Dissertations / Theses on the topic 'Värdekedjan'

Detta är ett examensarbete inom textil produktutveckling som har sin grund hos uppdragsgivaren Bellaobastian. Syftet med rapporten är att ge en inblick i miljöarbetet i värdekedjan hos mindre konfektionsföretag, vilka svårigheter som kan förekomma och hur den hållbara utvecklingen kan effektiviseras. Vi vill ge mindre svenska konfektionsföretag råd och förslag om hur de kan uppnå en tillfredställande nivå på deras miljöarbete utan tillgång till enorma resurser.Vi har utfört intervjuer, litteraturstudier samt jämförelseanalyser mellan företagen H&M, ACNE och Lindex. Vid diskussion och analysarbetet var det tydligt att miljöarbete i värdekedjan är en komplex process och att det är flera aspekter som spelar in.Vi har kunnat identifiera åtgärder som företagen kan utföra i hopp om att uppnå en mer hållbar utveckling, både specifika som tex, materialval men även mer övergripande som att ändra sitt synsätt. Åtgärderna vi kunde påvisa kretsar kring:- Minska överkonsumtion och effektivisera resurssparandet- Minska koldioxidutsläppen- Använd miljöledningssystem och märkningar- Ändra företagets synsättEn av slutsatserna vi kunnat konstatera genom våra undersökningar är att det inte räcker med att åtgärda problemen. Företagen måste tex utöver detta även ha en kommunikation med konsumenterna kring deras hållbara utveckling annars får kunden svårt att göra medvetna val. Anledningen till att man vill ha en renare värdekedja spelar även in och ska baseras på rätt grunder och inte för att företaget vill erhålla nya marknadsandelar då detta lyser igenom och gör så att företaget tappar trovärdighet. En hållbar värdekedja är ett omfattande arbete och en svår utmaning för mindre företag, dock är det ingen omöjlighet. Oavsett storlek kan alla företag bidra till en hållbar utveckling.This is a degree project in Textile Technology involving collaboration with the Swedish fashion company Bellaobastian. The report aims to provide insight to the environmental activities surrounding the supply chain in small clothing companies, what difficulties that can occur and how the quest for more sustainable development can be more efficient. We want to give advice and suggestions to smaller Swedish clothing companies on how to reach a satisfactory level of their environmental work without access to huge resources. We have done interviews, literature studies and comparison assessments between companies such as H&M, ACNE and Lindex. In the discussions and assessments it was clear that environmental work in the supply chain is a complex process and that there is more than one aspect taking part. We managed to identify measures that the companies can carry out to achieve a more solid development, both specific choices like material as well as a more comprehensive choice like changing point on view. The measures we detected were: - Reduce excessive consumption and gets an effect from resource saving. - Reduce carbon dioxide emissions - Use environmental guide systems and labels - Change the companies' point of view on environmental efficiency One of the conclusions we stated through our research was that it isn't enough to "fix the problem". For example, they have to communicate with the customer and inform him/her about the commitment they have towards a sustainable development. Otherwise the customer can't make any conscious choices. The thought behind wanting a greener company should be based on the right grounds, not that the company itself wants market shares as this shines through and lowers their credibility. This is a difficult task for small companies but not impossibility. Everyone can contribute to a sustainable development no matter what size a company has.
Program: Textil produktutveckling med entreprenörs- och affärsinriktning

Rådande världsförhållanden riktar ökat fokus på frågor om hållbarhet. Den textila värdekedjans globala utspridning anstränger världens sociala som miljömässiga förhållanden. Därmed blir det allt viktigare för organisationer att engagera sig i ett arbete för att minimera effekterna av dess verksamhet. Företagens ansvarstagande- hållbarhetsaktiviteter benämns vanligen under Corporate Social Responsibility (CSR), begreppet är väletablerat och kritik av detta har givit upphov till nya benämningar. Creating Shared Value (CSV) är ett begrepp som fokuserar på att identifiera, utveckla och expandera kopplingen mellan ekonomisk och samhällelig tillväxt för att skapa simultant värde för likväl samhället som företagen. Syftet med denna studie var att, genom en fallstudie av ett svenskt modeföretag med utvecklat hållbarhetsarbete, undersöka de hållbarhetsaktiviteter som genomförs inom en textil värdekedjan ur ett CSV-perspektiv. Genom en kvalitativ forskningsdesign med deduktiv ansats studerades företaget och dess värdekedja i avsikt att besvara studiens frågeställning och uppnå dess syfte. Studiens empiriska material samlades in via semistrukturerade intervjuer med individer som representerade fallföretagets olika funktioner i värdekedjan. Materialet förklarades och tolkades utifrån det teoretiska ramverk som presenterats. Empirin och analysen visade att de genomförda aktiviteterna även kunde tolkas ur ett CSV-perspektiv under förutsättning att företagets tilläts tillämpa ett långsiktigt förhållningssätt och en identifiering av det delade värdet. Slutsatsen som drogs är att de undersökta hållbarhetsaktiviteterna genererar simultant värde för företag och samhället de verkar i. Aktiviteternas utfall och grad av värde varierade då vissa aktiviteter genererade ett direkt värde med påtagligt resultat för endera miljön eller samarbetspartners som på lång sikt skulle generera värde i konkurrensfördelar för fallföretaget medan andra hade en mer direkt effekt för båda inblandade parter. Generaliserbarheten av studiens resultat är begränsat på grund av den valda fallstudiemetoden men resultaten av denna studie anses likväl vara en intressant kontribution till forskningsdiskussionen om hållbarhetsaktiviteter.

På bara ett par år har elektronisk handel potential att radikalt förändra de ekonomiska och sociala förhållanden i samhället. Internets snabba tillväxt kopplar samman individer och organisationer till ett stort globalt nätverk som representerar enorma möjligheter. Det talas om ett nätverkssamhälle och en nätverksekonomi.

Elektronisk handel driver företag mot att bedriva affärer på ett fundamentalt nytt sätt. Behovet av att dela information i realtid ökar tillsammans med förändringarna i värdekedjan.

Syftet med studien är att kartlägga elektronisk handel i allmänhet. Studien fokuseras på hur elektronisk handel används för att länka samman företag, stora som små, från råmaterial till konsumenten. Arbetet belyser hinder och krav i samband med elektronisk handel och det sätt de hanteras på.

Företagen i undersökningen visar ingen tydlig strävan mot att uppnå en totalt integrerad värdekedja. Grundliga affärsprocesser flyttas mot Internet för att utnyttja nätverkets fördelar. Främst används EDI och online-tjänster som Internetbutiker för elektronisk handel.

Textilhögskolan är sedan 1982 en del av Högskolan i Borås och har i dagsläget 14 utbildningar varav en är kandidatutbildningen Textil produktutveckling och Entreprenörskap. Utbildningen ger studenterna en förståelse för den textila värdekedjan där de lär sig att hantera processer i produkt- och affärsidéutveckling inom det textila området. Utbildningen bygger på en översikt och inte spetskunskap vilket har resulterat i en ovisshet bland studenter var fokus bör ligga vid karriärval. Detta resulterade i uppsatsens syfte; ”Syftet med denna uppsats är att se hur svagheter och styrkor i den textila värdekedjan kan omsättas i utbildning för att öppna nya arbetsområden inom den textila industrin.” För att undersöka syftet genomfördes ett antal kvalitativa intervjuer med personer insatta i den textila industrin med erfarenhet av Textile management. Resultatet visar på att studenterna från Textil produktutveckling och Entreprenörskap kan finna potentiella yrkespositioner inom den textila värdekedjan. Brister som betonades var exempelvis kommunikationsproblem mellan leden och avsaknad av utveckling utav produktgrupper för att utöka inkomstkällor. Resultatet visar även på hur utbildningen Textil produktutveckling och Entreprenörskap kan utvecklas för att ge studenterna de kunskaper som krävs för ett arbete inom den textila värdekedjan. Slutsatserna visar på att de yrkesroller som redovisas i resultatet möjligen inte är nya på marknaden, men har inte tidigare uppmärksammats av utbildningen eller studenterna. Uppsatsen ger studenterna möjlighet att se framtida arbetspositioner inom den textila värdekedjan som de själva inte reflekterat över tidigare. Utbildningen Textil produktutveckling och Entreprenörskap ger studenten verktygen för framtida karriär med det är upp till studenten att skapa förståelse för hur och var inom den textila värdekedjan den hör hemma.
Program: Textil produktutveckling och entreprenörskap

Syfte: Studiens syfte är att utforska företagens syn på vilka tillvägagångssätt som modeföretag, konsumenter och andra involverade aktörer kan använda sig av för att bidra till en cirkulär textil värdekedja. Vidare är syftet att tydliggöra vilket möjligt ansvar de olika medverkande parterna kan ta för att värdekedjan ska kunna slutas. Slutligen har studien som syfte att bidra med information och möjliga strategier som kan leda till en förbättrad samverkan mellan aktörerna vilket skulle kunna underlätta vägen till en mer hållbar modeindustri.  Design / metod: Studiens design har förlitat sig på en kvalitativ och interpretivistisk metod. Data samlades in genom semistrukturerade intervjuer med 7 olika modeföretag inom Skandinavien. Uppgifterna analyserades genom ett tematiskt tillvägagångssätt, vilket resulterade i gemensamma begränsningar som företag upplever när det gäller att sluta värdekedjan. Denna studie är inte generaliserbar eftersom intervjuerna endast återspeglar ett företags perspektiv såväl som den begränsade mängd data som samlats in. Resultat: Den insamlade datan indikerar på att agerandet från endast en aktör inte är tillräckligt för att uppnå en sluten värdekedja inom modeindustrin, gällande de problem som existerar efter köp. Alla involverade aktörer behöver bidra och samarbeta för att få en cirkulär textil värdekedja. Detta innebär att både en förändring av konsumentbeteendet och ett ökat utbud av återvunnet material hos leverantörerna är nödvändigt. Vidare bör företagen öka användningen av återvunnet material i produktionen, staten inrätta fler och bättre återvinningssystem samtidigt som EU behöver införa strängare lagar. Originalitet / värde: Denna studie tydliggör inte bara vikten av alla inblandade aktörer inom värdekedjan. Den presenterar också hur aktörerna kan bidra individuellt, samt vikten av deras handlingar för att lyckas med att göra värdekedjan cirkulär. Dessutom uppmärksammar studien värdet av samarbete och att överväga hela värdekedjan snarare än att endast tänka ett steg framåt.

Även om marknaden för finansiella tjänster digitaliseras i en allt högre takt finns det fortfarandeinträdesbarriärer för nya aktörer som vill utveckla betal- och kontotjänster för konsumenter. Ettav dessa hinder är att infrastrukturen som används för tjänsterna ägs och förvaltas av deetablerade aktörerna vilket försvårar för en fri konkurrens. Som ett led i att bland annat öppnaupp den europeiska finansiella tjänstesektorn och främja innovation har EU därför infört ettandra betaltjänstdirekt (PSD2) som trädde i kraft under 2018. Direktivet omfattar etableradebanker och finansbolag och tvingar dem att exponera betaltjänster och kontoinformation tilltredjepartsleverantörer när kunden gett sitt medgivande. Införandet av PSD2 kommer förändraspelplanen för både etablerade och nya aktörer när befintliga affärsmodeller utmanas i takt medatt kunderna själva väljer finansiella tjänster efter tycke och smak. Denna kandidatuppsats syftar till att öka förståelsen för hur etablerade banker och finansbolagförhåller sig till möjligheterna och utmaningarna med att anpassa sina verksamheter i enlighetmed PSD2. Därtill är syftet att undersöka huruvida alternativet att inte ta upp kampen med nyaaktörer om de kundnära tjänsterna är en möjlig överlevnadsstrategi för de etablerade aktörerna.Den kvalitativa studien som ligger till grund för slutsatserna bygger på intervjuer somgenomförts med respondenter från två etablerade aktörer samt en ny aktör på den svenskabankmarknaden. Principerna för kvalitativ innehållsanalys har tillämpats vid strukturering ochanalys av intervjuerna. Resultatet visar att PSD2 även förväntas ge etablerade aktörer nya möjligheter attvidareutveckla sina tjänster genom att använda det tekniska ramverket utöver de regulatoriskakrav som direktivet föreskriver. I valet av strategi för PSD2 och de möjliga roller i värdekedjansom erbjuds finns det dock utmaningar med både den mest tillbakalutade och framåtriktademarknadspositionen eftersom dessa ställer krav som är svåra att leva upp till. PSD2 kommeräven medföra fler samarbeten mellan etablerade och nya aktörer som följd av att det finns ettömsesidigt beroende mellan parterna i ambitionen om att leverera den bästa kundupplevelsen.

Restaurangutläggen har ökat sedan 2010 och efterfrågan på lokalt producerad mat har ökat allt mer senaste tiden, vars syfte inte längre enbart syftar till att mätta idag. Trender har lett till att mervärden inom mat såsom kvalité, hållbarhet och ursprung efterfrågas, varpå restauranger har anpassat sig till detta för att skapa en matupplevelse. Restauranger efterfrågar därmed en större kvantitet av lokalt producerade råvaror. Grossister verkar mellan producenter och restauranger som en länk för att förmedla råvaror och dess mervärde, men trots det finns brister vid förmedlingen. Tidigare studier har påvisat att lokala producenter har hög kunskap inom sin produktion, men lägre kunskaper inom marknadsföring. Studien syftar till att studera värdekedjan mellan producent, grossist och restaurang samt förutsättningar för en grossists värdeskapande på en lokal marknad. För att kunna besvara syftet besvaras tre forskningsfrågor, vilka ämnar till att öka förståelsen för hur värdekedjan ser ut på en lokal marknad samt öka förståelse kring grossistens roll som värdeskapande aktör. Resultatet av studien visar att värdekedjan fungerar, men att det finns brister vid förmedlingen av mervärde mellan aktörerna. Mellan varje aktör verkar distributionskanaler var mervärden flödar. Ytterligare mervärden konstaterades efterfrågas, vilka inte framgick bland alla aktörer. Vidare kunde det konstateras att det råder otydligheter kring begreppet distribution, vilket anses vara en orsakande faktor till den brist kring förmedling av mervärde som råder idag. Studien har bidragit till att belysa de brister som råder idag, för att öka medvetenhet kring dessa. Vidare har en SWOT-analys lyft fram aspekter som anses vara väsentliga att ta hänsyn till. Studien anses därför vara till nytta för aktörer inom livsmedelsbranschen, specifikt de som verkar på en lokal marknad.
Restaurant outlays have increased since 2010 and the demand for locally produced food has increased more recently, the purpose of which is no longer solely to fill today. Trends have created other demands which restaurants have adapted to, to create a dining experience. Restaurants are thus demanding a larger quantity of locally produced raw ingredients. Wholesalers operate between producers and restaurants as a link to mediate raw ingredients and their added value. Yet, there are deficiencies in the mediation. Previous studies have shown that local producers are knowledgeable in their production, but less knowledgeable in marketing. The purpose is to study the value chain between producer, wholesaler, and restaurant as well as the conditions for a wholesaler's value creation in a local market. To be able to answer the purpose, three research questions have been proposed, which aim to increase the understanding of how the value chain looks like in a local market and increase the understanding of a wholesaler's role as a value-creating actor. The results of the study show that the value chain works, but that there is a deficiency in the mediation of added value between the actors. Distribution channels seem to flow between each actor where added value flows. Other added values were found to be in demand, which was not apparent among all actors. Furthermore, it was found that there is some ambiguity about the concept of distribution, which is considered to be a causative factor for the lack of value-added mediation that prevails today. The study has contributed to highlighting the shortcomings that exist today, to raise awareness of these. Furthermore, a SWOT-analysis has highlighted aspects that are considered to be essential to take into account. The study is therefore considered to be of benefit to actors in the food industry, specifically those operating on a local market.

