Dissertations / Theses: 'Vårdande relation'

1

Andersson, Kristoffer, and Emmie Jarlekrans. "Kommunikativa förutsättningar för en vårdande relation." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-381977.

Full text

Abstract:

Background: In the post-operative phase, the patient's ability to communicate is impaired. The postoperative patient is therefore in great need of that the information given is being individually adapted. Objectives: The aim of this study was to investigate communicative barriers and facilitating factors between the nurse and the patient in postoperative care and to describe areas of improvement. Methods: Literature study consisting of 12 qualitative scientific original articles focusing on communication between the nurse and the patient in postoperative care and the patient's communicative needs and the nurse's approach to this. Findings: The literature study showed that barriers like stressful working conditions led to short or no communication between the nurse and the patient, and that the postoperative care time thereby was prolonged. Different language, dialects, gender, cultural beliefs and socio-economic backgrounds meant that the information from the nurses was not perceived - or interpreted correctly - and that the time spent developing the message increased the workload. Patients who took an interest in their treatment and asked questions, acted as a positive facilitator. In by doing this, the patients increased the likelihood of being helped and communicated with by the nurses. Conclusion: The result of the literature study shows that an established clear communicative interaction between the nurse and the patient, with individualized care, could be perceived by the patient as just as important and desirable as a quick recovery from illness.
Bakgrund: I det postoperativa skedet är patientens förmåga att kommunicera nedsatt. Den postoperativa patienten är därför i stort behov av att informationen som ges är individanpassad. Syfte: Syftet var att undersöka kommunikativa barriärer och underlättande faktorer mellan sjuksköterskan och patienten i postoperativ vård samt beskriva förbättringsområden. Metod: Litteraturstudie bestående av 12 stycken kvalitativa vetenskapliga originalartiklar med fokus på kommunikation mellan sjuksköterskan och patienten i postoperativ vård samt patientens kommunikativa behov och sjuksköterskans förhållningssätt till detta. Resultat: Litteraturstudien visade på att barriärer likt stressiga arbetsförhållanden ledde till kort eller ingen kommunikation mellan sjuksköterskan och patienten samt att den postoperativa vårdtiden därigenom blev förlängd. Olika modersmål, dialekt, kön, kulturell övertygelse och socioekonomisk bakgrund gjorde att informationen från sjuksköterskorna ej uppfattades- eller tolkades korrekt samt att tiden lagd på att få fram budskapet ökade arbetsbördan. Vad som agerade underlättande var patienter som själva var framåt och frågade om sin behandling. Detta resulterade i att dessa patienter fick hjälp samt ökade sannolikheten för kommunikation med sjuksköterskorna. Slutsats: Resultatet av litteraturstudien visade att ett etablerat tydligt kommunikativt samspel mellan sjuksköterskan och patienten, med individanpassad vård, kunde av patienten upplevas som lika viktigt och önskvärt som ett snabbt tillfrisknande från sjukdom.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

2

Lindquist, Victoria, and Lars Nilsson. "Att skapa en vårdande relation : operationssjuksköterskors erfarenheter." Thesis, Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-19701.

Full text

Abstract:

Vår frågeställning har varit vilka erfarenheter operationssjuksköterskor har om hur de skapar en vårdande relation. Begreppet vårdande relation har som utgångspunkt att man genom att lindra patientens lidande når en relation som är vårdande. En vårdrelation kan vara vårdande eller icke-vårdande, men en vårdande relation kan inte vara icke-vårdande. Stora svårigheter att skapa en vårdande relation som operationssjuksköterska råder idag på operationsavdelningar. För att besvara syftet valdes en kvalitativ ansats med öppna intervjuer som analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Sex operationssjuksköterskor intervjuades vid tre olika sjukhus i södra Sverige. Två olika domäner framstod ur materialet, nämligen patientfokuserade vårdhandlingar och icke patientfokuserade vårdhandlingar. Inom denna grova uppdelning av data uppstod flera kategorier som förtydligar operationssjuksköterskors erfarenheter av hur de skapar en vårdande relation med sin patient. Resultatet visar att operationssjuksköterskorna kunde nå en vårdande relation genom omsorg, ansning, tillit, ansvar, samspel och bekräftelse. Dock fanns även tillfällen då operationssjuksköterskor återberättade skapandet av en vårdande relation genom indirekta vårdhandlingar eller som icke patientfokuserade vårdhandlingar. Möjligheterna operationssjuksköterskan ges att interagera med sin patient och kunna skapa en vårdande relation varierar stort. Organisatoriska hinder behöver övervinnas för att utvecklandet av en vårdande relation skall kunna skapas. Vi anser även att diskussion och reflektion angående etiska aspekter i patientvården för operationssjuksköterskor är viktig. Det medicintekniska kravet är stort på operationssjuksköterskan idag. Det är dock viktigt att hon ges möjligheter att bevara omvårdnadskompetensen. Operationssjuksköterskans eget ansvar att interagera med patienten och tillvarata samt utveckla sin vårdvetenskapliga kompetens är också viktig, inte minst för att minska patienters lidande och undvika vårdlidande.
Program: Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot operationssjukvård

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

3

Birtic, Martin, and Emma Olsson. "Sjuksköterskan och patienten med schizofreni : En vårdande relation." Thesis, University of Skövde, School of Life Sciences, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:his:diva-1081.

Full text

Abstract:

Patienter som har diagnosen schizofreni är inte unikt samlade inom den psykiatriska vården utan finns inom alla vårdspecialiteter. En viktig del av omvårdnadsarbetet hos de sjuksköterskor vilka möter dessa patienter är etablerandet av en vårdande relation med dem. Det är i denna relation som omvårdnaden tillämpas. Syftet med studien var att sammanställa och belysa forskning som beskriver sjuksköterskans vårdrelation med en patient som har diagnosen schizofreni. I en systematisk litteraturstudie granskades och analyserades åtta vetenskapliga artiklar vilket resulterade i tre huvudteman relaterade till vårdrelationen: ´etablera en vårdande relation´, ´främjar utvecklingen av vårdrelationen´ samt ´hämmar utvecklingen av vårdrelationen´. Innehållet i dessa teman framhäver att vårdrelationen är ett komplex fenomen bestående av många aspekter. Genom en förståelse utav dessa aspekters proportioner samt påverkan kan de utav sjuksköterskor ägnas medvetna åtgärder i syfte att stärka relationen till patienten och öka kvaliteten på omvårdnaden.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

4

Gyllhag, Filip, and Ronja Jansson. "Vårdande vid psykisk ohälsa : En litteraturstudie om sjuksköterskors upplevelser." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för hälsa, vård och välfärd, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-39534.

Full text

Abstract:

Bakgrund: Närstående till patienter med psykisk ohälsa och patienter med psykisk ohälsa upplever att det är svårt att få god vård. Bristande kommunikation var en del som gjorde vårdandet sämre. Patienter upplever sig kränkta eller diskriminerade av vården. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter med psykisk ohälsa. Metod: Systematisk litteraturstudie enligt Evans (2002), där 12 kvalitativa vårdvetenskapliga artiklar har analyserats med en beskrivande ansats. Resultat: Sjuksköterskor upplevde att kommunikation var viktigt inom vårdandet, även relationer var viktiga, både till patienter och till patienters närstående. Att upprätthålla en god relation och god kommunikation var delar sjuksköterskor upplevde som svåra, om det inte lyckades kunde sjuksköterskor uppleva att de misslyckats med vårdandet. Slutsats: Sjuksköterskor upplevde att kommunikation och att skapa en relation är viktigt mellan sjuksköterskor och patienter för att vårdandet ska ge förutsättningar för en god vård. Lyckades in en relation skapas upplevde sjuksköterskor ofta att vårdandet misslyckades. Viktigt var även att närstående som ville vara delaktiga i vårdandet tilläts vara involverade för det kunde gynna vårdandet. Bemötandet sjuksköterskor ger kan således ses som en grundläggande del som behöver förbättras för att vårdandet ska upplevas bättre för alla involverade parter.
Background: Relatives to patients with mental illness and patients with mental illness experience that it’s hard to get proper healthcare. Lack of communication was a part of the issues that made the healthcare worse. Patients expressed being discriminated against by the healthcare. Aim: To explore nurse’s experiences of working with mental health patients. Method: Systematic literature review with a descriptive synthesis following Evans (2002), twelve qualitative research articles were analysed with an inductive approach. Result: Nurses experienced that communication was an important part of the care, relations were also an important part for the healthcare, both to patients and to relatives of the patient. If this didn’t occur nurses would experience that the healthcare had failed. Conclusion: Nurses experienced that communication and creating relationships between patients was monumental for the outcome to be good. Did this not succeed, nurses felt that they’d failed. It was also important that relatives of the patient could get involved in the healthcare, since it could benefit the recovery of the patient. How nurses treated both patients and relatives were then a good start in getting improvements for how the treatment could be improved for everyone.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

5

Back-Kisa, Camilla, and Ulrika Westerling. "Vårdande relationer med föräldrar på vårdcentral : Distriktssköterskors erfarenheter." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för hälsa, vård och välfärd, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-35038.

Full text

Abstract:

Bakgrund: I Sverige ska vårdcentraler erbjuda grundläggande vård vid behov till alla samhällsmedlemmar. Vårdcentraler kan vara de första instanser föräldrar kontaktar när hälsoproblem uppstår hos deras barn. Föräldrar har en central roll i sina sjuka barns liv. Deras delaktighet vid vårdsituationer är betydande för att barn ska känna sig trygga. Tryggheten stärks av en förtroendefull relation mellan förälder, barn och vårdpersonal. Syfte: Att beskriva distriktssköterskors erfarenheter av vårdande relationer med föräldrar på vårdcentral. Metod: Semistrukturerade intervjuer med induktiv ansats. Datamaterialet bestod av tio individuella intervjuer med distriktssköterskor på vårdcentral. Analysen utfördes med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultat: I analysen framkom att distriktssköterskor arbetar för att främja den vårdande relationen genom att möta föräldrar, att stödja föräldrar samt att verka för en trepartsrelation. Slutsats: Distriktssköterskors erfarenhet av den vårdande relationen med föräldrar på vårdcentral innebär att möta föräldrar antingen genom fysiskt möte eller i telefonrådgivning. Det framkommer att det finns en komplexitet i mötet med föräldrar som påverkar utfallet av den vårdande relationen. Om en vårdande relation etableras främjas samarbetet vilket stärker föräldrarna till att utföra egenvård.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

6

Andersson, Stefan, and Romin Sara Törnlöf. "Vårdande möte i omvårdnaden av personer med demenssjukdom." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för hälso- och vårdvetenskap, HV, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-9909.

Full text

Abstract:

Personer med måttlig eller svår demenssjukdom förmedlar känslor, tankar och behov utifrån nedsatt kognitiv och emotionell förmåga. Då sjukdomen innebär annorlunda kommunikation och uttryck försvåras samspelet med vårdaren vilket kan minska välbefinnande och öka lidande. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa hur sjuksköterskan kan stödja demenssjuka personers upplevelser av identitet, integritet och välbefinnande. Sökningar av artiklar gjordes i databasen Cinahl och kvalitetsgranskningen resulterade i att sju artiklar inkluderades i studien. Artiklarna analyserades med kvalitativ innehållsanalys. I resultatet framkom det vårdande mötet som gränsöverskridande samband av fem teman. Kärnan bestod i att bjuda in och närvara som grund för bekräftelse vilken länkades samman med fyra överlappande teman. Dessa var att främja för identitet och integritet, att återkoppla för historiskt sammanhang mot tidigare rollidentitet, att sörja för meningsfullhet genom samvaro och interaktion och att skydda mot utsatthet och sårbarhet. Författarnas slutsats var att det vårdande mötet gav upplevelser av glädje, humor, ökad funktion samt upplevelse av identitet, integritet, välbefinnande och minskat lidande.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

7

Nord, Jenny, and Lisi Perband. "Lidande och vårdande i livets slutskede : En litteraturöversikt." Thesis, Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-8704.

Full text

Abstract:

Många människor drabbas varje år av en obotlig sjukdom och kan komma till ett stadium där de vårdas i livet slutskede. Den förändrade tillvaron som människor erfar som sjukdomen orsakar kan medföra en sårbarhet och ett beroende av sin omgivning. Detta kan leda till ett sjukdoms- eller vårdlidande. Syfte var att undersöka hur patienten upplever lidande i livets slutskede och hur sjuksköterskan kan lindra patientens lidande. Metod som valdes var en litteraturöversikt, där tretton kvalitativa artiklar och en kvantitativ artikel granskades och analyserades. Analysmetod utgick ifrån Fribergs modell (2012). Fyra teman skapades utifrån den analyserade datan: upplevelser av lidande, rätten att bestämma över sitt eget liv, vikten av en vårdande relation och existentiella frågor och behov av stöd. Resultatet visar hur patienterna upplevde sitt lidande i livets slutskede och hur sjuksköterskorna kunde påverka patienternas välbefinnande och lindra lidandet. Detta genom sjuksköterskornas förhållningsätt, stöd och genom ömsesidig kommunikation utifrån den vårdande relationen.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

8

Blomberg, Klara. "Vårdande samtal i psykiatrisk vård ur sjuksköterskors perspektiv : en intervjustudie." Thesis, Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap, 2014. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:esh:diva-3736.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

9

Karjalainen, Annikka. "Den mellanmänskliga relationen i vården : en ömsesidig relation?" Thesis, Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap, 2010. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:esh:diva-727.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

10

Alexandersson, Annika, and Ylva Wallentin. "”Hur ska jag möta dig så att du vill möta mig igen?” : Distriktssköterskors erfarenheter av det vårdande mötet med personer med demenssjukdom." Thesis, Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-306.

