Academic literature on the topic 'Vardagskunskap'

Många tror, att det enbart är de fyra räknesätten och procenträkning, som räknas till vardagsmatematiken. Det är i och för sig viktigt att ha dessa kunskaper för att kunna utföra enkla inköp i olika affärer och butiker. Men vardagslivet är fullt av andra situationer och tillfällen då dessa kunskaper inte räcker. Dagens samhälle svämmar över med information och krav på olika ställningstaganden. För att kunna hantera och förstå detta behöver man ha en kunskap bland annat i matematik.Efter en genomgång i form av en litteraturstudie, av offentliga utredningar, styrdokument, forskning och läromedel, med syftet att finna en definition om vad vardagskunskaper i matematik är, fann jag att detta inte går att definiera på ett enkelt sätt. Vad som behövs är en vidare syn på vardagsmatematik. Matematik är framförallt ett redskap som ska användas till lösningar av olika typer av frågeställningar och problem. Det är skolans uppgift att lära ut den matematik som behövs i dagens samhälle. En lärare måste kunna hantera denna uppgift. Läraren ska låta eleverna ta fram egna problem som de ska lösa med hjälp av matematiken. Som det redskap det faktiskt är även i vardagen.

Denna uppsats handlar om öppna förskolan, en verksamhet för barn och föräldrar som vissa kommuner väljer att tillhandahålla. Trots att verksamheten funnits drygt 30 år, är den sparsamt utforskad. Uppsatsarbetet har därför inriktats mot ett explorativt sökande efter olika föreställningar om öppna förskolan. Föreställningarna har på formuleringsarenan eftersökts i tryckta källor, och på realiseringsarenan genom en etnografiskt inspirerad fältstudie i två öppna förskolor. Syftet har varit att uppnå förståelse för arenornas föreställningar om öppna förskolan och hur dessa föreställningar förhåller sig till varandra. Uppsatsens teoretiska inramning utgörs av Bergers och Luckmanns teori om den sociala konstruktionen av verkligheten. Det har medfört att uppsatsen även innehåller en skildring av författarens kunskapskonstruerande. Sökandet efter föreställningar resulterade i ett möte mellan olika vardagskunskaper: Den för givet tagna kunskap som omger öppna förskolan på formuleringsarenan sätter ramar för realiseringsarenans verksamhet. Formuleringsarenans kunskap är inriktad mot bristande föräldraskap och omfattar inte behoven hos ett kompetent och resursstarkt föräldraskap. Fältstudien på realiseringsarenan visade att även de kompetenta och resursstarka föräldrarna hör till öppna förskolans besökare. Genom studien har några behov framkommit som denna föräldragrupp uttrycker. Att se bortom den traderade kunskapen om öppna förskolan är en viktig utgångspunkt för vidare utforskning, utveckling och värdering av verksamheten. Nyckelord Öppen förskola, föräldraskap, kunskapssociologi, etnografi, föreställningar, vardagskunskap.

This essay is about the open preschool, an activity for children and parents that certain municipalities choose to supply. Despite that the activity has existed more than 30 years, it has been the object of only few studies. Therefore the essay is focused on an explorative search for different conceptions of the open preschool. On the arena of formulation the conceptions of the open preschool were sought after in printed sources. On the arena of implementation the conceptions were sought after through an ethnographically inspired field study in two open preschools. The aim of the essay has been to attain understanding of the various conceptions of the open preschool on the different arenas and to understand how these conceptions relate to each other. The theoretical framing of the essay is the theory of Berger and Luckmann on the social construction of reality. Therefore the essay also contains an account of the author's own construction of knowledge. The search for conceptions resulted in a meeting between different knowledges about everyday life. A presupposed knowledge about the open preschool on the arena of formulation sets the frame for the activities on the arena of implementation. The knowledge about the open preschool on the arena of formulation is focused on the insufficient parenthood and excludes the needs of the competent and strong on parenthood. The field study on the arena of implementation showed that competent and resourceful parents also visit the open preschool. This study has shown some of the needs of this parental group. To see beyond the traditional and presupposed knowledge about the open preschool is an important starting point for further exploration, development and estimation of the activity. Key words: Open preschool, parenthood, sociology of knowledge, ethnography, conceptions, knowledge in everyday life.