Digitalisering är ett ämne som ständigt diskuteras och har på senare år utvecklats på många plan. Inom byggbranschen har BIM (Byggnadsinformationsmanagement) länge setts som en digital lösning vilken kan tänkas utveckla branschen inom flera områden, men trots det är den digitala utvecklingen inom branschen relativt låg vilket kan ge indikation på lägre produktivitet. Särskilt om man jämför med vad som faktiskt kan uppnås vid implementering av BIM fullt ut genom värdekedjan i projekt. Det finns en brist på tidigare studier kring varför det finns ett informationsgap mellan aktörer genom hela värdekedjan som delvis kan förklara denna låga produktivitet. Syftet med denna studie är därmed att undersöka vilka utmaningar som finns vid implementeringen av BIM i hela värdekedjan av projekt och vad utmaningarna skapar för informationsgap mellan design/konstruktion- och förvaltningssidan inom ett projekt.     För att besvara syfte och frågeställningar har innovationsteori samt investeringsteori använts, där fokus främst riktats på innovationsteori. Med hjälp av teorierna kunde utmaningar med implementeringen av BIM och eventuella informationsgap som uppstår studeras djupare. I studien genomfördes åtta semistrukturerade intervjuer med fastighetsbolag, arkitekturbolag, konsultbolag och intresseorganisation.      De existerande utmaningarna vid implementering av BIM hos olika aktörer, som kan ligga till grund för försämrad interoperabilitet, kan förklaras med att avsaknad av gemensamma branschstandarder, avsaknad av en central BIM-samordnare och generellt sett låg utbildningsnivå kring vad BIM är. Det noteras att ett informationsgap finns mellan aktörer som arbetar på förvaltningssidan kontra design/konstruktion och detta kan dels förklaras på grund av motvilja att anpassa sig till nya lösningar enligt innovationsteori, dels på grund av avsaknad av gemensamma branschstandarder. Att en aktör i projektskedet inte anser det lämpligt att använda BIM kan förklaras eftersom kostnaden hittills inte alltid understiger nyttan.      Implementeringsfasen hos olika aktörer genom värdekedjan varierar och därmed kan branschen i vissa fall tolkas som trögflytande, bland annat på grund av frånvaro av öppna standarder och de språkbarriärer mellan program som kan uppstå vid användning av olika BIM-system. För att vidareutveckla arbetet kring ämnesfrågan behöver ytterligare studier genomföras kring proprietära rättigheter och problem vid anbudskalkylering, offentlig sektors påverkan på utveckling kring gemensamma branschstandarder, extern och intern BIM-samordning kopplat till effektivare projektledning och även hur gemensamma branschstandarder påverkar olika aktörer i hela värdekedjan av ett projekt.
Digitalization is constantly being discussed and has in recent years developed on many levels. Building information management, further described as BIM, has long been considered a digital solution in the construction and management industry. A solution that suitably would develop the industry in several areas. Despite this, digital development is relatively low which may indicate lower productivity than can be achieved. There is a lack of previous studies on why there is an information gap between stakeholders throughout the value chain that can partly explain low productivity and low effective stakeholder efficiency. The purpose of this study is thus to investigate the existing difficulties in the implementation of BIM in the entire value chain and what these difficulties lead to, such as information gaps between the design, construction and management side within a project.    The findings of the study are explained with support of innovation theory and investment theory, with main focus on innovation theory. With support of the theories, difficulties with implementation of BIM for stakeholders and any information gaps that arise have been studied more deeply. This study conducted eight semi-structured interviews with real estate companies, architecture companies, one consulting company and one interest group.   Existing challenges regarding implementation of BIM among different stakeholders, which may be the basis for impaired interoperability, can be explained in the absence of common industry standards, absence of a central BIM coordinator and generally low level of education about the subject BIM. It is noted that there is an information gap between stakeholders working on the administrative side versus design/construction and can be partly explained due to reluctance to adapt to new solutions according to innovation theory and partly due to the absence of common industry standards. The fact that the cost so far is not always less than the benefit of investing in BIM may explain why stakeholders in the project phase choose that BIM does not have to be appropriate to implement.    The implementation phase through the value chain of a project varies a lot for different stakeholders and because of that the industry may in some cases be interpreted as conservative. This could be explained due to the language barriers that can arise when using different BIM systems and due to absence of open standards. To further develop understanding on the subject issue, studies need to be carried out on proprietary rights and problems in tender calculation estimates. Moreover, studies on public sector impact regarding development around common industry standards, external and internal BIM coordination linked to more effective project management and how common industry standards affect different stakeholders in the whole value chain of a project may develop understanding on the subject issue.

Syfte: Den här uppsatsen handlar om hållbarhet i förhållande till ett modeföretags produktrelaterade processer. Fokus har varit att studera och analysera designprocessens inverkan på en produkts hållbarhetsnivå – hur den här processen och dess beslut påverkar de övriga stegen i den textila värdekedjan. Syftet är att utveckla ett designverktyg som ökar kunskap, ger stöd för att sluta det textila kretsloppet och skapa hållbara produkter. Metod: Studien är baserad på en kvalitativ metod med fallstudie. Empirin samlades in genom semistrukturerade intervjuer i kombination med undersökning av företagsinformation på ett svenskt modeföretag. Analys: Det teoretiska ramverket utvecklades genom en litteraturgenomgång och baseras på cirkulär ekonomi och organisatoriskt lärande. Resultatet analyserades efter ramverket: livslängd och användarvänlighet, stänga kretsloppet, vision, policy och kommunikation och kunskap. Slutsats: Bristen på kunskap, förkommandet av subgrupper och kunskapsförflyttning i organisationen påverkar förutsättningarna för att kunna sluta cirkeln. Idag är dessutom infrastuktur och teknik ett hinder för en fullständig implementering av den cirkulära modellen. Företaget behöver skapa en tydlig och gemensam definition av hållbarhet och alla individer behöver involveras i arbetet kring hållbarhet i organisationen.

Syftet med examensarbetet är att undersöka vilka möjligheter och hinder som finns för ett småföretag i Peru att utveckla för mer hållbart företagande samt vilka metoder och strategier som finns tillgängliga för organisationen att implementera i sitt hållbarhetsarbete. Hållbar utveckling och ansvarsfullt företagande är teman som blir allt viktigare i en global informationsrik omvärld. Sociala missförhållanden, ekonomiska orättvisor och klimatförändringar är saker vi ständigt blir påminda om. Myndigheter spelar en allt större roll i hur de försäkrar att den inhemska marknaden utvecklar ett ansvarstagande inom de sociala, ekonomiska och miljömässiga områdena. Organisationen som studeras är en kycklingrestaurang i Lima, Peru. Området för hållbart företagande är viktigt för att ägarna ska kunna få insikt om verksamhetens olika delar samt hur deras verksamhet påverkar dess omgivning. Den teoretiska bakgrunden innehåller delar från Corporate Social Responsability (CSR), hållbar utveckling, värdekedjan, marknadsföring, lärande organisationer, organisationsutveckling samt offensiv kvalitetsutveckling. Arbetsmetoden är i form av en fallstudie och kvalitativ dataanalys, där insamling av data görs med personliga intervjuer, artiklar och dokument. Resultatet visar på att Peru ligger i fronten vad gäller hållbar utveckling inom regionen för Sydamerika. Den peruanska myndigheten har utvecklat flertalet program och metoder, med detaljerade implementeringsplaner, som företag kan använda sig av i sitt hållbarhetsarbete. Slutsatsen är att organisationen kan kombinera de metoder och strategier som framkommit i resultatet till en genomförandemodell som baseras på hållbart värde.

Bakgrund: Utvecklingen inom redovisningssystem går mot att använda alltfler kompletterande icke finansiella styrmått. Genom att koppla ihop det tankar som finns inom Balanced Scorecard konceptet med ett värdekedjetänkande som finns inom Supply Chain Management kan en horisontell styrning skapas.

Syfte: Syftet med uppsatsen är att beskriva och förklara hur företag kan utveckla lönsamhetsrelaterade mått för kompetens och prestationer samt att ge förslag på en process- och värdekedjeanpassning av Balanced Scorecard modellen.Avgränsningar: Uppsatsen behandlas utifrån Balanced Scorecard och Supply Chain Management teorin där fokusering framför allt sker på måttframtagningen. De personer som intervjuats är verksamma inom Svedala Industri i Sverige, Tyskland och Frankrike.

Genomförande: Uppsatsen bedrevs som en fallstudie där intervjuerna skedde på med personer på divisionsnivå, marknadsnivå samt försäljarnivå med återkommande intervjuer vid behov. Intervjuresultaten användes för att testa den egna modellen i verkligheten.

Resultat: Uppsatsen visar att incitament föreligger för användning av kompletterande styrnyckeltal för att förbättra företaget. Vidare har vi fått stöd för vår utvecklade modell där värdekedjans fördel med ett flödestänkande kombineras med balanserade styrnyckeltals förmåga ge en bra inblick i företag.

Avregleringen av Sveriges järnväg ledde till att Statens Järnvägar delades upp i olika företag, SJ AB bildades som har i uppgift att bedriva lönsam persontrafik. Avregleringen har haft en stor påverkan på hur SJ bedriver sin verksamhet idag samt lett till att komplicerade ägarförhållanden har uppstått i Hagalund. Hagalund är SJ’s största depåanläggning för underhåll av fordon. I samråd med SJ’s Division Fordon och Divisionen för Planering och Trafikledning har vi fått i uppdrag att undersöka hur SJ påverkas om de införskaffar en depå i egen regi. Vi har valt att undersöka SJ ur ett värdekedjeperspektiv. Studien bygger sedan på hur SJ’s värdekedja påverkas om en ny depåanläggning införskaffas. Vi har använt Porters värdekedja som grund till vår studie, det är en analysmetod som kartlägger en organisations värdeskapande aktiviteter. Vi har även tagit del av forskning som gjorts på Porters värdekedja med fokus på resurshantering och informationsprocesser. För att kunna undersöka problemområdet har vi även undersökt och analyserat forskning inom det teoretisk omtrådet vertikal integration. Vertikal integration innebär att en organisation införskaffar en verksamhet till egen regi. Den här studiens syfte är att undersöka hur en organisations värdekedja påverkas om en vertikal integration utförs. För att besvara syftet har vi undersökt hur de sekundära aktiviteterna i SJ’s värdekedja påverkas om en primär värdeskapande aktivitet vertikalt integreras. Vi har även i delsyfte att undersöka vilka effekter den nya depåanläggningen skulle ha på SJ’s produkt tågresor som säljs till kund. Vi besvarar både syftet och delsyftet genom en deduktiv kvalitativ undersökning. Vi använde oss av en semistrukturerad intervjumetod där vi intervjuade respondenter från SJ’s Division Fordon och Divisionen för Planering och Trafikledning. Vår övergripliga slutsats av studien är att en vertikal integration har en inverkan på SJ’s värdekedja. Den vertikala integrationen medför en förbättrad kommunikation samt kontroll av depåverksamheten och dess resurser. SJ’s depåverksamhet blir mer flexibel vilket kan leda till snabbare reaktioner vid oväntade händelser. Kvalitén av produkten tågresor påverkas även positivt. Förutsättningen till dessa fördelar är att SJ har en god kommunikation med nya depån samt införskaffar de resurser som krävs.

Purpose - The purpose of this study was to explore what strategic decisions an Italian apparel company has made to establish a sustainable and local supply chain. Furthermore, the obstacles that have emerged during the process were examined, and what strategies that have been used to face these. The study also explored the key success factors of the case company. The information was then compiled to create an overview on how companies can create a local supply chain and what can be avoided during this process. Design/methodology - The method used for the study was a deductive and qualitative study. Data was collected through semi structured e-mail interviews with an Italian apparel company. The data was then analyzed and compared to previous studies and results in order to create an understanding of the success factors and difficulties connected to establishing local supply chains. However, the study is not generalizable since it is conducted on a single case, it only provides an example, not the full picture of the industry. Therefore, the reliability regarding generalizability is low. Findings - The result of the study was that strategic decisions were carried out with the goal to create sustainable denim created through a local and ethical supply chain. Another strategic decision was to share knowledge about sustainable production to other sustainable entrepreneurs, which enables common growth towards sustainable development in the textile industry. The most important element to succeed and overcome obstacles was the passion and perseverance of the co-founders as well as previous experience and knowledge within the denim industry. An additional strategic decision and success factor was the chosen area in which the case company is located and operates in. The case company managed to avoid the challenges connected to lack of know-how within the European textile industry caused by globalization, due to the chosen region’s knowledge, tradition and infrastructure. Practical implications - The findings from the paper can be beneficial for sustainable entrepreneurs and companies relocating or starting up a local supply chain. The findings of the paper can be used to establish a local supply chain that focuses on sustainable production and contributes to responsible consumption and production within the textile industry. Originality/value - This study is original in finding key factors to establish a local supply chain and how to overcome obstacles faced during the process. It creates value for sustainable entrepreneurs and companies searching for alternative ways of production that focuses on sustainability.
Syfte - Syftet med studien var att utforska vilka strategiska beslut ett italienskt klädföretag har tagit för att skapa en hållbar och lokal värdekedja. Hinder och svårigheter som har uppstått under processen har undersökts samt vilka strategier som har använts för att möta svårigheterna. Studien har även undersökt de viktigaste framgångsfaktorerna hos det valda företaget. Informationen har sammanställts för att skapa en översikt över hur företag kan skapa en lokal värdekedja och vad som kan undvikas under processen. Design/metodik - Metoden som användes för studien var en deduktiv och kvalitativ studie. Data samlades in genom semistrukturerade e-postintervjuer med ett italienskt klädföretag. Uppgifterna analyserades sedan och jämfördes med tidigare studier och resultat för att skapa en förståelse för framgångsfaktorer och svårigheter kopplade till att etablera lokala värdekedjor. Studien är däremot inte generaliserbar då den genomförs på ett enda fall, den ger bara ett exempel, inte hela bilden av branschen. Därför är tillförlitligheten avseende generaliserbarhet låg. Resultat - Resultatet av studien var att strategiska beslut genomfördes med målet att skapa hållbar denim genom en lokal och etisk värdekedja. Ett annat strategiskt beslut var att dela kunskap om hållbar produktion till andra hållbara entreprenörer och företagare som möjliggör gemensam tillväxt mot en hållbar utveckling inom textilindustrin. Det viktigaste elementet för att lyckas och övervinna hinder var medgrundarnas passion och i härdighet samt tidigare erfarenhet och kunskap inom denimindustrin. Ett ytterligare strategiskt beslut och en framgångsfaktor var det valda området där företaget finns och verkar i. Företaget lyckades att undvika de utmaningar som är kopplade till brist på kunskap inom den europeiska textilindustrin till följd av globaliseringen, på grund av det valda områdets kunskap, tradition och infrastruktur. Praktiska konsekvenser - Resultaten från uppsatsen kan vara till nytta för företagare och företag som flyttar tillbaka sin produktion eller startar upp en lokal värdekedja. Genom att använda studiens resultat kan de framgångsrikt etablera lokala värdekedjor med fokus på hållbar produktion och bidra till ansvarsfull konsumtion och produktion inom textilindustrin. Originalitet/värde - Studien är originell när det gäller att hitta nyckelfaktorer för att lyckas med att skapa en lokal värdekedja samt hur företagare kan hantera de hinder som uppstår under processen. Rapporten skapar värde för hållbara företagare och företag som letar efter alternativa produktionsmetoder som fokuserar på hållbarhet.

Value Added Services (VASs) have become one of the major revenue generators in the telecom industry. Most of the telecom subscribers have started using VAS and it has become an important service for the customers. The objective of the project is to evaluate and analyse the need for value added services in India. The report begins with a discussion of existing VAS provided by 2G wide area cellular technologies and how these will change with the introduction of 3G technology. Following this the value chain of VAS is discussed. Next new trends, drivers, and challenges of the VAS are discussed in detail. The impact of content developers and software development on VAS are discussed. Then a method to analyse VAS is discussed, followed by method of analysing the ringback tones with respect to a company is provided followed by the method to analyse the importance of the content providers in the value chain. Then the Mobile commerce VAS is analysed in detail and ringback tone service provided by OnMobile Company is analysed in detail, followed by an analysis of the role of content providers in value chain. A survey on different services provided through VAS is taken among few of the VASs users in India and the results are included with graphs in the report. The thesis analysis results are very important in the modern telecommunication industry as VAS plays a major role in generating huge revenue and currently many industries are focusing on to provide mobile commerce services to its customers. The thesis answers various questions like, what are the different M-commerce services that are provided to the customers in the telecom industry. Why OnMobile Company provides different varieties of ringback tones to the user? Why the role of content providers is very important in the Value chain? The report concludes with conclusions explaining the different insights that are gained from the analysis of the VAS (M-Commerce), Ringback tones provided by OnMobile, role of content providers in the Value chain and the survey results. It is followed by the some suggestions and possible future work concerning Value Added Services in India.
Value Added Services (VASs) har blivit en av de största inkomst generatorerna i telekombranschen. De flesta av Telecom abonnenter har börjat använda VAS och det har blivit en viktigare service för kunderna. Målet med projektet är att utvärdera och analysera behovet av mervärdestjänster VAS i Indien. Rapporten inleds med en diskussion av befintliga VAS från 2G stort mobil teknik område och hur dessa kommer att förändras med införandet av 3G-tekniken. Efter detta kommer värdekedjan för VAS att diskuteras. De nästkommande nya trenderna, drivrutiner och utmaningar inom VAS diskuteras mer i detalj. Effekterna från innehållsutvecklare och mjukvaruutvecklingen inom VAS diskuteras också. Sedan kommer metoden för att analysera VAS att diskuteras, följt av en analys av ringsignaltjänsten med avseende på företag och en metod för att analysera betydelsen av innehållsutvecklare inom värdekedjan. Då mobil handel VAS analyseras i detalj och tillbaka ringningston tillhandahålls av OnMobile företag analyseras i detalj, följt av en analys av den roll som leverantörsrollen av innehåll i värdekedjan. En undersökning om olika tjänster som tillhandahålls via VAS tas bland några av de VASS användare i Indien och resultaten visas i grafer i rapporten. Avhandlingen analysresultaten är mycket viktiga i den moderna telekomindustrin som VAS spelar en viktig roll i att genererar stora inkomster och för närvarande många branscher fokuserar på att tillhandahålla mobil handel tjänster till sina kunder. Avhandlingen besvarar frågor som: Vilka är de olika mobila-handelstjänster som tillhandahålls inom telekomindustrin, varför OnMobile tillhandahåller olika typer av ringsignaltjänster till användaren? och Varför innehållsutvecklare är viktiga inom värdekedjan? Rapporten avslutas med slutsatser som förklarar de olika insikter som erhålls från analysen av VAS (M-Commerce), tillbaka ringningstoner från OnMobile, den roll som leverantörer av innehåll i värdekedjan och enkätresultat. Det följs av några förslag och möjliga framtida arbete om Value Added Services i Indien.