Full text

Abstract:

Demenssjukdom är vanligt förekommande inom distriktsjukvård. Tidigare forskning om demenssjukdom har framförallt inriktat sig på arbetsmetoder i vården. Sjuksköterskors upplevelser av det vårdande mötet och samtalet med personer med demenssjukdom är fortfarande relativt obeforskat. Att kunna sätta sig in och förstå livsvärlden hos en person med kognitiv svikt kräver stor kunskap och lyhördhet hos distriktssköterskan. Om förståelse inte finns för sjukdomens konsekvenser och hur det nära mötet kan skapas minskar sannolikheten för att distriktsköterskan skall kunna ha ett vårdande möte eller samtal. Syftet med studien är att öka förståelsen för det vårdande mötet och samtalet med personer med demenssjukdom. Att beskriva hur distriktssköterskor upplever mötet och samtalet med dessa personer samt hur det vårdande samtalet kan ge förutsättningar för att närma sig personens livsvärld. Fyra distriktssköterskor och fyra sjuksköterskor i fyra olika kommuner verksamma inom kommunal hälso- och sjukvård intervjuades. Metoden var kvalitativ med fenomenologisk inriktning och livsvärldsfokus. De transkriberade texterna har analyserats med innebördsanalys. Fem olika teman framträdde: att se personen bakom sjukdomen, visa förståelse för personens verklighet, att skapa en nära relation, personliga resurser som möjliggör det vårdande samtalet och det positiva mötet skapar kraft. Resultatet visar att för att kunna ha det vårdande mötet och samtalet behöver distriktssköterskan närma sig personens livsvärld och se personen bakom sjukdomsdiagnosen. För ett ömsesidigt möte och en nära relation behöver distriktssköterskan visa förståelse samt bekräfta de upplevelser och känslor som personen uttrycker. Att ha kunskap om de kommunikativa begränsningar som demenssjukdom innebär, samt en förståelse för hur det vårdande mötet kan minska konsekvenser av dessa begränsningar, är av stor vikt för distriktssköterskan. Vidare visade det sig att personliga resurser såsom humor och glädje kan användas och stärka relationen mellan personen med demenssjukdom och distriktssköterskan.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

11

Liljeroos, Maria. "Samtal om hjärtat : Det vårdande samtalet och dess innebörd för patienter drabbade av hjärtinfarkt." Thesis, Mälardalen University, School of Health, Care and Social Welfare, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-1265.

Full text

Abstract:

Att ena dagen vara frisk och mitt i livet och nästa dag drabbas av akut och allvarlig sjukdom leder för patienten till en känsla av kaos. Under vårdtiden ska sjuksköterskan hjälpa patienten genom detta kaos och förbereda patienten för att lämna sjukhuset och fortsätta med sitt liv. Detta görs genom vårdande samtal som syftar till att informera om sjukdomen, riskfaktorer och livsstilsförändringar. Samtalen har också en stödjande funktion.

Syftet med examensarbetet är att utifrån hjärtinfarktpatienters upplevelser beskriva innebörden av det vårdande samtalet med sjuksköterskan. Det teoretiska perspektivet är det vårdande samtalet. Data utgörs av intervjuer med tio hjärtinfarktpatienter cirka två veckor efter utskrivningen. Lindseth och Norbergs (2004) fenomenologiska hermeneutiska metod användes vid analysen av berättelserna. Resultatet visar att samtalen innebär en möjlighet för patienten att få kunskap om sjukdomen men för att samtalet ska hjälpa patienten vidare kan det inte standardiseras utan det måste fördjupas. Patienten måste få känna att sjuksköterskan har tid att lyssna och vara närvarande för att delaktighet ska uppnås. Först då kan samtalet djupna och få den vårdande innebörd som är så viktig för patienten.

That one day be healthy and in the middle of the life and the next day suffering from acute and severe illness leads for the patient to a sense of chaos. During the time at the hospital the nurse will help the patient through this chaos and prepare the patient to leave hospital and get on with his life. This is done through caring conversation, which aims to provide information on the disease, risk factors and lifestyle changes. The caring conversations also have a supporting role.

The aim of the study is to, on the basis of the heart infarction patient’s perspective, describe the meaning of nurse’s conversation. The frame is the caring conversation. Data consists of interviews with ten heart infarction-patients two weeks after discharge from the hospital. The methodological approach was phenomenological- hermeneutic as described by Lindseth and Norberg (2004). The result showed that the conversation means an opportunity for the patient to get knowledge about the disease, but the conversation can not be standardized if the patient should get help to get on with his life. The patient must feel that the nurse have time to listen, being present and involve the patient in the conversation. At that time, and not before that, the conversation turns to the caring conversation that means so much for the patient’s recovery.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

12

Larsson, Malin, and Malin Smedman. "Att vårda patienten som lider av narkotikarelaterat missbruk : En litteraturstudie ur sjuksköterskans perspektiv." Thesis, Röda Korsets Högskola, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:rkh:diva-1623.

Full text

Abstract:

Bakgrund: Vårdrelationen mellan sjuksköterskan och den patient hen vårdar är dynamisk och tillit är en integrerad del i utvecklingen av förbindelsen. I skapandet av denna förbindelse, förklarad av Halldórsdóttir (1996) som ”bron”, kan hinder uppstå vilka hämmar utvecklingen och istället skapar det som Halldórsdóttir beskriver som en ”vägg”. Den komplexa bilden av personer som lider av missbruksproblematik och narkotikaberoende involverar samhällets stigmatisering, utanförskap samt fysisk och psykisk ohälsa relaterat till beroendet. Behandling av beroende involverar främst återfallsprevention och liknande annan långvarig ohälsa återkommer ofta symptomen vid uppehåll av behandlingen. Syfte: Syftet var att belysa sjuksköterskans upplevelse av att vårda patienter med narkotikarelaterad missbruksproblematik. Metod: Allmän litteraturöversikt, bestående av elva artiklar varav åtta var med kvalitativ ansats, en artikel med kvantitativ ansats och två med mixad metod genomfördes. Resultat: Sex teman identifierades: Verkligheten kontra viljan att ge god vård, Att vara rädd för patienten, Att misstro patienten, Förståelse och fördomar, Kunskapens påverkan, Patientens destruktiva beteende. Slutsats: Hinder som kan hämma en konstruktiv vårdrelation och skapa ”väggar” i Halldórsdóttirs mening har identifierats. Mängden erfarenhet sjuksköterskorna hade av patientgruppen påverkade deras attityder. En kunskapsbrist om patientgruppen hos sjuksköterskorna samt avsaknad av tid för att utveckla vårdrelationen till patienten identifierades. Klinisk betydelse: Förhoppningen är att få läsaren att reflektera över den egna upplevelsen i vården av denna patientgrupp för att inspirera till personlig och professionell utveckling. Kommer sjuksköterskan sträva mot denna utveckling skulle detta kunna leda till en förbättring i vården av patientgruppen.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

13

Alexandersson, Linn, and Stina Karlsson. "Sjuksköterskans upplevelser av att vårda patienter som inte talar svenska : En kvalitativ intervjustudie." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för hälso- och vårdvetenskap (HV), 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-59769.

Full text

Abstract:

Bakgrund: Eftersom en ökad invandring råder i Sverige, vilket medför att fler icke svensktalande patienter söker sig till sjukvården, ställs höga krav på integrering i svensk sjukvård. Den språkbarriär som uppstår kring dessa patienter gör att god vård med målet att främja hälsa och lindra lidande försvåras. Sjuksköterskan har i sin yrkesroll flera lagar och riktlinjer att förhålla sig till. När det uppstår hinder för en god vård blir det svårt att förhålla sig till dessa och därmed brister patientsäkerheten. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskans upplevelser av att vårda patienter som inte talar svenska. Metod: Studien var en kvalitativ intervjustudie. Datainsamling skedde genom intervjuer med sex kvinnliga sjuksköterskor. Materialet analyserades utifrån en kvalitativ manifest innehållsanalys (Granheim & Lundman, 2004). Resultat: Två huvudkategorier med totalt fem underkategorier utgjorde studiens resultat. EN ICKE VÅRDANDE RELATION (Kommunaktionshinder mellan sjuksköterska och patient, Försök till vårdande). MINSKAD DELAKTIGHET FÖR PATIENTEN (Användning av formell tolk, Användning av informell tolk, Ett vårdande förhållningssätt). Slutsats: Det framkommer av studien att sjuksköterskor i nuläget har svårt att följa flera av de lagar och riktlinjer som ligger till grund för sjuksköterskeprofessionen och som skapar förutsättningar för en patientsäker vård. Att sträva efter att ge en mer likvärdig vård till en patient som inte talar svenska är en svår och energikrävande process för sjuksköterskan. Några av alla de fördelar det för med sig är dock ökad delaktighet, ökad patientsäkerhet och minskat lidande för patienten.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

14

Söderberg, Malin, and Frida Petersson. "SJUKSKÖTERSKANS UPPLEVELSE AV PATIENTENS DELAKTIGHET I VÅRDEN NÄR PATIENTEN TALAR ETT FRÄMMANDE SPRÅK : En intervjustudie." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för hälso- och vårdvetenskap (HV), 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-53042.

Full text

Abstract:

SAMMANFATTNING Bakgrund: Idag talas en rad olika språk i Sverige. Att inte tala samma språk gör situationen i sjukvården komplex. Det främmande språket bidrar till svårigheter för sjukvårdspersonal och patient att kommunicera med varandra. Syfte: Syftet var att undersöka sjuksköterskans upplevelse av patientens delaktighet i vården när patienten talar ett främmande språk. Metod: En kvalitativ metod användes och datainsamling skedde genom intervjuer med sju sjuksköterskor. Materialet analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet belyser att sjuksköterskorna upplever att det finns hinder för delaktigheten såsom språkbarriären mellan sjuksköterskan och patienten och de kulturella skillnader som föreligger. Även osäkerheten med en tredje part i mötet utgör ett hinder för delaktigheten. Samtidigt som det finns hinder finns det även resurser för att möjliggöra delaktighet. Tolken är viktig och fungerar som en förmedlare mellan sjuksköterskan och patienten. Sjuksköterskans förhållningssätt är även viktigt för att patienten ska få möjlighet att vara delaktig i sin vård. Slutsats: Det är svårt för sjuksköterskan att få patienter med främmande språk delaktiga i sin vård. Mötet med patienter som talar ett främmande språk är tidskrävande och som sjuksköterska är det viktigt att ta sig tiden för att få patienten delaktig och på så vis främja patientens hälsa och välbefinnande.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

15

Kohbarg, Lena, and Victoria Larsson. "Intresse och närvaro : Patienters upplevelser av sjuksköterskans närvaro i vårdandet." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för hälsa, vård och välfärd, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-28320.

Full text

Abstract:

Background: Research shows that the nurse’s presence has a great significance for the relationship between patient and nurse. By this, the nurse can gain a greater understanding for the patient’s situation and thus have an opportunity to influence the patient’s health processes. Problem: Today’s focus on the technology and lack of time in healthcare can create a stress which can make it more difficult for the nurse to prove presence to the patient. Aim: To describe patients’ experiences of the nurse’s presence in healthcare. Method: A qualitative approach, where Evans descriptive synthesis has been used. Eleven previously published qualitative, caring science, articles has been used in the synthesis. Results: The synthesis revealed two themes. The theme Experiences of presence is described in the two subthemes: Experiences of a good relationship and Experiences of safety and trust. The theme Experiences of lack of presence is described in the two themes: Experiences of poor treatment and Experiences of disinterest. Conclusion: The conclusion of this paper is that nurse’s presence has a great significance for the patient. When the nurse has been present the patient’s needs were shown more clearly, and the patient’s need also could be satisfied. If the nurse instead showed lack of presence the patient felt like not being seen and experienced feelings like anger and frustration. All this at the same time as the patient experienced the nurse as uninterested.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

16

Arons, Elin, and My Slagarp. "Patienten och den nyutexaminerade sjuksköterskan : - förutsättningar och hinder för en vårdande relation i somatisk slutenvård." Thesis, Uppsala universitet, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-315907.

