Academic literature on the topic 'Värdekedjan'

Detta är ett examensarbete inom textil produktutveckling som har sin grund hos uppdragsgivaren Bellaobastian. Syftet med rapporten är att ge en inblick i miljöarbetet i värdekedjan hos mindre konfektionsföretag, vilka svårigheter som kan förekomma och hur den hållbara utvecklingen kan effektiviseras. Vi vill ge mindre svenska konfektionsföretag råd och förslag om hur de kan uppnå en tillfredställande nivå på deras miljöarbete utan tillgång till enorma resurser.Vi har utfört intervjuer, litteraturstudier samt jämförelseanalyser mellan företagen H&M, ACNE och Lindex. Vid diskussion och analysarbetet var det tydligt att miljöarbete i värdekedjan är en komplex process och att det är flera aspekter som spelar in.Vi har kunnat identifiera åtgärder som företagen kan utföra i hopp om att uppnå en mer hållbar utveckling, både specifika som tex, materialval men även mer övergripande som att ändra sitt synsätt. Åtgärderna vi kunde påvisa kretsar kring:- Minska överkonsumtion och effektivisera resurssparandet- Minska koldioxidutsläppen- Använd miljöledningssystem och märkningar- Ändra företagets synsättEn av slutsatserna vi kunnat konstatera genom våra undersökningar är att det inte räcker med att åtgärda problemen. Företagen måste tex utöver detta även ha en kommunikation med konsumenterna kring deras hållbara utveckling annars får kunden svårt att göra medvetna val. Anledningen till att man vill ha en renare värdekedja spelar även in och ska baseras på rätt grunder och inte för att företaget vill erhålla nya marknadsandelar då detta lyser igenom och gör så att företaget tappar trovärdighet. En hållbar värdekedja är ett omfattande arbete och en svår utmaning för mindre företag, dock är det ingen omöjlighet. Oavsett storlek kan alla företag bidra till en hållbar utveckling.This is a degree project in Textile Technology involving collaboration with the Swedish fashion company Bellaobastian. The report aims to provide insight to the environmental activities surrounding the supply chain in small clothing companies, what difficulties that can occur and how the quest for more sustainable development can be more efficient. We want to give advice and suggestions to smaller Swedish clothing companies on how to reach a satisfactory level of their environmental work without access to huge resources. We have done interviews, literature studies and comparison assessments between companies such as H&M, ACNE and Lindex. In the discussions and assessments it was clear that environmental work in the supply chain is a complex process and that there is more than one aspect taking part. We managed to identify measures that the companies can carry out to achieve a more solid development, both specific choices like material as well as a more comprehensive choice like changing point on view. The measures we detected were: - Reduce excessive consumption and gets an effect from resource saving. - Reduce carbon dioxide emissions - Use environmental guide systems and labels - Change the companies' point of view on environmental efficiency One of the conclusions we stated through our research was that it isn't enough to "fix the problem". For example, they have to communicate with the customer and inform him/her about the commitment they have towards a sustainable development. Otherwise the customer can't make any conscious choices. The thought behind wanting a greener company should be based on the right grounds, not that the company itself wants market shares as this shines through and lowers their credibility. This is a difficult task for small companies but not impossibility. Everyone can contribute to a sustainable development no matter what size a company has.
Program: Textil produktutveckling med entreprenörs- och affärsinriktning