Skolan har som uppdrag att förbereda eleverna för det liv de går till mötes efter studentexamen. I den nationella gymnasieskolan kommer alla elever i kontakt med matematik i olika utsträckning. Oavsett hur vardagen ser ut finns matematiken i flertalet situationer, dock osynlig för de flesta. Matematisk kunskap används och skapas men känns inte igen som matematik. Vardagliga sammanhang kan fungera som broar mellan inlärning och användning, men enbart om de används på rätt sätt. Den här undersökningen bygger på intervjuer med fyra gymnasieelevers uppfattningar om matematik i vardagen. Elevernas uppfattningar om vardagsmatematik analyseras samt deras resonemang kring vad de ser för nytta av matematik.

Föreliggande arbete ingår i ett större projekt av fyra enskilda arbeten om Sorgenfri industriområde. De fyra delarna är: -Brukare: Boende -Brukare: Småföretag -Fastighetsföretag -Kontinentalbanan Detta arbete lyfter fram de boendes vardagskunskap, med ansats ur ett fenomenologiskt perspektiv. De inslag som de boende prioriterar om de får vara med och planera ett nytt bostadsområde bl.a. av: -Att det finns grönstruktur och naturliga mötesplatser -Att bostadsområdet är tryggt ur både sociala och fysiska aspekter -Att det finns närservice i olika former - Att bostadsområdet anpassas så att kategoriboende ej uppstår -Att bostadsområdet har en genomströmning av människor, så att det blir en levande stadsdel Den största vikten ligger på de boende. För att få fram de boendes vardagskunskap har participatoriska metoder använts. Boendeinformanternas berättelser grundar sig på deras Lebenswelt när de för över sin nuvarande livssituation till ett eventuellt blivande bostadsområde.
This work is a part of a larger project of four separate reports with reference to Sorgenfi industry area. The four parts are as follows: -Users: Local residents -Users: Small companies -Realty Management companies -Continental Rail Line This work emphasizes the residents' everyday knowledge from a logical perspective. The residents main concerns, if they are allowed to participate in the planning of a new residential area, are: -That there are green areas and natural meeting areas. -That the residential area is safe, from both social and physical aspects. -That there is a diversity of different services nearby. -That the residential area is adjusted in the way that no categorising arises. -That the residential area has a flow of people so it becomes a dynamic area.The importance lies within the residents. Participating methods has been used to learn about the residents' Community Awareness. The residents' statements are based on their own experience of life if they transfer their present life situation to a new possible residential area.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka vilka uppfattningar elever och lärare har kring matematik. För att finna svar på syftet användes följande frågeställningar: Vad är matematik för elever? Vad är matematik för lärare? Hur kan elevers och lärares uppfattningar om vad matematik är tänkas påverka lärares undervisning och elevers lärande? För att svara på frågeställningarna användes en litteraturstudie och en empirisk studie.

Uppsatsen innehåller två huvuddelar, en litteraturstudie och en empirisk studie. Litteraturstudien presenterar tidigare forskning om vad elever och lärare uppfattar som matematik samt hur skolmatematiken ser ut och hur undervisningen i dagens skola bedrivs. I den empiriska studien ingår bland annat resultatet från den egna undersökningen som genomfördes med hjälp av kvantitativa elevenkäter och kvalitativa lärarintervjuer. Elevenkäterna genomfördes i fem klasser som består av årskurserna fyra respektive fem och 101 elever besvarade enkäten. Intervjuerna genomfördes med lärarnasom undervisar dessa fem klasser i matematik. En av lärarna har två av klasserna vilket resulterar i att fyra lärarintervjuer ligger till grund för resultatet. Enkäter och intervjuer redovisar det resultat som åskådliggör den egna undersökningen. Resultatet från litteraturstudien och den empiriska studien visar att lärare och elever har en gemensam uppfattning om vad matematik är. Både lärare och elever är medvetna om att matematiken är ett viktigt ämne som inte bara förkommer i skolundervisningen utan även finns utanför skolans väggar. Det som lärarna i min undersökning uppfattar som matematik är det som de ser som viktigt att kunna i vardagslivet medan majoriteten av eleverna sammankopplar matematik med någon känsla, till exempel att matematik är ett roligt eller tråkigt ämne. Ingen av lärarinformanterna i min undersökning har tidigare tänkt på vad matematik innebär för dem och de tror inte heller att deras elever gjort det.