Full text

Abstract:

Bakgrund: Genom en vårdande relation vinner sjuksköterskan patientens tillit. Skapandet av denna relation ser olika ut varje gång och kräver anpassning efter patient och situation. Syfte: Undersöka förutsättningar samt hinder för en vårdande relation mellan patienten och den nyutexaminerade sjuksköterskan i somatisk slutenvård. Metod: Studien är en kvalitativ deskriptiv intervjustudie, med semi-strukturerade intervjuer som följde en intervjuguide. Åtta sjuksköterskor rekryterades via snöbollsurval. Datan analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Förutsättningarna för att en vårdande relation skulle skapas var bland annat att det fanns tillräckligt med tid, att sjuksköterskan hade en empatisk personlighet, ett personcentrerat förhållningssätt och att patienten hade intresse av att bygga en relation. Det som kunde förhindra den vårdande relationen var bristande kontinuitet, stressig miljö, bristande kommunikation, bristande förtroende från patienten eller om patienten var instabil eller kognitivt nedsatt. Slutsats: Brist på erfarenhet gjorde det svårt för sjuksköterskorna att skapa vårdande relationer. Då sjuksköterskorna upplevde att de hade stöd från kollegor minskade stressen, vilket gjorde det lättare att tidigare lära sig skapa vårdande relationer. Vidare forskning behövs för att undersöka vad för stöd nyutexaminerade behöver för att underlätta skapandet av vårdande relationer i början av sina yrkesliv.
Background: Nurses gains patients trust through caring relationships. The relation-building process is different each time and demand adjustments to the patient and the situation. Aim: To explore the preconditions and barriers to create caring relationships, among newly graduated nurses in somatic inpatient. Methods: The study is a qualitative descriptive interview study, with semi-structured interviews, following an interview guide. Eight nurses were recruited through snowball selection. Data was analysed with qualitative content analysis. Results: Conditions needed to create caring relationships were, among others, the access of time, that the nurse had an empathetic personality, a person-centered approach and that the patient had an interest in the relationship. Factors that challenged the caring relationship were lack of continuity, stressful environment, lack of communication, lack of trust from the patient or if the patient were instable or had a cognitive impairment. Conclusions: Lack of experience made it difficult to establish caring relationships. God support from colleges decreased stress among the nurses, which made it easier to create caring relationships. Further research of what kind of support that is needed among newly examined nurses to facilitate caring relationships is needed.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

17

Torstensson, Susann, and Michael Ericson. "Den vårdande relationen till patienter med självskadebeteende : en intervjustudie ur ett sjuksköterskeperspektiv." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för hälso- och vårdvetenskap (HV), 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-65943.

Full text

Abstract:

Introduktion: Inom den allmänpsykiatriska vården är patienter med självskadebeteende vanligt förekommande. Dessa patienter har ofta olika diagnoser som påverkar patienternas dagliga liv, vilket kan göra att det finna olika faktorer som har betydelse för hur den vårdande relationen skapas. Detta gör också att det ställs högre krav på sjuksköterskor som arbetar med dessa patienter. Syfte: Syftet är att belysa hur allmänsjuksköterskor inom den psykiatriska vården skapar en vårdande relation till patienter med självskadebeteende. Metod: Studien är en kvalitativ intervjustudie. Genom att genomföra intervjuer med allmänsjuksköterskor har vi fått ta del av sjuksköterskornas upplevelser, tankar, åsikter och personliga erfarenheter av patienter med självskadebeteende och hur en vårdande relation skapas med dem. Resultat: Resultatet presenteras i tre kategorier som är av stor betydelse för hur en vårdande relation till patienter med självskadebeteende skapas: sjuksköterskans förhållningssätt, sjuksköterskornas upplevelser av patienterna och kompetensutveckling. Slutsats: Ur sjuksköterskors perspektiv är ett öppet förhållningssätt till patienten en förutsättning för att skapa en vårdande relation. Grunden i relationen handlar även om trygghet och tillit. Enligt sjuksköterskorna är reflektion i arbetsgrupp och vidare utbildning i kontext viktiga för att kunna möta behov från patienter med självskadebeteende.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

18

Sabina, Ostrvica, and Svensson Ebba. "Att skapa en vårdande relation till patienter med antisocial personlighetsstörning : En kvalitativ intervjustudie ur sjuksköterskans perspektiv." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för hälso- och vårdvetenskap (HV), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-100732.

Full text

Abstract:

Bakgrund: Personer med antisocial personlighetsstörning karakteriseras av ett varaktigt och djupgående mönster av bristande empati, manipulativt och impulsivt beteende samt kränkningar av andra människors rättigheter, ofta utan att känna skuldkänslor. Deras beteende är komplext och medför utmaningar för sjuksköterskan och skapandet av en vårdande relation. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskans upplevelse av att skapa en vårdande relation till patienter med antisocial personlighetsstörning.Metod: En kvalitativ intervjustudie baserad på sex intervjuer med sjuksköterskor inom psykiatrin. Materialet transkriberades och analyserades genom en manifest innehållsanalys. Resultat: Det framkommer i resultatet att det är en utmaning för sjuksköterskan att skapa en vårdande relation till patienter med antisocial personlighetsstörning, eftersom de anses vara opålitliga och ha bristande förståelse för andra människor. Sjuksköterskan behöver vara professionell i sin yrkesroll genom att vara ihärdig och uppriktig gentemot patienten, samt ha kännedom kring patientens utmanande beteende. Vidare framkommer vikten av att låta patienten vara delaktig i vården samt betydelsen av enad personalgrupp för att främja den vårdande relationen. Slutsats: Det ställs höga krav på professionalitet hos sjuksköterskan. Sjuksköterskans engagemang och förståelse för patienten är avgörande. Genom att sjuksköterskan tillämpar öppenhet och följsamhet gentemot patienten kan livsvärlden bekräftas, vilket är betydelsefullt för skapandet av den vårdande relationen.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

19

Romero, Massú Nicole, and Moa Vållberg. "Ett komplext vårdande : -Sjuksköterskors erfarenheter av att vårda personer med diabetes." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för hälsa, vård och välfärd, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-48760.

Full text

Abstract:

Sammanfattning Bakgrund: Personer som drabbats av diabetes har ökat under de senaste decennierna. Fler sjuksköterskor kommer behöva evidensbaserad kunskap om hur de vårdar dessa personer på bästa sätt. Tidigare forskning visade patienters- och anhörigas erfarenheter av diabetessjukdomen samt diabetesvården. Då återstod frågan vad sjuksköterskor hade för erfarenheter av att vårda personer med diabetes. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att vårda personer som drabbats av diabetes. Metod: Systematisk litteraturstudie med beskrivande syntes enligt Evans (2002) med en induktiv ansats. Resultat: Sjuksköterskors erfarenheter beskrevs i två teman med fyra tillhörande subteman. Första temat var att vårda utifrån den unika människan med subteman, att stötta patienten till egenvård samt att arbeta med en komplex vård kring patienten. Andra temat var att inte ha förutsättningar för att ge god vård med subteman, att inte ha tid och kompetens samt att generalisera och inneha en maktposition. Slutsats: För att vårda den växande populationen av personer med diabetes på bästa möjliga sätt, visade detta examensarbete bland annat att sjuksköterskor bör beakta patienters självbestämmanderätt, samt att sjuksköterskor bör vårda mer personcentrerat.
Abstract Background: Number of people affected by diabetes has increased during the past decades. Numerous nurses will be needing evidence-based knowledge of how to care for these people in the best way. Previous research has shown patients 'and relatives' experiences of diabetes and diabetes care. The question of what experiences nurses had of caring for diabetics remained. Aim: To describe nurses’ experiences of caring for people who suffer from diabetes. Method: Systematic literature study with descriptive synthesis according to Evans (2002) with an inductive approach. Results: Nurses' experiences were described in two themes with four subthemes. The first theme was to care for the unique human, with subthemes, to support the patient to self-care and to work with a complex care around the patient. The second theme was not to have the conditions to provide good care with subthemes, not to have time and competence a long with to generalize and hold a power position. Conclusion: To facilitate the best care for the growing population of diabetics, this degree project showed, for instance, that nurses should both consider patients' self-determination rights and apply more person-centred care.

Sjuksköterskeprogrammet

Kurs: Examensarbete i vårdvetenskap med inriktning mot omvårdnad.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

20

Linus, Ottosson, and Turfors Isabell. "Dialyssjuksköterskans erfarenheter av relationer till patienter som genomgår dialysbehandling : En intervjustudie." Thesis, Blekinge Tekniska Högskola, Institutionen för hälsa, 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:bth-12051.

Full text

Abstract:

Bakgrund: Det är många patienter i världens som lider av njursvikt. Vissa av dessa patienter genomgår hemodialysbehandling på en dialysavdelning och träffar samma sjuksköterska under lång tid. Detta öppnar upp för en vårdande relation mellan patient och sjuksköterska. Sjuksköterskornas erfarenheter av relation med patienter på en dialysavdelning är bristfälligt undersökt. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av vårdande relationer med patienter som genomgår hemodialysbehandling på en dialysavdelning. Metod: En empirisk intervjustudie med sjuksköterskor på två dialysavdelningar, på två olika sjukhus i södra Sverige. Totalt åtta sjuksköterskor intervjuades. Intervjuerna analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys inspirerad av Granheim och Lundman (2004). Resultat: Efter dataanalysen framkom ett tema, kontinuitet. Kategorierna som framkom var förutsättningar till personcentrerad vård, stärka patientens egenvård och svårt att vara professionell. Resultatet visade att sjuksköterskorna hade varierande relationer till patienterna. Kontinuiteten skapade vårdande relationer vilket bidrog till att göra vården personcentrerad och främja egenvård. Slutsats: Studien visar att kontinuiteten främjar vårdande relationer, ger möjlighet till en personcentrerad vård och är en fördel när patienten lär sig egenvård.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

21

Eriksson, Erika, and Helena Hallberg. "Gestaltning av den vårdande relationen i naturligvård, när en anhörig drabbas av Alzheimers." Thesis, Mälardalen University, School of Health, Care and Social Welfare, 2009. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-6718.

Full text

Abstract:

Bakgrund: Alzheimers sjukdom förändrar minnet hos den drabbade, detta innebär att de blir beroende av vårdande. Närstående vill oftast inte lämna dem, utan blir deras naturliga vårdare i hemmet. Detta upplevs vara en trygghet för den drabbade, då minnesstörning oftast förvärras av att flytta hemifrån. Oavsett om det handlar om naturlig vård eller professionell vård är den vårdande relationen viktigt då den lindrar lidandet. Problem: Människor drabbade av Alzheimers har svårt att uttrycka sig verbalt, något som kan förhindra att den vårdande relationen uppstår. Detta skulle kunna bidra till att deras lidande inte lindras. Syfte: Är att belysa hur den vårdande relationen gestaltas i drama, då anhörig är naturlig vårdare till en människa drabbad av Alzheimers sjukdom. Metod: En latent innehållsanalys användes för att analysera filmen ”En sång för Martin”. Resultat: I resultatet presenteras fyra teman, ”Som att spela ett spel”, ”Jag vill bara hjälpa dig”, ”Ensam fastän vi är två” och ”De heligaste löftena”, för att belysa syftet. Slutsats: Båda parter kan i den vårdande relationen växa tillsammans och finna en väg ut ur lidandet. Utan den vårdande relationens närvaro blev de ensamma i sin smärta, rädsla och oro.

Background: Alzheimer´s disease changes the memory of the sufferer, this means that they become dependent of caring. Relatives do not often want to leave them, but rather become their natural caregivers in their home. This is experienced as security for the sufferer, because moving often disturbs a memory disorder. Regardless of whether it is natural care or professional care the caring relationship is important because it relieves suffering. Problem: Human beings affected by Alzheimer's, has difficulty expressing them verbally, which may prevent a caring relationship. This could contribute that their suffering will not alleviate. Aim: To illuminate how the caring relationship shapes in drama, when a relative becomes a natural caregiver to a person suffering from Alzheimer's disease. Method: A latent content analysis was used for analyzing the movie “En sång för Martin”. Results: The results are presented in four themes, “Like playing a game”, “I just want to help you”, “Solo though we are two” and “The most sacred promises”, to illuminate the aim. Conclusion: Both parts can in the caring relationships grow together and find a way out of suffering. Without the caring relationship presence they were left alone in their pain, fear and anxiety.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

22

Vendel, Malin, and Anna Wid. "Sjuksköterskors upplevelser av vad som är vårdande i samtal med patienter." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för hälso- och vårdvetenskap (HV), 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-71415.