Kommunikationen mellan en produktutvecklande modeleverantör och deras producenter är en pågående process. Kommunikation i allmänhet binder samman människor genom tal och skrift, men kan också vara en bidragande faktor till oenighet. Kommunikation i alla dess former används dagligen och är ett viktigt verktyg som måste fungera korrekt. Om brister i kommunikationen uppstår kan diskussioner väckas till liv och inom modeindustrin kan samarbeten ställas in och kontrakt annulleras. Kommunikationen mellan den produktutvecklande modeleverantören och deras producenter kan bli missförstådd och inte tolkad utifrån det uppsåt företagen planerat. Det kan leda till problem med ledtider, försäljningssiffror och försenade leveranser. Syftet med studien är att analysera varför eventuella problem sker i kommunikationen mellan svenska produktutvecklande modeleverantörer och deras producenter i utlandet. Följande kandidatuppsats är uppdelad i kapitel 1 – 6 och kommer besvara syftet genom att granska kommunikationen mellan de två parterna, vilka kommunikationssvårigheter som finns samt vilka parametrar som är viktiga för att kommunikationen ska fungera. Den primära teorin utgörs av det empiriska resultatet som består av intervjuer med nio svenska produktutvecklande modeleverantörer. Personliga intervjuer valdes för att tillgå så stor andel information som möjligt rörande ämnet. Dessutom har observationer av den Textila Värdekedjan, Supply Chain Management, Sustainable Supply Chain Management, Total Quality Management, Quick Response, Fast Fashion samt Organisationskultur genomförts. Även andra viktiga strategier och aspekter som handlar om kommunikation har analyserats. Studien visar att brister i kommunikationen uppstår dagligen för svenska produktutvecklande modeleverantörer. Kommunikationssvårigheter uppkommer av bland annat språkbarriärer och kulturella skillnader. Konsekvenser av misstag i kommunikationen kan vara förödande och ha stor påverkan på relationen mellan de svenska produktutvecklande modeleverantörerna och deras producenter. Följaktligen presenteras studiens slutsats samt förslag på vidare forskning. Slutligen redovisas använda källor och bilagor.

Uppsatsen syftar till att beskriva Gröna Lammets värdekedja samt dess

framtidsutsikter. Gröna Lammet är en ekonomisk förening som är KRAV-certifierad.

Problemen vi identifierade under arbetets gång handlar främst om värdekedjans

uppbyggnad och vilka som ingår i den. Vidare ställde vi oss frågan: är hela

värdekedjan ekologisk?

Vi har utfört intervjuer och studiebesök i föreningens kedja för att skapa en

övergripande bild av hur processen från djur till konsument fungerar. Intervjuobjekten

valdes framför allt efter tillgänglighet samt efter vilken information de skulle kunna

tänkas ge oss. Analysen gjordes med hjälp utav befintliga teorier, litteratur samt

artiklar. Vidare analyserades värdekedjan utifrån tre olika perspektiv: tekniskt,

ekonomiskt och socialt.

Föreningen sköter leveranserna från uppfödare till slakteri, men ut till slutkonsument

anlitas inhyrda företag. Då åkeriernas transportsträckor ligger utanför föreningens

kontroll medför detta att Gröna Lammet inte kan garantera ett slutligt totalt ekologiskt

värde på produkterna. Vi presenterade en lösning till problemet genom en integrerad

transportservice vilket skulle möjliggöra en mer omfattande ekologisk kontroll över

värdekedjan.

Uppfödarna bör inte beräkna all KRAV-kostnad på hela lammkroppen eftersom allt

på lammet inte är förädlingsbart. En lösning till detta problem är framtagning av nya

produkter från lammkroppen. Denna lösning ökar även föreningens intäkter eftersom

nya produkter blir introducerade på nya marknader.

Beroendesituationen mellan uppfödare och slakteri kan ses som gynnsamt för

föreningen, de strävar förmodligen efter samma mål. Uppfödarna kan vara nyckeln till

expansion och vi presenterade här hur föreningen kan hantera dessa parter.

Ridsporten är en av de största sporterna i Sverige. Ändå har den halkat efter i utvecklingen mot en hållbar framtid. Forskning visar dock att det finns en hel del strategier för hur man kan implementera hållbarhet i sin textila värdekedja, vilket ridsportföretagen också skulle kunna dra nytta av.   Syftet med denna studie har varit att kartlägga några av de svenska produktutvecklande varumärkena inom ridsportindustrin, för att se hur de arbetar med hållbarhet, samt vilka utmaningar och hinder som finns i och med detta arbete. En kvalitativ metod användes i undersökningen, där intervjuer genomfördes med svenska företag som tillverkar produkter avsedd för ridsport. Produktionen sker uteslutande utomlands.   Undersökningens resultat visar att de fyra deltagande företagen, jobbar på olika sätt med hållbarhet. Trots att de två framträdande och mest etablerade företagen är någorlunda lika till sin utformning och till sin vision om hållbarhetsarbetet, har man tagit olika vägar för att uppnå dessa. Avgörande faktorer verkar vara möjligheter att avsätta resurser till ett aktivt hållbarhetsarbete, och engagemang från anställda och företagsledning, men även traditionella faktorer spelar in. Där det äldre företaget arbetar mer konservativt med väl inarbetade strategier, såsom code of conducts och långa leverantörsrelationer för att skapa stabila förbindelser, tar det mer nyetablerade företaget en annan väg, där innovationer och forskning står i fokus.   Likheter med hur konventionella företag inom konfektion arbetar har utkristalliserats, vad gäller leverantörsstyrning och arbetet med code of conducts avseende arbetsrättsliga frågor.
Equestrian sport is one of the largest sports in Sweden. Despite this, it has lagged behind in the development towards a sustainable future. However, according to research, there are a lot of strategies for implementing sustainability in the textile value chain, which the equestrian companies could benefit from.   The purpose of this study has been to map some of the Swedish product development brands in the equestrian industry, to see how they work with sustainability and what kind of obstacles and challenges they face within this work. A qualitative method was used in the study, where interviews were conducted with Swedish companies that manufacture products for horses and riders. Production takes place exclusively abroad.   The results of the study show that the four participating companies work differently with sustainability. Although the two most prominent and most established companies are reasonably similar in their design and in their vision of sustainability, different measures have been taken to achieve these. Crucial factors seem to be the ability to allocate resources to active sustainability work, and commitment from employees and management, but also traditional factors weigh in. Where the older company works more conservatively with well-implemented strategies, such as code of conducts and long-term supplier relationships to create stable relationships, while the more newly established company takes another path, where innovation and research are the main focus. Similarities to how conventional clothing companies work has been identified, in terms of supplier management and managing code of conduct's regarding labor issues.

Stålindustrin är en stor börda för miljön, i Sverige står den för 10% av allt koldioxidutsläpp. HYBRIT, som är ett samarbete mellan tre stora svenska företag, har som mål att helt eliminera koldioxidutsläppen av svensk stålindustri innan 2045. Syftet med den här rapporten är att undersöka hur ett samarbete mellan olika företag påverkar deras produktutveckling och vad som motiverar dem till att samarbeta. Forskningsfrågorna, som utgick från syftet, byggdes upp genom en litteraturstudie på ämnesområdet för att få en grundläggande inblick i de teorier som finns idag. Det kompletterades med en teoretisk referensram för att få djupare förståelse i ämnet. För att erhålla empiri hölls semistrukturerade intervjuer med relevanta representanter från de företag som ingick i det valda case som projektet utgick från. För att få en inblick i hur ett samarbete ser ut och kunna besvara syftet höll sig studien till HYBRITsamarbetet och alla resultat är därför baserade på det. Intervjuerna tog upp hur de olika företagens produktutveckling sett ut tidigare, om/hur samarbetet har påverkat produktutvecklingen och vad som motiverade företagen att ingå i samarbetet. Intervjuerna transkriberades och olika teman hittades som återkom under intervjuerna. Resultatet från intervjuerna analyserades tillsammans med litteraturen för att sedan kunna dra slutsatser från det. Studien visar att samarbetet påverkar produktutvecklingen på företagen på olika men liknande sätt beroende på hur det såg ut tidigare på företagen. När det gäller varför det blev ett samarbete var svaret att alla hade något att vinna på det utan att behöva riskera för mycket och att en så stor omställning av värdekedjan som HYBRIT utför inte hade kunnat ske utan ett samarbete där risker och resurser delas.
The steel industry takes a big toll on the environment. In Sweden, it contributes to 10% of all carbon dioxide emissions. HYBRIT is a collaboration between three big Swedish companies whose goal is to make the Swedish steel industry free from carbon emissions by 2045. The purpose of this report is to investigate how a collaboration between companies can affect their product development and what motivates them to collaborate. The research questions linked to the purpose where constructed through a research in the areas around collaboration. To gain empirical data, semi structured interviews were held with relevant respondents from the companies engaged in the collaboration chosen as case for the study. To get an insight in how a collaboration might look and to be able to answer to the purpose and research questions, the study is looking into the collaboration of HYBRIT. All the results for this paper are based on that. The interviews covered what the different company’s product development looked like before, if and how the collaboration have affected that process and what motivated the company to engage in a collaboration. Interviews were transcribed and different, reoccurring themes were found. The result of the interviews was analyzed together with literature to draw conclusions from it. The study shows that collaboration affects product development in different but similar ways in different companies depending on the previous process at the company. When it comes to why the collaboration happened, the answer was that everyone had something to gain from it without having to risk too much. Also, that a change of this size in the supply chain that HYBRIT conducts would not have been possible without a collaboration where risks and expenses could be shared.

Since the beginning of man, there has been great technological development. Both the industrial revolution and now, industry 4, are good examples of this. This has led to a big change both in our everyday lives as well as for companies and their daily operations. The paper is based on a series of analyses on different documents from the internet, organization documents and documents from public authorities. This will then in turn be combined with a literature review and traditional theories regarding the topic. The paper concludes that customers' changing purchasing behavior has created a need for change in the retail mar. The changing purchasing behavior is attributed to the digitalization of society and customers' new expectations of the companies. To remain relevant in the market, organizations today must meet customers and their expectations through digital portals in a way that did not exist before.

Forskning visar på att alla delar av samhället behöver ta ett större hållbarhetsansvar om vi ska kunna gå en hållbar framtid tillmötes. Då fastighetsbranschen dras med missgynnsamma arbetsförhållanden och stor miljöpåverkan är branschen ett område med stor utvecklingspotential. Studiens syfte har varit att utvärdera hur svenska företag inom fastighetsbranschen arbetar med hållbara värdekedjor för att främja ett hållbart värdeskapande där fokus har legat på fastighetsbolagens samverkan med dess leverantörer. Studien bygger på en kvalitativ undersökning av tre olika fastighetsbolag, Atrium Ljungberg, BESQAB och Hufvudstaden. Genom en applicering av Sustainable Value Creation (D’heur, 2015) har företagens hållbarhetsåtaganden identifierats tillsammans med styrkor och utvecklingsmöjligheter inom verksamheten. Studien visar på att det idag finns ett genomgående hållbarhetstänk inom fastighetsbranschen men att det även finns stora förbättringsmöjligheter. Tydliga krav, långsiktighetstänk och stort socialt ansvar var de prominenta styrkorna som identifierades. I framtiden kan fastighetsbranschen utveckla sitt hållbarhetsarbete genom att fokusera på att konsekvent följa satta hållbarhetsriktlinjer och främja ett ökat samarbete genom leverantörsnätverk.

Denna rapport undersöker appliceringen av en blockkedja på svenska livsmedelsvärdekedjor. Studiens syfte är att undersöka teknikens potential för lagring av information i avsikt att förenkla spårning mellan olika led. Mer specifikt är rapportens mäl att reda ut vilka positiva effekter tekniken skulle kunna ge upphov till för verksamheten, vilka begränsningar en applicering skulle kunna medföra samt vilken typ av blockkedja som skulle lämpa sig för ändamålet. Studien har utförts med hjälp av ett flertal intervjupersoner för att samla validerande data. Tidigare studier visar att den nya tekniken kan medföra en effektivare datahantering, underlätta kommunikation mellan olika led i värdekedjor samt öka spårbarhet och transparens. Vidare kan tekniken öka livsmedelssäkerhet och minska bedrägerier då ansvarsskyldigheten ökar till följd av högre spårbarhetsgrad. Som studien visar finns det dock utmaningar med lansering och implementering av tekniken där bland annat krav på konsensus mellan alla involverade parter i en värdekedja skapar ökad komplexitet. Idag saknas krav på informationsdelning genom en delad databas mellan organisationer, vilket gör att en standardisering i framtiden kan behöva utformas. Den mest lämpade typen av blockkedja för ändamålet är en åtkomstreglerad blockkedja med bestämmelser för vem som är tillåten att läsa, lägga till, respektive validera information i databasen. En prototyp av en applikation baserad på tekniken skapades under studiens gång för att illustrera hur informationsdelning skulle kunna ske mellan olika organisationer.
This report examines the application of a blockchain on different types of Swedish food value chains. The purpose of the study is to evaluate the capacity of the technique for storing information to simplify tracking between the different stages in the supply chain. More specifically, the purpose is to identify the positive effects that the technology could bring businesses, what challenges an implementation could give rise to and finally what type of blockchain would suit the purpose. The study has been conducted with the help of interviewees in order to collect crucial data. Previous studies show that the new technology could lead to more efficient data management, facilitate communication between different stages of the value chains as well as increase traceability and transparency. Furthermore, the technology can increase food security and reduce fraud since higher traceability increases accountability. The study shows that there are indeed challenges with the launch and implementation of the technology, including the need for consensus among all parties involves in a value chain, which leads to increased complexity. Today there are no official requirements for information sharing through a shared database between organizations, in the future there might be a need for standardization. The results show that the most suitable type of blockchain for the purpose is one with permission and access control with regulations regarding who is allowed to read, add and validate information in the database. A prototype of an application based on the technology has been created to illustrate how information sharing could be done between different organizations.