Rådande världsförhållanden riktar ökat fokus på frågor om hållbarhet. Den textila värdekedjans globala utspridning anstränger världens sociala som miljömässiga förhållanden. Därmed blir det allt viktigare för organisationer att engagera sig i ett arbete för att minimera effekterna av dess verksamhet. Företagens ansvarstagande- hållbarhetsaktiviteter benämns vanligen under Corporate Social Responsibility (CSR), begreppet är väletablerat och kritik av detta har givit upphov till nya benämningar. Creating Shared Value (CSV) är ett begrepp som fokuserar på att identifiera, utveckla och expandera kopplingen mellan ekonomisk och samhällelig tillväxt för att skapa simultant värde för likväl samhället som företagen. Syftet med denna studie var att, genom en fallstudie av ett svenskt modeföretag med utvecklat hållbarhetsarbete, undersöka de hållbarhetsaktiviteter som genomförs inom en textil värdekedjan ur ett CSV-perspektiv. Genom en kvalitativ forskningsdesign med deduktiv ansats studerades företaget och dess värdekedja i avsikt att besvara studiens frågeställning och uppnå dess syfte. Studiens empiriska material samlades in via semistrukturerade intervjuer med individer som representerade fallföretagets olika funktioner i värdekedjan. Materialet förklarades och tolkades utifrån det teoretiska ramverk som presenterats. Empirin och analysen visade att de genomförda aktiviteterna även kunde tolkas ur ett CSV-perspektiv under förutsättning att företagets tilläts tillämpa ett långsiktigt förhållningssätt och en identifiering av det delade värdet. Slutsatsen som drogs är att de undersökta hållbarhetsaktiviteterna genererar simultant värde för företag och samhället de verkar i. Aktiviteternas utfall och grad av värde varierade då vissa aktiviteter genererade ett direkt värde med påtagligt resultat för endera miljön eller samarbetspartners som på lång sikt skulle generera värde i konkurrensfördelar för fallföretaget medan andra hade en mer direkt effekt för båda inblandade parter. Generaliserbarheten av studiens resultat är begränsat på grund av den valda fallstudiemetoden men resultaten av denna studie anses likväl vara en intressant kontribution till forskningsdiskussionen om hållbarhetsaktiviteter.

På bara ett par år har elektronisk handel potential att radikalt förändra de ekonomiska och sociala förhållanden i samhället. Internets snabba tillväxt kopplar samman individer och organisationer till ett stort globalt nätverk som representerar enorma möjligheter. Det talas om ett nätverkssamhälle och en nätverksekonomi.

Elektronisk handel driver företag mot att bedriva affärer på ett fundamentalt nytt sätt. Behovet av att dela information i realtid ökar tillsammans med förändringarna i värdekedjan.

Syftet med studien är att kartlägga elektronisk handel i allmänhet. Studien fokuseras på hur elektronisk handel används för att länka samman företag, stora som små, från råmaterial till konsumenten. Arbetet belyser hinder och krav i samband med elektronisk handel och det sätt de hanteras på.

Företagen i undersökningen visar ingen tydlig strävan mot att uppnå en totalt integrerad värdekedja. Grundliga affärsprocesser flyttas mot Internet för att utnyttja nätverkets fördelar. Främst används EDI och online-tjänster som Internetbutiker för elektronisk handel.

Textilhögskolan är sedan 1982 en del av Högskolan i Borås och har i dagsläget 14 utbildningar varav en är kandidatutbildningen Textil produktutveckling och Entreprenörskap. Utbildningen ger studenterna en förståelse för den textila värdekedjan där de lär sig att hantera processer i produkt- och affärsidéutveckling inom det textila området. Utbildningen bygger på en översikt och inte spetskunskap vilket har resulterat i en ovisshet bland studenter var fokus bör ligga vid karriärval. Detta resulterade i uppsatsens syfte; ”Syftet med denna uppsats är att se hur svagheter och styrkor i den textila värdekedjan kan omsättas i utbildning för att öppna nya arbetsområden inom den textila industrin.” För att undersöka syftet genomfördes ett antal kvalitativa intervjuer med personer insatta i den textila industrin med erfarenhet av Textile management. Resultatet visar på att studenterna från Textil produktutveckling och Entreprenörskap kan finna potentiella yrkespositioner inom den textila värdekedjan. Brister som betonades var exempelvis kommunikationsproblem mellan leden och avsaknad av utveckling utav produktgrupper för att utöka inkomstkällor. Resultatet visar även på hur utbildningen Textil produktutveckling och Entreprenörskap kan utvecklas för att ge studenterna de kunskaper som krävs för ett arbete inom den textila värdekedjan. Slutsatserna visar på att de yrkesroller som redovisas i resultatet möjligen inte är nya på marknaden, men har inte tidigare uppmärksammats av utbildningen eller studenterna. Uppsatsen ger studenterna möjlighet att se framtida arbetspositioner inom den textila värdekedjan som de själva inte reflekterat över tidigare. Utbildningen Textil produktutveckling och Entreprenörskap ger studenten verktygen för framtida karriär med det är upp till studenten att skapa förståelse för hur och var inom den textila värdekedjan den hör hemma.
Program: Textil produktutveckling och entreprenörskap