Full text

Abstract:

Bakgrund: Den psykiska ohälsan ökar stadigt i Sverige. Genom folkhälsomyndighetens mätningar 2016 visade resultatet att 16 procent av befolkning lider av psykisk ohälsa. Det har framkommit att genom samtal med sjuksköterska kan den som lider av psykisk ohälsa få stöd och kraft till att egna förmågor stärks. En förutsättning för att kunna ge en god vård är att skapa en god vårdrelation mellan vårdare och patient. Syfte: Syftet med denna studie är att belysa vad sjuksköterskor inom psykiatrisk öppenvård upplever som vårdande i samtal med patient. Metod: Tio semistrukturerade intervjuer har genomförts och dessa har analyserats med en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet redovisas i tre kategorierna; Att känna engagemang för patienten, som belyser vikten av att lyssna och hörsamma patientens berättelse och förstå patienten utifrån dennes livsvärld. Det framkom att ett syfte för samtalet ses som viktigt. Vidare beaktades respekten för patientens integritet och förmågan att anpassa samtalen utifrån varje enskild individ. Skapa och fördjupa relationen, handlar om att trygghet och tillit i vårdrelationen är en förutsättning för ett vårdande samtal. Vidare uttrycks att en stadigvarande kontakt är gynnsamt för relationen och samtalen. Utrymme för utveckling, belyser vikten av patientens önskemål i samtalet, och samtalet som möjlighet till förändring. Slutsats: Studien visar på att sjuksköterskor upplever det vårdande samtalet som betydelsefullt. För att lyckas med detta behövs insyn i det vårdande samtalets betydelse och att det får ta tid att lära känna patienten. Utifrån studien kan slutsatsen dras att sjuksköterskorna har en god värdegrund med patienten i fokus.
Background: Psychological ill health is steadily increasing in Sweden. By the Public Health Authority's measurements in 2016, the result showed that 16 percent of the population suffered from mental health. It has been found that through talks with a nurse, the person suffering from mental health can get support and power to strengthen his / her own abilities. A prerequisite for being able to provide a good care is to create a good care relationship between caregivers and patients. Purpose: The purpose of this study is to highlight what nurses in psychiatric outpatients experience as carers in conversation with patients. Method: Ten semi- structured interviews have been conducted and these have been analyzed with a qualitative content analysis. Results: The result is presented in three categories; To feel commitment to the patient, describing the importance of listening and hearing the patient's story and understanding the patient based on his life. It is described that a purpose of the caring communication is considered important. Respect for the patient's integrity and the ability to adapt the conversation from each individual is described. Create and deepen the relationship, be sure that safety and trust in the care relationship is a prerequisite for a caring communication. It is expressed that a constant contact is favorable to the relationship and the conversation. Space for development highlights the importance of the patient's wishes in the conversation. As well as the conversation as a possibility of change. Conclusion: The study shows that nurses experience the caring communication as significant. In order to succeed, insight into the importance of caring communication needs to be taken and that it may take time to get to know the patient. Based on the study, the conclusion can be drawn that nurses have a good value base with the patient in focus.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

23

Solberg, Anders, and Mihkel Valdre. "Professionell sorg : En deskriptiv litteraturstudie av vårdares egen sorg över döende och avlidna patienter." Thesis, Röda Korsets Högskola, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:rkh:diva-680.

Full text

Abstract:

Bakgrund: En vårdande relation är inte detsamma som en vänskapsrelation, men förutsätter ändå närhet och engagemang. Personligt engagemang är också nödvändigt för att utvecklas som vårdare. Sorg är en naturlig reaktion vid förlust av relationer, men det är inte självklart att vårdare vet om de får eller bör känna och uttrycka sorg när patienter dör. Det saknas en samlad bild av vårdares sorg över döende och avlidna patienter. Syfte: Syftet var att beskriva hur vårdares egen sorg över döende och avlidna patienter gestaltar sig. Metod: Beskrivande litteraturöversikt av elva artiklar som analyserades med en form av kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Vårdarens sorg gestaltar sig i form av inre känslor som att känna smärta och tyngande känslor samt skuld och ilska. Sorgen kan även visa sig i form av yttre uttryck där vårdaren exempelvis gråter eller känner sig rastlös. Den kan också yttra sig i ett tidsperspektiv där vårdarens sorg över en specifik patient förändras med tiden samt ett längre perspektiv där vårdarens tidigare erfarenheter påverkar hur han eller hon upplever sorgen. Klinisk betydelse: Denna studie kan vara ett stöd för vårdare som undrar om de får eller bör känna och uttrycka sorg över döende och avlidna patienter. Den kan också användas av vårdare som nått expertstadiet och som fungerar som handledare. Vid denna nivå av expertis bör enligt denna studies resultat uppmuntran och stöd ges till mindre erfarna vårdare, för att hjälpa dem att våga känna och uttrycka sin sorg.
Background: A caring relationship is not the same as a friendship relationship, but still requires intimacy and commitment. Personal commitment is also necessary to develop as a health care worker. Grief is a natural reaction to loss of relationships, but caregivers do not necessarily know if they are allowed to or should feel and express grief when patients die. There is no complete picture of health care workers’ grief over dying and deceased patients. Objective: The objective was to describe how health care workers’ own grief for the dying or deceased patients manifests itself. Method: A descriptive literature review of eleven articles, analyzed with a form of qualitative content analysis. Findings: Health care workers’ grief manifests itself as inner feelings such as pain, burdensome feelings, and guilt and anger. Grief can also manifest itself as an outward expression where the caregiver for example cries or feels restless. It can also manifest itself through time, when the health care worker’s grief for a particular patient is changing over time, but also in a life-time perspective, when the health care worker’s past experiences affect how he or she experiences the grief. Clinical significance: This study may provide support to health care workers who are wondering if they are allowed to or should feel and express grief for dying and deceased patients. It can also be used by health care workers who have reached the expert stage and are supervisors themselves. At this level of expertise, according to the results of this study, encouragement and support should be given to less experienced health care workers, to help them gain the courage to feel and express their grief.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

24

Nyström, Malin, and Emma Petersson. "Faktorer som kan påverka den vårdande relationen mellan patienter med psykiatrisk sjukdom och sjuksköterskan inom den somatiska vården : en litteraturstudie." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för hälso- och vårdvetenskap (HV), 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-69992.

Full text

Abstract:

Bakgrund: Sjuksköterskan har ett ansvar att vårda patienter på lika villkor och med ett lika värde, likväl har det kunnat påvisas att patienter med psykiatrisk sjukdom inte erhåller vård på samma premisser som patienter utan psykiatrisk sjukdom och därmed kan den vårdande relationen påverkas. Syfte: Studien undersökte de faktorer som kan påverka den vårdande relationen mellan patienter med psykiatrisk sjukdom och sjuksköterskan inom den somatiska vården. Metod: En litteraturstudie med innehållsanalys av fyra kvalitativa studier och sju kvantitativa studier Resultat: Tre faktorer framkom som påverkade den vårdande relationen mellan sjuksköterskan och patienten med psykiatrisk sjukdom. Dessa tre faktorer var; Attityd, erfarenhet och teoretisk kunskap. Sjuksköterskor beskrev hur brist på teoretisk kunskap och klinisk erfarenhet bidrog till negativa attityder som påverkade den vårdande relationen. Slutsats: För att skapa en god vårdande relation krävs det att sjuksköterskan ser bortom sina föreställningar och erhåller adekvat och kontinuerlig utbildning inom området psykiatri för att kunna vårda dessa patienter enligt vårdprofessionens värdegrund.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

25

Labba, Selina, and Sanna Liljegren. "Sjuksköterskors erfarenheter av att skapa en vårdande relation med en vaken eller lätt sederad patient i respirator : en fokusgruppsstudie." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för hälso- och vårdvetenskap (HV), 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-62543.

Full text

Abstract:

Introduktion: I dagens intensivvård hålls patienter som vårdas i respirator mer ytligt sederade. Patienterna blir berövade sitt verbala tal och behandlas i en miljö som kan upplevas som skrämmande. Detta ställer högre krav på sjuksköterskan, att bemöta patientens psykosociala behov på ett bra sätt och etablera en vårdande relation. Syfte: Att belysa sjuksköterskors erfarenheter av att skapa en vårdande relation med en vaken eller lätt sederad patient som vårdas i respirator på en intensivvårdsavdelning. Metod: En kvalitativ induktiv design användes och data insamlades med hjälp av fyra fokusgruppsintervjuer, med totalt 14 kvinnliga sjuksköterskor med minst två års yrkeserfarenhet av intensivvård. Studien utgick från tre intensivvårdsenheter i västra Sverige. Den insamlade datan analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Sjuksköterskors erfarenheter av att skapa en vårdande relation med en vaken eller lätt sederad patient som vårdas i respirator, tolkades utifrån följande teman för att belysa olika faktorer som är av vikt: kommunikation i mötet, att lyfta fram personen bakom patienten, det vårdande rummet och när relationen försvåras. Slutsats: Att med hjälp av kommunikation skapa en gemensam förståelse, att lära känna patienten och orientera patienten i nuet, att vårda med respekt och trygghet och slutligen att sträva efter att lösa eventuella hinder som uppstår på vägen, var alla centrala faktorer i skapandet av en vårdande relation. Som blivande intensivvårdssjuksköterskor anser författarna att studien ger viktiga infallsvinklar i problemområdet som kan vara användbara i deras kommande yrkesroll.
Introduction: In today's intensive care, patients who are mechanically ventilated are more often lightly sedated. Patients are deprived of their verbal communication and treated in an environment that they can find frightening. This puts greater demands on the nurse, in order to respond to the patient's psychosocial needs in a positive way and establish a caring relationship. Aim: To illuminate nurses’ experience of creating a caring relationship with an awake or lightly sedated patient undergoing mechanical ventilation in an intensive care unit. Method: A qualitative inductive design was used and data was collected with four focus groups, with a total of 14 female registered nurses with at least two years professional experience of intensive care. The study was conducted at three intensive care units in western Sweden. Data was analysed with a qualitative content analysis. Result: Nurses' experience of creating a caring relationship with an awake or lightly sedated patient undergoing mechanical ventilation, was interpreted on the basis of the following themes to highlight the various factors that are of importance; communication in the meeting, to highlight the person behind the patient, the room of caring and when the relationship is complicated. Conclusion: Using communication to create a common understanding, to get to know the patient and orient the patient in the present, to provide care with respect and impart a sense of comfort, and finally strive to resolve any challenges that may arise along the way, were all key factors in creating a caring relationship. As future intensive care nurses, the authors consider that the study provides important insights into the problem area that may be useful in their future profession.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

26

Malmström, Therese, and Sanna Svedjeholm. "Heteronormativitet – en begreppsanalys : ”Alla är både offer och supportrar av systemet”." Thesis, Linköpings universitet, Hälsa, Aktivitet, Vård (HAV), 2012. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-77983.

Full text

Abstract:

Begreppet heteronormativitet användes i litteraturen första gången 1993. Begreppet går att finna i ordböcker och lexikon från 2006, men endast ett par av de moderna ordböckerna och lexikonen har inför begreppet. Idag saknar begreppet en exakt definition. En begreppsanalys syftar till att identifiera karakteristika för ett begrepp genom undersökning av dess användning. Vårdrelationer kan och bör utvecklas till en vårdande relation, vilket bygger på en kontakt innefattande kropp, själ och ande mellan vårdare och patient. Syftet var att beskriva och fördjupa förståelsen av begreppet heteronormativitet utifrån ett omvårdnadsperspektiv. Begreppsanalys enligt Rodgers metod innefattande 23 vetenskapliga artiklar och annan litteratur som resulterade i sju definierade attribut; antaganden, normer, samhällshierarkier, sanktioner för dem som avviker från normen, könsroller, sexuella relationer och stereotyp familjesyn. I analysen identifierades också vad som föregår begreppet, två kvinnor som arbetar med begreppet samt fem relaterade begrepp; jämställdhet, genus, makt, diskriminering och homofobi. En rad konsekvenser av vilka samtliga var negativa för såväl individ som samhälle konstaterades. Sjukvården påverkas negativt på flera sätt av heteronormativitet, bland annat omöjliggörs den vårdande relationen. Konklusion: Heteronormativitet leder till en rad olika problem och alla är både offer och supportrar av systemet.
The concept heteronormativity was used in the literature for the first time in 1993. This term can be found in dictionaries and encyclopedias from 2006 but only in a few of the most modern publications. The term currently lacks an exact definition. The aim of concept analysis is to identify characteristics for a term by studying its use. Healthcare relations can and should be developed into a caring relation, which is dependent on a connection involving body, mind and soul between the caregiver and the patient. The aim of this work was to describe and deepen the understanding of the term heteronormativity from a healthcare perspective. Rodgers’ evolutionary concept analysis of 23 scientific papers and common newspapers resulted in seven defined attributes: assumptions, norms, social hierarchies, sanctions for those deviating from the norm, gender roles, sexual relationships and stereotype family apprehension. The analysis also identified what precedes the concept, two women working with the concept and five related concepts: equality, gender, power, discrimination and homophobia. A number of consequences of which all were negative for both individuals and the society were found. Healthcare is negatively influenced in several ways by heteronormativity rendering the caring relation impossible. Conclusion: Heteronormativity leads to a number of problems and everyone are both victims and supporters of the system.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

27

Corrochano, Ana. "Anorexia Nervosa : patienters erfarenheter av den mänskliga kontaktens betydelse i möten med vårdpersonalen - en kvalitativ studie baserad på självbiografier." Thesis, University of Skövde, School of Life Sciences, 2008. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:his:diva-1092.