Studien syftar till att förstå hur den teknologiska utvecklingen, internets genomslag samt förändrat konsumentbeteende påverkat mindre aktörer inom musikbranschen samt hur de agerat på dessa. Förändringarna har påverkat aktörer inom media-, film- och mjukvarubranschen som musikbranschen genom exempelvis sjunkande produktions- och distributionskostnader. Internet har också möjliggjort en ökad kommunikation mellan olika aktörer i olika branscher samt en ny typ av konsumentbeteende. Tidigare studier och teorier behandlar bland annat digitaliseringens resultat av minskade transaktionskostnader för aktörer i de olika branscherna samt för slutkonsument. Teorierna tar även upp nya förenklade konsumtionssätt till följd av ökad digitalisering. Vidare diskuteras i korthet teorier kring strategier för att hantera förändringar i en modell av Lewin. En del av de branscher vi tittat på har agerat genom att utveckla sina affärsmodeller medan andra, som de stora traditionella skivbolagen inledningsvis försökte ta död på hotet från den nya tekniken genom juridiska åtgärder. För att undersöka hur de mindre aktörerna upplever att de påverkats samt agerat har vi dels använt oss av ekonomiska data sammanställt från urvalets årsredovisningar. Som huvudsaklig datainsamling användes kvantitativ enkätundersökning med slutna samt öppna frågor och för att justera för bortfall på dessa genomfördes även telefonintervjuer med motsvarande underlag för frågor. Urvalet bestod av 28 bolag, identifierade som mindre aktörer inom musikbranschen utifrån givna kriterier. Resultaten visar att mindre aktörer i musikbranschen utvecklats positivt, ekonomiskt, över den senaste tioårsperioden. Både omsättning och kostnader har ökat, dock har omsättningen ökat betydligt mer än kostnaderna vilket innebär en minskning av kostnaderna i relativa mått mätt. Vidare upplever många av de mindre aktörerna att de påverkats av de förändringar som nämnts och agerat utifrån dessa. De främsta åtgärderna de vidtagit handlar om förändrat produkt- och tjänsteerbjudande samt en ökad kommunikation med slutkonsumenter via exempelvis sociala medier.

Denna avhandling analyserar värdet av planhet hos stålindustrins kunder utifrån ett tid- och kostnadsbaserat perspektiv. Med hjälp av värdekedjor och processanalyser kvantifieras värdet på planhet beroende av bearbetningsprocess liksom ståltyp. Utifrån informationen i denna rapport kan kvaliteten på olika stålprodukter bättre marknadsanpassas till dess användningsområde med en lägre bearbetningskostnad för stålanvändaren. Rapporten visar att kostnader för oplanhet förekommer i grovplåtsbearbetning liksom tunnplåtsbearbetning där materialets form från stålverket behålls intakt till de första bearbetningsprocesserna. De stora kostnaderna för oplanhet uppkommer då bearbetningshastigheten sänks i förebyggande syfte under längre tid, på grund av ojämn kvalitet i den behandlade plåten. Likaså involverar stillestånd i maskiner på grund av oplanhet i vissa fall mycket höga kostnader.

Abstract

“Understand the customers value in use – A multiple case study of three industrial companies” or ”Förstå kundens bruksvärde – En multipel fallstudie av tre industriella företag” brings out the problem that it is easy to assume, what the value is for the customer.

The questions asked for this thesis are:

• How does the companies in focus, gather information about what effects the customers value in use?

• How do the companies use this information in their business?

The purpose is to examine how some industrial companies gather information about the customer’s value in use, on the bases from the five activities from Porter and how they can use this information.

Three semi structured interviews were made for this investigation, with representatives from Atlas Copco Rock Drills, IL Recycling and Johnson Pump.

The conclusions are that to gather information about the customers value in use, the company must work close with the customer. This information helps the company to improve their products, services and their relationships.

Sammanfattning

I ”Förstå kundens bruksvärde – En multipel fallstudie av tre industriella företag” diskuteras begreppet värde, med en uppdelning i bruksvärde och bytesvärde. Bruksvärde är det som uppstår, när kunden nyttjar produkten i sin verksamhet. För att företaget ska kunna erbjuda sina kunder någonting som ger så högt värde som möjligt, krävs att de har kunskap om vad det är kunderna har nytta av i sin verksamhet. Problemet är att det är lätt att anta vilka nyttor och värden kunden söker. Bruksvärdet i en produkt eller tjänst som köps, kan påverka kundens övriga verksamhet. Alla delar i ett företag kan ha påverkan på vad kunden upplever, därför är Porters fem aktiviteter i Värdekedjan, intern logistik, produktion, extern logistik, marknadsföring och försäljning samt service, utgångspunkten i problemet. Företagen som undersökts är Atlas Copco Rock Drills, IL Recycling och Johnson Pump, alla stora B2B-företag, som är verksamma i bland annat Örebro. Frågeställningarna som satts upp är:

• Hur tar de fokala företagen reda på vad som påverkar kundens bruksvärde, i det som levereras?

• Hur använder de fokala företagen sig av denna kunskap i sin verksamhet?

Syftet är att undersöka hur några industriföretag tar reda på vad som påverkar kundens bruksvärde, utifrån Porters fem aktiviteter och hur dessa industriföretag använder sig av denna kunskap i sina egna verksamheter.

Metoden har sin utgångspunkt i ”The research process onion”, en modell som delar upp metodprocessen fram till själva datainsamlingen. Undersökningen gjordes under en begränsad tid, genom tre intervjuer med personal från varje företag.

Teorierna inleds med en diskussion om värde och den uppdelning av värde, som görs i undersökningen, bruksvärde och bytesvärde. Undersökningen har sin utgångspunkt i Porters fem aktiviteter i Värdekedjan. Teorier om vad som påverkar kundens uppfattning om bruksvärde, vad företagen behöver veta om kunderna och slutligen teorier om att använda kunskapen om kunderna, presenteras. Dessa teorier mynnar ut i ett analysverktyg, som utgår från just Porters fem aktiviteter.

För att läsaren ska kunna få en djupare förståelse för undersökningen och de fokala företagen, beskrivs dessa och deras verksamhet kort. Atlas Copco Rock Drills utvecklar och tillverkar bergborrar för underjordsborrning, IL Recycling samlar in och förädlar restmaterial från andra företag och Johnson Pump designar och tillverkar pumpar till bland annat båtar och motorer. Empirin som samlades in i intervjuerna, beskriver respondenterna och deras arbetsuppgifter, kundrelationer och värdeskapandet i verksamheten. Analysen delas upp, företag för företag, med hjälp av analysverktyget.

Slutsatserna av undersökningen är, att för att ta reda på vad som påverkar kundens bruksvärde, krävs närvaro hos och en dialog med kunderna. Den kunskap de samlat in hjälper dem att förbättra produktion, service och relationer.

Idag slängs en stor del av konsumenters använda textilprodukter i soptunnan för att sedan deponeras i stora sopområden, så kallade landfills. Vad många inte känner till är att en stor del av det som slängs egentligen går att återanvända. Genom att ta vara på nyttjade produkter kan företag minska användningen av råmaterial i produktion för att på sikt uppnå en sluten produktlivscykel. Syftet med den här uppsatsen är att, med hjälp av en kvalitativ ansats, undersöka hur textilföretag arbetar med att erhålla nyttjade produkter från konsumenten och återföra de tillbaka in i företaget. Genom att studera tidigare forskning inom området har vi identifierat fem nyckelprocesser i produktens väg från konsumenten tillbaka till företaget. Processerna är följande: Produktinsamling, Returlogistik, Sortering och disponering, Återanvändningsalternativ samt Omdistribution, vilka dessutom är de huvudområden som presenteras i den teoretiska referensramen. Den teoretiska referensramen mynnar ut i en syntesmodell som framtagits för att utföra en jämförande analys av empirin. Rapportens empiri har samlats in genom semi-strukturerade intervjuer. Resultatet av insamlad empiri från intervjuer bör bidra till ett mer uppdaterat synsätt på vilka utmaningar som textila företag, som har implementerat en Closed-loop Supply Chain, står inför. Förhoppningsvis kommer resultatet att frambringa lösningar för textilföretag som önskar förlänga eller stänga sina produktlivscykler. Studien granskar tre svenska textilföretag som idag har implementerat insamlingssystem, antingen internt eller via en tredjepartsorganisation. Det återanvändningsalternativ som används är främst återanvändning men till viss del även återvinning. Studien identifierar att ett problem som försvårar att stänga produktlivscykeln är att motivera konsumenten till att återlämna sina nyttjade plagg istället för att slänga dem. Textilföretagen ser även en svårighet med att få tillgång till teknik som möjliggör materialåtervinning. Ytterligare en aspekt som försvårar återvinningsprocessen är att textilbranschen idag ofta använder sig av heterogena material med fiberblandningar vilket gör det svårt att avgöra textiliernas materialinnehåll. Slutligen visar studien att avsaknaden av miljölagstiftning och direktiv inom textilbranschen leder till att det är svårt att definiera vad Closed-loop Supply Chain är, vilket försvårar hanteringen av textilavfall.

Ungefär en tredjedel av all mat som produceras runt om i världen går förlorad eller slängs, vilket resulterar i negativ påverkan på klimat och miljö, ekonomiska förluster samt bortfall av mat som annars kunnat tillgodose människor med mat. Att förebygga matsvinn har således flera positiva synergieffekter, men det behövs mer kunskap om orsaker till varför det uppstår samt ett fortsatt arbete för att företag, myndigheter och organisationer gemensamt ska kunna arbeta med svinnproblematiken. Ett aktivt samarbete mellan aktörer i livsmedelskedjan har internationellt och nationellt lyfts som viktiga förutsättningar för att kunna minska matsvinnet. I Sverige startades i fjol den frivilliga överenskommelsen Samarbete för minskat matsvinn (SAMS). Detta examensarbete ämnar att kartlägga var matsvinnet uppkommer i värdekedjor för två livsmedel, nötkött och potatis, samt identifiera orsaker till varför det uppstår. Vidare syftar rapporten till att bistå SAMS i sitt fortsatta arbete för att minska matsvinn genom att identifiera möjliga förebyggande åtgärder till de identifierade orsakerna. Tillvägagångssättet bestod av fyra huvuddelar: kartläggning av värdekedjan och dess förluster, hotspot-analys för att identifiera orsaker som SAMS kan påverka och som bidrar till stora mängder svinn, rotorsaksanalys för att identifiera rotorsaker och till sist lösningsplanering för att föreslå förebyggande åtgärder. Arbetet genomfördes via en systematisk litteraturstudie, semistrukturerade intervjuer med aktörer i livsmedelskedjan samt workshop-tillfällen med SAMS-medlemmar.  Resultaten visar att flertalet orsaker uppstår i minst två av leden i värdekedjorna och att orsaker kopplade till nötkött och potatis inom primärproduktionen och industrin skiljer sig från varandra. Samtidigt har orsaker kopplade till de senare leden av värdekedjorna från grossist och framåt mer liknande karaktär, som till exempel utgånget hållbarhetsdatum. Av de kartlagda orsakerna gjordes en bedömning kring orsaker som har stor påverkan samt orsaker som kan påverkas av ett samarbete mellan aktörer, vilket resulterade i hotspot-orsaker. För både nötkött och potatis erhölls 17 hotspot- orsaker som analyserades vidare i en rotorsaksanalys med hjälp av fiskbensdiagram. Utifrån fiskbensdiagrammen och vilka orsaker som var vanligt förekommande under arbetets gång applicerades fem-varför-metoden på orsaker kopplade till utgånget hållbarhetsdatum. Sju rotorsaker identifierades vilka berör avtal, förpackningar, riktlinjer, förvaring, kundpreferenser och beställningar. Lösningsförslagen adresserar förändrade avtal och förpackningar, underlättning av nedfrysningsmöjligheter, medvetandegörande av konsument, samt förändrad förvaring i butik och beställningsrutiner. Det visade sig att många rotorsaker grundar sig i flera hotspot-orsaker vilket indikerar att åtgärderna som föreslås har potential att förebygga fler hotspot-orsaker än utgånget hållbarhetsdatum.
Nearly one third of food produced for human consumption is lost or wasted globally, which results in negative impact on the environment and climate, economic losses and people who are undernourished. Therefore, preventing food losses and food waste has several positive synergy effects. However more knowledge is needed regarding the causes of losses and waste as well as continued work for companies, authorities and organizations to be able to work effectively with the waste problem. Active cooperation between stakeholders in the food supply chain has proven to be one of four important prerequisites for successful work to reduce food waste. In Sweden, a voluntary agreement called Samarbete för minskat matsvinn, SAMS was initiated last year. This thesis aims to map where food losses and waste arise in the value chain of two products, beef and potatoes, and to identify causes why it occurs. Furthermore, the report aims to contribute to SAMS in their continued work to reduce food losses and waste by identifying opportunities to prevent the identified causes. The aim is answered through an approach that consists of four parts: mapping the value chain and its losses, hotspot analysis to identify causes SAMS can impact and that contribute to the most wastage, root cause analysis to get down to the root causes and lastly solution generation to propose preventive measures. The study was carried out through extensive literature review and interviews, as well as workshops.  The results show that most causes occur in at least two of the links in the value chain, whereas the causes for beef and potatoes differ within the primary production and industries. Meanwhile, causes within retailers and forward towards the value chain are of similar characteristics. Of the identified causes, an assessment was made of which have a major impact and can be improved by SAMS, resulting in hotspot causes. For both beef and potatoes, 17 causes were obtained which were further analyzed in root case analysis using fishbone diagrams. Based on the fishbone diagrams and often occured causes during the work process, the five-why method was applied to causes correlated to expiration date. Seven root causes were identified which are related to contracts, packaging, guidelines, storage, customer preferences, and orders. Solution proposals presented to the root causes encompass contract changes, packaging solutions, freezing options, changing consumers’ behaviors, storage opportunities and different ordering routines. It showed that many root causes are based on several hotspot causes, which indicates that the proposed solutions have potential to prevent several causes than only passed expiration date.

Bakgrund: Genom den ständigt pågående industrialiseringen i världen samt de senaste 100 årens ökade resursåtgång, ökar behovet av förnybara resurser i världen. Att jordens befolkning dessutom förväntas öka till över nio miljarder redan år 2050 sätter press på utvecklingen av förnybara resurser samt nya arbetssätt för att i framtiden kunna klara av framtidens ökande behov av resurser. Genom att använda ett cirkulärekonomiskt tankesätt där produkter designas för att antingen återanvändas, materialåtervinnas eller energiutvinnas, skapas möjligheter för att resurserna ska kunna användas i produktionen av nya. Syftet med det cirkulärekonomiska tankesättet är att inget, eller så lite material som möjligt, ska bli till avfall. Syfte: Syftet med denna uppsats är att analysera hur företag i Sverige kan arbeta med cirkulär ekonomi för att minska sin miljöpåverkan samt effektivisera sin resursanvändning. Metod: Vi har genomfört en kvalitativ studie där empiri har samlats genom semi- strukturerade intervjuer och tidigare fallstudier gjorda i Kina. Slutsats: Vi har utifrån vårt arbete med cirkulär ekonomi kommit fram till att nya tankesätt krävs för att en cirkulär ekonomi ska kunna implementeras. Gamla tankemönster där avfall ses som något negativt måste ersättas med tankesätt där avfall och restprodukter ses som tillgångar. Vi anser att cirkulärekonomiska nätverk mellan företag kan jämföras med, och styras som, värdekedjor. Nätverken kan uppstå inom befintliga värdekedjor eller bestå av nya aktörer som tillsammans bilder ett cirkulärekonomiskt kretslopp. Vidare ges ett förslag på vidare forskning i form av ett certifikat som kan fungera som ett bevis på att företag tillämpar ett cirkulärekonomiskt arbetssätt.

De globala försörjningskedjorna för transnationella företag är komplexa och invol-verar ofta många produktionsnivåer som sträcker sig över flera jurisdiktioner. Flera av europeiska företag köper leveranser från entiteter baserade i tredje länder med svagare kapacitet att tillförsäkra de sociala, mänskliga rättigheterna eller miljönor-mer där identifiering och begränsning av relaterade risker och påverkan är svag. Därför blir det en viktig fråga om hur transnationella företag ska utöva ansvaret för och säkerställa att de mänskliga rättigheterna respekteras i deras globala värdeked-jor samt den roll som EU kan spela för att skydda mänskliga rättigheter utanför sina gränser. EU-rätten kan i vissa fall tillämpas extraterritoriellt i förhållande till tredje land d.v.s. utövande av extraterritoriell jurisdiktion kan utgöra ett motiverat undan-tag vid exceptionella omständigheter, vilket kan ge upphov till statlig jurisdiktion utanför medlemsstaternas territoriella gränser. För att ge mänskliga rättigheter ett starkare skydd kommer EU-kommissionen att presentera direktivet om hållbar bo-lagsstyrning vilket innebär att företagsledningar måste respektera mänskliga rättig-heter i hela globala värdekedjan. Numera finns det endast sektorsbundna skyldigheter att rapportera att företag an-vänder sig av tillbörlig aktsamhet i den gällande rätten men efterlevandet läggs på medlemsstaterna att sanktionera företag. Resultatet av ansvarsutkrävande beror i högsta grad på staternas rättskapacitet. Utifrån det presenterade materialet går det att dra slutsatsen att direktivet kan bidra till att täppa vissa rättighetsluckor och di-rektivet kan innebära en utökad möjlighet för det svenska rättssystemet att utöva extraterritoriell jurisdiktion, för att kunna avgöra i företagsrelaterade civilrättsliga mål mot EU-företag när kränkningar av de mänskliga rättigheterna begåtts av deras dotterbolag eller leverantörer i tredjeländer, med hänvisning till ”forum av nödvän-dighet”, artikel 6 EKMR och artikel 47 EU-stadgan d.v.s. rätten till rättslig pröv-ning. Däremot kan det komma att behövas ytterligare lagstiftning, utifrån det pre-senterade underlaget, eftersom detta direktiv ger endast möjlighet till utökning i staters dömande jurisdiktion men inte deras verkställande jurisdiktion.