Syfte: Studiens syfte är att utforska företagens syn på vilka tillvägagångssätt som modeföretag, konsumenter och andra involverade aktörer kan använda sig av för att bidra till en cirkulär textil värdekedja. Vidare är syftet att tydliggöra vilket möjligt ansvar de olika medverkande parterna kan ta för att värdekedjan ska kunna slutas. Slutligen har studien som syfte att bidra med information och möjliga strategier som kan leda till en förbättrad samverkan mellan aktörerna vilket skulle kunna underlätta vägen till en mer hållbar modeindustri.  Design / metod: Studiens design har förlitat sig på en kvalitativ och interpretivistisk metod. Data samlades in genom semistrukturerade intervjuer med 7 olika modeföretag inom Skandinavien. Uppgifterna analyserades genom ett tematiskt tillvägagångssätt, vilket resulterade i gemensamma begränsningar som företag upplever när det gäller att sluta värdekedjan. Denna studie är inte generaliserbar eftersom intervjuerna endast återspeglar ett företags perspektiv såväl som den begränsade mängd data som samlats in. Resultat: Den insamlade datan indikerar på att agerandet från endast en aktör inte är tillräckligt för att uppnå en sluten värdekedja inom modeindustrin, gällande de problem som existerar efter köp. Alla involverade aktörer behöver bidra och samarbeta för att få en cirkulär textil värdekedja. Detta innebär att både en förändring av konsumentbeteendet och ett ökat utbud av återvunnet material hos leverantörerna är nödvändigt. Vidare bör företagen öka användningen av återvunnet material i produktionen, staten inrätta fler och bättre återvinningssystem samtidigt som EU behöver införa strängare lagar. Originalitet / värde: Denna studie tydliggör inte bara vikten av alla inblandade aktörer inom värdekedjan. Den presenterar också hur aktörerna kan bidra individuellt, samt vikten av deras handlingar för att lyckas med att göra värdekedjan cirkulär. Dessutom uppmärksammar studien värdet av samarbete och att överväga hela värdekedjan snarare än att endast tänka ett steg framåt.

Även om marknaden för finansiella tjänster digitaliseras i en allt högre takt finns det fortfarandeinträdesbarriärer för nya aktörer som vill utveckla betal- och kontotjänster för konsumenter. Ettav dessa hinder är att infrastrukturen som används för tjänsterna ägs och förvaltas av deetablerade aktörerna vilket försvårar för en fri konkurrens. Som ett led i att bland annat öppnaupp den europeiska finansiella tjänstesektorn och främja innovation har EU därför infört ettandra betaltjänstdirekt (PSD2) som trädde i kraft under 2018. Direktivet omfattar etableradebanker och finansbolag och tvingar dem att exponera betaltjänster och kontoinformation tilltredjepartsleverantörer när kunden gett sitt medgivande. Införandet av PSD2 kommer förändraspelplanen för både etablerade och nya aktörer när befintliga affärsmodeller utmanas i takt medatt kunderna själva väljer finansiella tjänster efter tycke och smak. Denna kandidatuppsats syftar till att öka förståelsen för hur etablerade banker och finansbolagförhåller sig till möjligheterna och utmaningarna med att anpassa sina verksamheter i enlighetmed PSD2. Därtill är syftet att undersöka huruvida alternativet att inte ta upp kampen med nyaaktörer om de kundnära tjänsterna är en möjlig överlevnadsstrategi för de etablerade aktörerna.Den kvalitativa studien som ligger till grund för slutsatserna bygger på intervjuer somgenomförts med respondenter från två etablerade aktörer samt en ny aktör på den svenskabankmarknaden. Principerna för kvalitativ innehållsanalys har tillämpats vid strukturering ochanalys av intervjuerna. Resultatet visar att PSD2 även förväntas ge etablerade aktörer nya möjligheter attvidareutveckla sina tjänster genom att använda det tekniska ramverket utöver de regulatoriskakrav som direktivet föreskriver. I valet av strategi för PSD2 och de möjliga roller i värdekedjansom erbjuds finns det dock utmaningar med både den mest tillbakalutade och framåtriktademarknadspositionen eftersom dessa ställer krav som är svåra att leva upp till. PSD2 kommeräven medföra fler samarbeten mellan etablerade och nya aktörer som följd av att det finns ettömsesidigt beroende mellan parterna i ambitionen om att leverera den bästa kundupplevelsen.