Full text

Abstract:

En av de viktigaste aspekterna i omvårdnad är betydelsen av mänsklig kontakt i interaktionen mellan patienter och vårdgivare. Anorexia Nervosa är en komplex sjukdom av psykisk och fysisk karaktär och vårdpersonal spelar en viktig roll för dessa patienters tillfrisknad. Målet med denna studie var att nå en djupare förståelse för den mänskliga kontaktens betydelse i omvårdnaden av patienter med Anorexia Nervosa samt att belysa essensen i en vårdande relation. Syftet med studien var att beskriva Anorexia Nervosa patienters erfarenheter av den mänskliga kontaktens betydelse i möten med vårdpersonalen. En kvalitativ ansats valdes och datainsamlingen grundade sig på sex självbiografier, skrivna av sex unga kvinnor som har varit sjuka i Anorexia Nervosa. En kvalitativ textanalys användes för att tolka data. Åtta teman framkom i resultatet: ”att känna förtroende” ”att få hjälp med att gå till botten med problemet”, ”att inte bli förstådd”, ”att inte våga öppna sig”, ”att inte bli sedd”, ” att få bekräftelse”, ”att känna maktlöshet” och slutligen, ”att någon talar till den friska delen”. Dessa teman speglade dessa personers erfarenheter av den mänskliga kontaktens betydelse i möten med hälso- och sjukvårdspersonal. Denna studie kan bidra med att ge en ökad förståelse för den mänskliga kontaktens betydelse i omvårdnaden av patienter som lider av Anorexia Nervosa samt att hjälpa vårdpersonal att tillmötesgå dessa patienters behov.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

28

Ankarbranth, Martina, and Emma Svensson. ""ATT VARA EN KAMELEONT" : En intervjustudie om nyutbildade sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter i hemmet." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för hälso- och vårdvetenskap (HV), 2016. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-48754.

Full text

Abstract:

Bakgrund: Alltfler vårdas idag i hemmet och omvårdnaden blir alltmer avancerad. Detta ställer ökade krav på sjuksköterskans kompetens. Sjuksköterskorna beskriver sitt dagliga arbete i hemsjukvården som en komplex sammansmältning av hela yrkesområdet. Ensamarbete var vanligt förekommande vilket upplevdes som påfrestande Den nyutbildade sjuksköterskan ska i teorin ha samma kunskaper och kompetenser som den erfarna. De nyutbildade vittnar dock om att de inte alltid känner sig redo eller tillräckligt kompetenta. Syfte: Syftet var att undersöka nyutbildade sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter i hemmet. Metod: En kvalitativ intervjustudie genomfördes. Sex intervjuer med nyutbildade sjuksköterskor låg till grund för studiens resultat. Intervjuerna analyserades enligt Graneheim och Lundmans (2012) kvalitativa innehållsanalys. Resultat: Tre olika huvudkategorier framkom när intervjuerna hade analyserats. Den första kategorin tog upp hur den fysiska vårdmiljön i hemmet påverkade sjuksköterskan med underkategorierna: Avsaknad av en ergonomiskt anpassad arbetsmiljö samt Bristande vårdhygien. Huvudkategori två belyste hur den vårdande relationen upplevdes vara i hemmet, underkategorierna blev: Att lära känna patienten, Att känna sig behövd, Att inte räcka till och Mötet med de anhöriga. Den tredje huvudkategorin beskrev viktiga komponenter i den nyutbildade sjuksköterskas professionella roll. Underkategorierna blev: Anpassning till patienten, Balans mellan närhet och distans samt Vikten av kollegialt stöd. Slutsats: Arbetet med att vårda patienter i hemmet är en komplex och mångfacetterad upplevelse som uppskattas av de nyutbildade sjuksköterskorna. Kollegor är avgörande för att kunna bedriva en god vård och känna sig säker i sin nya yrkesroll. Den fysiska arbetsmiljön upplevs ibland utgöra ett hinder för att utföra vården av patienten på ett tillfredställande sätt.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

29

Lütz, Hanna, and Maria Strågesjö. "Skandinaviska sjuksköterskors upplevelser av omvårdnadsarbetet under den första tiden som yrkesverksam. : En litteraturstudie." Thesis, Blekinge Tekniska Högskola, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:bth-15816.

Full text

Abstract:

Bakgrund: Huvudämnet i de skandinaviska sjuksköterskeutbildningarna är omvårdnadsvetenskap kombinerat med teoretisk kunskap och verksamhetsförlagd utbildning. Det är den legitimerade sjuksköterskan som har huvudansvaret över omvårdnaden. Målet med omvårdnaden är att utgå från en humanistisk människosyn genom att främja hälsa och välbefinnande, samt att förebygga ohälsa. Sjuksköterskorna kan uppleva det som en process att gå från sjuksköterskestudent till legitimerad sjuksköterska. Processen kan ses som både en personlig och professionell resa. Syfte: Syftet var att belysa skandinaviska sjuksköterskors upplevelser av omvårdnadsarbetet under den första tiden som yrkesverksam efter examen. Metod: Litteraturstudien är baserad på 13 stycken vetenskapliga artiklar som var genomförda med kvalitativ design. De vetenskapliga artiklarna analyserades utifrån Graneheim och Lundmans (2004) tolkning av innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i de tre kategorierna: Utmanande upplevelser, Betydelsefulla upplevelser och Utvecklande upplevelser. Sjuksköterskorna belyste att det upplevde att de var oerfarna, osäkra och oförberedda på att ha ansvar, samt att de hade svårt att hantera tid. Sjuksköterskorna belyste också att det var betydelsefullt att skapa relationer och att de utvecklades när de lärde sig hantera olika patientsituationer. Slutsats: Sjuksköterskorna kan uppleva den första tiden som utmanande. Sjuksköterskorna upplevde att de var oerfarna, osäkra och var oförberedda på att hantera omvårdnadsansvaret. Vidare forskning behövs för att undersöka om sjuksköterskeutbildningen ger sjuksköterskor tillräckligt med kunskap och förberedelse för att kunna bedriva omvårdnadsarbetet och skapa en vårdande relation till patienterna.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

30

Magnusson, Cecilia, and Andrea Standar. "Distriktsjuksköterskans berättelser om att motivera patienter med fetma till livsstilsförändring : En intervjustudie." Thesis, Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-13806.

Full text

Abstract:

Den vuxna svenska befolkningen med fetma ökar och det finns risk för en ökad ohälsa. Vuxna med fetma kan gå ner i vikt, utmaningen är att bibehålla den minskade vikten. Därför behövs en långsiktig strategi för att bibehålla de nya levnadsvanorna. Ska levnadsvanor förändras behöver en livsstilsförändring göras. Distriktssjuksköterskan kan genom motivation av livsstilsförändring främja hälsa hos patienter med fetma i det vårdande mötet. Distriktssjuksköterskan kan stödja och ge råd men beslutet om förändring måste komma från patienten. Syftet med studien var att undersöka hur distriktssjuksköterskan kan motivera patienter med fetma till livsstilsförändring för en god hälsa. Studien har en beskrivande design med kvalitativ ansats. Åtta distriktssjuksköterskor, med olika erfarenheter valdes strategiskt för att maximera olikheter och få fram nyanser. Distriktssjuksköterskorna som intervjuades var anställda på olika vårdcentraler i västra Sverige. Analysen av de inspelade intervjuerna gjordes utifrån kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visar att en strävan efter att ge alla patienter lika vård inte innebär att vården ska utformas på samma sätt då livsstilsförändring ska stimuleras. Vården behöver skräddarsys för den patient distriktssjuksköterskan har framför sig. Därför indikerar resultat att det är bra med fortsatt fokus på den unika människan, dess behov och vikten av en god vårdande relation.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

31

Norrbin, Emma, and Fanny Månsson. "Den äldres upplevelse av värdighet när vårdandet sker i hemmet : En litteraturöversikt." Thesis, Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-12271.

Full text

Abstract:

Allt fler är i behov av vård i hemmet då slutenvårdsplatserna på sjukhuset minskar. Hemmet är den platsen där människan kan vara sig själv och där integriteten och självbestämmandet hämtar kraft. Värdigheten är en grundläggande rättighet för alla människor och det är av stor betydelse att den bevaras för att människan inte ska isolera sig från omvärlden. Syftet med litteraturöversikten var att belysa den äldres upplevelse av värdighet vid vård i hemmet. Metoden för studien var en litteraturöversikt med en kvalitativ ansats där 10 kvalitativa artiklar granskades och analyserades för att utgöra resultatet för studien. Under granskningen av artiklarna framkom det tre huvudteman som formade resultatet. Temana var: 1) Upplevelsen av värdighet i en förändrad livssituation, 2) Den vårdande relationen i hemmet, och 3) Gemenskapens betydelse för den äldre. Resultatet visade att många upplevde en minskad känsla av värdighet på grund av sin förlorade kroppsfunktion. Exempelvis att den äldre personen förlorade den fysiska förmågan att utföra aktiviteter och plötsligt var i behov av hjälp för att klara av vardagen. Det framkom att det var lättare att bevara privatlivet och känslan av värdighet när de äldre som bodde på vårdhem hade ett enkelrum. Rummet som då blev den äldres hem var viktigt för att de skulle kunna dra sig undan från andra om behov fanns. Det framkom också i resultatet att de äldre värderade relationen till sjuksköterskan högt. En bra vårdande relation där de fanns möjlighet att uttrycka sina åsikter och vara delaktig i vårdandet kunde bidra till en känsla av värdighet. Det var viktigt att sjuksköterskan såg hela personen och inte bara ett objekt för vård. Därför anser författarna till examensarbetet att det är viktigt att den vårdande relationen utvecklas för att bevara den äldres känsla av värdighet. Resultatet visade också att gemenskapen med familj och vänner var viktig för känslan av värdighet.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

32

Classon, Malin, and Snygg Patricia Rotter. "Barnhälsovårdssjuksköterskans erfarenheter av att skapa en tillitsfull relation med föräldrar : “att lyssna förutsättningslöst”." Thesis, Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd, 2019. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-22117.

Full text

Abstract:

Barnhälsovårdssjuksköterskan (BHV-sjuksköterskan) träffar föräldrar och barn på barnavårdscentralen (BVC) regelbundet under barnets fem första levnadsår enligt barnhälsovårdsprogrammets riktlinjer. I BHV-sjuksköterskans uppdrag ingår att ge stöd till föräldrar för att ge dem möjlighet att växa in i föräldrarollen. Tidigare forskning visar att föräldrar uttrycker att stödet från BHV-sjuksköterskan är av stor betydelse och att brister i relationen kan leda till osäkerhet i föräldrarollen och en känsla av otrygghet. Syftet med studien var att ta reda på BHV-sjuksköterskans erfarenheter av att skapa en tillitsfull relation med föräldrar. Åtta BHV-sjuksköterskor intervjuades kring sina erfarenheter och för att få svar på forskningsfrågan gjordes en kvalitativ innehållsanalys med en induktiv inriktning. Resultatet visar att genom ett förhållningssätt som bygger på lyhördhet och inkännande och genom att visa intresse och lyssna skapas goda möjligheter för en god relation. Att ge stöd och råd utifrån föräldrarnas behov möjliggör ett vårdande möte. Hembesök som är den första kontakten beskrivs som den viktigaste och värdefullaste förutsättningen när det gäller relationsskapande. För att bygga upp en trygg relation krävs tillgänglighet och kontinuitet. BHV-sjuksköterskor beskriver utmaningen med anmälningsplikt, psykisk ohälsa och kulturella skillnader. När det gäller anmälningsplikten beskrivs vikten av ärlighet och öppenhet gentemot föräldrarna som en viktig faktor. Vid psykisk ohälsa hos föräldrar belyses betydelsen av att tidigt uppmärksamma tecken på detta för att kunna erbjuda stödjande insatser. När det gäller kulturella olikheter framkommer det att språkförbristning kan vara en utmaning när det gäller att skapa en tillitsfull relation. I diskussionen lyfts resultatet utifrån barnets perspektiv och rättigheter utifrån barnkonventionen.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

33

Feufel, Simon, and Jonathan Peterzéns. "Patienters upplevelse av att flytta från IVA till allmän vårdavdelning : En litteraturstudie." Thesis, Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-14678.

Full text

Abstract:

Intensivvård blir allt vanligare då dagens teknik gjort att det är möjligt att behandla svårare tillstånd. Miljön på IVA skiljer sig från en allmän avdelning både vad det gäller personal och medicinsk utrustning. På IVA är det en-till-en vård samt uppkoppling till övervakningsutrustning och på den allmänna avdelningen förväntas patienten vara mer självständig. Denna skillnad i vårdnivå gör att flytten mellan dessa avdelningar kan bli en traumatisk upplevelse. Syftet med denna studie är därför att undersöka patientens upplevelse av att flytta från IVA till en allmän vårdavdelning. Uppsatsen gjordes i form av en litteraturstudie där 10 kvalitativa artiklar analyserades med hjälp av Axelssons (2008, ss. 173-188) metod. Patienterna upplevde flytten från IVA till allmän avdelning som att färdas mot otrygghet, detta för att de upplevde att allt stöd försvunnit och de var tvungna att lämna IVA. Patienterna beskrev vidare att flytten innebar en ovisshet om framtiden och att det fick de att känna sig som en i mängden, något som bottnade i rädslor för den nya miljön och känslan av att inte bli sedd. Slutligen resulterades allt i att patienterna upplevde flytten som vägen tillbaka till hälsa, den beskrevs som en krävande upplevelse men också ett steg i rätt riktning och en friare miljö.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

34

Glamsmyr, Ida, and Lovisa Hultkrantz. "Patienters upplevelse av att leva med svårläkta bensår : En litteraturstudie." Thesis, Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-12264.

