelsen av att sammanlänka elevernas informella vardagsspråk med ett formellt, matematiskt språk. Frågeställningen vi utgått ifrån är vilka formella och informella begrepp som förekommer under en lärarledd genomgång under en matematiklektion, hur lärarna ser på användning och betydelse av de formella och informella begrepp som förekommer i matematikundervisningen. Vi ville även se på vilket sätt läraren omvandlar elevernas vardagsspråk till formellt, matematiskt språk under genomgången och vilka uppfattningar dessa fyra lärare har om betydelsen av att sammanlänka elevernas informella vardagsspråk med ett formellt, matematiskt språk.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
5

Sandin, Lena, and Catarina Wästerlid. "Matematik - ett kommunikationsämne : En intervjustudie om speciallärares syn på samtalets betydelse i matematik." Thesis, Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-9680.

Full text
Abstract:
Syftet med följande arbete är att belysa hur speciallärare ser på samtalets betydelse i matematik med fokus på elever i behov av särskilt stöd. I studien beskriver vi även hur speciallärarna tänker kring hur barn lär matematik och vilka faktorer de ser som viktiga i denna process. Arbetet ger en översikt av tidigare forskning kring vikten av att eleverna ges möjlighet att kommunicera och sätta ord på sina tankar. I litteraturdelen lyfter vi främst forskning som handlar om språkets betydelse för elevens begrepps- och kunskapsutveckling i matematik. Studien tar sin utgångspunkt i den sociokulturella teorin i vilken kunskapsutveckling anses ske i ett socialt sammanhang. Utifrån nio kvalitativa intervjuer med speciallärare i matematik, har vi samlat data till studien med syfte att visa olika nyanser av svar kring samtalets betydelse i matematik. Vi ville också undersöka speciallärarnas medvetenhet kring de kommunikativa kompetensernas innebörd och betydelse för lärandet i matematik och dess effekter i undervisningen. Sammanfattningsvis pekar resultaten av vår undersökning på att speciallärarna i vår studie ser samtalet som en mycket viktig faktor för elevernas lärande i matematik och som en förutsättning för elevens förståelse. När eleverna sätter ord på sina tankar ges de möjlighet att få syn på och strukturera sin kunskap. Vidare anser de att muntlig interaktion, där lärandet sker i ett socialt sammanhang, gynnar begrepps- och kunskapsutvecklingen i matematik.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
6

Arvesjö, Marcus. "Den mottagaranpassade försäkringsbroschyren : En retorisk analys av informationsmaterial om hemförsäkringen." Thesis, Södertörns högskola, Institutionen för kultur och lärande, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-26371.

Full text
Abstract:
This essay discusses how insurance companies inform policyholders regarding home insurance. What level of support do insurance companies offer policyholders in order to supply them with enough knowledge to make an informed decision? Is information regarding insurance communicated in simple terms, or is it riddled with industry specific terminology?The essays focus is important to examine from a social context; Swedish social process does not select an insurer for an individual who neglects to choose one for their home insurance. Sweden's welfare system does otherwise provide a helping hand for a lack of decision with regard to preschool and school choice.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
7

Tapper, Axelsson Johanna, and Nathalie Minergård. "Det ämnesspecifika språket i matematik : En studie om hur det matematiska språket används av lärare i årskurs 1-3." Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för humaniora, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-24439.

Full text
Abstract:
Det teoretiska ramverket kring denna kvalitativa studie bygger på det sociokulturella och det kognitivistiska perspektivet. En del av grunden i denna studie har varit hur lärarnas språkliga arbetssätt i matematikundervisningen sett ut i de lägre skolåldrarna och hur det matematiska språket används i matematikböckerna. Genom analyser av matematikböcker, löpande observationer och intervjuer med lärare i de lägre skolåldrarna har kunskap erhållits som sedan har evaluerats. Resultatet av läromedelsanalysen visar både likheter och skillnader mellan läromedel. I en del av matematikböckerna används ett formellt matematiskt språk mer frekvent medan andra nämner några formella begrepp och därefter används ett vardagligt språk. Resultaten från intervjuerna visar att alla lärare är överens om att det matematiska språket har en stor betydelse för inlärningen. De strävar efter att använda ett formellt språk och är medvetna om att det är viktigt, men de menar även att det kan vara problematiskt att få begreppen att komma naturligt. Lärarna anser att de behöver ha de formella begreppen i åtanke och att det lätt händer att det vardagliga språket faller in i undervisningen. Resultaten från observationerna visar att lärarna använder sig av ett vardagligt språk med inslag av ett formellt matematiskt språk. Det matematiska språket har en stor roll i matematiken och det handlar inte bara om att räkna ut svåra tal med siffror. För att eleverna ska klara av de nationella proven bör de ha kunskap om de formella begreppen.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
8

Svensson, Catrine. "Vykortsmodets slavar : En undersökning av attityder till vykortsraseriet i dagspressen mellan åren 1900 – 1910." Thesis, Mittuniversitetet, Institutionen för humaniora och samhällsvetenskap, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:miun:diva-39350.