Restaurangutläggen har ökat sedan 2010 och efterfrågan på lokalt producerad mat har ökat allt mer senaste tiden, vars syfte inte längre enbart syftar till att mätta idag. Trender har lett till att mervärden inom mat såsom kvalité, hållbarhet och ursprung efterfrågas, varpå restauranger har anpassat sig till detta för att skapa en matupplevelse. Restauranger efterfrågar därmed en större kvantitet av lokalt producerade råvaror. Grossister verkar mellan producenter och restauranger som en länk för att förmedla råvaror och dess mervärde, men trots det finns brister vid förmedlingen. Tidigare studier har påvisat att lokala producenter har hög kunskap inom sin produktion, men lägre kunskaper inom marknadsföring. Studien syftar till att studera värdekedjan mellan producent, grossist och restaurang samt förutsättningar för en grossists värdeskapande på en lokal marknad. För att kunna besvara syftet besvaras tre forskningsfrågor, vilka ämnar till att öka förståelsen för hur värdekedjan ser ut på en lokal marknad samt öka förståelse kring grossistens roll som värdeskapande aktör. Resultatet av studien visar att värdekedjan fungerar, men att det finns brister vid förmedlingen av mervärde mellan aktörerna. Mellan varje aktör verkar distributionskanaler var mervärden flödar. Ytterligare mervärden konstaterades efterfrågas, vilka inte framgick bland alla aktörer. Vidare kunde det konstateras att det råder otydligheter kring begreppet distribution, vilket anses vara en orsakande faktor till den brist kring förmedling av mervärde som råder idag. Studien har bidragit till att belysa de brister som råder idag, för att öka medvetenhet kring dessa. Vidare har en SWOT-analys lyft fram aspekter som anses vara väsentliga att ta hänsyn till. Studien anses därför vara till nytta för aktörer inom livsmedelsbranschen, specifikt de som verkar på en lokal marknad.
Restaurant outlays have increased since 2010 and the demand for locally produced food has increased more recently, the purpose of which is no longer solely to fill today. Trends have created other demands which restaurants have adapted to, to create a dining experience. Restaurants are thus demanding a larger quantity of locally produced raw ingredients. Wholesalers operate between producers and restaurants as a link to mediate raw ingredients and their added value. Yet, there are deficiencies in the mediation. Previous studies have shown that local producers are knowledgeable in their production, but less knowledgeable in marketing. The purpose is to study the value chain between producer, wholesaler, and restaurant as well as the conditions for a wholesaler's value creation in a local market. To be able to answer the purpose, three research questions have been proposed, which aim to increase the understanding of how the value chain looks like in a local market and increase the understanding of a wholesaler's role as a value-creating actor. The results of the study show that the value chain works, but that there is a deficiency in the mediation of added value between the actors. Distribution channels seem to flow between each actor where added value flows. Other added values were found to be in demand, which was not apparent among all actors. Furthermore, it was found that there is some ambiguity about the concept of distribution, which is considered to be a causative factor for the lack of value-added mediation that prevails today. The study has contributed to highlighting the shortcomings that exist today, to raise awareness of these. Furthermore, a SWOT-analysis has highlighted aspects that are considered to be essential to take into account. The study is therefore considered to be of benefit to actors in the food industry, specifically those operating on a local market.