Many industries are today facing the possibilities and challenges arising with an increasingly digitalised world. One such is the scantily studied industry of earth-moving contractors that today stands in front of an increasing amount of digital technologies, which may have the possibility to assist firms in their earthwork operations. However, there are indications that many firms tend to experience difficulties to beneficially adopt or see the potential of utilising these digital technologies. Hence, many firms tend to undertake an adoption approach that is associated with high client dependency and a less beneficial unsustainable subordinated position within the industry’s value chain. The purpose of this study has thus been to explore how the technological, organisational and external elements affect earth-moving contractors’ opportunity to adopt and utilise digital technologies in their operations. Moreover, the study has aimed to contribute with the understanding and knowledge of how the adoption of digital technology can be used to strengthen Swedish contractors’ position in the earth-moving industry’s value chain and in the end, aid the country’s sociotechnical development. The findings of the study are based on an explorative multiple case study approach and extensive review of literature. The results suggest that the extent to which adoption and utilisation of digital technologies differs among different earth-moving firms. Three of the five studied companies are considered as digital forerunners which have been able to leverage digital technologies to increase efficiency in their operations. In the case of two of these firms, the adoption of digital technology has enabled them to transform their whole businesses and partake in an increased and more beneficial role within the value chain. Further, the analysis of the findings indicates that the difference in adoption is affected by several factors related to a continuous interaction between (1) the internal aspects of the organisations, (2) the external context of the firms and (3) if the technical features of the digital technologies are perceived as compatible and beneficial for, the current business process and strategy. The thesis contributes to academia with explorative findings within a scarcely studied industry in general and, regarding digital technology adoption in particular. Additionally, the study provides examples of the previously unrecognised industry-dynamic phenomena of value chain integration by earth-moving contractors. These findings could have implications for the whole construction sector in Sweden. Lastly, the study exemplifies opportunities and barriers crucial for the adoption and implementation of digital technologies within smaller project-based organisations.
Många branscher och industrier idag står inför utmaningarna och möjligheterna som uppstår i en allt mer digitaliserad värld. Ett tydligt exempel är maskinentreprenadsbranschen som idag ställs inför valet att införa nya och alltmer avancerade digitala verktyg som har möjlighet att främja deras operativa verksamheter. Dock finns indikationer att många företag har svårigheter att tillämpa och anamma dessa verktyg på ett gynnsamt sätt och är beroende av deras kunders agerande för aktivering av dessa. Studiens syfte har således varit att undersöka hur relationen mellan teknologiska, organisatoriska och externa faktorer påverkar maskinentreprenörernas möjligheter att aktivera och nyttja digitala teknologier i deras operativa verksamheter. Vidare har studien varit ämnad åt att bidra till en ökad förståelse och kunskap för hur digitala teknologier kan användas för att stärka maskinentreprenörernas position i värdekedjan för att slutändan främja Sveriges sociotekniska samhällsutveckling. Rapportens resultat bygger på en explorativ flerfallsstudie samt en gedigen litteratursökning. Resultaten visar på skillnader i hur digitala tekniker har tillämpats och används bland olika maskinentreprenörer. Tre av studiens fem fallföretag är digitalt framstående och har strategiskt tillämpat digital teknik som gett upphov till kraftig effektivitetsökning. Två av dessa företag har dessutom lyckats med en gynnsam ompositionering i värdekedjan som dessa befinner sig i, som ett resultat av anammandet av ny digital teknik. Vidare påvisar studiens analys av resultaten att möjligheten för aktivering av digitala teknologiska innovationer påverkas av ett kontinuerligt förändrande samspel mellan (1) maskinentreprenörernas organisatoriska egenskaper, (2) externa omständigheter samt (3) huruvida den digitala teknologins tekniska attribut uppfattas som kompatibla och fördelaktiga med nuvarande affärsverksamhet och strategi. Rapporten bidrar akademiskt med värdefull och explorativ empiri till en industri med en bristande mängd av forskning generellt, och i synnerhet gällande utnyttjandet samt tillämpandet av nya digitala teknologier. Dessutom bidrar studien med exempel och insikter om ett industridynamiskt fenomen, som tidigare ej uppmärksammats, i form av maskinentreprenörers förmåga att förflytta sig i värdekedjan. Dessa strukturella förändringar kan få konsekvenser för den svenska byggindustrin. Slutligen exemplifierar studien avgörande möjligheter och barriärer för införandet av digitala teknologier i mindre projektbaserade organisationer.

Kandidatuppsats i företagsekonomi, Ekonomihögskolan vid Växjö universitet, ekonomistyrning, FEN 330:2, VT 2006

Författare: : Jörgen Emanuelsson, Benjamin Kibebe och Lena Svensson

Handledare: Elin Funck

Titel: Prestationsmätning

En studie av nyckeltal för inre effektivitet inom butikskedjan XY

Bakgrund: De icke-finansiella prestationsmåtten har idag kommit att öka i betydelse, detta till följd av att företaget ständigt måste öka sin effektivitet på grund av den ökade konkurrensen på marknaden. I dagsläget så har XY bra kontroll och uppföljning på sina finansiella prestationer men har en del problem när det gäller att kontrollera och följa upp sina icke-finansiella prestationer. Vid mätning av icke-finansiella prestationer så är det många aspekter man måste ta hänsyn till och i vår studie så ska vi bl. a belysa viktiga delar man måste ta hänsyn till samt komma med förslag till nyckeltal för prestationsmätning. Det här fallet handlar om hur viktigt det är att välja rätt prestationsmått och hur viktigt det är att dessa mått verkligen stödjer företagets strategi och vision.

Syfte: Syftet med denna uppsats är att beskriva hur ett företaget som är verksamt inom modebranschen går tillväga för att mäta prestationer. Vi kommer även att ge förbättringsförslag till de nuvarande nyckeltalen för att man på ett bättre sätt ska kunna uppnå sina visioner och målsättningar.

Avgränsningar: Vi har valt att avgränsa oss till de interna processerna inom design och produktavdelningen på XY.

Metod: Vi har genomfört en fallstudie på företaget XY. För att kunna besvara uppsatsens frågeställning så har vi intervjuat personer med olika befattningar inom koncept och produktutvecklingsavdelningen. Den empiriska datan har vi lagt upp i samma struktur som teoridelen för att man lättare ska kunna jämföra dem mot varandra. Huvudpunkterna här är ekonomistyrning och prestationsmätning. Uppsatsens resultat och slutsatser har vi fått fram genom analysen vi har gjort av teori kontra empiridelen.

Resultat, slutsatser: Efter att ha gjort vår undersökning så har det visat sig att företaget i fråga har en bra kontroll och uppföljning inom sina finansiella prestationer som också är väl relaterade till företagets vision och strategi. När det gäller de icke-finansiella prestationerna så finns det mycket mer att jobba med. Brister ligger främst i att man inte har lagt tillräcklig energi på denna punkt. Vi anser att företag behöver jobba mer med att identifiera kritiska aktiviteter inom företag och därefter utveckla fler nyckeltal som stödjer företaget vision och strategi.

Förslag till fortsatt forskning: En jämförande studie mellan XY och andra företag inom samma bransch, samt mellan flera olika företag inom olika branscher för att se om det finns likheter eller skillnader i sättet man mäter sina prestationer och var man lägger sitt fokus.

Nyckelord: Prestationsmätning, ekonomistyrning, icke-finansiella nyckeltal, processer, värdekedja, vision och strategi.

Forskning visar att samhället måste börja ta ansvar för hållbarheten om den värld vi känner till ska kunna bestå långsiktigt. Historiskt sett har företagen klandrats för att tära på naturen och samhällets resurser, men inom ekonomisk forskning har det växt fram tankar om hur hållbart värdeskapande kan bidra till både lönsamhet och en mer långsiktigt hållbar framtid. Den mest prominenta strategin för hållbarhet i företagsvärlden är Corporate Social Responsibilities. Denna har på senare tid utmanats av teorin om Create Shared Values. Även om det rent teoretiskt finns skillnader mellan de två strategierna har den nyare Create Shared Values-strategin kritiserats för att vara lik den redan befintliga Corporate Social Responsibilities. Studiens syfte är därför att undersöka om det finns några skillnader i tillämpningen av de två hållbarhetsstrategierna hos företag inom livsmedelsindustrin. Studien grundar sig i en kvalitativ undersökning av fyra olika företag: Nestlé, Nespresso, ZOÈGAS och Arvid Nordquist. Genom semistrukturerade intervjuer grundade i teoretiska ramverk samlades data in. Skillnader i tillämpningen av strategierna kunde identifieras utifrån analyser baserade på de tre kategorierna företagsteori, CSR och CSV. Studien visar att företagen som inte hade en ren CSV-strategi tillämpade komponenter av både CSR och CSV i sin hållbarhetsstrategi. Företagen verkade tillämpa CSR-strategin mer som en allmängiltig definition för hållbarhet, och CSR- strategin identifierades av respondenterna som ett sätt för företagen att legitimera sig gentemot sina kunder. Studien fann en möjlig brist i CSV-strategin, vilken är att företag som tillämpar CSV-strategin måste ha kontroll över hela värdekedjan vilket begränsar dess användning till företag inom den stora marknaden. Representanter för de små och medelstora företag som vi intervjuade påpekade att deras företag inte hade möjlighet att ha en sådan kontroll. Baserat på våra intervjuer fick vi uppfattningen att företagen inom livsmedelsindustrin ser att hållbarhetsstrategierna är här för att stanna, om företagen långsiktigt ska kunna finnas kvar. Detta innebär att det finns behöv för hållbarhetsstrategier även för små och stora företag. Vår spekulation för en framtida bred användning av hållbarhetsstrategier inom företagsvärlden är att det för små och medelstora företag bör komma fram andra strategier för hållbarhet än CSV.

I en globaliserad värld, där multinationella företag uppkommer dagligen, blir det allt viktigare för företag att vara sociala medborgare. Den ökande globaliseringen, samt ett utvecklat informationssamhälle, medför att företag blivit alltmer transparenta för omvärlden. Forskning har visat att företags sociala ansvar, kommer att ha ännu större inverkan på verksamheten i framtiden. Därmed är det viktigt att företag har väl fungerande rutiner, för hur de skall hantera den här typen av arbete. I nuläget använder sig många organisationer av CSR som ett slags skydd mot allmänhetens missnöje, och utnyttjar inte konceptet till dess fulla potential. Det framgår i vår undersökning av Kappahl, att CSR-arbete kan skapa synergieffekter längs med värdekedjan. Med stöd av erkända teorier kan vi i vår forskning påvisa att så är fallet inom mode/textilbranschen. Vi kan då med största säkerhet påstå att CSR- konceptet har potential att bli ekonomiskt lönsamt om det hanteras på ett korrekt sätt. Vår forskning har påvisat att det är väldigt viktigt att inledningsvis implementera CSR centralt i organisationen, och först därefter låta det grena ut i resten av värdekedjan. Vi har genom vår forskning utvecklat en modell för att åskådligöra sambandet, genom att med Kappahl som exempel illustrera det. Resultatet av vår forskning visar att CSR måste tas på allvar av företag världen över. En orsak till att det ännu inte har skett, är att begreppet fortfarande är för stort och omfattande. Vi vill se att framtida forskning skall se över möjligheten att utveckla branschspecifika recept, såsom vi försökt med mode/textilbranschen.

Outsourcing är en trend som präglar logistikområdet idag. Det har öppnat upp möjligheter för verksamheter som tredjeparts– och fjärdepartslogistiker att ta plats på marknaden. Därför ämnar vi studera 3PL-verksamhet och hur den kan relateras till ett perspektiv. Vi kommer alltså betrakta en 3PL som en del i uppdragsgivarens värdekedja och vi kommer att prata om inter- och multiorganisatoriska perspektiv på att bedriva affärer. Vi ser alltså denna form av verksamhet som exempel på distribuerat värdeskapande. Något som anses vara ett allt vanligare IT-stöd för logistik är affärssystem. Dock finns det de som menar att affärssystem kväver utvecklingen av den logistiska försörjningskedjan. Systemet stödjer alltså inte samarbetet mellan parterna i kedjan. Ur detta resonemang har vårt problem växt fram.Först ville vi ta reda på vad som karaktäriserar dagens/morgondagens 3PL-verksamhet, i form av trender, och tog därför hjälp av dokumentstudier för att utveckla kunskap om ämnet. Därefter sammanställde vi frågor inför kvalitativa intervjuer med representanter från logistikföretag och systemleverantörer av affärssystem. Vi ville alltså ta reda på vad de ansåg om trenderna och det systemstöd som krävs i sammanhanget. Med det som bakgrund, lade vi fokus på att sammanställa krav på affärssystem för tredjepartslogistik. Vi tog även hjälp av litteraturen där vi kunde sammanställa ett antal generella och specifika krav på affärssystem.Genom dessa olika datakällor kunde vi ta reda på vilka krav på affärssystem som tredjepartslogistik ställer, som exempel på distribuerat värdeskapande.
Program: Kandidatutbildning i informatik

Bakgrund: Dagens näringsliv präglas av hög förändringstakt och krav på att företagen snabbt kan anpassa sig till kundens och omvärldens behov. Det bildas nya grupperingar som samarbetar och konkurrerar på samma gång och företag inser de fördelar ett samarbete med både horisontella och vertikala aktörer ger.

Syfte: Det här uppsatsarbetet syftar till att utreda begreppet co-opetition samt att visa på dess tillämpning i praktiken genom att undersöka var i företagens värdekedja man väljer att samarbeta alternativt konkurrera. Avgränsningar: Undersökningen syftar inte till att utreda och behandla de juridiska aspekterna av fenomenet co-opetition.

Genomförande: För att få en bild över hur co-opetition ter sig i verkligheten har vi genomfört intervjuer på fyra olika företag inom olika två branscher; affärssystemleverantörer samt pappersproducenter. De fallföretag vi studerat är IFS, Intentia, Holmen Paper samt SCA.

Resultat: Vi har kunnat konstatera att co-opetition som fenomen inte existerar i den unga affärssystembranschen, där istället vertikala samarbeten är mer brukligt. Inom den traditionella pappersindustrin förekommer co-opetitiva förhållanden i stor utsträckning. Här har företagen valt att samarbeta inom aktiviteter som ligger långt ifrån kärnverksamheten i företagets värdekedja.

In modern society globalisation is a fact within all industries, the textile industry included. Due to improvement in areas such as logistics and communication international trade have developed fast. As changes occur rapidly on the global market and companies must adjust and revise their processes in order to stay competitive.Because of the global price reduction consumers around the world expect low-price products, which mean that the companies have to find new ways to produce in a cost-efficient way. To maximize profit most of the textile production is situated in low-cost countries due to its labour-intensive character. It is crucial for fashion companies to allocate their activities in their value-chain effectively in order to reduce lead-times. Companies must co-operate within the value chain in order to be competitive on the market.Due to the fact that most textile companies produce in geographical distant countries problems occur. The distance makes it more difficult to shorten lead-times and it is also more difficult to control the suppliers. An alternative for the companies is to find a country close-by to produce in.Consumers used to base their purchasing decision on price and quality but today they are more well-informed and have other demands, amongst them ethical production. Because of this many companies have begun to implement CSR in their organisation which is an ethical and environmental way of conducting business.In our thesis we ask how a textile company organize their value chain with a ethical- and environmental perspective, what they may gain from it and how northern Africa is as a productioarea for southern Europe.We have had a hermeneutic approach throughout our essay. The aim is to understand the textile value-chain seen from an ethical and environmental perspective. A qualitative method of research has been applied since we made a case-study at a company called Mango. Secondary data has been obtained from literature and reports. A large part of our empirics has been gathered through interviews and our own experiences from visits in Spain and Morocco.The most distinct conclusion in our thesis is that companies who work with CSR have to implement it throughout the entire value chain. To make CSR efficient the company must have a ethical foundation based upon a well-defined code-of-conduct. Companies who practice an ethical production can gain competitive advantages but they must make their stakeholders aware of it. If they chose to produce in a country close-by they can receive other advantages within the Iethical and environmental area, such as shorter transports. What can be ascertained from our thesis is that there are more advantages than disadvantages for companies to produce in an ethical and environmental correct way.