Full text

Abstract:

Cirka 2 % av Sveriges befolkning drabbas någon gång i livet utav svårläkta bensår. I takt med den ökade befolkningsmängden är detta ett problem som förväntas öka. Svårläkta bensår skapar ett lidande och resulterar i en negativ hälsorelaterad livskvalitet för patienterna. Som sjuksköterska möter man patienter med den här typen av problem inom flera olika arbetsplatser. Med ökad kompetens om patienters upplevelse av att leva med svårläkta bensår skapas förutsättningar för sjuksköterskan att bedriva en mer individanpassad vård och därmed lindra lidande. Syftet med litteraturstudien är därför att beskriva patienters upplevelse av att leva med svårläkta bensår. Då forskning finns inom ämnet har en litteraturstudie skapats för att sammanställa tidigare forskning. Litteraturstudien grundar sitt resultat på 8 kvalitativa artiklar, 1 kvantitativ artikel och 1 artikel med både kvalitativ och kvantitativ metod. Tre huvudteman framkom under analysarbete, patienters upplevelse av påverkan i det dagliga livet; patienters upplevelse av smärta, lukt och sårvätska; patienters behov av kunskap och ett vårdande som främjar hälsa. Patienter som drabbats av svårläkta bensår lider både psykiskt, fysiskt och socialt. I kombination med smärta, lukt, läckage och bristande information är bensårsproblematiken en mycket komplex situation. Att som sjuksköterska vårda efter ett livsvärdsperspektiv och se till varje individ som unik blir därför ett måste för att skapa en omvårdnad som främjar hälsa.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

35

Klarberg, Susanne, and Wågström Janna Tegman. "Den goda relationen mellan sjuksköterskor och patienter : En litteraturöversikt om vad sjuksköterskor anser är betydelsefullt för skapandet av en god relation med patienter inom psykiatrisk vård." Thesis, Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:esh:diva-5068.

Full text

Abstract:

Bakgrund: Den goda relationen uppges präglas av ömsesidighet och acceptans för den andre. För att relationen ska fungera på ett bra sätt krävs kommunikation och interaktion mellan vårdare och patient. Denna studie fokuserar på den goda relationen inom psykiatrisk vårdkontext, vilket innebär vård av personer med psykisk ohälsa. Syfte: Att belysa vad sjuksköterskor anser är betydelsefullt för skapandet av en god relation med patienter inom psykiatrisk vård. Metod: En litteraturöversikt har gjorts, baserad på tio vetenskapliga artiklar som har analyserats och kvalitetsgranskats. Underlaget för denna studie är hämtat från fyra olika databaser. Resultat: Studien resulterade i fyra teman; att förmedla trygghet och säkerhet, att skapa tillit, att visa respekt och att vara tillgänglig och engagerad. Att förmedla trygghet innebar att ge patienten information kring dennes vård, att vården var individanpassad samt genuinitet och kontinuitet. Att skapa tillit innebar bland annat att patienten kunde känna ett förtroende för sjuksköterskan och berätta om sina tankar och känslor samt att sjuksköterskan lyssnade och relaterade till det patienten berättade. Att visa respekt innebar att ha tålamod och behövde vara ömsesidigt för att samarbetet mellan sjuksköterska och patient skulle fungera. Att vara tillgänglig och engagerad betydde att sjuksköterskan skulle vara nåbar, ge patienten utrymme att berätta, stödja och ge återkoppling. Diskussion: Studiens resultat diskuteras gentemot Peplaus teori om vårdandet, artiklar som belyser patienters perspektiv på en god relation, annan litteratur samt barriärer för skapandet av en god relation.
Background: The good relationship is stated to be characterized by reciprocity and acceptance of the other. To make the relationship work in a good way, communication and interaction between the care provider and the patient is needed. This study is focused on the good relationship in psychiatric nursing context, which means care of persons with mental health problems. Aim: To illustrate what nurses believe is important in creating a good relationship with patients in psychiatric care. Method: A literature study has been made, based on ten scientific articles which has been analyzed and quality checked. The material of this study, is collected from four different databases. Results: The study led to four themes; to mediate security, to create trust, to show respect and to be available and committed. To mediate security meant to give information to the patient concerning his care, that the care was individualized, genuine and had continuity. To create trust meant that the patient could trust the nurse and talk about their feelings and thoughts, and also that the nurse listened and related to what the patient expressed. To show respect meant to have patience, and needed to be mutual, for the cooperation to work between nurse and patient. To be available and committed meant that the nurse needed to be reachable, give the patient space to talk, support and give feedback. Discussion: The result of the study is discussed against Peplaus theory of nursing, articles illuminating patients view of the good relationship, the background and also barriers in creating a good relationship.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

36

Norman, Johanna, and Edvin Aronsson. "Intensivvården möter COVID-19 : Intensivvårdssjuksköterskans upplevelse av hur arbete i skyddsutrustning påverkar den vårdande relationen - En tolkande fenomenologisk intervjustudie." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för hälso- och vårdvetenskap (HV), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-101948.

Full text

Abstract:

Bakgrund: Pandemin orsakad av Covid-19 har tvingat intensivvården till stora omställningar. Som del av restriktioner för att reducera risk för smittspridning måste skyddsutrustning användas vid patientkontakt med smittad patient. Användandet av skyddsutrustning har introducerat tankar på hur den vårdande relationen mellan patient och intensivvårdssjuksköterska påverkats. Syfte: Syftet med studien var att belysa intensivvårdssjuksköterskans upplevelse av hur arbetet i skyddsutrustning under pågående pandemi påverkat den vårdande relationen med patienten. Metod: Semistrukturerade intervjuer genomfördes med sex intensivvårdssjuksköterskor. Intervjuerna låg vidare till grund för analys enligt tolkande fenomenologisk analys (IPA). Resultat: Fyra överordnade teman framträdde ur analysen. I temat fokus på kommunikation framkom olika sätt skyddsutrustningen påverkat kommunikationen. Upplevelsen av avskärmning framkom i temat fokus på distans där närhet uttrycktes som avgörande för en vårdande relation. I temat fokus på lidande beskrevs hur skyddsutrustningen inverkat på lindrande beröring men också att den kan orsaka lidande. Känslor av otillräcklighet i den vårdande relation och maktlöshet inför att inte förmå förändra eller påverka framkom i temat fokus på känslor. Slutsats: Skyddsutrustningen påverkar den vårdande relationen. Skyddsutrustningen reducerar möjligheten till etablering av vårdande relation vilket riskerar minska patientens möjlighet till delaktighet. Behov föreligger av ytterligare forskning om påverkan med fokus på prevention. Ett organisatoriskt medvetande om skyddsutrustningen inverkan på den vårdande relationen kan ligga till grund för interventioner ämnade att reducera dess negativa påverkan.
Background: The pandemic caused by COVID-19 has forced the intensive care to make several adjustments. As part of restrictions to prevent spread of infection personal protective equipment (PPE) has to be used when in contact with infected patients. The use of PPE has introduced questions of its impact on the caring relationship between the patient and intensive care nurse. Aim: The aim with this study was to illustrate the intensive care nurses experience of how working in PPE during the pandemic has affected the caring relationship with the patient. Method: Semi- structured interviews was conducted with six intensive care nurses. The interviews served as data for an interpretative phenomenological analysis (IPA). Results: Four superior themes emerged from the analysis. In the theme focus on communication emerged different way of which the PPE has affected communication. The experience of being shielded emerged in the theme focus on distance where closeness was expressed as essential. In the theme focus on suffering was the PPE´s impact on touch described and also its potential cause of suffering. Emotions of inadequacy in regards to the caring relationship and powerlessness in regards of not being able to change or affect emerged in the theme focus on emotions. Conclusion: The caring relationship has been affected by the use of PPE. PPE reduces the possibility of establishing a caring relationship which endangers the patient’s active participation. There is need for further research about affect with focus on prevention. An organizational awareness regarding PPE´s effect on the caring relationship could lay the foundation for interventions supposed to reduce its negative impact.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

37

Karlsson, Malvina, and Emma Vikholm. "IATROGENT LÄKEMEDELSMISSBRUK : En intervjustudie om sjuksköterskors erfarenheter av att bemöta individer med risk för att utveckla ett iatrogent läkemedelsmissbruk." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för hälso- och vårdvetenskap (HV), 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-105326.

Full text

Abstract:

Bakgrund: Iatrogent läkemedelsmissbruk innebär ett skadligt bruk av läkemedel som har orsakats av vården. Tidigare forskning har visat att missbruk av beroendeframkallande läkemedel har ökat under de senaste åren, detta är något som skulle kunna skapa ett större folkhälsoproblem. Som sjuksköterska är det därför viktigt att arbeta för att förebygga och minska risker som kan komma att innebära ett lidande för patienten. Idag saknas det även aktuell forskning som rör detta område ur ett sjuksköterskeperspektiv.Syfte: Studiens syfte är att beskriva sjuksköterskans erfarenheter av att bemöta individer med en risk för att utveckla ett iatrogent läkemedelsmissbruk.Metod: Kvalitativ semistrukturerad intervjustudie med totalt åtta legitimerade sjuksköterskor som arbetade på olika enheter inom hälso- och sjukvården. Materialet analyserades med hjälp av en manifest innehållsanalys.Resultat: Sjuksköterskornas erfarenheter sammanställdes i fyra huvudkategorier samt nio underkategorier. De fyra huvudkategorierna var; Sjuksköterskans professionella roll, Vårdteamets inverkan och Kvalitetsarbetets inverkan.Slutsats: Som sjuksköterska är en vårdande relation med ett personcentrerat förhållningssätt särskilt betydelsefullt och viktigt för att minska lidande vid ett iatrogent läkemedelsberoende. Avsaknaden av regionala och nationella riktlinjer samt tidsbrist är andra väsentliga faktorer som kan påverka det förebyggande arbetet negativt. Idag saknas det även kunskap om beroendeproblematik ur ett sjuksköterskeperspektiv. Det identifierades en kunskapslucka och författarna ser möjligheter i att förbättra det förebyggande arbetet med hjälp bland annat av en mer omfattande utbildning kring ämnet.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

38

Svensson, Amanda, and Isabella Agrell. "Att anmäla eller inte när ett barn far illa eller riskerar att fara illa : En kvalitativ litteraturstudie avseende faktorer som försvårar anmälningsplikten utifrån sjuksköterskans perspektiv." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för hälso- och vårdvetenskap, HV, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-106898.

Full text

Abstract:

Bakgrund: Runt om i världen far barn illa då de utsätts för fysiskt, psykiskt eller sexuellt våld. För att skydda dessa barn har sjuksköterskan enligt lag en anmälningsplikt. Troligtvis finns det flera faktorer som samverkar till att det sker en underrapportering inom hälso- och sjukvården, vilket kan leda till en bristande vård för de drabbade barnen. Syfte: Syftet var att identifiera faktorer som försvårar sjuksköterskans anmälningsplikt när det uppstår misstankar om att ett barn far illa eller riskerar att fara illa. Metod: Studien är en kvalitativ litteraturstudie med induktiv ansats där det insamlade datamaterialet analyserades med en innehållsanalys av tio vetenskapliga artiklar. Resultat: Analysen av de inkluderade artiklarna resulterade i tre kategorier; Att uppleva bristande kompetens, Rädsla för negativa konsekvenser samt Upplevelser av egna värderingar som begränsar med fem underkategorier. Slutsats: Det finns flera faktorer som kan påverka sjuksköterskans anmälningsplikt. En är att sjuksköterskan är i behov av en utökad utbildning för att känna trygghet inför rapportering av barnmisshandel och förhindra ett barns fortsatta lidande. En annan är att skapa ökad trygghet och få tillräcklig kunskap som skulle kunna bidra till möjlighet för en god vårdrelation och delaktighet som då även kan bidra till en god hälsa för barnet.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

39

Matilda, Söderlund, and Melander Susanne. "Vårda i en komplex miljö : Anestesisjuksköterskors strategier för ett gott möte med patienter i det perioperativa vårdandet." Thesis, Mälardalens högskola, Hälsa och välfärd, 2021. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-54072.

Full text

Abstract:

Bakgrund: Anestesi skapar oro hos patienter oavsett tillvägagångssätt. Patienter upplever att anestesisjuksköterskor är avgörande för hur deras upplevelse kommer bli. Dock känner patienter sig inte alltid sedda i en tidspressad miljö. Problem: Anestesisjuksköterskor har ett ansvar att stödja patienter utifrån individuella behov och skapa trygghet under en begränsad tidsram. Syfte: Att beskriva anestesisjuksköterskors strategier för ett gott möte med patienter i det perioperativa vårdandet. Metod: En systematisk litteraturstudie med beskrivande syntes där 20 vårdvetenskapliga artiklar analyserats i resultatet. Resultat: Två teman kunde urskiljas. Dessa benämndes att axla ansvar för säkerhet och trygghet och att värna om den unika patienten. Utifrån dessa skapades 5 subteman vilka benämndes; Att ha ett professionellt förhållningssätt, att vårda i dialogen, att lotsa i en komplex miljö, att individanpassa vårdandet och att värna om patientens integritet och värdighet. Resultatet visade att anestesisjuksköterskor använder olika strategier i mötet med patienter som är komplext med flera aspekter att beakta. Utmaningen för mötet med patienter i den perioperativa vården ligger i det korta vårdmötet inför operationen. Slutsats: Anestesisjuksköterskor försöker anpassa vården efter individen men organisatoriska faktorer kan hindra det.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

40

Dahlström, Fredrik, and Sophia Åbrink. ""Dom var bara allmänt trevliga och bemötte mig som en människa" : Patienter och sjuksköterskors erfarenheter av vad som möjliggör respektive försvårar en vårdande relation inom rättspsykiatrisk vård." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för hälsa, vård och välfärd, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-39906.