Digitalisering är ett ämne som ständigt diskuteras och har på senare år utvecklats på många plan. Inom byggbranschen har BIM (Byggnadsinformationsmanagement) länge setts som en digital lösning vilken kan tänkas utveckla branschen inom flera områden, men trots det är den digitala utvecklingen inom branschen relativt låg vilket kan ge indikation på lägre produktivitet. Särskilt om man jämför med vad som faktiskt kan uppnås vid implementering av BIM fullt ut genom värdekedjan i projekt. Det finns en brist på tidigare studier kring varför det finns ett informationsgap mellan aktörer genom hela värdekedjan som delvis kan förklara denna låga produktivitet. Syftet med denna studie är därmed att undersöka vilka utmaningar som finns vid implementeringen av BIM i hela värdekedjan av projekt och vad utmaningarna skapar för informationsgap mellan design/konstruktion- och förvaltningssidan inom ett projekt.     För att besvara syfte och frågeställningar har innovationsteori samt investeringsteori använts, där fokus främst riktats på innovationsteori. Med hjälp av teorierna kunde utmaningar med implementeringen av BIM och eventuella informationsgap som uppstår studeras djupare. I studien genomfördes åtta semistrukturerade intervjuer med fastighetsbolag, arkitekturbolag, konsultbolag och intresseorganisation.      De existerande utmaningarna vid implementering av BIM hos olika aktörer, som kan ligga till grund för försämrad interoperabilitet, kan förklaras med att avsaknad av gemensamma branschstandarder, avsaknad av en central BIM-samordnare och generellt sett låg utbildningsnivå kring vad BIM är. Det noteras att ett informationsgap finns mellan aktörer som arbetar på förvaltningssidan kontra design/konstruktion och detta kan dels förklaras på grund av motvilja att anpassa sig till nya lösningar enligt innovationsteori, dels på grund av avsaknad av gemensamma branschstandarder. Att en aktör i projektskedet inte anser det lämpligt att använda BIM kan förklaras eftersom kostnaden hittills inte alltid understiger nyttan.      Implementeringsfasen hos olika aktörer genom värdekedjan varierar och därmed kan branschen i vissa fall tolkas som trögflytande, bland annat på grund av frånvaro av öppna standarder och de språkbarriärer mellan program som kan uppstå vid användning av olika BIM-system. För att vidareutveckla arbetet kring ämnesfrågan behöver ytterligare studier genomföras kring proprietära rättigheter och problem vid anbudskalkylering, offentlig sektors påverkan på utveckling kring gemensamma branschstandarder, extern och intern BIM-samordning kopplat till effektivare projektledning och även hur gemensamma branschstandarder påverkar olika aktörer i hela värdekedjan av ett projekt.
Digitalization is constantly being discussed and has in recent years developed on many levels. Building information management, further described as BIM, has long been considered a digital solution in the construction and management industry. A solution that suitably would develop the industry in several areas. Despite this, digital development is relatively low which may indicate lower productivity than can be achieved. There is a lack of previous studies on why there is an information gap between stakeholders throughout the value chain that can partly explain low productivity and low effective stakeholder efficiency. The purpose of this study is thus to investigate the existing difficulties in the implementation of BIM in the entire value chain and what these difficulties lead to, such as information gaps between the design, construction and management side within a project.    The findings of the study are explained with support of innovation theory and investment theory, with main focus on innovation theory. With support of the theories, difficulties with implementation of BIM for stakeholders and any information gaps that arise have been studied more deeply. This study conducted eight semi-structured interviews with real estate companies, architecture companies, one consulting company and one interest group.   Existing challenges regarding implementation of BIM among different stakeholders, which may be the basis for impaired interoperability, can be explained in the absence of common industry standards, absence of a central BIM coordinator and generally low level of education about the subject BIM. It is noted that there is an information gap between stakeholders working on the administrative side versus design/construction and can be partly explained due to reluctance to adapt to new solutions according to innovation theory and partly due to the absence of common industry standards. The fact that the cost so far is not always less than the benefit of investing in BIM may explain why stakeholders in the project phase choose that BIM does not have to be appropriate to implement.    The implementation phase through the value chain of a project varies a lot for different stakeholders and because of that the industry may in some cases be interpreted as conservative. This could be explained due to the language barriers that can arise when using different BIM systems and due to absence of open standards. To further develop understanding on the subject issue, studies need to be carried out on proprietary rights and problems in tender calculation estimates. Moreover, studies on public sector impact regarding development around common industry standards, external and internal BIM coordination linked to more effective project management and how common industry standards affect different stakeholders in the whole value chain of a project may develop understanding on the subject issue.