Program: Textilekonomutbildningen

Uppsatsnivå: C

Housing preferences are unique to each individual. Nevertheless, there are certain similarities between the residential needs within the same demographic groups. This research will focus on the students’ housing preferences. The aim is to understand the factors affecting the decision-making process regarding the choice of housing by students in Lublin, Poland. The findings provide guidelines for the future student housing (re)development in the local area. The theoretical concepts used are The Theory of Basic Human Values and The Means-End Chain Theory. They assume that when making decision, the consumer is affected by his/her core values. The research strategy uses qualitative approach. It consists of both primary and secondary data. The first includes conducting interviews with 15 students. The second is based on the literature review and the official documents available at the official local government’s website. The limitations of the research are the bias of authors’ interpretation and exclusion of the students attending smaller, private universities, which may give an inadequate picture for the generalisation of the population. The findings are that the location, finance, privacy continue to be the key determinants in students’ housing choices. Moreover, students value the ability to personalise their rooms and having no noise distractions. They are also attracted to the attributes that improve their sleeping quality. The new generations of students value happiness and have high expectations. Thus, people responsible for the future (re)developments should keep those in mind, when designing the accommodation for students. The implications and guidelines are at the end of each section of data analysis.
Bostadspreferenser är unika för varje individ. Dock, finns det vissa likheter i bostadsbehov inom samma demografiska grupper. Denna studie fokuserar på studenternas boendepreferenser. Syftet är att förstå de faktorer som påverkar beslutsprocessen kring val av bostad för studenter i Lublin, Polen. Resultaten ger ett förslag till framtidsutvecklingen för studentboende i lokalområdet. De teoretiska begreppen som används är Theorin av grundläggande mänskliga värderingar och The Means-End Värdekedja. De innebär att när beslut fattas då påverkas konsumenten av sina grundläggande värden. Forskningsstrategin är baserad på kvalitativ metodologi. Den använder både primär och sekundär data. Den första inkluderar intervjuer med 15 studenter. Den andra baseras på litteraturöversikten och de officiella dokumenten som finns på den offentliga kommunens hemsida. Forskningsbegränsningarna här bias som kommer ifrån författarnas tolkning och resultatet är begränsat med syn på eleverna som går på privata universitet, vilket kan ge inte tillräcklig bild för generaliseringen från den statistiska populationen. Slutsatser är att lokaliseringen, finansieringen och integriteten fortsätter att vara de viktigaste determinanterna i studenternas bostadsval. Dessutom värderar eleverna förmågan att anpassa sina rum på individnivå och inte ha bullerstörningar. De lockas också till de attributen som förbättrar deras sömnkvalitet. De nya studentgenerationerna uppskattar lyckan och har höga förväntningar. Således bör personer som är ansvariga för framtidsutvecklingen tillämpa dem när de utveckla studentboende. Slutsatser och förslaget på de nya riktlinjerna finns i slutet av varje dataanalyskapitel.

Dagens textilindustri präglas av en linjär värdekedja och har visat sig orsaka en av världens största negativa miljöpåverkan. I en alltmer växande befolkning och mellanklass ökar efterfrågan på klädprodukter, vilket sätter stor press på utbudet inom textilindustrin som i sin tur exploaterar mer råvaror och material samt orsakar föroreningar i naturen. Cirka 80 procent av miljöavtrycken sker inom produktionsledet inom värdekedjan och resterande 20 procent sker inom konsumtionsledet. Klädkonsumtionen har fördubblats mellan åren 2000 och 2015 i ett allt mer ”slit och släng” kultur. Huvudproblemen är resursexploatering och förorening av råvaror, vatten och kemikalieanvändning på stor global skala som orsakar natur och miljöproblem. Hoppet för dessa utmaningar kan vara en framtid med textila startup företag som drivs av cirkulära affärsmodeller och påbörjar omställningen till cirkulär ekonomi. På senare år har samhället belyst hållbarhetsproblem med en global omfattning. Det är avgörande för alla intressenter att balansera ekonomisk, ekologisk och social hållbarhet, som även kallas för Triple Bottom Line. Detta om vi ska undvika natur och miljömässiga katastrofer världen över. Studien syftar till att studera förutsättningar för ett samarbete med nya startup företag för att påbörja omställningen mot en cirkulär ekonomi i textilindustrin. Ekonomier för många företag och organisationer riskerar att välta om inte omställningen mot cirkulär ekonomi påbörjas snarast. Därför är det viktigt att etablerade företag inom linjära värdekedjan och startup företag med cirkulär affärsmodell samarbetar med varandra. Med de etablerade företagens ekonomiska hållbarhet får de ett socialt ansvar att stötta startup företag som bär på ekologisk hållbarhet och på så sätt skapar de social hållbarhet när ett framgångsrikt integrations samarbete uppfylls. Kunskapsbidraget med studien är våra framförda utvecklingsförslag och krav på hur ett samarbete kan se ut, i kontrast till dagens linjära värdekedja. På så sätt hoppas vi att våra slutresultat ska vara användbara för nuvarande och framtida företag inom textilindustrin.
Today’s textile industry is characterized by a linear value chain and one of the world's largest negative environmental impacts. In a growing population and middle-class economy, demand for clothing products is increasing. This puts a great deal of pressure on supply in the textile industry, which in turn exploits more raw materials and causes pollution in nature. About 80 percent of the environmental imprints occur in production within the value chain and the remaining 20 percent occur within the consumption. Clothing consumption has doubled between 2000 and 2015 in an increasingly "wear and tear" culture. The main problems are resource exploitation and pollution of raw materials, water and chemical use on a large global scale that causes nature and environmental problems. The hope for these challenges may be a future with textile startup companies that are driven by circular business models and begin the shift to circular economy. In recent years, society has highlighted sustainability problems with a global scale. It is crucial for all stakeholders to balance economic, ecological and social sustainability, also known as the Triple Bottom Line. This is to avoid nature and environmental disasters all over the world. The thesis aims to study the prerequisites for a collaboration with new startup companies to begin the shift towards a circular economy in the textile industry. Economies for many companies and organizations risk to fall if the shift towards circular economy doesn’t initiate as soon as possible. Therefore, it is important that established companies within the linear value chain and startup companies with circular business models cooperate with each other. The economical sustainability of the established companies gives them the role with social responsibility to support startup companies that carry ecological sustainability and thus create social sustainability when a successful cooperation is fulfilled. The contribution with the thesis is our developed proposals and requirements for how a collaboration could look like, in contrast to todays linear value chain. This way, we hope our results can be useful for current and future companies in the textile industry.

Digitalisering är idag en av de mest inflytelserika trenderna inom modebranschen, vilket bland annat är starkt kopplat till att e-handel blivit ett allt mer självklart val för konsumenter. I samband med detta har konsumenter i allt större utsträckning börjat betrakta sitt eget hem som provrummet i den digitala butiken, vilket har lett till att returer är ett växande problem för e-handelsföretag. Samtidigt visar flertalet studier att de kunder som returnerar varor är mer lönsamma än de kunder som inte gör det och att en väl fungerande returhanteringsprocess ökar förtroendet för företaget. Returer bör därmed betraktas likt en tjänst som erbjuds kunden, där det finns möjlighet för företaget att påverka kundvärdet ytterligare. Vidare skapas kundvärde när företaget erbjuder en returtjänst som stödjer kundens köpbeteende, och därmed ses returhanteringsprocessen som en potentiell konkurrensfördel. Därför krävs det att e-handelsföretag idag arbetar strategiskt för att minska antalet returer och effektivisera returhanteringen genom sin returns management-process. Syftet med denna uppsats är därför att jämföra hur svenska e-handelsbaserade modeföretag inom varierande marknadsnivåer arbetar med returpolicy, gatekeeping och avoidance som en del av returns management-processen, samt hur dessa aktiviteter bidrar till respektive företags kundvärde. Med utgångspunkt i detta har en kvalitativ undersökning genomförts i form av semistrukturerade intervjuer med tre svenska e-handelsföretag inom modebranschen som en del av studiens primärdata. Då deltagarfrekvensen för intervjuerna blev lägre än förväntat, genomfördes även en kvalitativ dokumentstudie på företagens hemsidor samt på ytterligare sex e-handelsbaserade modeföretags hemsidor. Avslutningsvis genomfördes även en semistrukturerad intervju med ett svenskt företag, vilket erbjuder digitala produkter för e-handel inom returns management. Det insamlade datamaterialet analyserades med hjälp av tematisk analys utifrån de modeller som presenteras i den teoretiska referensramen: Porters (1985) värdekedja samt Rogers et al. (2002) returns management-modell vilken är uppdelad i en strategisk och en operationell process. Utifrån detta konstaterar studien att för att förbli konkurrenskraftig på den digitala modemarknaden, krävs det att företagets och marknadsnivåns kundlojalitet samt kundnöjdhet beaktas. Dessa faktorer, vilka relaterar till kundvärde, bör överstiga kostnaden för att erbjuda kunden en generös returpolicy i form av fria returer och längre ångerrätt. Vidare konstaterar studien att företagen bör fokusera på att ständigt förbättra sitt avoidance-arbete utifrån kundens efterfrågan, samt att gatekeeping-processen bör fullföljas utifrån vilken marknadsnivå företaget tillhör. Sammanfattningsvis leder avsaknaden av en digitaliserad returns management-process till ett mer reaktivt arbete snarare än proaktivt. Därmed konstaterar studien att e-handelsföretag bör implementera och anpassa digitalisering utefter dess storlek, förutsättningar samt marknadsnivå inom sin returns management-process.
c

Transparency is a business approach which has become more and more popular for fashion companies to apply in recent years. The purpose of transparency is to publish internal company information for stakeholders. Most often, the information is about how companies act socially, environmentally and economically. This study investigates consumer attitudes towards fashion companies that have chosen to apply transparency in their business practices. In order to explicate previous research, the study also examines how consumers want this information assigned along with what specific information consumers’ request. The study’s empirical data is based on nine qualitative interviews conducted with female consumers of different ages.The result of the study shows that consumers in general have no deeper knowledge or awareness of transparency or corporate social responsibility. This unconsciousness proved to have a major impact on the consumer's behavior, attitude and preferences towards transparency. Even though all respondents have a positive attitude towards the idea of transparency, there is some skepticism about the concept. The intentions of applying transparency and the content that is being conveyed are questioned. Respondents believe that the content can easily be manipulated in order to make companies appear better than they actually are. However, this skepticism can be reduced if an external party can control and review the company's transparency.This study also shows that consumers are happy to see that companies publish and convey internal information. The information should be brief, straightforward and easy to understand. It should be assigned to the consumers, instead of asking the consumers to search for it themselves. Perceptions of how the information should be conveyed differ greatly among respondents depending on age and amount of prior knowledge. Therefore it is crucial for companies to adapt the content and pick an appropriate platform for their customers. By understanding the target group's preferences, companies can more easily find a starting point in their work with corporate social responsibility and more effectively to convey it to stakeholders. However, there is a need to raise general awareness of the industry's problems. A way to do this is by discussing the subject in broader channels. This study is written in Swedish.
Transparens är ett arbetssätt som på senare år har blivit mer och mer populärt för klädföretag att applicera. Syftet med transparens är att kunna offentliggöra intern företagsinformation för intressenter. Oftast handlar informationen om hur företag agerar socialt, miljömässigt och ekonomiskt. Denna studie undersöker konsumenters attityder till klädföretag som väljer att applicera transparens i sin verksamhet. För att utveckla tidigare forskningen undersöks även hur konsumenter vill tilldelas denna information och vad för specifik information som efterfrågas. Studiens empiri bygger på nio stycken kvalitativa intervjuer som hållits med kvinnliga konsumenter i olika åldrar.Resultatet i denna studie visar att konsumenter överlag inte har någon djupare kunskap eller medvetenhet om transparens och företags arbete med deras sociala och miljömässiga ansvar. Denna omedvetenhet visade sig ha en stor påverkan på konsumentens beteende, attityd och preferenser till transparens. Även om samtliga respondenter är positivt inställda till idén av transparens finns en skepsis till konceptet. Avsikterna med att applicera transparens och vad som förmedlas ifrågasätts. Respondenter anser att innehållet lätt kan förskönas i syfte att få företag att framstå som bättre än vad de egentligen är. Denna skepsis anses dock kunna minska om en extern part kan kontrollera och granska företags transparens.Denna studie redogör även att konsumenter gärna ser att företag offentliggör och förmedlar intern information. Formatet ska då gärna vara kortfattat och lättförstått, informationen ska tilldelas konsumenten istället för att konsumenten själv ska behöva leta upp den. Hur detta ska förmedlas skiljer sig mycket åt mellan respondenterna beroende på ålder och mängd förkunskap. Därför är det särskilt viktigt för företag att utgå från den specifika målgruppen för att kunna välja ett passande format att förmedla via den mest lämpliga plattformen. Genom att förstå sin målgrupps preferenser kan företag lättare finna en utgångspunkt i sitt arbete med samhällsansvar och mer effektivt förmedla detta till intressenter. Dock finns det ett behov av att lyfta branschens problematik utanför företagen och öka konsumenters medvetenhet genom att diskutera ämnet i bredare kanaler

The world is facing new challenges caused by global warming and is puttingpressure on governments, companies and the civil society to act fast. Like all industries, the wine industry is affected by climate change and wine producers are simultaneously struggling to stay viable while competing on a global market. To become sustainable, transparency is needed in the supply chain so that stakeholders and consumers can influence it. In this study, blockchain technology is investigated as a possible technology that can increase sustainability, transparency and over-all efficiency in the supply chain. The study is a case study and takes place in South Africa. The study takes the perspective of small and medium sized enterprises because they are a big part of the market and has not been researched in this area. Empirical data was collected through interviews, observations and secondary data and it was analyzed through thematic analysis. The results show that there is a lot of administrative work in the industry where compliance and certifications take a lot of time and effort. The smaller wineries, that often want to focus on making good wine, have a harder time with the administrative work since the same person might have several roles or functions in the business. The current traceability system is also one of the best in the world but is largely paper based. In the discussion it is shown that the industry has some elements that would be good for a blockchain system but the smaller producers would probably not dare to invest in such a system since they need improvements in quality or efficiency to stay viable and the technology required is expensive. The thesis concludes that the industry has some structures in place that would be a good base for a blockchain system. This could add an extra level of security and trust to the system. The implementation for the small-scale producers seems far away since the technological requirements are expensive.
De rådande klimatförändringarna ställer nya krav på företag att ta ansvar för sina utsläpp och miljöpåverkningar. Därför blir det allt mer vanligt för företag att medvetet öka hållbarheten i sina värdekedjor eftersom det också blir allt viktigare för stakeholders och konsumenter. För att kunna sätta press på företag krävs dock transparens och med komplexa värdekedjor kan detta vara svårt att skapa. Därför krävs nya teknologier som kan hjälpa företag att öka transparens, effektivitet och integritet. Blockchain-teknologi är en relativt ny teknologi som med sina decentraliserade egenskaper har potential att användas i värdekedjan för att öka hållbarhet och transparens. Denna studie undersöker just det genom en fältstudie i den Sydafrikanska vinindustrin. Det är in riktadpå främst små- och medelstora företag och inkluderar också industriorganisationer för att bidra med en holistisk bild av värdekedjan för vin. Genom intervjuer, observationer och sekundärdata samlades empirisk data in och analyserades med tematisk data-analys. Resultaten visade att små-och medelstora vinproducenter fäktas med mycket administrativt arbete och har svårt att vara ekonomiskt hållbara på en global marknad. Spårbarheten i Sydafrika fungerar utmärkt och därför finns det redan viss infrastruktur på plats i landet som skulle kunna vara en grund till att utveckla ett blockchain-baserat system för att öka säkerheten, transparensen och minska administrativa kostnader för de mindre företagen. Ifall ett blockchain-system skulle implementeras skulle det troligtvis inte drivas av de små företagen även fast de hade gynnats mest, utan av större företag med finansiell kapacitet.

Background:

Companies of today commonly search to gain competitive advantages throughout different forms of co-operation, one of which is referred to as Supply Chain Management. Although little research has been assigned to the topic of how to manage and control this type of relation, lately a growing number of academics has been arguing that ABC is an appropriate mean of controlling this type of relationships.

