Academic literature on the topic 'Värderelevans'

Introduction: This thesis is about how the accounting entry provisions are linked to corporate market value. By statistically examining accounting and share data for 56 companies listed on NASDAQ OMX Stockholm, the question of whether accounting information regarding provisions are value relevant for investors is studied. Listed companies shall follow the rules of IAS 37 – Provisions, Contingent liabilities and Contingent assets, when preparing financial statements. Aim: The purpose of this thesis is to examine the relationship between reported information about provisions and investors assessment of listed companies that comply with IFRS-regulations, by statistically testing the value relevance of the accounting entry. Method: The study is based on a quantitative, deductive methodological approach. The value relevance of provisions is examined by statistically testing the collected empirical data based on the two models that is described in the reference frame. Results: The conclusion to be drawn from the study is that reported provisions have no statistically significant association with return on shares and thus is not value relevant. The study shows a correlation between reported earnings and returns, which is in line with previous studies. Suggestions for future research: Based on the statistical tests, the study has revealed that the accounting entry provisions are not value relevant for investors. Something that could be interesting to further explore is why provisions are not value relevant. I also think it would have been interesting to closer examine which components of the reported results that are related to the return on the company's shares. A suggestion could be to examine this by combining a quantitative statistical study with qualitative interviews to gain a deeper understanding of the relationships that might arise.

Syfte: De immateriella tillgångarna är svårvärderade och diffusa tillgångar. Det har länge pågått en diskussion angående huruvida hantering av de immateriella tillgångarna påverkar värderelevansen och användbarheten av de finansiella rapporterna. Syftet med studien är att undersöka värderelevansen av de redovisade immateriella tillgångarna för kapitalmarknaden utifrån ett redovisningsperspektiv. Metod: Metoden grundas i Ohlson-modellen. Data från årsredovisningar har samlats in och sedan analyserats genom flera multipla regressioner och en korrelationsanalys.  Resultat & Slutsats:Resultatet av studien visar att det finns ett positivt signifikant samband mellan de totala immateriella tillgångarna och aktiepriset. Resultatet av denna studie visar således att de redovisade totala immateriella tillgångarna ger värderelevant information till kapitalmarknaden. Dock visar sig endast posterna FoU och patent vara värderelevanta för kapitalmarknaden när värderelevansen av de immateriella tillgångarna uppdelat i specifika poster undersöks. Förslag till fortsatt forskning:  Ett fåtal tidigare studier undersöker tillförlitligheten av de redovisade immateriella tillgångarna. Då tillförlitlighet precis som värderelevans är en av de fundamentala egenskaper redovisningsinformation bör besitta är det intressant att även undersöka hur tillförlitlig kapitalmarknaden anser att de redovisade immateriella tillgångarna är. Då tidigare forskning hävdar att det är svårt att mäta de immateriella tillgångarna på ett tillförlitligt sätt vore det relevant att undersöka om detta stämmer. Uppsatsens bidrag: Studien ger bevis för att de totala redovisade immateriella tillgångarna är värderelevanta. Det huvudsakliga praktiska bidraget med studien är att den kan ge intressenter en bättre förståelse för hur redovisningsinformation om de immateriella tillgångarna påverkar aktiepriset.

På vilket sätt är redovisningsmått som publiceras i företagens årsredovisningar relevanta för att bestämma aktievärden? Kan redovisningsmått användas för att utforma lönsamma placeringsstrategier i aktier? Frågor som dessa är av intresse för såväl akademiker som professionellt verksamma placerare.  I denna avhandling utreds huruvida publicerade redovisningsmått är värderelevanta, i betydelsen att de kan användas för prognoser av företagens framtida räntabilitet på eget kapital. Statistiska modeller för prognos av räntabilitet på eget kapital med hjälp av redovisningsbaserade nyckeltal har estimerats och utvärderats. Det empiriska datamaterialet har utgjorts av årsredovisningar för svenska rörelsedrivande företag under perioden 1970-1985.  Vidare studeras om placeringsstrategier baserade på prognoser av framtida räntabilitet på eget kapital kan ge en aktieavkastning utöver vad som motiveras av placeringens risk. I denna del av studien prövas huruvida den svenska aktiemarknaden är informationseffektiv med avseende på offentligt tillgänglig årsredovisningsinformation. Placeringstrategier har utvärderats på aktier som fanns noterade på Stockholms fondbörs under perioden 1983-1994.  Den empiriska kartläggningen indikerar att redovisningsmått kan användas för att prognostisera framtida räntabilitet på eget kapital och att placeringsstrategier baserade på offentligt tillgänglig årsredovisningsinformation har genererat en avkastning utöver vad som motiveras av olika mått på placeringsrisk. I studien observeras dock betydande tidsmässiga instabiliteter beträffande såväl möjligheterna att prognostisera framtida räntabilitet på eget kapital, som förekomsten av avkastning utöver vad som motiveras av placeringsrisk.<br><p>Diss. Stockholm : Handelshögskolan, 2002</p>