Full text

Abstract:

Bakgrund: Det finns tidigare forskning inom området vårdande relation. Dock är den begränsad inom rättspsykiatrisk vård. I synnerhet forskning som integrerar patienter och sjuksköterskors erfarenheter av det undersökta fenomenet. Syfte: Att beskriva patienter och sjuksköterskors erfarenheter om vad som möjliggör respektive försvårar en vårdande relation inom rättspsykiatrisk vård. Metod: Studiens resultat bygger på intervjuer av fem patienter som är inneliggande på en rättspsykiatrisk klinik respektive fem sjuksköterskor som arbetar på samma klinik. Studien genomfördes med en induktiv ansats. Insamlade data analyserades utifrån en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Studiens resultat visar att patienterna upplever det viktigt att de blir sedda som människor, att vårdare gör det lilla extra och att vårdare samt patient drar åt samma håll för att vårdande relation ska kunna etableras. Sjuksköterskorna tyckte det var viktigt att sätta sig in i patienten, att ha en fungerande arbetsgrupp, att göra något utöver det vanliga och får förtroende att samspela. Slutsatser: Resultatet svarar an till studiens syfte. Såväl patienterna som sjuksköterskorna ansåg att vårdarna hade det yttersta ansvaret för att en vårdande relation skulle kunna etableras. I båda grupperna sågs flera gemensamma nämnare såsom tidsaspekt, närvaro och att vårdaren har ett genuint intresse. NYCKELORD:, bemötande, erfarenheter, patientperspektiv, rättspsykiatrisk vård, sjuksköterskeperspektiv, vårdande relation
Background: Previous research in the field caring relationship is available. However, it is limited in forensic psychiatric care. Especially studies that integrate patients and nurses experiences of the investigated phenomenon. Aim: The aim of this study was to describe patients and nurses experiences of what enables and aggravate a caring relationship in forensic psychiatry care. Methods: The results of the study are based on interviews of five patient in a forensic clinic and five nurses who works on the clinic. The study was performed with an inductive approach. Data were analyzed based on a qualitative content analysis. Results: In order for a caring relationship to be established the results indicates that the patients find it important to be seen as humans, that the carers do ”that little extra” and that the carers and patients works at the same direction. The nurses found it important to familiarize themselves in the patient, to have a stabilized work with the team, to do “the little extra” and get the trust to cooperate. Conclusion: The results corresponds to the aim of the study. Both patients and nurses agreed that the nurse had the responsibility of the caring relationship. A similarity were shown between both of the groups such as time aspect, presence and a genuin interest from the carrier. Keywords: caring relationship, encounter, experiences, forensic psychiatric care, nurse, patient.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

41

Dahlström, Fredrik, and Sophia Åbrink. ""Dom var bara allmänt trevliga och bemötte mig som en människa" : Patienter och sjuksköterskor erfarenheter av vad som möjliggör respektive försvårar en vårdande relation inom rättspsykiatrisk vård." Thesis, Mälardalens högskola, Akademin för hälsa, vård och välfärd, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:mdh:diva-39938.

Full text

Abstract:

Bakgrund: Det finns tidigare forskning inom området vårdande relation. Dock är den begränsad inom rättspsykiatrisk vård. I synnerhet forskning som integrerar patienter och sjuksköterskors erfarenheter av det undersökta fenomenet. Syfte: Att beskriva patienter och sjuksköterskors erfarenheter om vad som möjliggör respektive försvårar en vårdande relation inom rättspsykiatrisk vård. Metod: Studiens resultat bygger på intervjuer av fem patienter som är inneliggande på en rättspsykiatrisk klinik respektive fem sjuksköterskor som arbetar på samma klinik. Studien genomfördes med en induktiv ansats. Insamlade data analyserades utifrån en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Studiens resultat visar att patienterna upplever det viktigt att de blir sedda som människor, att vårdare gör det lilla extra och att vårdare samt patient drar åt samma håll för att vårdande relation ska kunna etableras. Sjuksköterskorna tyckte det var viktigt att sätta sig in i patienten, att ha en fungerande arbetsgrupp, att göra något utöver det vanliga och får förtroende att samspela. Slutsatser: Resultatet svarar an till studiens syfte. Såväl patienterna som sjuksköterskorna ansåg att vårdarna hade det yttersta ansvaret för att en vårdande relation skulle kunna etableras. I båda grupperna sågs flera gemensamma nämnare såsom tidsaspekt, närvaro och att vårdaren har ett genuint intresse.
Background: Previous research in the field caring relationship is available. However, it is limited in forensic psychiatric care. Especially studies that integrate patients and nurses experiences of the investigated phenomenon. Aim: The aim of this study was to describe patients and nurses experiences of what enables and aggravate a caring relationship in forensic psychiatry care. Methods: The results of the study are based on interviews of five patient in a forensic clinic and five nurses who works on the clinic. The study was performed with an inductive approach. Data were analyzed based on a qualitative content analysis. Results: In order for a caring relationship to be established the results indicates that the patients find it important to be seen as humans, that the carers do "that little extra" and that the carers and patients works at the same direction. The nurses found it important to familiarize themselves in the patient, to have a stabilized work with the team, to do "the little extra" and get the trust to cooperate. Conclusion: The results corresponds to the aim of the study. Both patients and nurses agreed that the nurse had the responsibility of the caring relationship. A similarity were shown between both of the groups such as time aspect, presence and a genuin interest from the carrier. Keywords: caring relationship, encounter, experiences, forensic psychiatric care, nurse, patient.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

42

Enghult, Linda, and Malin Rosberg. "Se mig, förstå mig, hjälp mig : Den våldsutsatta kvinnans upplevelse av mötet med vårdpersonal." Thesis, Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-20575.

Full text

Abstract:

Mäns våld mot kvinnor är ett utbrett samhälls- och folkhälsoproblem och något som har förekommit under en lång tid i Sverige. Det har konstaterats att kvinnomisshandel leder till stor fysisk och psykisk ohälsa och ett enormt lidande för den utsatta kvinnan. Som sjuksköterska kan man komma i kontakt med dessa kvinnor då det är vanligt att de söker sig till vården. Sjuksköterskan har då en viktig roll i arbetet med att upptäcka våldet bakom kvinnornas ohälsa, tyvärr är våldet i många fall ett dolt problem som kan vara svårt att uppmärksamma. För att som sjuksköterska lättare kunna uppmärksamma kvinnors utsatta situation är det därför viktigt att ha en inblick i deras livsvärld och i kvinnornas upplevelse av mötet med vården. Syftet med uppsatsen var således att belysa den våldsutsatta kvinnans upplevelse av mötet med vårdpersonal, genom att göra en litteraturöversikt där sju kvalitativa artiklar har granskats. I resultatet framkom tre huvudteman: Att möta de vårdande, Att vara patienten som blivit utsatt för våld och Att våga berätta. Resultatet visade att vårdpersonalen genom sitt bemötande både kunde möjliggöra och hindra att kvinnan berättade om sin utsatta situation, men även hur dessa hinder och möjligheter kunde vara relaterade till kvinnornas egna känslor och tankar om sig själv. Att ha en god relation till vårdpersonalen och hur denna kunde påverka kvinnan var något som beskrevs som väsentligt och betydande. Många delar i resultatet stärktes av tidigare genomförda studier och annan litteratur. Avslutningsvis diskuterades och reflekterades resultatet och praktiska implikationer formulerades.
Program: Sjuksköterskeutbildning

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

43

Karlsson, Lina. "”Det här med självmord är svårt” : En kvalitativ intervjustudie med forskare och vårdutvecklare inom kliniknära självmordsprevention hos unga." Thesis, Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap, 2015. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:esh:diva-4952.

Full text

Abstract:

Bakgrund: Varje år dör cirka 1500 personer i självmord i Sverige. Bland ungdomar och unga vuxna ökar självmorden mest och kan ses som den näst förekommande dödsorsaken i denna åldersgrupp. Psykisk ohälsa, självmordsbeteende och självmord bland unga är förknippat med ett stort lidande och ett betydande hälsoproblem. För att förebygga självmord behövs forskning och kunskap på olika nivåer där medicinsk kunskap behöver kompletteras med vårdvetenskaplig kunskap. Syfte: Syftet med studien var att öka kunskapen kring samtal om bristande livslust i samband med korta öppenvårdsbesök inom psykiatrisk vård. Metod: En kvalitativ intervjustudie har genomförts med sju sakkunniga forskare och vårdutvecklare inom kliniknära självmordsprevention. Datamaterialet tolkades genom en kvalitativ innehållsanalys enligt Elo och Kygnäs. Resultat: Studien resulterade i tre teman; Hantera rädslor, Visa personligt engagemang och inge hopp om förändring samt Rutiner och flexibilitet i arbetet. Resultatet beskriver hur vårdpersonalens rädsla kan vara ett hinder när unga personer med bristande livslust ska identifieras i samband med korta möten samt att vårdpersonalen måste visa intresse, förståelse och bekräftelse för vad den unge berättar i samtalet. Studien har visat att vikten av struktur, rutiner och flexibilitet i arbetet har betydelse för att identifiera unga med bristande livslust. Diskussion: Med hjälp av Travelbees interaktionsteori diskuteras resultatet där det framkommit att kommunikation och relation har en stor betydelse i mötet med den unge. Resultatet visar också på att vårdpersonalens rädsla måste hanteras och övervinnas när unga med bristande livslust ska identifieras.
Background: About 1500 people die from suicide each year in Sweden. Suicide is increasing in adolescent and young adults and is the second largest cause of death in this age group. Mental illness, suicidal behavior and suicide among young people are associated with a great deal of suffering and are a significant health problem. Suicide prevention is in need of research and knowledge where medicine and nursing is the keystone. Aim: The aim of the study was to increase the knowledge of conversation about lack of lust for life in outpatient psychiatric center. Method: Qualitative interviews were conducted with seven expert researchers and healthcare developers in near clinic suicide prevention. The data was interpreted through a qualitative content analysis according to Elo and Kygnäs (2007). Results: The study resulted in three themes; Handle fears, Show personal commitment and inspire hope for change and Procedures and flexibility. The result describes how the fear of health professionals' can be a hindrance when young people with a lack of zest for life shall be identified during short meetings. The study showed that the way of responding is of the importance. It´s important to show interest, understanding and acknowledgment for what the adolescent says in the call to get the young to talk about a lack of lust for life and the. Discussions: The result has been discussed with help of Travelbees interaction theory which it emerged that the communication and relationship is of great importance in the encounter with the young. The results also show that health professional’s fear must be addressed and overcome when young with a lack of zest for life will be identified.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

44

Andrén, Kajsa, and Alexandra Frändeby. "Vård i hemmet vid livets slut - ett närståendeperspektiv : En litteraturöversikt." Thesis, Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd, 2017. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-12260.

Full text

Abstract:

Det blir allt vanligare att närstående vårdar patient vid livets slut i hemmet, vilket förändrar de närståendes livsvärld. Den förändrade livssituationen för de närstående kan leda till ett livslidande då den berör hela deras existens. Syftet med litteraturöversikten är att undersöka närståendes behov av stöd vid vård av patient i livets slut i hemmet. Metoden som ligger till grund för studien är en beskrivande kvalitativ litteraturöversikt ur ett vårdvetenskapligt perspektiv. Materialet till litteraturöversikten utgörs av tolv vetenskapliga artiklar som har granskats och analyserats enligt Fribergs modell (2012). Resultatet bygger på fyra huvudkategorier: Hemmets karaktär förändras när vården flyttar in; Delaktighet och kommunikation, grunden till en vårdande relation; Stöd i form av ökad kunskap ger trygghet för närstående; Gemenskap med andra människor i liknande livssituation skapar trygghet. Litteraturöversiktens resultat visar att närstående som vårdar i hemmet upplever hemmet som en trygghet. I resultatet framkommer att gemenskap med andra i liknande livssituation anses vara stödjande. Sjuksköterskans förmåga att skapa en vårdande relation är betydelsefullt för de närstående eftersom det bidrar till en känsla av delaktighet. Närstående som vårdar i hemmet har en betydande roll i vården av patienten och därför har de således behov av stöd från sjuksköterskan. I praktiken innebär det att sjuksköterskan kan stödja närstående genom att ha ett öppet förhållningssätt och därmed skapa goda vårdande relationer som stärker närstående i sin roll som vårdare. Genom att sjuksköterskan utgår från ett livsvärldsperspektiv där hela människan tas i beaktning känner närstående sig delaktiga och upplever vården som stödjande.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

45

Holmstedt, Sofie, and Emma Strömsteen. "Sjuksköterskors erfarenheter av patienter som lider av ätstörningar." Thesis, Röda Korsets Högskola, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:rkh:diva-767.