Purpose:

The purpose of this thesis is to investigate to what degree the ongoing debate on the use of ABC as a mean of control within SCM correspond to the present theories related to ABC and SCM respectively.

Research method:

The thesis takes it’s starting point within the literature, meaning that the empirical information consists of published articles in the ongoing debate. This information is put in relation to the original theories concerning both topics.

Conclusions:

The results shown in the thesis in some content agrees with the ongoing debate referring to the positive aspects that could result from using ABC as a mean of control within SCM. However the main result of the study is the discovery of a lack of discussion concerning the problems that implementing ABC within SCM might implicate, a fact that we believe contributes to the mainly positive view on using ABC within Supply Chain Management.

Bakgrund

Företag av idag ingår i allt större utsträckning i någon form av samarbete för att på så vis skapa sig konkurrensfördelar på marknaden, en av dessa samarbetsformer går under beteckningen Supply Chain Management. Hur styrningen i denna typ av relation bör se ut är ett relativt outforskat ämne, dock finns det i dagens forskningsdebatt flera forskare som förespråkar ABC-kalkylering som ett lämpligt styrinstrument för denna typ av relationer.

Syfte

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur väl den pågående forskningsdebatten gällande användandet av ABC som styrverktyg inom SCM överensstämmer med befintlig teoribildning inom de respektive forskningsområdena.

Genomförande

Studien tar sin utgångspunkt i litteraturen, med detta avses att den empiri som studeras består av publicerade artiklar i den aktuella debatten. Informationen ställs sedan i relation till den existerande teoribildningen inom ABC respektive SCM.

Slutsats

De resultat som framkommer ur studien visar på att den aktuella debatten i vissa avseenden har rätt i de positiva effekter ett ABC-system skulle kunna generera inom SCM. Men vad studien huvudsakligen kommer fram till är att det i forskningsdebatten saknas en ordentlig problematisering av ämnet, vilket enligt oss också förklarar den övervägande positiva syn som föreligger till användandet av ABC inom SCM.

För företag som verkar på den dynamiska och konkurrenskraftiga modemarknaden är den storautmaningen att skapa en hållbar konkurrensfördel för att på ett lönsamt sätt vinna kampen omkunden. Ett viktigt verktyg är en effektiv och flexibel inköpsprocess. Utformningen avinköpsprocessen avgör förmågan att möta den krävande modekundens efterfrågan. Vår studie avseratt undersöka hur inköpsprocessen bör organiseras hos en produktutvecklande modedetaljist för attvara effektiv och kunna möta marknadens förändringar. För att påvisa ämnets praktiska relevans ochförtydliga problematiken används ett fallföretag där kvalitativa empiriska undersökningar har utförts.En inköpsprocess består av olika aktiviteter som tillsammans påverkar processens utfall. Enprocesstyrd verksamhet separerar inte aktiviteterna från varandra utan vill förtydligaberoendeförhållandet mellan dem och skapa ett helhetsperspektiv. En förutsättning för att skapakundvärde är att processens samtliga aktiviteter arbetar med syfte att skapa värde för slutkunden.Inköpsprocessens aktiviteter bör även ha ett tydligt definierat utfall för att överlämningen till nästafas ska ske så effektivt som möjligt. I strävan att säkra kvaliteten på utfallet från varje aktivitet bliransvarsfördelningen inom inköpsprocessen en viktig fråga. En tydlig och balanserad uppdelning avarbetsuppgifter, ansvarsområden och slutgiltig beslutsfattare inom varje aktivitet ökar effektiviteten iprocessen och de interna ledtiderna reduceras.Företag X står inför en omorganisering av deras inköpsprocess då den i dagsläget inte upplevstillräckligt konkurrenskraftig. För att öka processens effektivitet, flexibilitet samt minska de internaledtiderna utförs en omfördelning av arbets‐ och ansvarsuppgifterna. Företagets designers hartidigare ägt allt ansvar över processens beslut, vilket gjort inköpsavdelningens betydelse nästintillobefintlig. Idag arbetar företaget för att öka varje aktivitets‐ och befattningsbetydelse för att säkraprocessens resultat och för att den inte ska, som tidigare, vara beroende av ett fåtal medarbetaresarbete. Genom omorganiseringen ska flera arbetsuppgifter utföras parallellt vilket gjort attöverlämningarna mellan avdelningarna fått en ökad betydelse. Företagets nya inköpsorganisation ärännu i sin uppstartsfas men fördelar och nackdelar kan ändå redan identifieras. Resultatet av denempiriska undersökningen visar på en större andel värdeskapande aktiviteter, en jämnareuppgiftsfördelning och en tydligare gemensam målsättning. Undersökningen påvisar även brister iform av att den tidigare strukturens ansvarsfördelning till mångt och mycket lever sig kvar vilkethämmar effektiviteten. Det saknas, trots identifieringen av överlämningarnas betydelse, tydligariktlinjer om vad överlämningarna ska innefatta och hur dem skall utföras.Vår slutsats är att en processtyrd inköpsprocess är att föredra för en produktutvecklandemodedetaljist. Det faktiska kundvärde som processen har för avsikt att skapa bör styra processensutformning både när det gäller ansvarsfördelning och värdeskapande aktiviteter.For companies that compete in the dynamic and highly compatible fashion market, the greatchallenge is to create a sustainable competitive advantage to be able to win the customer during themost profitable circumstances. An important tool for this ambition is an efficient and flexible buyingprocess. The structure of the buying process determines its requirement and ability to handle thedemanding demands of the fashion customer. Our essay aims to examine how the buying processshould be organized at a product developing fashion retailer to be efficient and able to deal with themarket changes. To make a statement regarding the practical relevance of the chosen theme and toelucidate the complex of problems, we chose to use a company to exemplify in where we carried outqualitative empirical research.A buying process consists of different activities that together have a direct impact at the output ofthe process. A business with a process management doesn’t separate the activities apart, instead itemphasize the interdependence between them and a comprehensive perspective by orientate themin a process. The requirement for creating customer value is for all the activities within the process tobe aware of the customer needs and bear it in mind when performing every single working task. Theactivities of the process should also have a clearly defined output so that the handing over to thenext phase will appear as efficient as possible. With the ambition to secure the output quality foreach activity, the responsibilities within the buying process become an important issue. E clearlydefined and balanced split of working tasks, responsibilities and final decision makers within eachactivity, increases the efficiency of the process and will result in reduced leadtimes.Company X is facing a re‐organisation of their buying process since its current capability doesn’treach a satisfying level of being competitive. To increase the efficiency, flexibility and the internalleadtimes, a redistribution of working tasks and responsibilities are being made. Previously, thedesigners of the firm have had the overall responsibility of the decisions of the process which haveresult in a lack of impact for the buying function. The company is trying to achieve an increasedimportance and impact of each of the activities within the process to secure the result of the outputin which it will not be depending on the work of a few members of the process.In the new structure of the firm’s buying process, the activities within the process are suppose to runparallel which requires hand overs performed with good quality. The new buying process is still in anearly stage but even so, advantages and disadvantages can be identified. The result of the empiricalresearch is showing an increased share of value added activities within the process, a more balancedsplit of working tasks and clearer common objectives from the participating activities and employees.The investigation also shows deficiencies in the new organization regarding the previous structure ofresponsibilities that is still affecting the efficiency in a non‐favorable way. There is also lack of clearguidelines for how the handovers should be performed.Our conclusion is that it’s favourable for a fashion retailer if their buying process has a processmanagement. The process should be designed in both terms of responsibilities and value creationactivities after the real customer value that the process is planning to create.
Program: Textilekonomutbildningen

Svenskarnas klädkonsumtion har nästan fördubblats under de 30 senaste åren. Den stora anledningen är att kläderna blivit allt billigare, eftersom majoriteten produceras i låglöneländer. Långa värdekedjor, bristande kvalitetskontroll och dåliga arbetsförhållanden är exempel på utmaningar som utlandsproduktion för med sig. Etisk produktion och hållbarhet har aldrig varit mer aktuellt än det är idag och det är något som både kunder och företag värderar och eftersträvar. Frågan är om textilproduktionen i Sverige och framför allt trikåproduktionen som denna studie fokuserar på, har möjlighet att utvecklas i takt med den ökade medvetenheten kring hållbarhet, etisk konsumtion och transparent produktion. Syftet med studien är därför att undersöka förutsättningar och fördelar med trikåproduktionen i Sverige genom att ta reda på om det finns hållbarhetsaspekter, konkurrensfördelar och intresse bland svenska trikåföretag att producera i Sverige. Begreppen reshoring, proveniens och hållbarhet är studiens utgångspunkt utifrån vilka en litteraturstudie byggdes upp. En trianguleringsmetod användes som innefattar såväl en kvantitativ enkät samt två kvalitativa semistrukturerade djupintervjuer med företagsledare för två trikåföretag som helt eller delvis har produktion i Sverige. Resultatet visade att det finns utrymme för trikåproduktion i Sverige eftersom efterfrågan och intresset från svenska företag är stort. Däremot finns det flera utmaningar. Lönsamhet, brist på kompetens samt kundernas okunskap och ovilja att betala för produkter som är tillverkade i Sverige är några av svårigheterna. Det visade sig också att produktion i Sverige är komplext och kanske inte alltid så bra som det låter. Märkningen made in kan missrepresentera var en produkt verkligen är tillverkad, eftersom det endast anger var produkten har monterats. Kunderna vill gärna ha ett enkel t svar på en komplicerad problematik, vilket många företag är snabba att bistå. Studien ger inspiration till ytterligare forskning kring svensk tekoindustri samt till svenska trikåföretag som överväger att förlägga produktion till Sverige. Studien kan också öka medvetenheten hos kunder gällande sin roll i den textila värdekedjan.
The clothing consumption has almost doubled in the last 30 years in Sweden. The main reason is that clothes have become cheaper since the majority are produced in low-wage countries. Long value chains, lack of quality control and poor working conditions are examples of challenges that offshore production brings. Ethical production and sustainability have never been more relevant than it is today and it has become something that customers as well as companies value and strive for. The question is whether Swedish textile production, and the knitwear production which this study will focus on, have the opportunity to develop as the awareness of sustainability, ethical consumption and transparent production increases. The aim of the study is therefore to investigate the conditions and advantages of Swedish knitwear production, and to find out whether there are sustainability aspects, competitive advantages and interest among Swedish knitwear companies to produce in Sweden. Reshoring, provenance and sustainability are the starting points of which the literature study is built up. A triangulation method was used which includes both a quantitative survey and two qualitative in-depth interviews with company executives for two knitwear companies that have full or partly production in Sweden. The result showed that there is room for Swedish knitwear production, because of the demand and interest from Swedish companies. There are however several challenges. Profitability, lack of competence, customers ignorance and unwillingness to pay for Swedish-made products are some of the difficulties. The study shows that production in Sweden is more complex than expected and that it may not always be as good as it sounds. The label made in can misrepresent where a product actually is made, since it only indicates where the product has been assembled. However, customers would like a simple answer to a complicated problem, which many companies are quick to give. The study contributes with new knowledge about the Swedish textile industry and with valuable information to knitwear companies that consider to reshore their production. The study may also increase the awareness of Swedish customers regarding their role in the textile value chain.

Uppsatsen behandlar mindre grossisters situation på marknaden i Sverige. Mindre grosssisters nyckelposition i den traditionella värdekedjan suddas ut alltmer. Grossisterna måste finna nya vägar för att behålla de befintliga kunderna. Därför måste de skapa mervärde, vilket i sin tur skapas genom att utveckla olika former av samarbete med sina kunder.

This essay is about the smaller wholesalers situation on the Swedish market. The small wholesalers key positioning in the generic value chain is dissapearing. Therefore they have to find new ways to retention their existing customers. They have to create a value added in order of connect tier to their customers. A wholesaler will be able to create value added  through developing different forms of cooperation with its customers.

Background and problematisation In a constantly changing industry like the fashion industry, it is more important than ever to have a well-functioning value chain and efficient sourcing. Companies have outsourced their production during a long period of time, which has proven to be very effective in many cases. But some researchers now mean that it starts to appear a reverse trend, as companies instead start moving back production to generate benefits. This is a term called reshoring. The research mentions benefits with reshoring as a more efficient value chain, reduced risks and value creating for both consumers and the firm. A recurrent question is then if there only are benefits with reshoring or if there are negative aspects of the decision as well. Research suggests that reshoring will be the next big thing within sourcing but this is not something we have noticed has happened, yet. Purpose and method The purpose of this study is to investigate how Swedish fashion companies through sourcing can improve and make their value chain more efficient. We will also investigate if companies are open for the option to bring back production to Europe, known as reshoring. Since several researchers now believe that there will be a balance on how much of the production that moves away and moves home, we want to find out if this is something that lays within the interest of Swedish fashion companies. To find out, we conducted semi structured interviews with a number of companies that fit the purpose. The empiricism that was collected was then linked with the theoretical framework to be able to be analysed and answer our research question. Result and conclusion After an analysis was compiled we found that the interviewed companies did not share the researcher's positive image about reshoring. While the researchers talked about risks and increased wages in the Asian countries, the companies instead meant that they had secured the production in Asia for several years, using production offices and long-term relationships with their suppliers. To leave this for a move to Europe then felt unnecessary for the companies. In addition, companies claimed that Europe did not need to be safer than Asia. Our conclusion is therefore that the research on reshoring is very interesting and could be something in a possible future, but the fashion companies is not there yet and may not ever be there.The thesis is written in Swedish.
Bakgrund och problematisering I en konstant föränderlig bransch som modebranschen är det viktigare än någonsin att ha en väl fungerande värdekedja och ett bra sourcingarbete. Företag har länge outsourcat sin produktion vilket har visat sig vara väldigt effektivt i många fall, men nu menar vissa forskare att det börjar synas en motsatt trend, då företag istället börjar flytta hem produktionen för att generera fördelar. Detta kallas för reshoring. Forskningen nämner att det kan bli fördelaktigt med reshoring då det kan ge en effektivare värdekedja, minskade risker samt skapa värde för både konsument och företag. En fråga blir då om det bara finns fördelar med reshoring eller vad det är som går emot beslutet. Forskningen tyder på att reshoring kommer slå igenom men detta är ingenting som vi märkt ännu. Syfte och metod Syftet med den här uppsatsen är att undersöka hur svenska modeföretag med hjälp av sourcing kan förbättra och effektivisera sin värdekedja. Vi kommer även att ta reda på om företag är öppna för möjligheten att ta tillbaka produktion till Europa, så kallad reshoring. Då flera forskare menar att det snart kommer uppstå en balans mellan hur mycket som flyttas ut och som flyttas hem vill vi ta reda på om det är något som ligger i företagens intresse. För att få reda på detta genomförde vi semistrukturerade intervjuer med en rad företag som passade in på syftet. Empirin som samlades in kopplades sedan samman med den teoretiska referensramen för att kunna analyseras och besvara vår forskningsfråga. Resultat och slutsats Efter att en analys hade sammanställs så kom vi fram till att de intervjuade företagen inte delade den positiva bilden av reshoring som forskarna hade. Medan forskarna pratade om risker och ökade löner i de asiatiska länderna så menade företagen istället att de under flera år skapat sig en trygghet i Asien med hjälp av produktionskontor och långvariga relationer med sina leverantörer. Att då bryta detta för att dra sig tillbaka till Europa, kändes för företagen således onödigt. Dessutom tog företagen upp att Europa inte alls behövde vara tryggare än Asien. Vår slutsats är att forskningen kring reshoring är väldigt intressant och eventuellt kan bli något i framtiden, men modeföretagen har inte kommit dit än och kanske inte heller någonsin kommer att göra det.