Syfte: Den här uppsatsen handlar om hållbarhet i förhållande till ett modeföretags produktrelaterade processer. Fokus har varit att studera och analysera designprocessens inverkan på en produkts hållbarhetsnivå – hur den här processen och dess beslut påverkar de övriga stegen i den textila värdekedjan. Syftet är att utveckla ett designverktyg som ökar kunskap, ger stöd för att sluta det textila kretsloppet och skapa hållbara produkter. Metod: Studien är baserad på en kvalitativ metod med fallstudie. Empirin samlades in genom semistrukturerade intervjuer i kombination med undersökning av företagsinformation på ett svenskt modeföretag. Analys: Det teoretiska ramverket utvecklades genom en litteraturgenomgång och baseras på cirkulär ekonomi och organisatoriskt lärande. Resultatet analyserades efter ramverket: livslängd och användarvänlighet, stänga kretsloppet, vision, policy och kommunikation och kunskap. Slutsats: Bristen på kunskap, förkommandet av subgrupper och kunskapsförflyttning i organisationen påverkar förutsättningarna för att kunna sluta cirkeln. Idag är dessutom infrastuktur och teknik ett hinder för en fullständig implementering av den cirkulära modellen. Företaget behöver skapa en tydlig och gemensam definition av hållbarhet och alla individer behöver involveras i arbetet kring hållbarhet i organisationen.

Syftet med examensarbetet är att undersöka vilka möjligheter och hinder som finns för ett småföretag i Peru att utveckla för mer hållbart företagande samt vilka metoder och strategier som finns tillgängliga för organisationen att implementera i sitt hållbarhetsarbete. Hållbar utveckling och ansvarsfullt företagande är teman som blir allt viktigare i en global informationsrik omvärld. Sociala missförhållanden, ekonomiska orättvisor och klimatförändringar är saker vi ständigt blir påminda om. Myndigheter spelar en allt större roll i hur de försäkrar att den inhemska marknaden utvecklar ett ansvarstagande inom de sociala, ekonomiska och miljömässiga områdena. Organisationen som studeras är en kycklingrestaurang i Lima, Peru. Området för hållbart företagande är viktigt för att ägarna ska kunna få insikt om verksamhetens olika delar samt hur deras verksamhet påverkar dess omgivning. Den teoretiska bakgrunden innehåller delar från Corporate Social Responsability (CSR), hållbar utveckling, värdekedjan, marknadsföring, lärande organisationer, organisationsutveckling samt offensiv kvalitetsutveckling. Arbetsmetoden är i form av en fallstudie och kvalitativ dataanalys, där insamling av data görs med personliga intervjuer, artiklar och dokument. Resultatet visar på att Peru ligger i fronten vad gäller hållbar utveckling inom regionen för Sydamerika. Den peruanska myndigheten har utvecklat flertalet program och metoder, med detaljerade implementeringsplaner, som företag kan använda sig av i sitt hållbarhetsarbete. Slutsatsen är att organisationen kan kombinera de metoder och strategier som framkommit i resultatet till en genomförandemodell som baseras på hållbart värde.