Full text

Abstract:

Bakgrund: Ett stort antal patienter fullföljer inte sin behandling av ätstörningar på grund av att de känner sig missförstådda av vårdaren vilket kan leda till ett vårdlidande. Sjuksköterskors arbete är betydelsefullt då den vårdande relationen som hen fokuserar på anses vara mer läkande än den medicinska behandlingen. En väletablerad kontakt mellan vårdpersonal och patient är av stor betydelse för en god omvårdnad och en lyckad behandling. Syfte: Syftet med studien är att belysa sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter som lider av ätstörningar. Metod: En litteraturstudie har gjorts med utgångspunkt i Evans (2002) analysmetod. Analys av 10 vetenskapliga studier som har svarat till studiens syfte. Resultat: Fyra teman framkom som belyser sjuksköterskors erfarenheter kring attityder och beteenden, en vårdande relation, kunskap och känslor. Slutsats: Relationen mellan patient och vårdare är mycket viktig men också mycket komplext. Det är vår uppfattning att alla sjuksköterskor försöker med bästa möjliga förmåga sträva efter att lindra patienters lidande däremot är kunskapen om hur detta ska uppnås inte tillräckligt tydlig. Att sjuksköterskor ibland frångår principer som formar omvårdnaden, så som empati, kärlek och förståelse; är ett faktum. Klinisk betydelse: Sjuksköterskorna sökte många gånger stöd och hjälp från andra mer erfarna kollegor för att ta del av deras erfarenheter och kunskaper för att kunna ge en bättre vård. Studien är därmed ett viktigt bidrag då det ger en översikt över erfarenheter i en större utsträckning än den samlade erfarenheten som kan finnas inom endast en avdelning.
Background: A large number of patients do not fulfill the treatment provided for eating disorders due to a feeling of misunderstanding from the nurse; this can lead to a suffering for the patient. The works of nurses are significant since the therapeutic relationship is seen as more healing than the medical treatment. A well-established relationship between care provider and caretaker is of great importance for a good quality care and a successful treatment of the patient suffering from an eating disorder. Aim: The aim of the study was to shed light on nurses' experiences of caring for patients suffering from an eating disorder. Method: A literature review was conducted with support of Evan's (2002) method of analysis. An analysis of 10 scientific studies which contributed to the aim of this study. Findings: Four main themes were identified that shed light on the nurses' experiences regarding attitudes and behaviors, a therapeutic relationship, knowledge and feelings. Conclusion: The relationship between patient and caregiver is very important but also very complex. It is our opinion that all nurses try to ease the patients suffering at the best of their ability although the knowledge of how to achieve this is not very specific. That nurses sometimes abandon core values like compassion, love and understanding; is a fact. Clinical impact: The nurses often sought support and help from other, more experienced colleagues to take note of their experiences and knowledge to be able to provide better care. The study is there for an essential contribution since it gives an overview of experiences on a greater scale than the collected experience that can be found in just one ward.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

46

Jansson, Katharina, and Jill Sahlström. "Sjuksköterskors upplevelser av empati och medkänsla i omvårdnadsarbetet - en beskrivande litteraturstudie." Thesis, Högskolan i Gävle, Avdelningen för vårdvetenskap, 2020. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hig:diva-34606.

Full text

Abstract:

Bakgrund: Sjuksköterskor ställs dagligen inför etiska dilemman, komplexa situationer, lidande och sorg. Empati och medkänsla anses vara grundläggande inom omvårdnad, även om det idag råder en osäkerhet om begreppens innebörd. Lagar och förordningar pekar på empati och medkänsla som viktiga komponenter för en god vård. Vårdkvaliteten enligt patienter avgörs av upplevelsen av kommunikation, förståelse och medkänsla, vilket även visat sig avgörande för utfallet av den medicinska behandlingen. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors upplevelser av empati och medkänsla i omvårdnadsarbetet. Metod: En litteraturstudie med beskrivande design. Artiklar söktes i MEDLINE via PubMed. Totalt inkluderades 14 kvalitativa artiklar i litteraturstudiens resultat. Huvudresultat: Genom tematisk analys resulterade litteraturstudien i att sjuksköterskors upplevelser av empati och medkänsla bestod av två huvudteman samt sex underteman. I det första huvudtemat beskrivs hur inre faktorer såsom personliga egenskaper och värderingar hos sjuksköterskor inverkar på deras empati och medkänsla. I det andra huvudtemat beskrivs hur yttre faktorer såsom organisation och kontext inverkar på sjuksköterskor empati och medkänsla. Slutsats: Oavsett om det råder en osäkerhet eller inte om empati och medkänsla som begrepp, så visar resultatet att empati och medkänsla som fenomen påverkas av inre och yttre faktorer enligt sjuksköterskor. Fenomenet upplevs påverka sjuksköterskors arbete, likväl upplever sjuksköterskor att de påverkas av de upplevelser och erfarenheter som omvårdnadsarbete medför. Tydligast visar resultatet att organisationen tillsammans med personliga värderingar har en avgörande betydelse för att öka medvetenheten och skapa förbättringsmöjligheter inom omvårdnadsarbetet.
Background: Nurses are daily faced with ethical dilemmas, complex situations, suffering and grief. Empathy and compassion are considered fundamental in nursing, even though today there is uncertainty about the meaning of the concepts. Laws and regulations point to empathy and compassion as important components for good care. The quality of care according to patients is determined by the experience of communication, understanding and compassion, which has also proved crucial for the outcome of the medical treatment. Aim: To describe nurses' experiences of empathy and compassion in the nursing practice. Method: A literature study with descriptive design. Articles were searched in MEDLINE via PubMed. A total of 14 qualitative articles were included in the results of the literature study. Main results: Through thematic analysis, the literature study resulted in nurses' experiences of empathy and compassion consisting of two main themes and six sub-themes. The first main theme describes how internal factors such as personal characteristics and values of nurses affect their empathy and compassion. The second main theme describes how external factors such as organization and context affect nurses' empathy and compassion. Conclusion: Regardless of whether there is uncertainty or not about empathy and compassion as concepts, the results show that empathy and compassion as a phenomenon are affected by internal and external factors according to nurses. The phenomenon is perceived to affect the work of nurses, just as well as nurses are affected by the experiences that nursing work entails. The results most clearly show that organizations, together with personal values, has a crucial role to play in raising awareness and creating opportunities for improvement.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

47

Kulldorff, Anna, and Frida Yazdanipour. "Distriktssköterskans stöd vid långvarig smärta : Den äldre patientens perspektiv." Thesis, Högskolan i Borås, Institutionen för Vårdvetenskap, 2013. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-17260.

Full text

Abstract:

Långvarig smärta anses som ett lidande som påverkar individens livskvalité. Av vårdsökande personer i primärvården är det 20-40 % som anger smärta, hälften av dem har smärta som pågått längre än tre månader. Syftet är att beskriva äldre patienters erfarenheter av vilket stöd de får av distriktssköterskan i hemsjukvården för att lindra långvarig smärta. En ökad insyn i patienternas beskrivning av distriktssköterskans stöd, kan bidra till en ökad förståelse över patienternas situation. Förståelsen kan leda till en insikt för distriktssköterskan i arbetet med att förbättra vårdrelationen mellan distriktssköterskan och patienten med långva-rig smärta. För att klarlägga och belysa syftet valdes som metod en kvalitativ intervjustudie, med en induktiv ansats, som analyserats med hjälp av innehållsanalys. Tre kategorier har identifierats i resultatet. De olika kategorier som framträdde i analysen av intervjuerna, bottnar i deltagarnas strävan efter lindring av smärta ur olika aspekter för att få en lindring av smärtan och trygghet i sin situation. Resultatet visar att patienterna med långvarig smärta beskriver distriktssköterskans stöd genom att få hjälp med läkemedel i hemmet, det värdefulla vårdande samtalet och en trygg vårdande relation. I diskussionen beskrivs professionellt förhållningssätt ur tre aspekter som de äldre patienterna i studien beskriver som lindrande för deras smärta. De beskrev att smärtan begränsade livet, vilket innebar svårigheter att sköta sin hälsa, men det gav även en känsla av isolering och svå-righet att göra aktiviteter. Värdet av att bli lyssnad på för att få tala om sin situation beskrivs, men även att få information om sin behandling. Genom att ha en kontinuerlig kontakt med samma distriktssköterska uppstår en nära vårdande relation mellan den äldre patienten och distriktssköterskan. Att distriktssköterskan har kunskap om patientens situation och smärta ger trygghet. Distriktssköterskans professionalitet ger också lindring mot den långvariga smärtan.
Program: Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot distriktssköterska

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

48

Ahlgren, Ellinore, and Emelie Hjalmarsson. "Upplevelser av vården på BB vid första barnets födelse : Intervjuer med icke-bärande kvinnor i samkönade relationer." Thesis, Högskolan i Borås, Akademin för vård, arbetsliv och välfärd, 2018. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hb:diva-13729.

Full text

Abstract:

I barnmorskans kunskapsområde ingår att vårda kvinnor före, under och efter förlossning samt att ge stöd i föräldraskapet. Oftast sker vården efter ett barns födelse på BB. Enligt WHO ska vården innefatta hela familjen. Tidigare forskning visar att kvinnor som får barn i en samkönad relation önskar att båda kvinnorna blir bekräftade som likvärdiga föräldrar av vårdpersonal, samt att ett öppet, intresserat och kompetent förhållningssätt som utgår ifrån den enskilda familjens behov är betydelsefullt. Det finns begränsat med forskning som enbart handlar om den icke-bärande kvinnan i samband med barnafödande. I den forskning som finns framkommer dock att det finns en bristande kunskap hos barnmorskor för den icke-bärande kvinnans roll, och att kvinnorna ibland bemöts utifrån ett heteronormativt synsätt genom att ses som pappan i relationen. Syftet med studien är att beskriva hur vården på BB upplevs vid första barnets födelse av den icke-bärande kvinnan i en samkönad relation. Kvalitativ metod med en induktiv ansats har använts där datainsamlingen gjorts genom intervjuer med 14 kvinnor. Datan har analyserats med kvalitativ innehållsanalys och resulterat i temat Att bli stärkt eller begränsad i föräldrarollen. Under temat har de två kategorierna Vikten av att bli inkluderad i vården och Att möta vården utifrån att inte tillhöra heteronormen samt sju underkategorier presenterats. Studiens resultat påvisar vikten av att den icke- bärande kvinnan inkluderas i vården. För att den icke-bärande kvinnan ska uppleva en god vård krävs kunskaper om barnafödande i samkönade relationer samt ett öppet förhållningssätt för olika familjekonstellationer hos vårdpersonalen. Barnmorskan på BB har möjlighet att stärka den icke-bärande kvinnan i sin föräldraroll, samtidigt som negativa upplevelser i vården kan resultera i att kvinnan upplever sig begränsad i sin föräldraroll.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

49

Olofsson, Elin, and Hilda Johansson. "Vårdande relationer i palliativ omvårdnad." Thesis, Linnéuniversitetet, Institutionen för hälso- och vårdvetenskap, HV, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-15959.

Full text

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

50

Norberg, Henrik, and Katarina Elvås. "Närvaro i den vårdande relationen." Thesis, Röda Korsets Högskola, 2011. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:rkh:diva-166.

Full text

Abstract:

Syftet med studien var att beskriva vad som krävs för närvaro i den vårdande relationen, utifrån vårdares och vårdtagares erfarenheter. Att se på vad som ger en närvaro som berör, ger ett samspel samt verkar lindrande i vårdmötet. Tolv vetenskapliga artiklar med kvalitativa metodansatser analyserades med avsikt att utifrån denna uppsats syfte beskriva innehållet. Innehållsanalysen resulterade i fyra kategorier; Att se hela människan, Själslig och kroppsligberöring, Vägen till att knyta an samt Vårdarens tillgångar. Resultatet visar att bekräftelse, vårdarens bemötande, fysisk och mental närvaro samt kommunikationen är väsentligt för hur närvaro upplevs av människor. Närvaro kan skapa en beröring som sker mellan vårdare och vårdtagare i den vårdande relationen. För att kunna mötas behövs avsatt tid samt kroppslig och mental närvaro. Beröring påverkar människan och därmed vårdandet. Att se på det osynliga som sker i närvarons sken kan ge kunskap till vårdare, som kan användas i det dagliga omvårdnadsarbetet, i mötet med vårdtagare.
The aim of this study was to describe what is required for presence in the caring relationship, based on caregivers and care receivers experience. To look at what gives a presence that touch, gives an interaction and soothes suffering. Twelve scientific articles with qualitative methodology approaches were analyzed, with the aim to describe the content from this paper´s point of view. The content analysis resulted in four categories: Seeing the whole person, Spiritual and physical touch, The path to connection and The assets of the caregiver. The result shows that confirmation of the care receiver, caregivers attitude, physical and mental presence and communication is essential for how people experienced presence. Presence can create an interface that takes place between caregivers and care receivers in the caring relationship. In order to meet, time, physical and mental presence is required. Touch affects humans and thus caring. To look at the invisible that is happening in the light of presence, can provide insight to caregivers, which can be used in daily nursing care, in meetings with the care receivers.

APA, Harvard, Vancouver, ISO, and other styles

Dissertations / Theses on the topic 'Vårdande relation'

Create a spot-on reference in APA, MLA, Chicago, Harvard, and other styles