Första januari 2019 ändrades redovisningsstandarden för leasing då IFRS 16 implementerades. Regelverksändringen förde med sig stora förändringar i finansiella rapporter för företag som innan implementeringen hade mycket operationell leasing. Syftet med denna studie är att undersöka om förändringarna har gett upphov till ökad värderelevans för EBITDA och skulder, några av de poster som bedöms påverkas mest. För att undersöka hur värderelevansen har förändrats i samband med implementeringen görs multipla regressionsanalyser med pooled OLS och fixed effect model. Studiens urval består av 429 svenska publika företag som rapporterade enligt IFRS under 2018 och 2019. Resultaten från denna studie visar att värderelevansen för EBITDA har minskat och för skulder finns ingen signifikant förändring. Att värderelevansen ej har ökat trots att finansiella rapporter bättre speglar ett företags ekonomiska situation kan bero på att marknaden sedan innan har gjort justeringar som till stor del får samma effekt som IFRS 16 när företag värderas.

I januari 2005 implementerades nya standarder genom IFRS 3 och SFAS 142 vilka ändrade förutsättningarna för hur goodwill ska redovisas och hanteras. En av de största skillnaderna från tidigare standards är att goodwill ska testas genom årliga nedskrivningsprövningar istället för att skrivas av enligt plan. Ett syfte med införandet av årliga nedskrivningsprövningar av goodwill var att öka informationsinnehållet till investerare eftersom årliga avskrivningar inte har ansetts värderelevant. Med data från den svenska marknaden undersöker denna studie detta syfte. Är goodwillnedskrivningar på den svenska marknaden värderelevant? Studien har också som syfte att jämföra dessa resultat med resultat som har bevisats på den brittiska marknaden. Denna studie har en deduktiv ansats och en kvantitativ forskningsmetod för att svara på frågeställningen. I studien har 435 företag listade på Nasdaq OMX Stockholm undersökts under redovisningsåren 2009, 2010 &amp; 2011. I studien har ett marknadsassociationstest tillämpats med hjälp av en multipel regressionsanalys. Resultatet från denna studie kan inte styrka att syftet med ändringarna i och med IFRS 3 har uppnåtts på den svenska marknaden. Till skillnad från tidigare studier som gjorts i USA, Kanada och Storbritannien visar de empiriska resultaten på ett ickesignifikant samband, vilket innebär att goodwillnedskrivningar inte kan bevisas vara inkorporerad i investerares bedömning av ett företags marknadsvärde på den svenska marknaden. En av orsakerna till att bevis för värderelevansen kan hittas på andra marknader och inte på den svenska marknaden, kan förklaras i de internationella skillnader som finns i den finansiella rapporteringen. Storbritannien präglas av en stark kapitalmarknad där det finansiella rapporteringssystemet måste kunna tillhandahålla relevant och tillförlitlig information om företags prestation och bedömning av framtida kassaflöden för att hjälpa investerare att ta finansiella beslut. Sverige präglas däremot av ett mer kreditbaserat system där det prioriterade målet med den finansiella rapporteringen är att skydda kreditgivarna. Ett kreditbaserat system är därför mer beroende av försiktiga och pålitliga beräkningar av utdelningsbar och skattepliktig vinst. Det går också att argumentera för att nedskrivningsprövning av goodwill avgörs av ett flertal faktorer och inte bara av försämrade ekonomiska prestationer. Eftersom en omprövning av goodwill kan bero på faktorer som inte har med den ekonomiska prestationen att göra bör information om bokföringsmåttet goodwill hanteras med försiktighet när man försöker väga in denna information vid mätning av ekonomiska prestationer. Huruvida företagsledningen väljer att genomföra nedskrivningsprövningen av goodwill kan också påverka värderelevansen hos nedskrivningar av goodwill. Denna studie bidrar till diskuren om värderelevans hos nedskrivningar av goodwill genom att visa på resultat som stödjer argumenten för att införandet av årliga nedskrivningsprövningar av goodwill inte är värderelevant. Studien lämnar förslag till vidare forskning att undersöka anledningar till varför värderelevansen hos goodwillnedskrivningar inte kan bevisas på den svenska aktiemarknaden.

Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka om det finns ett samband mellan redovisad nedskrivning av goodwill och börsvärdet hos företag noterade vid London Stock Exchange mellan 2009 och 2012. Inledning: EU införde 2005 en ny standard för koncernredovisning. Syftet med den nya redovisningsstandarden, IFRS 3, är att öka relevansen, pålitligheten och jämförbarheten i den finansiella rapporteringen. Detta medförde bland annat att posten goodwill inte längre får skrivas av enligt plan, utan årligen ska testas för eventuell nedskrivning. Metod: För att fylla studiens syfte har vi använt oss av en kvantitativ undersökning, där relevant data har samlats in via marknadsdata och analysverktyget Bloomberg. Studien genomfördes på de största företagen registrerade på London Stock Exchange med undantag för de företag som inte hade den data som krävdes för att vara relevanta för studiens syfte. Svaren analyserades genom multipel regressionsanalys samt deskriptiv statistik framställda i statistikverktyget Minitab. Slutsats: Undersökningen visade att det finns ett statistiskt signifikant negativt samband mellan nedskrivning av goodwill och börsvärde. Detta tyder på att investerare anser att en nedskrivning av goodwill är ett tecken på att börsvärdet försämrats. Resultatet kan tolkas som att investerare litar på företagsledningens förmåga att värdera goodwillpostens storlek.<br>Purpose: The purpose of this study is to investigate if there is a correlation between reported goodwill impairment and market value for companies listed on the London Stock Exchange between the years 2009 and 2012. Introduction: A new accounting standard was introduced in the EU in 2005, which meant a new standard for mergers. The goal of the new accounting standard, IFRS 3, is to increase the relevance, reliability and comparability in financial reporting. This resulted in a change where goodwill no longer will be amortized, but tested annually for impairment. Method: To fulfil the purpose of this study, we used a quantitative method where secondary data was collected from the market data and analyst tool Bloomberg. The study was conducted on the largest companies listed on the London Stock Exchange, except for the firms that did not have the data relevant for the purpose of the study. The responses were analysed by multiple regression analysis and descriptive statistics analysis, both produced by the statistical software Minitab. Conclusion: The findings indicate a statistical significant correlation between the impairment of goodwill and decrease in share price. This suggests that investors believe that goodwill impairment is indicative of a decrease in expected present value of future returns, i.e. decrease in share price. The result can be interpreted as evidence that investors rely on the corporate management's ability to value the firm’s goodwill.

Till följd av redovisningens utveckling och att olika länder har olika regleringar, har det blivit problematiskt att harmonisera och standardisera redovisningsinformation världen över. För att lösa det problemet lanserade FASB och IASB nya redovisningsregleringar, där t.ex. goodwillavskrivning ersattes med nedskrivningsprövning. I och med de nya regleringarna har det uppstått en diskussion om huruvida goodwillnedskrivning ger värderelevant information till investerare. Det är det som är syftet med den här studien; finns det ett samband mellan goodwillnedskrivning och börsvärde inom industribranschen i Sverige? Således om goodwillnedskrivning används av investerare vid företagsvärdering för räkenskapsåren 2005–2017. Studien har en kvantitativ metod och en deduktiv ansats. Datamaterialet har hämtats från Retriever Business samt direkt från bolagens årsredovisningar. Datamaterialet har analyserats genom en multipel regressionsanalys. Den multipla regressionsanalysen resulterade i ett negativt signifikant samband mellan börsvärde och goodwillnedskrivning, således är goodwillnedskrivning ett värderelevant mått för investerare inom industribranschen i Sverige.<br>Due to accounting development and different regulations in different countries, it has become difficult to harmonise and standardise accounting information worldwide. To solve this problem FASB and IASB launched a new regulation, where goodwill amortisation was replaced with impairments. With the new regulation, a discussion has arisen as to whether goodwill impairments provide value relevant information to investors. The purpose with this study is to evaluate if there is a relation between market value and goodwill impairments within the industrial sector in Sweden. Thus, if goodwill impairments are used by investors at company valuation for the financial years of 2005-2017. This study has a quantitative method and a deductive approach. The data have been retrieved from Retriever Business and from the company’s annual reports. The data have then been analysed via a multiple regression. The multiple regression showed a negative significant relation between market value and goodwill impairment, thus goodwill impairments are value relevant information for investors within the industrial sector in Sweden

Under de senaste årtiondena har värdering och redovisning av immateriella tillgångar blivit omdebatterade av redovisningspraktiker, standardsättare och akademiker. En av de debatterade immateriella tillgångarna är forskning och utveckling och den internationella standarden IAS 38 redogör för hur en sådan tillgång ska redovisas. Syftet med denna studie är att undersöka huruvida redovisningsinformationens värderelevans påverkas av en balansföring av samtliga investeringar i forskning och utveckling. Studien utgår från en kvantitativ ansats och omfattar de svenska börsnoterade företag som redovisade investeringar i forskning och utveckling under räkenskapsåren 2001 till 2010. För att utreda syftet konstruerades en balansföringsmodell och därefter gjordes multipla regressionsanalyser på resultaten från den modellen. Vi förväntar oss ett samband mellan att balansföra investeringar i forskning och utveckling och en ökad värderelevans, samt ett samband mellan balansföring och aktiepriser.