Bakgrund och problem: Den allt mer digitaliserade världen har skapat andra förutsättningar att bedriva verksamhet på. Ett skifte har identifierats där betydelsen av värde och hur värde skapas har förändrats. Interaktionen mellan företaget och kunden har blivit platsen där värde urskiljs och uppstår. Den traditionella företagsmodellen har utmanats i en större utsträckning av en affärsmodell som är baserad på prenumerationer istället för engångsköp av en produkt. En prenumerationsbaserad affärsmodell innebär att företagen har förändrat sitt synsätt på kunderna och förmågan av att upprätta långsiktiga relationer med kunderna är av stor betydelse för att uppnå framgång. Samtidigt som en mer föränderlig omgivning kräver ett externt fokus för att företagen ska kunna vara agila och ha möjlighet till att hantera förändringar på marknaden. Genom ett större fokus på kunderna, omgivningen och framtiden krävs det en ny typ av ekonomistyrning. Då den traditionella ekonomistyrningen inte är anpassad efter dagens företag och deras förutsättningar vilket gör den otillräcklig. Syfte: Syftet med studien är att beskriva och förklara vilka situationsfaktorer som är utmärkande för företag som har en prenumerationsbaserad affärsmodell samt hur detta påverkar dessa företags värdeerbjudande och ekonomistyrning. Studien syftar även till att företag inom prenumerationsekonomin kan dra lärdom av den kunskap som studien tillför. Metod: Studiens tillvägagångssätt har varit av kvalitativ karaktär där forskningsdesignen varit i form av en intervjustudie där fem olika företag har studerats. Den empiriska insamlingen har bestått av semi-strukturerade intervjuer. Slutsats: De slutsatser som kan göras efter den genomförda studien är att prenumerationsbaserade företag präglas av ett flertal olika situationsfaktorer som kräver en ekonomistyrning med ett externt och framtida fokus. Kunden är en central del i företagets värdeskapande och det är av stor betydelse att företagen tillvaratar och värdesätter kundens åsikter. I en prenumerationsbaserad affärsmodell är det enkelt för kunden att se ifall företaget har tillvaratagit kundens åsikter, eftersom att detta är möjligt att urskilja redan i nästa månads leverans av produkten. Detta kräver i sin tur att företagen har korta beslutsvägar, till viss del decentraliserad organisation samt ett agilt och processfokuserat arbetssätt. Vilket är nödvändigt för att företagen ska kunna leverera ständig utveckling och förbättring av deras produkt.
Background and problem: The increasingly digitized world has created other conditions for doing business. A shift has been identified where the importance of value and how value is created has changed. The interaction between the company and the customer has become the place where value is distinguished and created. The traditional business model has been challenged to a greater extent by a business model based on subscriptions rather than one- time purchases of a product. A subscription-based business model means that companies have changed their approach towards customers and the ability to establish long-term relationships with customers is of great importance for achieving success. At the same time as a more changing environment requires that companies have a more external focus to be able to be agile and handle market changes. Through a greater focus on customers, the environment and the future a new type of management control system is required. Since the traditional management control system isn't adapted to today's companies and their conditions which makes it insufficient. Purpose: The purpose with this study is to describe and explain which contingencies that are characteristic for companies with a subscription-based business model and how these affect these companies value creation and management control system. The study also aims to contribute with knowledge to companies within the subscription economy. Method: The study's approach has been of a qualitative nature, where the research design has been in the form of an interview study where five different companies have been studied. The empirical collection consisted of semistructured interviews. Conclusion: The conclusion that can be made after the completion of the study is that subscription-based companies are affected by several contingencies that require a management control system with an external and future focus. The customer is a key part of the company's value creation and it is important that companies utilize and appreciate the customers opinions. The subscription based business model makes it easy for the customer to see if the company has taken charge of the customers opinions, since it is possible to distinguish already in the next month's delivery. This requires companies to have short decision-making processes, to a certain extent a decentralized organisation as well as an agile and process-focused operation method. Which is necessary for companies to deliver a constant development and improvement of their product.

Today Scania give a high priority to the continuous improvements on the quality of their vehicles. To follow up the flaws in product quality, which are recognized by the repairs at the local workshops, material requests are carried through to be able to analyze the defects at the plant in Södertälje – in purpose to improve the product quality. The material requests are also carried through to compensate the workshop for their expenses and to check that they are working according to the company’s warranty manual.

Due to local routines and different distribution structures at the different markets the lead times and the costs caused by the flow of material are hard to estimate. Furthermore the lead times are in many cases unjustified long, which imply that the information about quality problems reaches Scania at a late stage. The variations in lead times moreover results in problems with planning the activities.

This study has, in the light of the background described above, aimed to map and analyze the lead times and costs which are caused by the flow of warranty material, from the company’s workshops to the plant in Södertälje. Based on the results of the analysis a range of alternative solutions also have been prepared in purpose to reduce the lead times in a cost efficient way.

The mapping, which took place on the Swedish, German and Benelux markets, has mainly been carried out through visits at the workshops and the distributors at respective markets. Apart from the qualitative aspects in collected data the performance of the studied markets, in the form of costs and lead times, has been compiled and calculated. The observed characteristics were later on analyzed together with relevant logistics management theory to point out strengths and weaknesses with different solutions.

Based on the mapping and the analysis the second part of the study could be completed, which aimed to formulate a range of recommendations. The recommendations, which are presented below, are principally formulated in correspondence with the priorities of Scania – namely to achieve high product quality and rapid information.

1. Improved and more concrete management at factory level. This can be achieved through clarified targets which include explicit measurements and directives towards all actors.
2. Reduce the waiting time between activities. This can be achieved by a combination of incentives and demands on the distributors as well as on the workshops.
3. Change the transport strategies. On the Benelux market the transport solutions are well designed and are therefore both cost effective and quite fast, which implies short lead times. On the Swedish market a consolidation of goods is proposed to decrease the delivery rate in Södertälje to just once a week. On the German market merged deliveries are proposed, the same transport that delivers spare parts to the workshop will through this recommendation also pick up the warranty material. The warranty material will in this solution also be merged in a collection point and thereafter be transported to the distributor once a week.
4. Change the transport frequencies. The different markets will send in material on predefined days once a week, which will contribute to keep the lead times short and the quantities at a more manageable level.
5. Even out the inflow of material to Södertälje and avoid handling in Building 220X, to reduce the problems with stress, mishandling and lack of recourses which occur because of the uneven inflow at the receiving area today. Clear information should in according to this be given to each market concerning for instance shipping date and quantities.
6. Improve the integration of the information systems, to facilitate the spreading of information and administrative activities related to claims and material requests. This also implies that forecasting and management is facilitated.

 

Through the recommendations the lead time for the Swedish market is estimated to be reduced from 21 to 13 days, for the German market from 60 to 21 days and from 39 to 21 days for the Benelux-market. Apart from reduced lead times the more straight demands, incentives and improved routines will imply that the variations in lead times are reduced.

Due to the changes according to the recommendations the costs will be reduced, both through the reduced lead times, which affect the capital costs, as well as more efficient structures that reduce the handling costs and the costs of transportation.

Scania lägger idag ner stor energi på att ständigt utveckla kvaliteten på de tillverkade fordonen. I avsikt att följa upp de kvalitetsbrister som uppdagas vid reparationer ute på företagets service­verkstäder genomförs materialhemtagningar för att centralt kunna analysera defekterna och utveckla kvaliteten, men också för att ersätta verkstädernas utlägg och kontrollera att de följer garantimanualens föreskrifter.

Beroende på lokala rutiner och varierande upplägg av respektive marknads distributionsstruktur är de ledtider och kostnader som dessa materialflöden idag medför svåra att uppskatta. Ledtiderna är dessutom i många fall omotiverat långa vilket medför att informationen om kvalitetsbrister ankommer Scania sent. Dessutom medför variationerna i ledtiden att det blir svårt att planera verksamheten.

Denna studie har utifrån ovanstående bakgrund avsett att kartlägga och analysera de ledtider och kostnader som uppstår i materialflödet av returmaterial, från Scanias serviceverkstäder via distributören till fabriken i Södertälje. Utifrån analysresultaten har alternativa lösningar utarbetats för att på ett kostnadseffektivt sätt reducera ledtiderna.

Kartläggningen som skedde på marknaderna i Sverige, Tyskland och Benelux har huvudsakligen genomförts via besök hos distributörer och serviceverkstäder på respektive marknad och har sammanställts i ett empiriunderlag. Förutom de mer kvalitativa aspekterna i detta underlag har respektive marknads prestanda, i form av kostnader och ledtider, sammanställts och beräknats. De observerade egenskaperna på de studerade marknaderna kunde tillsammans med relevant teori analyseras för att påvisa styrkor och svagheter med olika upplägg och lösningar.

Utifrån kartläggning och analys kunde studiens andra del fullbordas, vilken avsåg att ta fram rekommendationer för åtgärder som medförde ett kostnadseffektivare upplägg och samtidigt reducerade ledtider. Rekommendationerna som nedan presenteras har utgått från de prioriteringar som gjordes i analysen, vilka huvudsakligen utgår från Scanias strävan efter hög produktkvalitet och snabb information, vilket indirekt implicerar korta ledtider.

1. Förbättrad styrning/mätning från fabrik, genom formulering av tydliga målsättningar från fabrik centralt, vilket omfattar definiering av explicita mätpunkter och kommunikation av tydliga krav och incitament gentemot övriga aktörer.
2. Minska väntetiden mellan aktiviteterna, genom att införa krav och/eller incitament, enligt resonemanget ovan, gentemot serviceverkstäder och distributörer. Detta ökar prioriteten samtidigt som utformandet av bättre rutiner stimuleras.
3. Förändra flödesvägar och transportstrategier. För Benelux-marknaden bedöms de befintliga transportstrategierna fungera bra då de är både kostnadseffektiva och samtidigt medför korta ledtider. På den svenska marknaden kan efter analys konstateras att dagens lösning är ett fullgott alternativ, men för att undvika de ojämna inleveranserna rekommenderas att en konsolidering av godset genomförs för vidare inleverans en gång per vecka. För den tyska marknaden föreslås samleveranser, så kallade mjölkrundor, i samband med reservdelsleveranserna som levererar godset till ett antal uppsamlingsplatser. Från uppsamlingsplatserna bör godset skickas till distributören som efter besiktning levererar godset vidare till Södertälje.
4. Förändra transportfrekvenserna, in till fabrik till en gång per vecka för samtliga marknader för att samla ihop hanterbara mängder från marknaden och samtidigt hålla ledtiden nere.
5. Jämna ut inflödet till Södertälje och undvik hantering i byggnad 220X, för att minska problemen med stress, felhantering och resursbrist som uppstår i och med dagens ojämna flöde vid ankomstmottagningen i byggnad 280. Tydliga besked bör här ges till respektive marknad om exempelvis vilka avskeppningsdatum och vilken information som efterfrågas.
6. Förbättra systemstödet, för att underlätta informationsspridning och administrativa aktiviteter relaterade till reklamationer och materialhemtagningar, vilket också innebär att endast önskat material tas hem och prognostisering och styrning underlättas.

 

Genom de föreslagna åtgärderna har ledtiderna för Sverige beräknats minska från 21 till 13 dagar, för Tyskland från 60 till 21 dagar och för Benelux från 39 till 21 dagar. Förutom kortare ledtider innebär tydligare krav och incitament tillsammans med förbättrade rutiner att variationerna i ledtiderna minskar.

Baserat på de utarbetade rekommendationerna minskar också kostnaderna både genom minskade ledtider, vilket påverkar lagerföringskostnaderna, och genom effektivare upplägg som minskar lagerhållningskostnaderna och transportkostnaderna.

Bakgrund och problemdiskussion:Corporate social responsibility är ett ansvarsåtagande som expanderat i samhället de senaste årtiondena. Samhället präglas idag av en större medvetenhet och ställer allt högre krav på att företag ska agera hållbart i sin verksamhet. Modeindustin har fått utstå stor kritik i media men även i andra informationskanaler. Kritiken speglar framförallt deras externa leverantörers hållbarhetsåtagande, som företagen importerar sina produkter ifrån. Leverantörerna är framförallt etablerade i utvecklingsländer och har tidigare använt sig av barnarbete, haft bristfälliga anställningsvillkor och samtidigt haft negativ påverkan på miljön. Detta är några av anledningarna till att modeföretagen ställs inför allt hårdare krav. Det är därför av stor vikt att de synliggör för samhället sitt engagemang i CSR och därigenom uppfyller kraven som ställs på dem. Hållbarhetsrapportering har därför blivit ett av de mest betydelsefulla tillvägagångssätten inom modeindustrin som ett bevis för att de uppfyller CSR-åtagandet. Syfte:Syftet med uppsatsen är att ta reda på ifall modeindustrin implementerar CSR i sin verksamhet för att överleva på marknaden eller för att generera konkurrensfördelar och högre ekonomisk vinst. Metod:Undersökningen genomfördes på samtliga börsnoterade modeföretag i Sverige. Vi utförde en innehållsanalys där samtliga modeföretagens hållbarhetsrapporter analyserades och granskades för att få information om deras CSR-engagemang. Slutsats:Modeindustrin utformar generellt sätt CSR-rapporter av symboliska skäl. Företagen utför med andra ord hållbarhetsaktiviteter för att överleva på marknaden och försäkra sig om en långsiktig framtid. Hållbarhetsansvarstagande är något som framförallt deras nyckelintressenter; kunderna kräver,vilket företagen måste beakta för att inte försämra sitt rykte och kritiseras i media.
Background and problem discussion:The focus on corporate social responsibility has expanded in the society in the past few decades. Our society is characterized by an improved awareness of the topic and it imposes increased demands on companies in terms of being sustainably responsible in their business activities. The fashion industry has received a lot of criticism in the media and other information channels. Primarily, the criticism concerns the nature of activities, whether sustainably responsible or not, of third party suppliers with whom the fashion industry companies cooperate. Third-party suppliers are mostly located in developing countries and have previously been involved in the employment of child labor, providing inadequate employment conditions as well as having a negative impact on the environment. This is one of the factors leading to fashion companies now facing stricter requirements. Thus, it is of crucial importance that companies in the fashion industry engage in CSR activities and satisfy expectations on them. Therefore, the sustainability reporting system is one of the most prominent approaches in the fashion industry, offering a way to prove and communicate their CSR activities. Purpose:The purpose of this essay is to investigate whether the fashion industry implements CSR in their activities to either survive as a competitor in the market, or for the purpose of generating competitive advantage and higher financial profit. Method: All publicly listed fashion industry companies in Sweden were included in this research. We conducted a content analysis where all fashion industry companies' sustainability reports were analyzed and reviewed to generate information about their CSR engagement. Conclusion: he fashion industry delivers CSR reports for symbolic purposes. The fashion industry companies implement sustainably responsible activities in order to survive as a competitor in the market and in order to ensure a long-term future. Sustainable responsibility is of importance to the key stakeholders, i.e. the customers, of fashion industry companies, and therefore a topic that must be on the agenda of these companies in order to avoid damage to their reputation and criticism in media.

Kurs: Ämnesfördjupande arbete i logistik och ekonomistyrning, 2FE02E, 2FE20E Författare: Therese Jakobsen och Matilda Magnussen Handledare: Petra Andersson Titel: Etiskt ansvarstagande – Med avstamp i de gap som kan uppstå mellan ett företags uppförandekod och en underleverantörs arbetssätt Bakgrund: I dagens samhälle krävs det att företag tar ett större etiskt ansvar och verkar för en hållbar utveckling. Det ansvarsfulla företaget är ett uttryck för det företag som aktivt arbetar med Corporate Social Responsibility. Ett verktyg i arbetet med det är att utveckla en uppförandekod, även kallat Code of Conduct som dikterar riktlinjer och normer företagets verksamhet ska genomsyras av. I och med detta uppmärksammas oetiskt beteende i en större utsträckning och tydliggör vikten av att arbeta aktivt med CSR. Vilket leder fram till en problemdiskussion om hur ett företag kan ta ett etiskt ansvar med avstamp i de gap som kan uppstå mellan ett företags Code Of Conduct och en underleverantörs arbetssätt. Syfte: Syftet med denna uppsats är att redogöra för den process som startar då företag misstänker att det finns ett gap mellan deras CoC och underleverantörers arbetssätt. Detta för att redogöra hur processen hanteras vid upptäckt av oetiskt gap med avstamp i ett inköpande företags CoC och en underleverantörs arbetssätt och belysa hur processen kan förbättras. Metod: Denna uppsats är en kvalitativ studie och bygger på expertintervjuer samt ett typföretag. Två konsulter som kan tituleras experter inom ämnet hållbarhet har intervjuats och ett typföretag har studerats. Urvalet av respondenter och företag är gjord via ett bekvämlighetsurval. Studien har positivistiskt synsätt och utgår från en analytisk induktion som angreppsätt. Slutsats: Hur processen utformas då ett företag misstänker ett oetiskt beteende hos en underleverantör varierar från fall till fall och beror på varför företaget tar ett etiskt ansvar och hur det appliceras i praktiken. Det finns en tydlig koppling mellan ekonomin och hållbar utveckling där ekonomin har en förmåga att både främja och stjälpa den hållbara utvecklingen. I arbetet med Corporate Social Responsibility och stävan efter hållbar utveckling är det bäst att agera i förebyggande syfte, anfall är bästa försvar. Nyckelord: CSR, hållbar utveckling, etiskt ansvarstagande, Code of Conduct, värdekedja, leverantörsrevisioner, process och arbetsmetod.