Biomedicin kan betraktas som den teoretiska grenen av ämnet medicin. Inom ämnet utnyttjas kunskaper inom kemin och biologi, för att studera människokroppens uppbyggnad och funktion såväl vid hälsa som vid sjukdom. Ämnesområdet studerar också alla organisationsnivåer i människokroppen från molekyl till organism. Biomedicin undervisas inom gymnasieskolan som tillval, profilutbildning och/eller som spetsutbildning. Eftersom det ännu inte finns någon nationellt antagen kurs i biomedicin, undervisas ämnet som fördjupningskurs inom kemi och biologi. Föreliggande examensarbete har som huvudsyfte att göra en inventering av ämnet biomedicin, för att på sikt kunna utveckla en ämnesdidaktisk modell ämnad för gymnasieskolan. I arbetet redovisas resultat från en mindre empirisk undersökning avseende en kartläggning av elevernas förkunskaper och förförståelse av några centrala funktioner i människokroppen. Dessutom redovisas en inventering av såväl ämnesspecifik som didaktisk litteratur, av relevans för utformningen av den ämnesdidaktiska modellen. Innehållsmässigt föreslås undervisningen att struktureras upp i sex separata avsnitt – cellbiologi och genetik, utvecklingsbiologi, anatomi och fysiologi, mikrobiologi och immunologi, patobiologi och farmakologi. Den didaktiska delen kommer till stora delar att inkludera många av de tankar och idéer, som är utmärkande för den entreprenöriella lärandemodellen (EPL) med fokus på ett elevstyrt och processorienterat lärande.

Syftet med vår undersökning var att ta reda på hur och varför lärare använder sig av praktisk matematik i grundskolans tidigare år. Vidare har vi även undersökt vad lärare anser om läroboken och dess funktion och tittat närmare på ifall det finns stöd för praktisk matematik i styrdokumenten. Bakgrunden till vårt val av forskningsområde är för att det diskuterats mycket i media om hur undervisningen i grundskolan ska bedrivas för att så många elever som möjligt ska nå kunskapsmålen i matematik. Ett förslag som nämns är att kommunicera och praktisera matematiken och inte bara använda sig av läroböcker. Vi intervjuade tre lärare och observerade vid två olika undervisningstillfällen för att ta reda på hur lärare tycker och tänker kring praktisk matematik. Vidare har vi granskat olika styrdokument för att se vilka riktlinjer som finns och ifall det där finns stöd för praktisk matematik där. Vi finner att lärarna i undersökningen till stor del arbetar med ett varierat undervisningsinnehåll där eleverna tillåts att göra och praktiskt arbeta in sin kunskap och där kärnan hela tiden är att koppla till barnens egen verklighet. Sättet att använda sig av lärobok i matematikundervisning varierar allt mellan att inte använda den alls till att ha den som stöd för sin undervisning.

Lärande kan ses som en livslång process där vi konstruerar oss en världsbild i relation till världen och andra människor. I skolan möter vi människor med andra synsätt och föreställningar och vi möter också skolkunskaper som skiljer sig från våra vardagskunskaper. Inte minst i de naturorienterade ämnena kan mötet innebära en sådan krock och därför framstå som både främmande och skrämmande för många elever. Om skolans sätt att introducera naturvetenskapen blir för avlägsen elevens vardagskunskaper finns en risk att eleven endast lär sig begrepp och utvecklar ett kunnande om fenomen utan att kunna ge dessa ett sammanhang.

Syftet med detta arbete är att undersöka hur några naturvetenskapliga begrepp introduceras i några centrala läroböcker i fysik, inom området elektricitet, samt vilken mening de ges. Vi vill därefter undersöka vilken mening elever ger dessa begrepp. Vi har utfört en intervju med ett fåtal elever och avser därför inte att göra några generaliseringar med vårt arbete utan ambitionen är att föra en diskussion om vad elevers vardagskunskaper kan innebära.

Resultatet visar att elevernas uppfattningar om begreppen i elektricitet ofta skiljer sig från den mening som finns i läroboken. Eleverna använder sig visserligen, till viss del, av ett naturvetenskapligt språkbruk, men det är ett mycket fragmenterat språkbruk där de blandar ihop begreppen med ett vardagligt språkbruk när det naturvetenskapliga inte räcker till.