Titel Goodwillnedskrivningars värderelevans: en studie på svensk marknad Datum 2012-05-25 Författare Anna Fredrikson Finn och Therese van Berlekom Utbildning Ekonomprogrammet – redovisning och ekonomistyrning Kurs 2FE40E – Examensarbete kandidatnivå, 15 högskolepoäng   Inledning: Utvecklingen går mot en mer globaliserad ekonomi och behovet av en harmoniserad redovisning har ökat. Sedan 2005 tillämpar samtliga bolag inom EU IFRS vid upprättandet av koncernredovisning. Detta har påverkat redovisningen av goodwill som numera ska testas för nedskrivning istället för att årligen skrivas av. IFRS öppnar upp för tolkningsutrymme vid redovisning av goodwill och åsikterna går isär gällande hur väl regleringen efterlevs. Forskningsfråga: Ger goodwillnedskrivning en reaktion i börsvärdet på den svenska marknaden? Syfte: Syftet är att ta reda på om goodwillnedskrivningar används av aktiemarknaden vid företagsvärdering i Sverige samt huruvida relevans, tillförlitlighet och jämförbarhet har förbättras genom IFRS 3. Referensram: Utgångspunkten tas i tidigare forskning på andra marknader och teorier som behandlar ägarstruktur, kapitalmarknadsperspektiv, redovisningens kvalitativa egenskaper, värderelevans samt agentteorin.  Metod: Studien har en deduktiv ansats och en kvantitativ forskningsmetod har tillämpats. Vårt urval omfattar bolag listade på Stockholmsbörsens Large Cap som uppfyller vissa kriterier. Data som ligger till grund för undersökningen består av information från årsredovisningar och är hämtad från Handelsbankens Capital Markets databas. Genom en multipel regressionsanalys undersöks sambandet mellan goodwillnedskrivningar och börsvärde. Resultat och slutsats: Utifrån regressionsmodellen går det inte att finna något negativt samband mellan goodwillnedskrivningar och börsvärde. Därmed dras slutsatsen att goodwillnedskrivningar inte används av aktiemarknaden vid företagsvärdering i Sverige och att syftet med IFRS 3 att förbättra relevans, tillförlitlighet och jämförbarhet inte uppfyllts.

I denna studien har 97 företag på Stockholmsbörsens Large Cap undersökts för de finansiella åren 2016 och 2017. Syftet med studien har varit att förklara sambandet mellan nedskrivning av goodwill och börsvärde för företag på den svenska aktiemarknaden samt att analysera och jämföra studiens resultat med tidigare forskning som utförts på utländska marknader. Det innebär att goodwillnedskrivningens värderelevans har undersökts för att se om företagens börsvärde påverkas när nedskrivning av goodwill görs samt om informationen påverkar investerarens beslut. För att undersöka det har vi utgått från en modell som har tillämpats av andra forskare. Modellen innefattar variablerna börsvärde, eget kapital, resultat före skatt, redovisad goodwill och nedskrivning av goodwill; och information om dessa har inhämtats från företagens årsredovisningar. Undersökningen gjordes med hjälp av en multipel regressionsanalys. Det positiva sambandet mellan börsvärde och eget kapital och resultat före skatt som resultatet påvisade innebar att vi kunde anta att aktiemarknaden i stort är värderelevant. För att undersöka goodwillnedskrivningarnas värderelevans krävdes det att redovisad goodwill var en värderelevant variabel vilket resultatet visade. Ett positivt samband kunde påvisas mellan nedskrivning av goodwill och börsvärde, vilket indikerar att det inte är värderelevant. Detta tyder på att dessa nedskrivningar inte ger investerare någon tillförlitlig information i investeringsbeslut.<br>In this study 97 companies from Nasdaq Stockholm´s Large Cap has been examined for the financial years 2016 and 2017. The purpose of the study has been to explain the correlation between goodwill impairment loss and market value for companies on the Swedish market and to analyze and compare the study´s results with previous research that has been found on foreign markets. This means that the value relevance of goodwill impairments has been examined to see if the companies´ market value is affected when goodwill impairment loss is made and if the information affects the investors decision. A model previously used by other researchers has been applied to examine this. The model includes the variables market value, book value, pre-tax profit, carrying value of goodwill and goodwill impairment loss; and information about these has been collected from the companies’ annual reports. The study was done using a multiple regression analysis. The positive correlation between market value and the variables of book value and pre-tax profit means that we could assume that the stock market is value relevant. In order to investigate the value relevance of goodwill impairment loss it was required that reported goodwill was a value relevant variable, which the result showed. A positive correlation could be demonstrated between impairment of goodwill and market capitalization, which indicates that it is not value relevant. This indicates that these impairment losses do not give investors any reliable information in investment decisions.