Full text
Abstract:
Vykortsraseriet i Sverige och på kontinenten är en anonym företeelse som blossade upp med en väldig kraft i början på 1900-talet och som sedan avtog igen. Den ofantliga mängd vykort som skickades under den här tiden gav upphov till uttrycket vykortsraseri. Syftet med den här uppsatsen är att studera attityderna till vykortspraktiken genom att genomföra en textanalys av opinionsartiklar från dagspressen vid den här tiden. Analysen besvarar frågorna om vilka attityder till vykortsraseriet som går att urskilja, om det finns både positiva och negativa attityder samt vilka aspekter av vykortspraktiken som lyfts fram som positiva eller negativa. Studien visar att attityderna som framkommer i analysen främst tar avstamp i klassfrågan och moralen och att de främst rör sig kring temana vykortgenrer, moral och ekonomi och vykortssamlande. Det är tydligt så att vykortspraktiken är en form av vardagligt skriftbruk vilket avser det skriftbruk som händer i människors vardag. Den låga värderingen som det vardagliga skriftbruket har visar sig tydligt i studien i form av negativt värderade vykortsgenrer men även en mer accepterade och högre värderad del av vykortspraktiken framträder.

Godkänt datum 2020-06-15

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
9

Bergsten, Elin, and Malin Larsson. "Det är väl inget att dividera om : En kvalitativ studie av matematiklärares klassrumskommunikation." Thesis, Högskolan Kristianstad, Sektionen för lärande och miljö, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hkr:diva-15216.

Full text
Abstract:
Studiens syfte var att undersöka hur lärare som undervisar i matematik i årskurs 7-9 använder matematiskt språk i relation till ett vardagligt samt i vilken utsträckning de använder en kombination av de två språken. Studien var kvalitativ och metoderna som använts är observation med efterföljande samtal. Syftet med studien medför att ett lärarperspektiv var givet. De observerade lektionerna och samtalen resulterade i olika kategorier av begrepp vilka sedan resulterade i en teori kring hur lärare använder de olika språken vid genomgångar. Samtliga lärare använde både matematiskt och vardagligt språk vid genomgång medan endast ett fåtal använde språken i kombination. Studien visade att lärare använder sig av både matematiskt och vardagligt språk vid genomgångar med elever, men i varierande grad.
The purpose of the study was to investigate how teachers teaching mathematics in grades 7-9 use mathematical language in relation to a everyday language as well as the extent to which they use a combination of the two. The study was qualitative and the methods used are observation with subsequent conversations. The purpose of the study implies that a teacher's perspective was necessary. The observed lessons and the conversations resulted in different categories of concepts which then resulted in a theory of how teachers use the different languages during the lecture. All the teachers used both mathematical and everyday language during the lecture while only a few used the two languages in combination. The study showed that teachers use both mathematical and everyday language during lectures with students, but in varying extent.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
10

Agebjörn, Jennie, and Cecilia Stolt. "Att bygga en bro mellan två språk : En språkanalys av två matematikläromedel för årskurs 3." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för svenska språket (SV), 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-49532.

Full text
Abstract:
The aim of the study is to perform a linguistic analysis of mathematics textbooks. Mathematical text exercises are built up of linguistic structures which are significant for the pupil’s understanding of text exercises. Two different mathematics textbooks for grade three are analysed: Prima matematikand Tummen upp. The aim is to investigate how text exercises in mathematics textbooks are linguistically structured. The study analyses the style, form and content of the text and its relation to the reader. The result shows that the content of the text exercises is close to the pupil’s everyday reality, which ensures a close and strong relationship between the writer and the reader. Something which can entail difficulties for reading comprehension, however, is that the form consists of meaning-bearing mathematical terms which it can be difficult to relate to. Since the mathematical language and the everyday Swedish language meet in text exercises, it is important that they interact well with each other.
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
More sources

Conference papers on the topic "Vardagligt språk"

1

Gustafsson, Agnes, and Matilda Lundén. "Diginär: Digital exkludering av äldre." In SLM ONLINE: Projektarbeten från kandidatprogrammet Språk, litteratur och medier. Linköping University Electronic Press, 2020. http://dx.doi.org/10.3384/wcc28/diginar.

Full text
Abstract:
Om oss Vi som driver diginär heter Agnes Gustafsson och Matilda Lundén och vi är två studenter på Linköpings universitet som läser sista terminen på kandidatprogrammet “Språk, litteratur och medier”. Diginär är resultatet av ett projekt där vi fick i uppgift att lyfta ett aktuellt ämne i dagens samhälle. Som vi nämnt i några av våra texter så känner vi att detta är ett problem som är svårt för de berörda att lyfta så de själva inte rör sig på de plattformar där problemet bör diskuteras. Då vi båda har äldre personer i vår närhet som upplever digital exkludering kände vi att det var ett ämne vi vill lyfta för att hjälpa våra mor- och farföräldrar, och alla andra som riskerar att hamna utanför i samhället. Med våra texter vill vi informera och upplysa allmänheten om detta samhällsproblem så att alla får samma förutsättningar för att utföra vardagliga sysslor i vårt samhälle! Vill du veta mer om digital exkludering? Läs gärna våra texter och se vår film, eller varför inte slänga iväg en kommentar så att vi kan skapa en diskussion? Glada hälsningar, Agnes och Matilda
APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles
You might also be interested in the extended bibliographies on the topic 'Vardagligt språk' for particular source types:
Dissertations / Theses
We offer discounts on all premium plans for authors whose works are included in thematic literature selections. Contact us to get a unique promo code!

To the bibliography